Förskolan har riktlinjer från Skolverket i form av en läroplan. Förskolan är ett komplement till hemmet och en riktlinje i läroplanen berättar att hemmet ska göras delaktig och involverad i verksamheten. Studien undersöker vårdnadshavarnas synsätt, deras uppfattningar om den vardagliga informationen från förskolan till hemmet, för att senare kunna göra vårdnashavarna delaktiga och involverade i förskolans verksamhet. Forskning kan ge förutsättningar, tips och råd om hur verksamheten ska göra kommunikationen effektiv från förskola till hem. Med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod med enkäter undersöker studien dilemmat kring problematiken av delaktiga och involverade vårdnadshavare. För att ta reda på hur informationen upplevs undersöker studien hur informationsutbytet, relationen och tvåvägskommunikation mellan förskola och hem ser ut och påverkar vårdnadshavarnas inflytande i förskolans verksamhet. Resultatdelen redovisar och presenterar olika perspektiv och tankar om informationsutbytet. Envägs och tvåvägskommunikationen ligger till grund för hur relationen mellan förskola och hem blir och visar därigenom hur informationsutbytet påverkas. Resultatkapitlet presenterar vårdnadshavarnas uppfattningar av tidsbristen i förskolans verksamhet och hur en önskan med månadsbrev i informationsutbytet blir stor. Vidare diskuteras hur informationen upplevs som förståelig men inte tillräcklig och hur detta kan påverka relationen mellan förskola och hem och dess informationsutbyte. Brus är ett tema som diskuteras påverka relationen, informationen och kommunikationen. Att barnen bör sättas i fokus och goda relationer kan ge förutsättningar till ett bra informationsubyte är ett annat tema som diskuteras och problematiseras.

Syftet med denna studie har främst varit att undersöka hur man kan anpassa bordsrollspel för att använda denna aktivitet som en pedagogisk metod i fritidshem. Studien har även tittat på hur spelarna själva kan uppleva bordsrollspel utifrån olika perspektiv. Det empiriska material som tagits fram i samband med studien är dels ljudinspelade rollspelssessioner där fritidsbarn varit med och spelat och dels strukturerade intervjuer med samma barn som spelats in efter att rollspelsäventyret spelats klart. Litteratur som beskrivit hur liknande metoder har använts i pedagogiska syften har även använts för att dra slutsatser om hur metoden kan anpassas för fritidshemmet. Det studien kommit fram till är bland annat att det ur ett pedagogisktperspektiv är viktigt att elever ges möjligheter att i grupp diskutera och reflektera över hur de agerat i spelet och hur konsekvenserna blev. Det är även av vikt att de får hjälp av pedagog att överföra sina erfarenheter i spelet till lärdomar i sin vardag. Utifrån det eleverna själva berättat upplevde de bordsrollspel som både lärorikt och lustfyllt. En slutsats som dock dragits utifrån det eleverna berättat och övrig empiri är att för stora spelgrupper kan förhindra att de pedagogiska ambitionerna med aktiviteten förverkligas. En annan slutsats är att spelledaren bör i stor uträckning ta på sig rollen av en karaktär i spelarnas följe för att på så sätt berätta historien utifrån spelarnas perspektiv snarare än som en sagoberättare. Detta har i alla fall idenna studie visat sig göra spelarna mer uppmärksamma på vad spelledaren och andra spelare har att säga och därmed skapat en lugnare stämning.

I läroplanen står det att förskolan ska arbeta för att flickor och pojkar ska få lika stort inflytande och utrymme, arbetet ska väcka glädje och alla barn ska känna att det är givande att lära sig nya saker. Förskollärarna ska aktivt motarbeta de traditionella könsrollerna genom att låta pojkar och flickor ha lika möjligheter till utveckling och lärande. På- och avklädningssituationerna i hallen är en del av förskolans vardagsrutiner som innehar potential till att stimulera samspel, språk och barns inflytande med genusperspektivet i fokus.Studiens syfte var att jämföra och analysera hur kvinnliga förskolepedagoger bemöter pojkar och flickor vid på- och avklädningssituationerna i hallen. För att uppnå syftet ställde vi oss följande frågor: Hur fördelar pedagogerna sin tid/uppmärksamhet mellan flickor respektive pojkar under på- och avklädning? Hur påverkas på- och avklädningssituationen av hur pedagogernas förhållningssätt, vad gäller genus, tilltal och inflytande, speglas i deras agerande? Finns det skillnader mellan en central förskola och en landsbygdsförskola när det kommer till pedagogernas förhållningssätt till på- och avklädningssituationen? Studien utgick ifrån empiri insamlad under sammanlagt 6 intervjuer och 7 observationer som genomfördes på en centralt belägen förskola samt en landbygdsförskola. Den centrala förskolan har åldersblandade avdelningar, medan landsbygdsförskolan har åldershomogena barngrupper. Undersökningen visade att uppdelningen i antal pojkar och flickor i barngruppen inte behövde påverka hur tid och utrymme faktiskt fördelades mellan könen. Det som visat sig vara avgörande är istället pedagogernas förhållningssätt och vilja till engagemang. Observationerna visade att det skiljde sig mycket åt mellan hur mycket tilltal/uppmärksamhet barnen fick från pedagogerna. På den centrala förskolan fick pojkarna 65 % medan flickorna bara fick 35 %. På den andra medverkande förskolan, landsbygdsförskolan, var fördelningen 42 % till pojkar och 54 % till flickor (resterande procent ansågs vara allmänna tilltal). En tydlig slutsats av studien, som kan grundas på både observationer och intervjuer, är att ett arbetslag som har bra kommunikation och sammanhållning också kommer ha en mer positiv atmosfär under på- och avklädningen.

