Abstrakt   I samhället pågår en diskussion om att tidiga insatser gynnar barns utveckling i det sociala samspelet. Forskning visar att insatser för att ge extra stöd vad gäller förskolebarns sociala samspel är ovanligt i förskolans verksamhet. Lekinterventionen Kule Krabatar Leikar (Flaten & Haugland, 2013) är ett strukturerat lekprogram med fokus på att stärka barn i deras sociala färdigheter. Med hjälp av affektteorin har vi undersökt om lekprogrammet kan stödja barn i det sociala samspelet och ge barn strategier som de kan använda i socialt samspel med kamrater. Lekprogrammet genomfördes som en intervention på två förskolor i två kommuner. Genom en enkätundersökning har vi också undersökt förskolepersonalens uppfattning av att använda ett strukturerat lekprogram för att stödja barns lek och sociala samspel. Resultatet visade att lekinterventionen är en användbar metod för att ge barn olika lekstrategier i det sociala samspelet. För att implementera en lekintervention behövs tid, närvarande och engagerade förskollärare som ger barn förutsättningar att delta i en lekintervention. Enligt denna studie saknar förskolepersonalen handledning och material de anser behövs för att möta barn i sociala svårigheter. Studien visar att en framgångsfaktor skulle kunna vara att kompetensutbilda förskollärare i en lekintervention som Kule krabatar leikar (Flaten & Haugland, 2013).

