The purpose of this study is to examine reactions on the implementation of a method for word learning among participants in a group of pre-literate students within a beginners’ course of Swedish for immigrants. The learning method uses individual wordlists, based on personal experiences. Data were collected through lesson observations of the group as a whole and interviews with six of the students, and analysed from a pragmatic point of view, with its emphasis on life experience and social interaction as important factors for successful learning. The study focuses primarily on conceptions of activity, participation and motivation. The result shows that the students experienced differences regarding all these factors, compared to their earlier experiences of word learning. Motivation was the most positively influenced factor. When it comes to activity, more time than before was spent on homework. The study also shows that the possibility to exert an influence on the learning process through participation entails a certain amount of doubtfulness as well as increased motivation.

När barn tar steget över från förskola till förskoleklass är det för många av dem början till nya kunskaper. De byter fysisk miljö, lärare och behöver också många gånger skapa nya kompisrelationer. Vår intervjustudie med lärare i förskoleklass och förskollärare i förskolan ska bidra med kunskap kring hur de samverkar med varandra vid barns övergång från förskola till förskoleklass för att kunna skapa kontinuitet i undervisningen. Detta är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som underlag där vi intervjuat tre förskollärare och tre lärare i förskoleklass. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där det är respondenternas svar som står i centrum. Genom att repetitivt läsa materialet har vi sedan kunnat skapa olika kategorier utifrån respondenternas svar.   Vår studie visar att förskollärare och lärare i förskoleklass tycker det är viktigt att förbereda barnen inför övergång från förskola till förskoleklass och att samverkan är viktigt för att kunna skapa en röd tråd i undervisningen. Vår studie visar också att det finns flera hinder i samverkan mellan förskola och förskoleklass. Dessa hinder kan vara av organisationsmässig karaktär och att lärare i förskoleklass och förskollärare inte har tillräckligt med insyn i varandras verksamheter. Detta leder i sin tur till att all information inte kommer fram och att det blir svårt för lärare i förskoleklass att skapa en kontinuitet i undervisningen.

Bakgrund: Runt en procent av jordens befolkning beräknas ha en autismdiagnos. Det anses öka individens livskvalité om autismdiagnos erhålls tidigt i livet, något som kvinnor i högre grad riskerar att inte få relaterat till en annan symtombild än den män uppvisar. Syfte: Syftet var att beskriva unga kvinnors erfarenheter av att ha växt upp med odiagnostiserad högfungerande autism. Metod: För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Totalt intervjuades elva kvinnor och data har analyserats med hjälp av Braun & Clarkes tematiska analys. Fynd: Analysen genererade i fem huvudteman med totalt 15 underteman. Fynden visar att studiens deltagare upplevt sig som avvikande under uppväxten. Samtliga hade haft svårigheter med socialt samspel och kommunikation samt psykiska besvär. Olika svårigheter i skolan beskrevs liksom känslighet för olika typer av stimuli. Konklusion: Det är tydligt att kvinnorna i studien presenterat symtom på autismspektrumstörning under uppväxten, vilket har lett till olika sorters lidande. Samhället generellt och sjukvårdspersonal mer specifikt behöver ha bättre kunskap om hur symtom på autism kan presentera sig olika hos flickor och pojkar. Detta för att de ska kunna erhålla det stöd de har rätt till och förhindra onödigt lidande. / Background: About one percent of the world’s population is estimated to have an autism diagnosis. It is considered to increase an individual's quality of life to obtain an autism diagnosis early in life, something that women risk not getting related to another symptom picture that men exhibit. Aim: The aim was to describe young women’s experience of growing up with an undiagnosed high-functioning autism. Method: A qualitative interview study with inductive approach was conducted. A total of eleven women was interviewed and data was analysed with Braun & Clarks thematic analysis. Findings: The analysis generated in five main themes and 15 sub-themes. The findings show that the participants of this study experienced themselves as deviant during their childhood. They all had difficulty with social interaction, communication as well as psychological problems. Various difficulty in school were described as sell as sensitivity to different types of stimuli. Conclusion: It is clear that the women in this study presented symptoms of autism spectrum disorder during childhood, which has led to various types of suffering. Society in general and healthcare professionals more specifically need to have better knowledge of how symptoms of autism can present themselves differently in girls and boys. This is to enable them to obtain the support they are entitled to and prevent unnecessary suffering.