Genom våra VFU-tillfällen upptäckte vi att man i stort sett enbart använde barnboken vid vila före eller efter lunchen. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda på om det i allmänhet ser ut på det här sättet. Vårt syfte med den här studien är därför att ta reda på hur det ser ut i några förskolor med användningsområdet av barnboken. På vilket sätt används de och till vilket syfte? För att ta reda på det här använde vi oss av kvalitativa intervjuer i form av personliga möten och telefonintervjuer. Detta för att få så utförliga svar som möjligt. Vi utsåg sex stycken pedagoger från olika förskolor som fick bli respondenter. Resultatet av vår studie visade att de flesta av förskolorna var dåliga på att använda sig av barnboken till mer än vila

Syftet med denna uppsats är att med två laborationsmetoder - praktisk metod och datorsimulering - undersöka hur elever i en årskurs 3 diskuterar med varandra under laborationerna samt undersöka hur eleverna upplever de valda metoderna och då med tanke på ett lustfyllt lärande. När det gäller fysikundervisning så har ett varierat arbetssätt med teori och laborationer visat sig givande och enligt den sociokulturella teorin är språket, kommunikationen och den proximala utvecklingszonen viktiga delar för elevernas lärande. Resultatet i denna uppsats har framkommit genom observationer och intervjuer av totalt åtta elever i en årskurs 3. Den praktiska laborationen stimulerade till flest diskussioner när det gäller hypotes och resultat av laborationerna medan datorsimuleringen stimulerade flest diskussioner som handlade om något annat. Båda laborationerna värdesattes högt av eleverna men 7 av 8 elever föredrog den praktiska laborationen. Laborationerna stimulerade en nyfikenhet, kreativitet och ett lustfyllt lärande.

The basis for our study has been to identify how teachers implement music in their language teaching and if there are any benefits to be seen. We have identified that during our own studies, much of the scientific research that has been made available to us regarding this subject has been aimed and performed on younger students; ages three to eight. This led us to take interest in if middle-school teachers can use similar methods of music-implemented language teaching to further facilitate the learning of students in ages nine to twelve. When looking for previously relevant studies we found a gap in research material regarding said ages which prompted us to conduct our own for this study. To identify this, we focused on two questions; How do teachers describe their application of music in connection with Swedish teaching? and What importance do teachers attribute to music as a didactic tool in Swedish teaching?   The study is based on the sociocultural perspective considering music in the classroom often occurs in groups and through social interaction between students. We have focused on using the concepts: mediation, the zone of proximal development and multimodality in our analysis. To answer our two questions, we conducted four semi-structured interviews with teachers from four different regions in Sweden. Our qualitative analysis showed that the teachers can identify advantages in learning processes related to using music in their language teaching that is bound to word comprehension, vocabulary, and pronunciation. They also pinpoint the value of students' identity building when working with music in relation to language teaching in the classroom.