Sammanfattning/Abstract Gravert, Katalina (2020). Tillgänglig lärmiljö- ett komplext landskap. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDet förväntade kunskapsbidraget är att synliggöra olika uppfattningar om tillgänglig lärmiljö hos några högstadielärare. Detta kan i sin tur ge en ökad förståelse och medvetenhet kring arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön för alla elever. Genom att låta några högstadielärares uppfattningar om detta fenomen få komma fram och ta plats kan ses som en avgränsad kartläggning för att förstå fenomenet bättre. Om man inte förstår vad som händer i en lärmiljö är det svårt att hitta de förbättringsinsatser en skola behöver göra som leder till skolutveckling. Denna studie kan ses som ett underlag för reflektion samt en startpunkt till att se över hur den tillgängliga lärmiljön upplevs i den egna verksamheten. Detta för att synliggöra vad som behöver kvalitetsutvecklas, varför och på vilket sätt. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att få en fördjupad förståelse för hur några högstadielärare upplever arbetet att göra lärmiljön tillgänglig för alla elever. Studien strävar efter att hitta kvalitativt olika uppfattningar som skulle kunna täcka en del av variationen av existerande uppfattningar. Studiens preciserade frågeställningar utifrån syftet är:•Hur uppfattar lärarna arbetet med att göra undervisningen tillgänglig för alla elever? •Vilka olika uppfattningar eller sätt att tänka på kring fenomenet ”en tillgänglig lärmiljö” kommer fram hos lärarna?TeoriStudiens teoretiska perspektiv är inspirerad av fenomenografin. Denna forskningsansats finns främst inom pedagogisk och didaktisk forskning och förutsätter att det finns företeelser i världen som har olika innehåll och betydelser för olika människor. Inom fenomenografin finns inte någon ambition att anpassa verkligheten till en vetenskaplig modell via en teoriram. Således görs inget anspråk på vad som är sant eller falskt utan fenomenografin utgår ifrån vad individen uppfattar som sant eller falskt (Kroksmark, 2007). Variationerna i denna studie förklaras utifrån att varje lärare agerar utifrån vad denne erfar i sitt klassrum. Lärarna blir då bärare av nyanserade sätt att erfara detta fenomen. Med andra ord är resultatets uppfattningar, beskrivningar av den interna relationen av lärare och fenomenet. Lärarna har genom intervjuerna fått fokuserat urskilja vad de själva uppfattar som tillgänglig lärmiljö där relevanta aspekter av fenomenet har medvetandegjorts (Marton & Booth, 2000). Metod Denna studie är induktiv och gör inte anspråk på att lyfta fram en sanning om hur något egentligen är, utan vill istället beskriva hur något kan vara. Studiens kvalitativa metod vill fånga in olika uppfattningar om fenomenet genom de semistrukturerade intervjuer som gjorts med fyra högstadielärare från samma grundskola och arbetslag. Den kvalitativa analysen som är inspirerad av fenomenografin beskriver den variationer av uppfattningar som kommit fram. Specialpedagogiska implikationerStudiens kategorier skapar en avgränsad del av den förståelse som finns kopplat till fenomenet en tillgänglig lärmiljö. Specialpedagogen innehar en del av den kompetens som kan hjälpa till i arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön för alla elever genom att leda ett specialpedagogiskt förändringsarbete. Genom att titta på studiens kategorier en i taget kan ett arbete påbörjas där förståelsen av studiens uppfattningar sätts mot den egna verksamhetens kontext. Kanske blir det uppenbart för specialpedagogen att nästa steg är att organisera för samarbete där samsyn kring studiens kategorier behöver skapas mellan lärare, arbetslag och elevhälsa. Specialpedagogen behöver ta sikte mot att förebygga, identifiera och undanröja hinder för elevers utveckling och lärande i arbetet att tillgängliggöra lärmiljön. Genom en förförståelse utifrån studiens resultat och en kartläggning av den egna skolans pedagogiska miljö, sociala miljö, fysiska miljö kan specialpedagogen bilda sig en uppfattning om hur tillgänglig skolan är. Kartläggningen behöver bli ett underlag för vidare diskussioner och ingå i det systematiska kvalitetsarbetet för att generera insatser som förbättrar lärmiljön. Resultat/ slutsatsFenomenografins drivkraft i denna studie återfinns i lärarnas uppfattningar av hur dem erfar den tillgängliga lärmiljön. Tolv kategorier har kommit fram av det empiriska underlaget och dessa återfinns under tre olika teman: 1. Klassrumsarenan kräver en bemästringskonst. 2. Konstanter i en tillgänglig lärmiljö. 3. Socialisationsuppdragets betydelse. Det första temat omfattar sex kategorier som rör uppfattningar som är knutna till lärarens många utmaningar och möjligheter att påverka den tillgängliga lärmiljön i klassrummet. Uppfattningarna kretsar kring att skapa ett gott arbetsklimat, att göra eleverna delaktiga, lärarrollens betydelse för en mer tillgänglig lärmiljö, att kunna hantera dynamiken i undervisningen, den differentierade undervisningen som inte alltid är till godo samt den reflekterande praktiken som kan påverka lärmiljön. Det andra temat omfattar tre kategorier utifrån superstrukturer, övertydlighet, förutsägbarhet och systematik som en kategori. Extra anpassningar och den fysiska lärmiljön är de två andra. Dessa kategorier innehåller vad lärare uppfattar som centrala delar av vad som naturligt hänger med i arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön. Det tredje temat omfattar tre kategorier av uppfattningar som i analysen knyts till lärarens socialisationsuppdrag. Dessa uppfattningar kretsar kring ledarskapet, kommunikationen och kulturer som kan utmana tillgängligheten. Från ett helikopterperspektiv går det att skönja två begrepp som genomgående påverkar studiens tolv kategorier. Begreppen är relation och interaktion. Det blir tydligt hur relationer och interaktioner påverkar den tillgängliga lärmiljön utifrån studiens tolv kategorier. Den tillgängliga lärmiljön påverkas genom att relationer och interaktioner både kan förhindra men också motivera lärandet. Nyckelord/sökord (alfabetisk ordning)Delaktighet, differentierad undervisning, inkludering, interaktion, kommunikation, ledarskap, relationer, socialt samspel, tillgänglig lärmiljö.

