Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om hur pedagoger arbetar med barns bildskapande. Studien innefattade även att få en inblick i hur pedagogerna arbetar för att minska könsstereotypa skillnader i barns bildskapande. Vi använder oss av kvalitativa gruppintervjuer på två förskolor för att synliggöra pedagogernas erfarenheter och uppfattningar om deras arbete inom bildskapande. Den sociokulturella teorin samt teorin om genusordning är verktyg för att analysera pedagogernas uttalanden och därmed få syn på olika förhållningssätt som råder på dessa förskolor. Resultatet visar att pedagogerna har en medvetenhet om att barns bildskapande är en viktig kommunikationsform, samt att det kan användas för att tillägna sig kunskaper i andra ämnen men även för att bildskapandet har ett värde i sig. Därför är bildskapande i olika former någonting som ingår i förskolornas vardag, både som fria och lärarstyrda aktiviteter. Vidare uppvisar pedagogerna en medvetenhet om att det råder olikheter i flickors och pojkars bildskapande, vilka de försöker minska genom att ha ett jämställt förhållningssätt.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur barn i förskolan samspelar och interagerar med naturen. Som metod kommer vi använda oss av observationer, gåturer och informella samtal. Vårt resultat visar att naturens artefakter kan användas för att skapa ett socialt samspel barnen sinsemellan samt skapa ett socialt lärande, barns relationer till naturen och varandra kan uppstå genom socialt samspel eller lek. Genom att barn undersöker och ställer frågor medieras kunskap med hjälp av artefakter i det sociala lärandet (Williams 2011, s 40). Vår slutsats är att barnen på den avdelning som undersökningarna gjordes använde sig aktivt av de olika artefakterna som naturen har att erbjuda för att påbörja det sociala samspelet med sina kamrater. Vi kan även dra slutsatsen att barns interaktion är en viktig del av lärandeprocessen, då kunskap bildas och ombildas (Änggård 2008, s 231).

Syftet med denna studie var att undersöka om och hur pedagoger arbetar med digitala verktyg i syfte att inkludera barn i behov av särskilt stöd. Detta gjordes genom en enkätstudie som riktade sig mot pedagoger verksamma i förskolan och en intervjustudie som riktade sig till förskollärare i förskolan. Alla som deltog i studien hade erfarenhet av arbete med barn i behov av särskilt stöd. Studiens metoder syftade till att skapa en överblick och en fördjupning genom kvantitativa och kvalitativa data. Enkätstudien publicerades i grupper på Facebook för att nå ut till pedagoger i hela Sverige. Intervjustudien genomfördes på två förskolor i den mellersta delen av Sverige, där sammanlagt fem förskollärare intervjuades. Studien utgår från en sociokulturell teori där digitala verktyg ses som kommunikativa verktyg. Studiens syfte och forskningsfrågor analyserades utifrån teoretiska begrepp som mediering, artefakter, den proximala utvecklingszonen och literacy. De huvudsakliga resultaten från studien visade att pedagoger, inklusive förskollärare, arbetade med digitala verktyg i syfte att inkludera barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet. Detta genom pedagogers användande av främst lärplattor, projektorer och datorer, vilket bidrog till att barnen kunde delta utifrån sina egna förutsättningar. Resultatet visade att pedagogers och förskollärares inställning till digitala verktyg var av betydelse för arbetet med dessa. Studiens resultat visade även att det behövs ett pedagogiskt syfte i användandet av digitala verktyg för att inkludera barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med denna studie är att belysa förskollärares, specialpedagogers och förskolelednings uppfattningar om och förväntningar på specialpedagogens roll i förskolan. Studien har en kvalitativ ansats som grund, och semistrukturerade intervjuer har genomförts med elva informanter i en mindre, mellansvensk kommun. Tidigare forskning visar att många barn i förskolan mår dåligt, har psykiska, emotionella och sociala problem. Pedagoger i förskolan rapporterar att de under senare decennier sett en förändring till det sämre gällande barns hälsa. En intressant fråga utifrån detta är vilka förväntningar som finns på specialpedagogens arbete och roll i förskolan. Det finns ofta ett antal specialpedagoger anställda i kommunen som har till uppgift att bistå flera förskolor. Resultatet visar bland annat att en av specialpedagogens viktigaste uppgifter är som rådgivare och bollplank till pedagoger och förskolechefer. En slutsats kan vara att förskolans pedagoger känner sig ensamma och utan pedagogisk stöttning i sitt arbete. Förskoleledning lyfter handledning som en av specialpedagogens viktigaste arbetsuppgifter, medan specialpedagoger menar att de inte får möjlighet att använda sin handledarkompetens.

<p>Syftet med det här arbetet är att undersöka hur barn till svenska föräldrar påverkas av att växa upp i en tvåspråkig och dubbelkulturell amerikansk miljö. Bakgrunden till arbetet är att människor, till följd av ökade internationella kontakter, i allt större utsträckning väljer att flytta utomlands. När föräldrar flyttar med sina barn uppstår frågan om vilket språk som ska talas i hemmet och vilken kultur familjen ska välja att leva efter. I litteraturgenomgången framgår det att individen ur ett sociokulturellt perspektiv i hög utsträckning formas av sin sociala kontext, i samspel med andra människor. Omgivningen har således stor betydelse för en persons identitetskänsla och det är viktigt för individen att känna samhörighet med en grupp människor. Språkets betydelse för ett barns utveckling betonas också och begreppet tvåspråklighet beskrivs kortfattat. För att få en bild av hur svenskar reagerar när de flyttar utomlands har det gjorts en kvalitativ studie med en etnografisk ansats av sju barn i USA med anknytning till Sverige. Utifrån det empiriska materialet har intervjupersonerna delats in i tre kategorier beroende på sin etniska identitet. Grupperna har fått benämningarna S<i>venskar med anknytning till Sverige, Svensk-amerikane</i>r och <i>Svenskar i Amerika</i>.</p>

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur barn till svenska föräldrar påverkas av att växa upp i en tvåspråkig och dubbelkulturell amerikansk miljö. Bakgrunden till arbetet är att människor, till följd av ökade internationella kontakter, i allt större utsträckning väljer att flytta utomlands. När föräldrar flyttar med sina barn uppstår frågan om vilket språk som ska talas i hemmet och vilken kultur familjen ska välja att leva efter. I litteraturgenomgången framgår det att individen ur ett sociokulturellt perspektiv i hög utsträckning formas av sin sociala kontext, i samspel med andra människor. Omgivningen har således stor betydelse för en persons identitetskänsla och det är viktigt för individen att känna samhörighet med en grupp människor. Språkets betydelse för ett barns utveckling betonas också och begreppet tvåspråklighet beskrivs kortfattat. För att få en bild av hur svenskar reagerar när de flyttar utomlands har det gjorts en kvalitativ studie med en etnografisk ansats av sju barn i USA med anknytning till Sverige. Utifrån det empiriska materialet har intervjupersonerna delats in i tre kategorier beroende på sin etniska identitet. Grupperna har fått benämningarna Svenskar med anknytning till Sverige, Svensk-amerikaner och Svenskar i Amerika.

Studiens övergripande syfte är att fördjupa förståelsen av specialpedagogers upplevelser och erfarenheter av en skola för alla och inkludering. Studiens syfte är också att fördjupa förståelsen av de möjligheter och svårigheter som kan finnas i specialpedagogers yrkesroll med utgångspunkt i att de befinner sig i spänningsfältet mellan att bidra till inkluderande och exkluderande åtgärder.       Vid insamlingen av empirin användes den kvalitativa semi- strukturerade forskningsintervjun. För att få svar på studiens syfte genomfördes sju intervjuer med specialpedagoger verksamma i grundskolan. I tolkningen av resultatet är studien  hermeneutiskt inspirerad. Resultatet visar att en skola för alla är ett svårt mål att nå och särskiljande lösningar ses som nödvändiga för att skolans verksamhet ska fungera. Resultatet i studien visar vidare att ett kategoriskt synsätt på elevers svårigheter dominerar. Specialpedagogernas upplevelser av inkluderingsbegreppet ses som elevers rätt att delta utifrån sina förutsättningar men att inkludering inte alltid är det bästa för den enskilde eleven. Specialpedagogerna i studien upplever sin yrkesroll som komplex genom att dilemmat mellan viljan till inkludering och nödvändigheten att tillämpa exkluderande åtgärder är ständigt närvarande. Specialpedagogerna ser stora möjligheter i en inkluderande skola men för att detta ska bli verklighet måste ett antal förutsättningar uppfyllas. Svårigheterna i en inkluderande skola spänner enligt specialpedagogerna över ett stort fält från ett samhällsperspektiv till ett individperspektiv.

