I denna kunskapsöversikt är syftet att undersöka hur det sociala samspelet jämfört med ettpragmatiskt förhållningssätt kan främja språkutveckling i SO-undervisningen. Detta hargenomförts genom att jämföra olika vetenskapliga artiklar. Artiklarna vi valde att undersöka,hämtades från olika databaser, Ebsco, Eric och Google Scholar. Vi valde att bryta ner detsociala och det pragmatiska förhållningssättet i mindre lärandemetoder för att kunnaundersöka vad forskningen säger om språkutvecklande arbetssätt inom SO-undervisningen.Kunskapsöversiktens resultat och slutats visar att det sociala samspelet och det pragmatiskaförhållningssättet kompletterar varandra och går att koppla samman.

Under år 2020 infördes restriktioner i Sverige då Covid-19 pandemin spreds över världen, distansarbete var en åtgärd som infördes för att minska smittspridningen. Detta medförde en stor omställning för många arbetstagare då de började att utföra sitt arbete på distans från hemmet. Studien ämnar skapa fördjupad förståelse för upplevelser av socialt samspel mellan kollegor under distansarbete till följd av covid-19. Studien avser också att undersöka hur kontorsarbetare beskriver samarbete och sociala relationer vid ensamarbete på distans samt att undersöka vilka utmaningar och möjligheter som kan identifieras i relation till begreppet emotionell energi då arbetet sker på distans. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ studie med sju semistrukturerade intervjuer genomförts. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjälp av tematisk analys där mönster och repetitioner eftersökts. Genom en abduktiv ansats har sedan ett växelspel mellan empiri och teori ägt rum under hela studiens gång, där det teoretiska ramverket bestående av Randall Collins (2004) interaktionsritualer och Erving Goffmans (2009) dramaturgiska perspektiv tillämpats för att få fördjupad förståelse för resultatet. Resultatet av studien påvisar att upplevelsen av distansarbete är individuell där kontorsarbetarna både upplever positiva och negativa effekter av distansarbete. När det gäller positiva upplevelser framkommer upplevelser av högre effektivitet då arbetstagarna blir mindre störda när de arbetar från hemmet. De negativa effekterna av distansarbete som framkommit berör främst det sociala samspelet då kontorsarbetarna inte träffar sina kollegor dagligen på arbetsplatsen, vilket haft en negativ inverkan på samarbete och sociala relationer mellan kollegor. Då distansarbetet skett under lång tid beskrivs en inverka över arbetsglädjen, kreativiteten och välmående hos arbetstagarna. Kontorsarbetarna påtalar en saknad av att inte träffa sina kollegor där de naturliga mötena i arbetets lokaler framhålls som viktiga. Vidare framkommer videofunktionens relevans för det sociala samspelet då det framhålls att funktionen stärker digitala interaktioner. Vidare anses att svårigheter kan uppstå om arbetstagarna inte ser varandra vid möten då kroppsspråket är viktigt för ett gott samarbete och socialt samspel. Distansarbete har också medfört en upplevd ensamhet då de fysiska mötena uteblivit och kontorsarbetarna behöver utföra sitt arbete på distans från hemmet. Trots detta beskriver kontorsarbetarna att arbeta på distans är något som de ställer sig positiva till att fortsätta med några dagar i vecka. / In 2020, restrictions were introduced in Sweden when the Covid-19pandemic spread across the world, teleworking was a measure that was introduced to reduce the spread of infection.  This brought about a major shift for many workers as they began to perform their work remotely from home. The purpose of the study is to create a deeper understanding of experiences of social interaction between colleagues during remote work as a result of COVID-19.  In order to fulfill the purpose of the study, a qualitative study with seven semi-structured interviews has been conducted. The collected material has then been analyzed using thematic analysis where patterns and repetitions have been sought. Through an abductive approach, an interaction between empirical and theory has then taken place throughout the course of the study, where the theoretical framework consisting of Randall Collins (2004) interaction rituals and Erving Goffman's (2009) dramaturgical perspectives has been applied to gain a deeper understanding of the result. The results of the study show that the experience of telework is individual where office workers experience both positive and negative effects of telework. When it comes to positive experiences, experiences of higher efficiency emerge as employees become less disturbed when they work from home. The negative effects of telework that have emerged mainly concern the social interaction as office workers do not meet their colleagues daily in the workplace, which has had a negative impact on cooperation and social relations between colleagues. When teleworking has taken place for a long time, it is described that there is an impact on the job satisfaction, creativity and well-being of employees. The office workers point out a lack of not meeting their colleagues where the natural meetings in the premises of the work are highlighted as important. Furthermore, the relevance of the video function to social interaction emerges when it is emphasized that the function strengthens digital interactions. Furthermore, it is considered that difficulties can arise if the employees do not see each other at meetings as body language is important for good cooperation and social interaction. Teleworking has also led to a perceived loneliness as physical meetings have not been available, and workers need to perform their work remotely from home. Despite this, office workers describe that working remotely is something they are in favor of continuing with a few days a week.

