För att utveckla barns språk är det viktigt att förskolläraren har en nära kontakt med barnen och får dem att känna sig sedda och förstådda. Barn utvecklar sitt språk genom att vara tillsammans med engagerade vuxna och andra barn som lyssnar och samtalar med dem. Vi ville se om barns etniska bakgrund kan vara av betydelse för pedagogernas olika sätt att arbeta med språkutveckling genom att intervjua och observera pedagogerna. Vi lyfter speciellt Säljös tolkning av Vygotsky. Genom att barn känner meningsfullhet för de nya erfarenheterna blir kunskapen verklig och en del av dem själv. En grundtanke i den sociokulturella teorin när det gäller kommunikationen, är att språk och tänkande hänger ihop. Samt att språket är det som styr tänkandet. Enligt pedagogerna handlar språkutveckling om skrift- och talspråk, både på svenska och på annat modersmål. Men de tar även upp att det handlar om kroppsspråk, babyspråk och teckenspråk. Pedagogerna använder sig av t.ex. sångpåsar, ordkort och sagopåsar för att konkretisera språket.

SammanfattningProblemområdeSpecialpedagogiken kännetecknas som kunskapsområde av komplexitet och det förekommer stor variation när det gäller hur specialpedagogik diskuteras och beskrivs (Ahlberg, 2013). I min studie vill jag undersöka vilka synsätt det finns på specialpedagogisk kompetens och på handledning som verktyg för en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet. Lutz (2013) menar att alla pedagoger behöver insikt i specialpedagogiska förhållningssätt. Som blivande specialpedagog vill jag kunna bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolan och jag undersöker i min studie, vilka synsätt det finns på specialpedagogisk handledning som verktyg för en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet. Syfte och frågeställningarMin utgångspunkt är att det behövs en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet, för att möta de utmaningar som finns i förskolans pedagogiska verksamhet samt för att bemöta de mål som står i skollag och läroplan. Syftet för studien är att öka kunskapen om vilka synsätt det finns på begreppet specialpedagogisk kompetens och på handledning som verktyg för att bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet. Studiens preciserade frågeställningar är: Vilka synsätt finns hos några förste förskollärare och några förskolechefer på vad begreppet specialpedagogisk kompetens innebär? Vilka synsätt finns hos några förste förskollärare och några förskolechefer på specialpedagogisk handledning som verktyg för att bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolan?MetodJag har i min studie valt att använda mig av halvstrukturerade intervjuer, då syftet för studien är att undersöka vilka synsätt som finns kring begreppet specialpedagogisk kompetens och handledning som verktyg för ökad specialpedagogisk kompetens i förskolan. Jag har intervjuat tre förskolechefer och fyra förste förskollärare i min studie. Studiens metodansats har inspirerats av en fenomenografisk ansats då jag i studien vill undersöka hur fenomenen, specialpedagogisk kompetens och handledning upplevs av olika människor. Fejes och Thornberg (2015) framhåller att fenomenografins syfte är att beskriva människors sätt att förstå fenomen i sin omvärld, där fokus är på den variationen det finns i människors sätt att uppfatta omvärlden. I analysen av det empiriska materialet har jag tagit inspiration från den hermeneutiska tolkningsläran, för att söka ytterligare innebörder genom att tolka och söka förståelse. Fejes och Thornberg (2015) menar att i den hermeneutiska tolkningsläran finns fokus på förståelsen i ett budskap och inte i förklaringen.Teoretisk ramSom teoretisk utgångspunkt har jag valt ett sociokulturellt perspektiv, den Säljö (2014) framhåller som att mänskligt lärande bör förstås i ett kommunikativt och sociohistoriskt perspektiv. En annan teoretisk utgångspunkt i studien är systemteoretiskt perspektiv, då jag belyser olika påverkansprocesser i handledning. Öquist (2008) framhåller att systemtänkande handlar om att förstå världen i termer av helheter, relationer, funktioner, sammanhang och mönster. Gjems (1997) menar systemteorin riktar sin uppmärksamhet mot relationer mellan människor, det är då en god utgångspunkt för handledning i yrkesgrupper där man jobbar nära i team och med människor.Resultat och specialpedagogiska implikationerResultatet från min empiriska undersökning visade att det fanns en variation av synsätt hos några förskolechefer och några förste förskollärare kring begreppet specialpedagogisk kompetens, däremot fanns liknande synsätt kring fenomenet specialpedagogisk handledning. Samtliga informanter i studien ansåg