No description available.

Syftet med denna studie är att beskriva hur rektorer och fritidslärare uppfattar den nya utbildningen och yrket grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem. Vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer för att få så berättande svar som möjligt av våra intervjupersoner, dessa består av tre fritidslärare som innehar den nya utbildningen och tre rektorer, samtliga kommer från fem olika skolor utspridda i mellersta Norrland. Resultatet visar att fritidsläraryrket är komplext, vilket vi också tar stöd av i tidigare forskning, komplexiteten yttrar sig genom att man i första hand är fritidslärare i fritidshemmet, men under skoltiden så kan man vara resurs till enskild elev, resurs till en klass, hjälplärare, bedriva planerade rast-aktiviteter samt undervisa i ett ämne exempelvis idrott eller bild. Flexibilitet är en egenskap som ofta återkommer i våra intervjuer, detta kommer bland annat till uttryck genom att det är fritidsläraren som ofta får täcka upp vid annan personals frånvaro, samt har en stor spridning på sina arbetsuppgifter. Vårt resultat visar också att fritidslärare och rektorer i det stora hela har ett gemensamt synsätt på vad som kännetecknar yrket, men att den nya fritidslärarens potential inte utnyttjas till fullo. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Syftet i denna studie var att ta reda på hur förskollärare uppfattar barns exkludering av andra barn i leken och hur förskollärare förhåller sig till det. Metoden består av semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Resultatet visar att förskollärare upplever sig ha ”bra koll” på hur exkludering i barns lek går till och att förskollärarna också upplever sig ha strategier för hur de går tillväga när ett barn blir exkluderat i leken. Slutsatsen är hur viktigt det är att pedagoger är närvarande i leken och att se till att alla barn känner en tillhörighet och utvecklar sin sociala kompetens om än det är en svår uppgift att avgöra när exkludering i lek är acceptabelt eller inte.

This thesis is a study of information gathered from interviews of recently graduated librarians, with focus on their opinion of their professional skills. A total of 14 librarians were interviewed, all of whom have been working professionally in public libraries for less than two years. A qualitative content analysis of the interviews reveals that many of our participants have a deficiency in pedagogic skills and practical experience, their knowledge strengths lie in areas such as information seeking and using databases and so this is where they felt most comfortable. However, this knowledge is not frequently needed in their work within the public libraries. The results of our study therefore appear to highlight a gap between education received and skills required for the actual work.

Social kompetens är något som i större utsträckning efterfrågas av arbetsgivare och har blivit allt mer betydelsefullt i arbetslivet. Tilltron till den sociala förmågan kan därför vara av vikt för individens mående. Syftet med studien var att med kvantitativ ansats undersöka sambandet mellan social self-efficacy och subjektivt välbefinnande samt betydelsen av individers värdering av sociala kompetens och personlighetsdraget extraversion för detta samband. Enkäten som utgjordes av fyra instrument delades både i pappersformat och digitalt samt besvarades av 127 arbetsaktiva deltagare.  För att undersöka samband mellan variablerna och skillnader mellan grupper har korrelationer, simultan regressionsanalys och tvåvägs variansanalyser genomförts. Resultatet visar bland annat att det fanns positiva samband mellan de tre variablerna social self-efficacy, extraversion och social kompetensvärdering och den beroende variabeln välbefinnande. Aktuell undersökning har bidragit med ytterligare förståelse för vikten av social self-efficacy i arbetslivet och hur det tillsammans med extraversion positivt relaterar till välbefinnandet.

I inledningen påvisas att den äldre befolkningen ökade vilket kommer leda till ett större behov av fler medarbetare inom vård och omsorg, dock finns en minskning av antalet arbetsföra personer. Syftet med denna studie var att studera medarbetares syn på vad social kompetens är och hur den sociala kompetensen behövs inom vården. Hur medarbetarna uppfattar social kompetens och hur viktig den är. Hur den sociala kompetensen kan utvecklas samt hur de ser på den i relation till annan kompetens. Tidigare forskning konstaterade att kompetens är ett komplext begrepp och har flera definitioner. De viktigaste delkomponenterna är kommunikation samt bemötande, men även kontexten har betydelse. Inom det specifika omsorgsområdet finns det tre delkompetenser vilka är relations-, sak- och förändringskompetens. Forskningen lyfter fram individens möjlighet att agera i olika situationer och de personliga egenskaperna. Metoden för denna studie är en kvalitativ forskningsmetod som utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien genomfördes med respondenter som arbetade inom äldreomsorgen både inom hemvården och på boenden på olika arbetsplatser i Mellansverige. Efter intervjuerna transkriberades dessa och analyserades, allt utifrån Vetenskapsrådets fyra huvudkrav informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. I resultatet framgick väsentliga områden som framkom i studien vilka var bemötande, kommunikation, flexibilitet, beteende, samarbete samt att vara i situationen. Vidare framhävdes att den sociala kompetensen var A &amp; O för att arbeta inom vården och omsorgen och kunde utvecklas på flera sätt både genom formell och reell kompetens. I slutsatsen framgick det att respondenterna påtalar att det finns flera komponenter som är ingår i social kompetens och de viktigaste är bemötande och kommunikation, men även relationell kompetens. Studien påvisar åsiktsskillnader hur social kompetens utvecklas dock finns en överensstämmelse att social kompetens är en tillgång i vårdarbetet.