Föreliggande examensarbete är utfört som en vetenskaplig studie med fokus på ett problemområde inom förskolepedagogik. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur förskollärare möjliggör för samarbete med vårdnadshavare om högläsning, med specifikt fokus på interkulturell miljö. Utgångspunkten är att högläsning bidrar till barns språkutveckling. Samarbete med vårdnadshavare om högläsning i interkulturell miljö i förskolan bidrar till att barnen får möjlighet att utveckla sina individuella förutsättningar, och att barnen och deras vårdnadshavare förstår utbildningens mål. Studien har en socialkonstruktionistisk ansats och har genomförts utifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjusamtal med nio förskollärare. I resultatet framkommer att högläsning sker vid de undersökta förskolorna av förskollärare. Samarbete sker på initiativ av förskollärarna vilket bidrar till möten och att förskolan kan komplettera hemmet. Dock framkommer av resultatet att ömsesidighet saknas, vilket är en av förutsättningarna för interkulturell miljö. Det kan slutligen konstateras att studiens resultat främst visar på mångkulturell miljö, och i vissa sammanhang interkulturell miljö men även monokulturell miljö.

Bakgrund: I en asymmetrisk relation såsom mellan vuxen och barn, har den vuxne alltid det yttersta ansvaret för relationens kvalitet (Juul & Jensen, 2002/2003). Skolverket (2016) framhåller att relationer som präglas av närhet, respekt och positivitet är en del av fritidshemsundervisningen. Skapande av tillit, trygghet och tillhörighet gör lärandet meningsfullt för eleverna. Syfte: Syftet är att beskriva vilka uppfattningar pedagoger i fritidshem har om lärar-elev-relationen i det egna yrkesutövandet. Metod: För insamling av datamaterial har semi-strukturerade intervjuer genomförts. För att bearbeta datamaterialet har tematisk analysmetod använts (Bryman, 2011; Braun & Clarke, 2018). Omsorgsetik (Colnerud, 2006; Bergman, 2004) och livsvärldsteorin (H. Dahlberg, 2019; K. Dahlberg, 2019) har använts för att tolka materialet. Resultat: Pedagogerna handlar på ett sätt som tyder på att de i yrkesrollen tar på sig det yttersta ansvaret för relationerna till sina elever och kvaliteten på relationerna. I samspel med eleverna arbetar pedagogerna för att skapa en god grund att stå på som gynnar elevernas utveckling och lärande. / Background: In an asymmetrical relationship such as between an adult and a child, the adult always has the ultimate responsibility for the quality of the relationship (Juul & Jensen, 2002/2003). Skolverket (2016) emphasizes it is important that relationships characterized by closeness, respect and positivity are part of the teaching. Creating trust, security and belonging for the pupils at the school-age educare centre enables learning to feel meaningful. Aim: The aim is to describe perceptions of educators in school-age educare centres relating the teacher-pupil relationship in the professional practice. Method: Datamaterial for this study has been collected through semi-structured interviews. The datamaterial has been processed using thematic analysis method (Bryman, 2011; Braun & Clarke, 2018). Care ethics (Colnerud, 2006; Bergman, 2004) and the life world theory (H. Dahlberg, 2019; K.Dahlberg, 2019) has been used to interpret the data. Results: The educators act in a way that indicates that they take on the ultimate responsibility for the relationships with their pupils and the quality of those relationships. In interaction with the pupils, the educators work to create a good foundation which benefits the pupils' development and learning.