att specialpedagogisk handledning kan bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens hos pedagoger. Specialpedagogisk kompetens sågs av informanterna som något som först och främst är förknippat med specialpedagogens yrkesroll. Som blivande specialpedagog anser jag att det är viktigt att ha kunskap och vara medveten om de olika synsätt som finns på specialpedagogisk kompetens och på handledning. En ökad kunskap om de olika synsätt som finns kan öka förståelsen för förskolans specialpedagogiska verksamhet.SlutsatsPerspektiven på specialpedagogik är många och som kunskapsområde hoppas jag att forskning som är riktad mot förskolan vidareutvecklas. Jag anser att det behövs en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet för att kunna förverkliga ”en förskola för alla”. Det specialpedagogiska uppdraget måste angå alla i förskolan och inte bara specialpedagogerna. Nyckelord: förskola, handledning, sociokulturell teori, specialpedagogisk kompetens, systemteori

Sammanfattning/abstrakt Henriksson Petra (2017). Speciallärares och lärares syn på språkutvecklande arbetssätt – En kvalitativ intervjuundersökning. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap. Lärande och samhälle. Malmö högskola. 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Med denna studie vill jag bidra med kunskap om vad speciallärare och lärare framhåller som betydelsefullt i deras språkutvecklande arbete i klassrummet och om deras uppfattningar är forsknings grundade samt om speciallärare och lärare som arbetar tillsammans har samma syn på språkutvecklande arbete. Jag vill även synliggöra speciallärares och lärares syn på deras samarbete och föra fram det som de ser som det mest betydelsefulla i samarbetet för att kunna skapa språkutvecklande arbetssätt för elever i språklig sårbarhet. Syfte Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om vilken syn några speciallärare och lärare har på språkutvecklande arbetssätt och hur de beskriver samarbete kring språkutvecklande arbetssätt med elever i språklig sårbarhet.Preciserade frågeställningar Frågeställningarna i studien är följande: Vilken syn har speciallärare och lärare på språkutvecklande arbetssätt? Hur samarbetar speciallärare och lärare för att kunna utveckla språkutvecklande arbetssätt i klassrummet för elever i språklig sårbarhet?Teori Studiens teoretiska perspektiv är baserat på sociokulturell teori där människan ses som lärande i en miljö tillsammans med andra samt att det finns en utvecklingszon som är individuell för varje enskild individ. I de specialpedagogiska perspektiven poängteras de individinriktade och relationella perspektiven. Metod Denna studie har genomförts med kvalitativ ansats genom halvstrukturerade intervjuer av speciallärare och lärare. Resultat Speciallärarna och lärarna i studien anser att det är av vikt att lära i samspel med andra, enligt det sociokulturella perspektivet samt att vi behöver utgå från elevernas proximala utvecklingszon och då också måste veta var eleverna befinner sig kunskapsmässigt just nu. Dock tar en speciallärare upp svårigheter med att utveckla eleverna individuellt då de befinner sig på olika nivåer. Förförståelsen som fungerar som en stödstruktur kommer också fram som betydelsefull för språkutvecklingen samt att relationen mellan lärare och elev gör att eleverna känner tillit och vågar använda språket under lektioner. Speciallärarna och lärarna som arbetar tillsammans har ibland olika syn på vad som är språkutvecklande arbetssätt. Samarbetet mellan speciallärare och lärare uppfattas av de flesta speciallärare och lärare som bra och de verkar ha en gemensam syn på hur samarbetet ska se ut samt att de får tips på hur de kan arbeta språkutvecklande i kassrummet. En speciallärare upplever svårigheter med att komma som ny speciallärare på en skola och försöka genomföra förändringar tillsammans med lärarna. En annan speciallärare önskar att träffarna med läraren mer fokuserade på elever i språklig sårbarhet. Specialpedagogiska implikationer Resultatet av den här studien har fått mig att vilja organisera språkutvecklande diskussioner i arbetslagen på skolorna då gällande forskning ska vara en viktig del av diskussionerna. Ibland utgår specialläraren och läraren från samma pedagogiska utgångspunkter vid intervjuerna men inte alltid och detta kan de behöva reflektera över. Specialläraren som hade svårigheter att samarbeta med några lärare behöver backa något för att på det sättet få med alla lärarna i utvecklingsarbetet. Deras relation behöver bli bättre. Specialläraren skulle kunna göra detta själv tillsammans med berörda lärare men det kan eventuellt bli aktuellt med stöd från ledningen.