Ur ett sociokulturellt perspektiv sker ett lärande hos människan hela tiden. Säljö (2014) styrker detta påstående genom förklaringen att människan ständigt försöker vara en del av den sociala omgivningen och på så sätt utvecklas och lär hela tiden. Denna studie fokuserar på fenomenet motiverande faktorer och situationer. Syftet med studien, inspirerad av fenomenologisk ansats, var att undersöka vad som motiverar eleverna till att delta i aktiviteter. Genom semistrukturerade intervjuer har 11 informanter beskrivit vilka aktiviteter de helst ägnar sig åt när de är på fritidshemmet. De har även fått återge vad de lär sig i de olika situationerna de beskriver. Utifrån empirin har olika tänkbara faktorer som motiverar till delaktighet i aktiviteterna kategoriserats. Det framkom tre olika teman, relationer, miljö och aktiviteter, som kan vara bidragande faktorer till vad som motiverar eleverna att delta i aktivitet eller ej. Relationer till både elever och vuxna på fritidshemmet bidrar till vilka aktiviteter som eleverna/ informanterna deltar i. Miljön både inomhus och utomhus avgör vilka aktiviteter som utförs och lärandet kan skilja sig åt beroende på om det är en tillrättalagd eller oplanerad lekyta som aktiviteten genomförs på. Aktiviteterna som vilka eleverna deltar i, delas upp i planerade och oplanerade.  De faktorer som blir framträdande i valet av deltagande i aktiviteter, är det sociala samspelet med övriga elever och den situation som lockar mest till deltagande är de oplanerade aktiviteterna.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare arbetar för att barn ska utveckla ett intresse för skriftspråk. För att få svar på hur förskollärare beskriver att de arbetar har vi använt oss av en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Studien innefattar intervjuer av åtta förskollärare. För att analysera resultatet används den sociokulturella teorin. Resultatet visade att förskollärare använder olika metoder för att barn ska utveckla ett intresse för skriftspråk och att miljön i förskolan och förskolläraren spelar en viktig roll för att barn ska bli inspirerade att utforska skriftspråket. Studiens slutsats är att barn behöver tidigt ges förutsättningar att utforska skriftspråk tillsammans med närvarande och inspirerande förskollärare.

Studien syftade till att undersöka hur en intensivundervisning i matematik kunde organiseras och planerasför en liten grupp bestående av tre elever i årskurs 7. Studien skulle också undersöka vad som hände medelevernas matematiska lärande samt hur de upplevde en sex veckor lång intensivundervisning imatematik. Undervisningen planerades utifrån den sociokulturella teorin som var studiens lär teori. Densociokulturella teorin innebär att den sociala varelse som människan är, lär sig nya kunskaper genomaktiviteter med andra människor. I studien medförde det att eleverna undervisades gemensamt i den lillagruppen för att öka sina matematiska kunskaper. Denna form av intensivundervisning innebar att elevernabland annat gemensamt fick lösa olika typer av diskussionsuppgifter. I studien ingick också formativbedömning på så vis att läraren planerade undervisningen efter hur långt eleverna kommit i sitt lärande,detta för att kunna möta elevernas kunskapsbehov. I det formativa lärandet användes också eleverna somläranderesurser för varandra. Under lektionerna utnyttjades intensivundervisningens fyra faser: laborativmuntlig fas, där eleverna använde laborativt material och satte ord på begrepp. I den representativa fasengick eleven från det konkreta till det abstrakta genom att rita. I den abstrakta fasen tränades eleverna i attse samband och relationer. Slutligen i den fjärde fasen hjälpte läraren eleven att befästa färdigheter. Detmatematiska område som eleverna arbetade med under hela studien var huvudräkningsstrategier i de fyraräknesätten. Detta område valdes ut eftersom detta var ett utvecklingsområde för samtliga tre elever.Undervisningen skedde inom skoldagens ram men utanför ordinarie matematikundervisning. Resultatetvisade att elevernas kunskaper ökade efter att de genomfört intensivundervisningen. Kunskapsökningenvar störst direkt efter avslutad studie medan ett kontrolltest genomfört fem veckor efter avslutadintensivundervisning visade att kunskaperna hos eleverna sjunkit. Eleverna upplevde också att matematikvar mer positivt laddat efter avslutad studie. En tänkbar förklaring till detta skulle kunna vara att deupplevde att de lyckades bättre i matematikämnet.

Syftet med denna studie är att utifrån sociokulturell teori tolka vilken interaktion och vilka läroprocesser som framträder i den förberedda miljön under ett montessoriarbetspass. Studiens data samlades in med hjälp av observationer på två olika montessoriförskolor under tre montessoriarbetspass. Utifrån resultatet diskuteras pedagogens roll, interaktionen mellan barnen samt materialets betydelse för barns läroprocesser. De slutsatser som framkom i studien är att miljön och materialet har en stor betydelse för barns läroprocess. Även pedagogen har en viktig roll för barnens lärande. Pedagogens uppgift är b.la. att introducera materialet samt stödja barnen i deras arbete och strävan mot självständighet. Även interaktionen med andra barn är betydelsefullt för barnens kunskapsutveckling. Denna interaktion är dock inte så tydlig i observationerna eller i montessoripedagogiken i sig, utan kunde identifieras genom den analys vi genomförde med hjälp av sociokulturell teori. I analysen framkom att barnens sociala samspel pågick på ett mer ”indirekt” plan och att barnen endast genom sin blotta närvaro påverkar varandra.