The recess is a place where many students meet and social context becomes a big part of their day. The recess offers opportunities for students to practice social interaction, which is also a large part of the leisure-time centre's mission. The study is based on the socio-cultural perspective and the investigation is based on qualitative methods such as interviews and observations. The purpose of the study is to find out more about how student’s interaction is emphasized during the recess through free play, controlled and student-led activities. Through the interviews, we want to investigate how educators view their role and the opportunity to influence students' social learning. Finally, we want to draw attention to similarities in the social learning that takes place through play and participation in activities at the recess and the learning that takes place at the leisure-time centre.  The results of the study show that the different recess activities contribute in different ways to the students' social learning. The educators see both the pros and the cons of the different forms of recess activities and the conclusion is that a variety of break activities are needed to create social contexts for all students. The social interaction that takes place during the recess is largely reminiscent of what happens in the leisure-time centre's activities. / Rasten är en plats där många elever möts i sociala sammanhang, detta är en stor del av verksamheten. Rasten erbjuder möjligheter för eleverna att öva det sociala samspelet, vilket även är en stor del av fritidshemmets uppdrag. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet och undersökningen är baserad på kvalitativa metoder som intervjuer och observationer. Syftet med studien är att ta reda på hur elevernas samspel framhävs ute på rasten genom fri lek, styrda och elevledda aktiviteter. Genom intervjuerna vill vi undersöka hur pedagoger ser på sin roll och möjligheten till att påverka elevernas sociala lärande. Avslutningsvis vill vi uppmärksamma likheter i det sociala lärande som sker genom lek och deltagande i aktiviteter på rasten och det lärande som sker på fritidshemmet.   Resultatet av studien visar att de olika rastverksamheterna på olika sätt bidrar till elevernas sociala lärande. Pedagogerna ser både för och nackdelar med de olika rastverksamhetsformerna och slutsatsen är att en variation av rastverksamheter behövs för att skapa sociala sammanhang för alla elever. Det sociala samspel som sker på rasten påminner till stor del om det som sker i fritidshemmets verksamhet.

The purpose of the study is to contribute knowledge about how the social interaction in preschool is portrayed in picture books. I set out the following two questions to help me achieve this goal. What interaction between children are portrayed in picture books? What interaction between children and adults is portrayed in picture books? I selected five picture books which differ in different ways, such as the year of publication, the sex of the protagonist, and that two of the books take place mostly outdoors and the remaining indoors. The result shows that the interactions predominantly positively presented in the books. Children and educators tend to be happy and enjoy their preschools. The social interaction is very prominent in the books and mainly about verbal communication and play. I have had the opportunity to make several connections between the fictional preschools and the curriculum. Some books exhibit a traditional preschool pedagogy, while especially one of them stands out by pointing to a more explorative way of working, which builds on children's interest in something specific. Such a way of working, I mean increases social interaction and positively affects it. The book describes good communication between children as well as between children and adults. / Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur det sociala samspelet i förskolan skildras i bilderböcker. Jag satte upp följande två frågeställningar som hjälp till att kunna nå syftet. Vilken interaktion mellan barn gestaltas i bilderböcker? Vilken interaktion mellan barn och vuxna gestaltas i bilderböcker? Jag valde ut fem bilderböcker som på olika vis skiljer sig åt, såsom utgivningsår, huvudpersonens kön samt att två av böckerna utspelar sig till största del utomhus och de resterande inomhus. Resultatet visar att interaktionerna till övervägande del skildras positivt i böckerna. Barn och pedagoger verkar mestadels vara glada och trivas bra på sina förskolor. Det sociala samspelet är mycket framträdande i böckerna och handlar främst om verbal kommunikation och lek. Jag har haft möjlighet att göra flera kopplingar mellan de fiktiva förskolorna och läroplanen. Några böcker uppvisar en traditionell förskolepedagogik, medan speciellt en bok sticker ut genom att visa på ett mer utforskande arbetssätt, som bygger vidare på barns intresse för något specifikt. Ett sådant arbetssätt menar jag ökar det sociala samspelet samt påverkar det positivt. Boken skildrar god kommunikation och samarbete både mellan barn samt mellan barn och vuxna.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur fritidshemslärare och fritidspedagoger uppfattar och resonerar kring sitt arbete med socialt lärande för de elever som anses vara i behov av särskilt stöd. Arbetets syfte och frågeställningar har sin grund i att vi upplevde att forskningsfältet inom detta område för fritidshemmet var begränsat. Vi ville därmed genom vårt examensarbete bidra till forskningsområdet inom fritidshemmet. I vårt examensarbete har vi besvarat frågeställningar som utgår från hur fritidspedagoger och fritidslärare uppfattar och motiverar sitt arbete med socialt lärande för de elever som anses vara i behov av särskilt stöd. Studien har den kvalitativa forskningsmetoden som grund, där vi genomförde fem intervjuer med utbildad fritidspersonal, såsom fritidslärare och fritidspedagoger, från två olika skolor i södra Sverige. Analysen tog avstamp i våra två teoretiska utgångspunkter: relationellt perspektiv och kategoriskt perspektiv. I vårt resultat och analys för arbetet har vi redovisat hur våra informanter uppfattar sitt arbete med socialt lärande samt hur de motiverar sitt arbete med det, specifikt för de elever som de anser vara i behov av särskilt stöd. I vår analys har vi belyst att det finns olika tankar huruvida elevers behov är beskrivit ut ett relationellt eller kategoriskt perspektiv, det vill säga om det tillskrivs individen eller om det är något som skapas i den miljö som eleven befinner sig i.