Syfte och förväntat kunskapsbidragSyftet med fallstudien är att få en uppfattning om vad en rektor, en SVA-lärare och en studiehandledare i en kommunal grundskola anser att språkutvecklande undervisning är och hur lärarna arbetar språkutvecklande i alla skolämnen för nyanlända elever. Studien är betydelsefull eftersom lärare behöver kunskap om språkutvecklande arbetssätt och skolor behöver en fungerande organisation som kan möta nyanlända elevernas språkliga behov. FrågeställningarFallstudien ämnar besvara följande frågeställningar:•Hur beskriver informanterna språkutvecklande undervisning i alla skolämnen med nyanlända elever? •Vad anser informanterna och vad framkommer i praktiken vara betydelsefullt och motiverande i den språkutvecklande undervisningen för nyanlända elever? •Vilka möjligheter och hinder i den språkutvecklande undervisningen framkommer ur ett organisatoriskt perspektiv?Teoretisk förankringEfter analysen av resultatet blev det ett naturligt val att utgå från sociokulturell teori (Vygotskij, 1934/1999). Anledningen till valet av denna teori var att det under fokusgruppsintervjun och observationerna framkom att lärandet på skolan sker genom samarbete, interaktion och stöttning. I studien kom det även fram att undervisningen på skolan utgår från den pedagogiska modellen cykeln för undervisning och lärande (Martin & Rose, 2013). Den pedagogiska modellen och sociokulturell teori ingår i genrepedagogik. Även språkteorin systemisk funktionell grammatik (Halliday, 2004) ingår i genrepedagogik. Därav blev den teoretriska förankringen sociokulturell teori (Vygotskij, 1934/1999.) och systemisk funktionell grammatik (Halliday, 2004).MetodFallstudien utgick från en kvalitativ ansats för att besvara syftet och frågeställningarna. Valet av metod var fokusgruppsintervju och observationer. Vid analys och bearbetning av fokusgruppsintervjun användes en innehållsanalys där mönster och teman på ett strukturerat sätt kom fram. Ett observationsprotokoll (Dockrell, Bakopoulou, Law, Spencer & Lindsay, 2012) användes vid analys och bearbetning av observationer där utgångspunkten var de teman och kategorier som protokollet är indelat i. ResultatStudiens resultat beskrev att språkutvecklande undervisning i alla skolämnen för nyanlända elever är tydlighet och struktur. Studien visade vidare att det finns flera motiverande faktorer för att verka för en språkutvecklande undervisning för nyanlända elever. Det ansågs betydelsefullt att nyanlända elever får olika former av stöd och kognitiva utmaningar. Vidare belyste studien att det är av betydelse att nyanlända elever får möjlighet att använda båda språken. Studien pekade på att en möjlighet som främjar språkutvecklande undervisning för nyanlända elever är att det finns en tydlig organisation. I detta sammanhang är det av vikt att studiehandledning på modersmålet finns att tillgå. Det visade sig även ha betydelse att lärare har rätt kompetens och att det finns möjlighet till samarbete mellan olika professioner för att undervisa nyanlända elever. Specialpedagogiska implikationerDet behövs specialpedagogisk kompetens och en organisation med ett tydligt pedagogiskt ledarskap kring hur skolor kan organiseras för att möta nyanlända elever. I detta sammanhang ska speciallärare och specialpedagog bidra med kunskap och stöd genom kompetensutveckling, pedagogiska diskussioner och handledning kring språkutvecklande undervisning för nyanlända elever. Nyckelord: genrepedagogik, nyanlända elever, sociokulturell teori, språkutvecklande undervisning