Syftet med denna studie var att ta del av förskollärares uppfattningar av utåtagerande barn i socialt samspel med exemplet lek och med hjälp av Nilholms tre specialpedagogiska perspektiv tolka var problemet förläggs. Vidare syftade undersökningen till att genom dessa tolkningar förstå hur förskollärares förhållningssätt kan påverka inludering, anpassningar och åtgärder för utåtagerande barn i lek. Förskolans uppdrag är att anpassa verksamheten efter allabarnsbehovvilketkansessom ett dilemma eftersom alla barn har olika behov. Studien har en deduktiv ansats och inspireras av Nilholms (2005) teori om var problemet, ett utåtagerande beteende, förläggs. Vi tog del av förskollärares uppfattningar och genom dessa tolkade vi var problemet befästes och hur de beskrev att förhållningssätt, anpassningar och åtgärder påverkade barns delaktighet i lek. För att åskådliggöra detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade intervjufrågor eftersom vi ville ta reda på deras uppfattningar om utåtagerande barn och delaktighet. I studien framkom att              inludering, anpassningar och åtgärder för utåtagerande barn påverkades beroende på vilket   perspektiv vi tolkade att förskollärarna beskrev. / <p>2019-12-20</p>

Syftet med denna studie var att få en uppfattning om pedagogers erfarenheter och kunskaper kan påverka deras syn på barns sociala samspel vid användandet av lärplattan. Genom att använda både kvantitativ och kvalitativ metod i vår enkätstudie, så har vi haft en möjlighet att få en någorlunda fördjupning utifrån respondenter nassvar. Vi kom i kontakt med totalt 6 olika länder där totalt 109 respondenter deltog. I och med den nya reviderade läroplanen för förskolan finns det en förväntan på pedagoger att IKT ska implementeras i verksamheterna. Då det råder olika uppfattningar i huruvida lärplattan är ett bra pedagogiskt stöd eller inte så ser vi att  implementeringen skulle kunna bli ett problem. Utifrån tidigare forskning har vi sett att pedagogers erfarenheter till lärplattan ser ut att bli ett hinder i användningen av den i verksamheterna. Författarna tar upp flera tydliga hinder som beror på olika faktorer som utbildning, kunskap, osäkerhet eller barnsyn. I vårt resultat kan vi se antydan till samma hinder som tidigare forskning tar upp. En återkommande faktor i vår enkätundersökning är bristen på kunskap bland pedagogerna och detta medför en osäkerhet i användandet av lärplattan. Vi argumenterar för att mer utbildning inom ämnet skulle kunna underlätta för implementeringen av IKT i förskolan. / <p>2020-06-08</p>

This study examines how educators describe what strategies they use when working with students with language impairment. We investigated how educators describe their teaching of students with language impairment, what methods they use and which adaptations they make. We were also interested in opportunities and difficulties the educators describe they experience when working with pupils with language impairment. Five special education teachers and four class teachers were interviewed. The results of the interviews show that the educators believe that they need more knowledge about language impairment and that there is a demand for further education in the area of language disorders. However, the interviews also show that the educators use a variety of tools and methods in their teaching of students with language impairment, which are in line with what the research describes as effective teaching methods for this student group.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på vilka kompetenser förskollärare besitter om barns socioemotionella utveckling samt hur förskollärare arbetar för att främja denna utveckling. För att kunna svara på syftet har tre frågeställningar formats: Vilken syn har förskollärare på barns socioemotionella utveckling? Vad besitter förskollärare för kompetenser om barns socioemotionella utveckling? samt Vilka metoder använder förskollärare för att stötta barn i deras socioemotionella utveckling? I studien deltog fem förskollärare från tre olika förskolor i en kommun i Västra Götalands län. En kvalitativ metod med ostrukturerade intervjuer användes där intervjufrågor formades för att besvara syfte och frågeställningar. Resultatet visar att förskollärarna i denna studie har en gemensam uppfattning på att den socioemotionella utvecklingen ligger till grund för barns fortsatta utveckling. Kompetenserna förskollärarna beskriver att de besitter om barns socioemotionella utveckling är hur de kan bemöta barn, vilka strategier som kan gynna denna utveckling samt hur de kan gå tillväga för att samtala om känslor. I resultatet framkommer det att förskollärarna använder sig av olika metoder för att hjälpa barn i denna utveckling. De belyser att de ska vara närvarande förskollärare, använda sig av lågaffektivt bemötande, sätta ord på känslor samt observera barn för att se deras behov och mönster.