The aim of this study was to examine how teachers and leisure staff experience that differences in financial conditions among students in preschool class and grades 1-6 are expressed in school as well as how differences in financial conditions affect the students’ social interactions. The ambition was to reach a greater understanding of how children are affected early on by living in poorer financial conditions than other children. The study was conducted through six qualitative, semi-structured interviews with teachers and leisure staff. Five themes were identified in the interviews: concrete examples of differences in financial conditions that are visible in school, difficulties in identifying and talking about financial difficulties, groups that are perceived as particularly vulnerable to financial difficulties, social groupings among children and shame. These themes as well as the theory of stigma by Erving Goffman were used to analyze the results. The results show that teachers and leisure staff see several signs that indicate differences in financial conditions among the students. The students can however be good at hiding their family’s financial situation which makes it difficult to identify financial difficulties among students. Some teachers and leisure staff described children of immigrant parents, children of single mothers and children of divorced parents as particularly vulnerable to financial difficulties. The results also show that teachers and leisure staff experience that differences in financial conditions indirectly affect the students’ social interactions and groupings. The students are aware of their own and others' financial situation which can both divide and unite them.

No description available.

The purpose of this study is to contribute knowledge about how educators work with toddlers’ social interaction in interaction situations. The study is based on qualitative research where the methods interview, and observation have been used. The theoretical perspective on which the study is based is the socio-cultural perspective. Six toddlers and four educators have been observed, afterwards the four educators have also been interviewed, with the observations as starting point. The purpose of the interviews was to examine educators’ actions in the observations but also to ask general questions about toddlers in order to gain a deeper understanding of the educator’s knowledge about toddlers. To analyze the empirical data, an interaction analysis has been used as a starting point. In the analysis, it has emerged that educators daily use strategies to support toddlers with the social interaction. However, more development Is needs among educators how to concretely work with toddlers and educators need to become more aware of when and how the different strategies should be used. It has also emerged that toddlers use different type of access strategies in interaction situations to connect. / Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur pedagoger arbetar med toddlarnas sociala samspel i samspelssituationer utomhus. Även att bidra med kunskap om olika tillträdesstrategier som toddlare använder i samspelssituationer. Studien bygger på kvalitativ forskningsansats där metoderna observation och intervju har använts. Det teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien är det sociokulturella perspektivet. Sex toddlare och fyra pedagoger har observerats, i efterhand har de fyra pedagogerna även intervjuats, med observationerna som utgångspunkt.Intervjuernas syfte var att undersöka pedagogers ageranden i observationerna men också att ställa generella frågor om toddlare för att få djupare förståelse för pedagogernas kunskaper om toddlares sociala samspel. För att analysera empirin har en interaktionsanalys använts som utgångspunkt. I analysen har det framkommit att pedagoger dagligen använder strategier för att stötta toddlare i det sociala samspelet. Resultatet i studien visar också att mer utveckling behövs bland pedagoger, dels hur man konkret kan arbeta med toddlare, och att det behövs större medvetenhet om när och hur de olika strategierna ska användas. Det har även framkommit att toddlare använder sig av olika slags tillträdesstrategier i samspelssituationer för att ansluta.

What is considered as right and wrong, and how to treat each other influences the daily life in the kindergarten. Consequently, this study aims to make moral values of children visible, which in fact also is what so called peer culture implies. The aim is also to highlight in what way the kindergarten affects children´s perspective in moral values. That, in turn, also means what impact the peer culture has on moral development. Previous research shows that children´s democratic participation in the kindergarten gives the children an opportunity to influence their daily life.  In effect, this means that we together with the children read a picture book that lead the children to further discussions. Eight children from two preschools in Halland participated. The collected data is analyzed trough symbolic interactionism. That interprets further how the children discussed the subject together. The children talked about friendship related questions. The result indicates that moral values can vary between peer cultures in kindergartens. Furthermore, this indicates how a peer culture is impacted by the environment. / Vad som anses rätt och fel, och hur man ska behandla varandra genomsyrardet dagliga livet i förskolan. Syftet med denna studie är att synliggöra barnsmoraliska arbete och på vilka sätt förskolan påverkar barnens perspektiv imoraliska värderingar, och därmed även kamratkulturens betydelse förmoralisk utveckling. Tidigare forskning visar också hur barns demokratiskadeltagande i förskolan bidrar till deras moraliska utveckling, bland annat i såmening att de får lära sig att ta ansvar för sina egna beslut i vardagen.Den här studien bygger på kvalitativa metoder genom att vi använder en såkallad kommunikativ kedja för att undersöka barns moraliska utveckling.Detta innebär att vi tillsammans med en grupp förskolebarn läst en bilderboksom sedan låg till grund för barnens diskussioner. Totalt deltog åtta barn fråntvå förskolor i Halland. Den empiriska data som samlades in analyseradesgenom symbolisk interaktionism. Barnen samtalade kring vänskapsrelateradefrågor. Resultatet tyder på att moraliska värderingar kan variera mellan olikakamratkulturer i förskolan genom omgivningens påverkan påkamratkulturen.