SammanfattningBarn möter idag populärkultur både i leksaksaffärerna och klädesaffärerna men även i TV-reklamen. Populärkulturella leksaker blir något barnen har ett gemensamt fokus till och skapar gemenskap kring. Leksakerna kan därför bidra till att barns tankar och kunskaper i förskolan blir till ett gemensamt intresse. Barns erfarenheter bildas till stor del i förskolan där de tillbringar mycket tid. Förskolan blir därför en social och kulturell mötesplats där barns intressen kan tas tillvara. Vårt arbete syftar därför till att studera hur pedagoger förhåller sig till och arbetar med populärkultur i förskolan. Undersökningen behandlar också hur pedagogerna uppdateras inom barns populärkultur. Studien genomsyras av den sociokulturella teorin vilken framhåller att människan lär i samspel med andra. Vi har i vår undersökning använt oss av en kvalitativ metod genom pedagogintervjuer, observationer och löpande anteckningar. Intervjuerna utfördes på två förskolor, två pedagoger från varje förskola deltog.Utifrån resultatet av vår undersökning har populärkultur en självklar och väl etablerad plats på förskolorna vi utgått ifrån. Pedagogerna har en positiv inställning till barns populärkulturella livsvärld. De hanterar populärkulturen på olika sätt och utifrån olika intressen. Populärkulturen som barnen berättar om och visar pedagogerna, är fokus för det förhållningssätt pedagogerna har till att uppdatera sig i ämnet. De säger att de följer upp barnens uttryck om fenomenet populärkultur även på eget initiativ. Pedagogerna säger sig vilja utgå ifrån barnens intressen och behov på olika sätt, vilket är avgörande för hur de väljer att arbeta. Skillnaderna är att pedagogerna på den ena förskolan använder populärkulturellt lekmaterial i den fria leken, medan pedagogerna på den andra förskolan använder materialet både i den fria leken och som medel i lärandesituationer. Undersökningen visar hur pedagogernas personliga viljor och intressen, samt de förutsättningar som finns avgör hur populärkulturen hanteras i förskoleverksamheterna.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka nyanländas lärande ur ett specialpedagogiskt perspektiv. För att belysa detta har jag tagit del av vad specialpedagoger, lärare och nyanlända elever har för tankar och erfarenheter i ämnet. Utifrån den bild som växer fram av lärandet, ville jag se hur språkutveckling och därmed måluppfyllelse kan stärkas. Hur ser kartläggningen av nyanlända elever ut? Vilket samarbete finns i skolan kring nyanlända elever? Hur upplever nyanlända elever sitt eget lärande? Hur ser specialpedagoger på måluppfyllelsen för nyanlända elever?Teoretisk förankringEfter att analysen av resultatet av undersökningen, framkom ett mönster med sociala samband, snarare än språkliga. Den teoretiska förankringen bygger på resultatet och analysen som kommit fram genom en fördjupning i undersökningen. Det föreföll därför som ett självklart val att utgå ifrån ett sociokulturellt perspektiv, där socialt samspel är i fokus. Eftersom undersökningen är att undersöka hur lärandet ser ut för nyanlända elever genom intervju och observation i verksamheten, blir det sociala samspelet och interaktionen i fokus.MetodDen metodologiska utgångspunkten är ett humanistiskt- hermeneutisk förhållningssätt. Det innebär att syftet inte är att hitta en enda sanning eller ett enda svar, utan för att få en större och djupare förståelse för ämnet enligt tolkning av den (Patel & Davidsson, 2014). Metodvalet som ligger till grund för undersökningen är intervjuer, observationer och informella samtal. För att uppnå syftet och därmed behandla frågeställningarna så föreföll det sig naturligt att använda sig av en kvalitativ ansats.Analysen av metoden är en latent och manifest innehållsanalys med delresultat och delanalys. Det innebär dels att tolkningen görs mer textnära, för att hitta samband. Det innebär också att analysen och tolkningen av materialet bildar kategorier, som bildar en underliggande, djupare mening (Barajas Eriksson, Forsberg, & Wengström, 2013).ResultatResultatet och delanalyserna av undersökningen visar följande mönster och teman:4 Kartläggning Samarbete Måluppfyllelse Individanpassad undervisningFör att en nyanländ elev ska ha förutsättningar för en bra lärmiljö i sin språkutveckling, behövs en grundläggande kartläggning över hans eller hennes styrkor och möjligheter. Skolverket har utarbetat ett nytt kartläggningsmaterial kring nyanländas lärande, som kommer i januari 2016, vilket skolorna är i stort behov av. Lärarna uttrycker en stor oro och osäkerhet kring att möta de nyanlända elevernas efter deras förutsättningar och behov. De menar att det råder en brist på resurser och kompetenser bland lärare och övrig skolpersonal, vilket även den tidigare forskningen och litteraturgenomgången betonar. Svenska som andraspråk och modersmål har präglats av en låg status i skolan. Det i sin tur har inneburit att skolan inte är förstått hur viktig kartläggningen är för de nyanlända elevernas lärande och språkutveckling (Hyltenstam, Axelsson & Lindberg, red, 2012, Lorentz 2013).Det klara sambandet som studien visade är att det råder en brist på ett helhetstänkande kring nyanlända elever. Att kartläggning är viktigt enades både skolorna om, men båda är osäkra på hur arbetet ska se ut i praktiken. Det som saknas är ett samarbete kring elevernas situation och lärmiljö, där elevens bakgrund, hälsa och nuvarande situation strålar samman. Båda skolorna är fokuserade och stressade över måluppfyllelsen och alla krav som följer med det. De känner att de inte har resurser, tid och kompetens för att möta de nyanlända elevernas behov. För att det ska bli verklighet behöver lärarna ha ett närmare samarbete, med kommunikation, samtal och handledning.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogerna menar att det finns en vilja hos lärare att möta elever i ett inkluderande förhållningssätt men att det finns brister i kompetensen för att göra det fullt ut. Skolorna i undersökningen har ett behov av att specialpedagogerna får ett övergripande ansvar kring lärarnas förhållningssätt, med gemensamma mål. Kartläggningens betydelse är viktig för att veta hur eleverna ska kunna bemötas efter individuella förutsättningar och behov, på väg mot måluppfyllelsen. Samarbete mellan lärare och specialpedagog men även skolledning behöver prioriteras. En väg att nå gemensam förståelse är specialpedagogens samtal och handledning med lärarna.Nyckelord: Förberedelseklass, inkludering, nyanlända elever, sociokulturell teori

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka drama- och dansaktiviteter som är möjliga i förskolemiljön. Syftet tillkom efter en upptäckt i förskolans läroplan, där de estetiska ämnena är tydligt underrepresenterade till förmån för naturvetenskap och matematik. Studiens teoretiska utgångspunkt är den sociokulturella teorin, baserat på Vygotskij och, tolkad och utvecklad av Säljö. Empiri samlades in med passiv observation och intervju på två förskolor i Malmö. Resultatet är transkriberat och analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv och visar en större närvaro av drama och dans i verksamheten än vad som tidigare antagits. Drama och dans har en plats i förskolemiljön som inte alltid är lätt definierad eller går att identifiera i förskolans styrdokument.