Inledning Studien handlar om att undersöka förskollärares syn på språkets betydelse för att skapa en inkludering för alla barn i förskolan. Med språket menar vi verbal likaväl som bland anna tkroppslig kommunikation. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på språkets betydelse för en inkluderande undervisning i förskolan. Metod Till studien har vi använt kvalitativ metod med inriktning semistrukturerade intervjuer för insamling av data har använts. De respondenter som medverkar i studien är sex verksamma förskollärare, tre från vardera två olika kommuner i Hallands län. Resultat Resultatet från studien visar att förskollärare framhåller att språket är grunden till hur inkludering sker i förskolan. Det visar sig därmed att språket har en stor betydelse för hur inkludering har möjlighet att tillämpas i förskolan. Respondenterna ser å ena sidan stora möjligheter i att använda språket, genom de alternativa kommunikationssätt som finns för att skapa inkludering även för de barn som inte har det verbala språket. Å andra sidan synliggörs att respondenterna ser tidsbrist och brist på kunskap som en utmaning för hur alternativa kommunikationssätt tillämpas i skapandet av en inkluderande undervisning för alla barn i förskolan. Resultatet visar tydligt att respondenterna ser språket som en grund för hur det sociala samspelet och därmed inkludering sker i förskolan.

Vi har valt att undersöka vilka effekter kooperativt lärande kan ha på elevers problemlösningsförmåga i matematik och på elevernas sociala samspel i årskurs F-3. För att undersöka effekterna valde vi att utgå från lärarens perspektiv och genomförde semistrukturerade intervjuer med totalt sju lärare från tre olika skolor. De lärare som medverkade i studien har eller har haft erfarenhet av att arbeta med kooperativt lärande inom ämnet matematik från F-3. För att förstå vårt insamlade material valde vi att utgå från ett sociokulturellt perspektiv som menar att ett lärande inte kan ske utan interaktion mellan eleverna och att samspel är en grundläggande aspekt för att nå ett högre lärande. Resultatet visar att lärarna uppfattar att en av effekterna är att problemlösningsförmågan fördjupas när elever får träna på att resonera och förklara för varandra. Lärarna uppfattar även att elevernas analyser blir mer komplexa och att eleverna får chans till att hjälpa varandra i att förstå och lära sig matematik.

Den aktuella studien handlar om att hur pedagogerna tänker och arbetar kring barn i behov av särskilt stöd samt hur dem tolkar barn i behov av särskilt stöd. Jag har använt av mig kvalitativ metod i form av strukturerad intervjua sedan har jag analyserat med hjälp av sociokulturella perspektivet.  Resultatet i min studie visar att brist på kommunikation., socialt samspel blir de vanliga svårigheter hos barnen. Pedagogerna använder sig av olika artefakter för att stödja deras kommunikation. I mina intervjuar och i tidigare forskning benämns vikten av specialpedagogernas roll och hur dem samarbetar med förskolan. Med hjälp av specialpedagogernas stöd vidtar pedagogerna åtgärder.

Huvudsyftet med vår studie har varit att belysa hur lärandet ser ut på fritidshemmet. Hur barnen lär sig snarare än vad de lär sig. Med utgångspunkt i vad vi antagit om lärande på fritidshem har vi genomfört en kvalitativ studie på två skolor där vi intervjuat fritidshemslärare, barn och rektorer kring begreppet lärande i förhållande till verksamheten och styrdokumenten. Studien innefattade även en deltagande och en icke deltagande observation av två fritidshem. Utöver att belysa hur lärandet ser ut i verksamheten har vi ställt begreppet lärande i relation till de rådande styrdokumenten och jämfört de olika aktörernas svar.Under arbetets gång har det visat sig att samtliga aktörer är relativt överens om hur lärandet på fritidshem ser ut. Lärandet grundar sig i det sociala samspelet, såväl barn emellan som barn och fritidshemslärare emellan. Genom aktiviteter som sker på fritidshemmet ges barmen möjligheter till lärande. Det centrala för lärandet på fritidshem är dock det sociala samspelet. Genom studien har vi också upptäckt att barn är duktiga på att se någonting de lärt sig oavsett vilken aktivitet vi pratat om. Såväl barn som fritidshemslärare och rektorer talar alla om demokrati, värdegrund, inflytande och delaktighet, något som också står i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet varav de två första kapitlen gäller fritidshemmet.