The aim of this thesis is to found out about what is a good treatment in the university library and what librarians can do to make the user happy. The study focused on the meeting between the doctoral student’s and the library staff, about how the doctoral student’s wanted to be treated. The study was carried out thorough a series of four qualitative interviews with doctoral student’s. The result I analyzed from the qualitative interviewers with theories. The result of this study showed that often appreciated by the user of librarians are friendly, smiles, have eye contact during the meeting and show that they are really interested in helping the user and have patience. As a result, I worked out my own model on the parts that some of them I thought were important regarding a correct user response. Then in the analysis I explain the parts in more detail.

Helklassundervisning och individuellt arbete anses som traditionella undervisningsmetoder och tar stort utrymme i undervisningen, men metoden grupparbete har blivit mer och mer populär i olika omfattningar. En anledning till detta är att metoden grupparbete uppmuntras av styrdokument såsom läroplaner och kursplaner. I sin beskrivning av Ekonomiprogrammet lyfter Gy 2011 (Skolverket, 2011) fram att ”arbetsformer ska främja elevernas kreativitet och förmåga att samarbeta, ta ansvar och omsätta idéer i praktisk handling” (s. 21). I det här sammanhanget kommer således metoden grupparbete väl till pass. Syftet med den här studien är att ta reda på gymnasieelevers inställning till metoden grupparbete i ämnet företagsekonomi. Genom en enkätundersökning med 32 deltagande elever på Ekonomiprogrammet på ett gymnasium i Stockholm belyses även likheter och skillnader i grupparbeten mellan ämnet företagsekonomi och andra ämnen. Resultatet av enkäten visar att eleverna är mycket positiva till metoden grupparbete, samtidigt som det belyser några negativa aspekter, som till exempel att eleverna tycker att grupparbete kan leda till sämre resultat eller betyg, att de upplever orättvisa på grund av ojämn fördelning av gruppuppgiften i gruppen, och att grupparbeten kan öka stress och att lärandet kan bli mindre effektivt. Enligt eleverna är tydliga instruktioner till hur uppgifterna ska skötas och hur de kommer bedömas, samt att samtliga elever i gruppen deltar aktivt de viktigaste faktorerna för framgångsrika grupparbeten i ämnet företagsekonomi.

This scientific essay is about children’s difficulties in playing and interacting with other children. The purpose of my essay is to gain a deeper understanding of those who are in need of support in their social interaction with other children. In order to be able to investigate and seek answers to my questions, I have used essay writing as a method. In my story I describe Signe, a child who has difficulty interacting with other children. Signe is very impulsive in her actions and this causes her to encounter resistance from the other children as she tries to get into their playing activities. This often results in conflicts that cause Signe to be excluded by the other children, as well as being excluded by me if I remove her from ongoing play activities. This has become a dilemma for me because I feel conflicted in how I as a teacher should handle situations like this. My dilemma lies in how to meet the needs of the individual child and create an inclusive environment within the group, while at the same time taking into account the other    children´s needs and rights to play in harmony. In the essay, I try to look back and reflect on my actions in the situations with Signe. I look at possible causes that may have affected Signe being excluded from the play activities of the other children. Could my way of dealing with the situations possibly have any impact on Signe’s status in the group? I also try to see Signe`s behavior from two separate special educational perspectives, the individual as well as the relational perspective, as I wonder if it is the child herself who has difficulties or whether it is in the encounter with a certain environment that problems arises? One idea that arose during my writing is whether a teacher’s view of normality can contribute to how we look at children. I also wonder how I as a future teacher can work to create an environment that´s inclusive to all children. The study`s conclusion has given me knowledge about how I need to minimize demanding situations by creating good conditions in the environment where the child is located. I need to be a present teacher who is there to support the child in the play.

Syftet med denna undersökning var att intervjua förskollärare och hur de beskriver sitt arbete med att stödja och stärka barns sociala kompetens i leken. Undersökningen utgår från Vygotskijs sociokulturella teori och metoden som använts i denna undersökning är kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att definitionen av begreppet social kompetens är ett komplext begrepp med olika förklaringar. Det som framkommer i undersökningens resultat är att förskollärarnas definitioner till mestadels är lika. Där begreppet anses, av förskollärarna, handla om empati och samspel. Slutsatser som dragits i undersökningen är att arbetet med att stödja och stärka barnen i deras sociala kompetens i leken, görs på olika sätt. Där förskollärarnas grundtanke är att genom att vara närvarande och medforskande kan de lättare stödja och stärka barnen i sin sociala kompetens.