SammanfattningOttosson Cågård, Ulrika (2017), Digitala verktygs egenskaper och dess användning i matematik, enligt eleverna. (Digital Tools Characteristics and its use in Mathematics, according to the Pupils). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien bidrar till kunskap om hur några elever ser på användningen av digitala verktyg i matematikundervisningen och hur den kan förändras i syfte att stötta lärandet med hjälp av verktygens egenskaper. Som speciallärare behövs kunskap om elevers olika uppfattningar gällande digitala verktygs möjlighet till stöttning i matematik.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att öka kunskapen om elevens syn på hur digitala verktyg kan förändra matematikundervisningen samt att ta reda på stöttande egenskaper som verktygen bör ha. Studiens preciserade frågeställningar är: Vilka egenskaper hos ett digitalt verktyg ses som stöttning enligt några elever samt hur kan användningen av digitala verktyg förändra undervisningen?TeoriSom teoretisk utgångspunkt har jag valt ett sociokulturellt perspektiv, den Säljö (2011) använder som förklaring till hur kunskap skapas. Tillsammans i kommunikation med omgivningen och med kulturella redskap så kallade artefakter utvecklas kunskap hos individen. Säljö (2014) förklarar att lärandet är mer beroende av artefakter för att stegvis bygga upp sammansatt kunskap, än biologiska förutsättningar hos individen.MetodJag har i min studie valt att använda mig av semistrukturerade intervjuer, då syftet med studien är att öka kunskapen om elevens syn på hur digitala verktyg kan förändra matematikundervisningen samt att ta reda på stöttande egenskaper, som verktyget bör ha.Åtta stycken elever i årskurs sju deltog i intervjun. Inför de individuella intervjuerna genomfördes fokusgruppsintervjuer. Detta för att erhålla en förförståelse för elevernaserfarenhet av digitala verktyg i matematik. I analysen har en hermeneutisk ansats använts för att söka en förståelse av respondentsvaren och för att söka ytterligare innebörd, för att tolka dess mening som Kvale och Brinkmann beskriver (2014).ResultatScaffoldingen beskrivs som betydelsefull i användningen av verktygen för att eleven ser sig kunna agera mer självständigt då stegvisa instruktioner kan följas. I motsats till självständigheten uppskattas samarbete och kommunikation med hjälp av verktygen.De digitala verktyg som används i matematikundervisningen har betydelse för det kollaborativa arbetet (Levin & Wadmany, 2006) och det pedagogiska resonemanget spelar roll (Ilonmäki, 2008). Merparten av eleverna var av uppfattningen att de stöttande egenskaperna hos ett digitalt verktyg var att de ska vara manövrerbara, innehålla tävlingsmoment och ha skapandemöjligheter. Skapandemöjligheter i verktyget visades som en önskvärdhet och likaså motsatsen, där dessa sågs som distraktionerFilmerna inom ett ämnesområde uppskattades av de flesta på grund av möjligheten att repetera. En jämförelse mellan en lärargenomgång och en genomgång på film gav motsatta responser. Där å ena sidan yttrandet grundar sig i filmens kvalitetsbrister och, å andra sidan, att olika elever har olika förmågor att klara av distraktioner i klassrummet. Genom att skapa egna filmer skulle det kunna tolkas som om att flertalet respondenter anser det ge stöttning, i sitt lärande på grund av att kommunikationen stödjer lärandet.En elev kopplar ihop att olika individer lär sig olika och önskar sig olika förslag på digitala verktyg för respektive matematikmoment. Det framkommer, genom tolkningen, att användningen av artefakterna förändrar matematiken genom att ämnet blir roligare.ImplikationerJag anser att det är viktigt för specialläraren att ha en förståelse för hur elevernas synpunkter och kunskaper kan användas för att tillsammans skapa ett lärande där de digitala verktygen kan stötta lärandet. När framtidens skola genomför digitaliseringen, behövs en kritisk granskning av varför och hur de digitala verktygen ska användas inom matematiken. Kunskapssystemet håller på att förändras och där ska speciallärarna vara med.Nyckelord:digitalisering, matematik, sociokulturell teori, specialpedagogik, stöttning

Detta examensarbete handlar om hur kommunikationen på en Reggio Emiliainspirerad förskola kan se ut i den dagliga verksamheten. Vi har tagit inspiration utifrån Vygotskijs teorier om att barns språkutveckling sker genom interaktioner med andra. Vi synliggör därför också vad det är som påverkar kommunikationen såsom samspelet och bemötandet. Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur pedagogerna interagerar med barnen i språkliga situationer som sker dagligen på förskolan. Vi vill också undersöka barnens kommunikation med varandra i olika leksituationer på den här specifika förskolan. Det är vår förhoppning att, genom vårt examensarbete, synliggöra det språkliga bemötandet i barngruppen.Resultatet visar att i kommunikation mellan pedagoger och barn på denna förskola är bemötandet en viktig del för hur den fortsätta kommunikationen ser ut. Om lyssnaren visar ett genuint intresse inför det berättaren säger kan dialogen utvecklas. En annan avgörande faktor, enligt vår undersökning, för vidareutveckling av kommunikationen är att bägge parter förstår orden och samtalsämnena det talas om. Vår undersökning visar även att kroppsspråket är en väsentlig del i kommunikationen. Genom att kunna se den man kommunicerar med minskar risken för missförstånd då gester, ansiktsuttryck och blickar är en stor del av kommunikationen. Resultatet visar även att i stressade situationer, till exempel när en pedagog är ensam med många barn som alla vill ha uppmärksamhet, tenderade kommunikationen att försämras.

AbstractExamensarbete: 15 hpProgram: Specialpedagogprogrammet SPHEH14 Nivå: Avancerad nivåDatum: 2016-01-13Titel: Lärares och specialpedagogers syn på arbetet med särbegåvade elever i grundskolan - Teachers and special educators view regarding gifted children in Elementary schoolFörfattare: Sofia Fagerberg och Sandra IsakssonHandledare: Lisa HellströmExaminator: Kristian LutzSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att belysa lärares och specialpedagogers syn på förutsättningar för och arbetet med särbegåvade elever i grundskolan.•Hur ser lärare och specialpedagoger på begreppet särbegåvning?•Hur ser arbetet med särbegåvade elever ut i grundskolan?•Hur ser lärare respektive specialpedagoger på sitt uppdrag i relation till de särbegåvade eleverna?•Hur ser lärare och specialpedagoger på särbegåvade elever ur ett samhällsperspektiv?TeoriDe teorier som ligger till grund för studien är den sociokulturella teorin och teorin om de sju intelligenserna. I den sociokulturella teorin lyfts bland annat den proximala utvecklingszonen och dialogiskt samarbete. Teorin om de sju intelligenserna beaktar att det finns en mångfald av intelligenser där ingen intelligens är överordnad någon annan.MetodVi inspireras av en fenomenografisk ansats i studien. Undersökningsmaterialet samlas in genom halvstrukturerade intervjuer. Respondenterna består av tre lärare och tre specialpedagoger från grundskolan. ResultatRespondenterna hade olika sätt att se på definitionen av särbegåvning och särbegåvade elever. De lyfte även att man kan vara särbegåvad inom många olika områden. Andra aspekter som framkom var att fokus i dagens skola ligger på de akademiska ämnena och att det är viktigt att vidga begreppet och se det ur ett vidare perspektiv där även praktisk - estetiska ämnen och sociala aspekter finns med. Respondenterna gav olika exempel på hur de arbetade för att möta de särbegåvade eleverna på deras nivå. De nämnde bland annat att elever får läsa kurser med äldre elever och att de fritt får fördjupa sig inom ett ämnesområde. Respondenterna tog upp att de hade förståelse för att de särbegåvade eleverna också kan behöva extra anpassningar för att utvecklas i sitt lärande. Respondenterna menade att det till största del fokuseras på extra anpassningar för de elever som har svårigheter att nå målen. Värdegrundsarbetet togs upp som en viktig del i det pedagogiska uppdraget. Respondenterna lyfte vikten av ett gott klassrumsklimat vilket grundas i acceptans för varandras likheter och olikheter. Bristen på tid lyftes som problematiskt vad gäller att hinna med att hjälpa alla elever. Respondenterna menade att de särbegåvade eleverna får stå tillbaka för de elever som inte når målen. Flertalet respondenter poängterade att det var viktigt att ge särbegåvade elever förutsättningar att lyckas i skolan. De menade att det ger vinster för samhället i framtiden. ImplikationerGenom studien framkommer vikten av kunskap och kompetensutveckling för pedagoger i skolan, kring särbegåvning och särbegåvade elever. Detta kan ske genom föreläsningar, i handledningssamtal eller i pedagogiska diskussioner. Kunskapen kan användas i uppdraget att se och uppmärksamma alla elever.SlutsatsVi anser att vikten av kompetensutveckling för pedagoger, ett inkluderande synsätt och ett accepterande klimat i klassrummet är av stor betydelse för särbegåvade elever. Ett accepterande klimat underlättar för den särbegåvade eleven att tillåtas vara särbegåvad, dra nytta av sin särbegåvning för att utvecklas så långt det går och på så sätt även bidra med sin kunskap till samhället framöver. Vi ser även att det är av stor vikt att pedagoger får tid för att kunna individanpassa undervisningen för eleverna och tid till kompetensutveckling.