I denna studie diskuteras hur en viss bildpedagogisk praktik som vilar på ett sociokulturellt perspektiv på lärande kan uppfattas av elever avseende lärande och utveckling och hur denna arbetsprocess påverkar deras uppfattning om lärande i och genom bildämnet. Studien utvärderar hur elevers upplevelser och sinneserfarenheter ser ut i samma bildpedagogiska praktik och hur de medieras i deras bildskapande. Metoden är kvalitativ där med hjälp av ostrukturerad intervju och hermeneutiskt tolkande sätt analyseras information som trängs bakom ord och beskrivningar. Resultatet visar att kognitiva och emotionella aspekter i bildämnet i kombination med en flerstämmig och multimodal skolmiljö stimulerar elevernas lärande/kreativitet och utvecklar olika medieringsförmågor. Elever utvecklar bildspråk och skapar kunskap ur dialog genom social interaktion. I bildämnet får elever reflektera sina individuella känslouttryck som skapar många unika tillfällen till självreflektion. Man får olika möjligheter att använda sig av alla sinnen för att utveckla nya kreativa/skapande inlärningsmetoder. Bildförståelsen baseras på semiotiska grunder där man skiljer på uttryck och innehåll i en bild och upplever den som ett teckensystem. Man lär sig uppfatta detaljer och helheter och utvecklar förmågan att kunna tänka visuellt där man förbinder/förenar sin visuella förmåga med sin tänkande förmåga.

In this essay I examine if socio cultural theory is present for teachers when pupils and students are using computers in class, especially when using blogs as a tool for learning. The aim of the essay is also to examine if blogs among pupils in class can promote peer support, co-operation and reflective dialogue, and in that case in what way. The essay consists of two studies, one small interview study and one literature study.  The interview study is made with the qualitative method phenomenographic analysis, presenting four Swedish teachers who have much experience using blogs in education. The aim of the literature study where some national and international research studies of relevance are presented, is to broaden the perspective. The result of the interview study shows that a socio cultural theory is highly present among the teachers who already use blogs in education. In addition, those teachers experience that the blog in the classroom supports dialogue and co-operation among the pupils.  In contrast, the literature study shows that most teachers in Sweden who made their pupils work with computers in classroom seem to let their student work alone, without guiding them and without creating co-operation or dialogue in the classroom. Furthermore the literature study shows that there are many things teachers can do to improve their student to co-operate and reflect critically on a blog. One example is teachers in Taiwan who used themselves as role models by reflecting on their own teaching when blogging openly in front of their students. This encouraged their students to reflect critically concerning their own development.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Tragetons metod har använts i den tidiga läs- och skrivinlärningen. I uppsatsen har det förts ett resonemang omkring metodens för- respektive nackdelar samt om metoden kan anses vara lämplig för alla elever eller ej. För att undersöka detta har två pedagoger från en skola i södra Sverige intervjuats. De arbetade i en årskurs 2 respektive årskurs 3; och det är deras tankar och åsikter som undersökningen har baserats på. Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna var positivt inställda till att använda datorn i sin undervisning. De ansåg också att metoden var speciellt lämplig för elever som redan har knäckt läskoden, samt för de elever som kan tycka det är svårt att skriva för hand. Pedagogerna ansåg att den begränsade tillgången till datorer i skolan var en nackdel samt att det inte var bra för eleverna att sitta för länge vid datorerna.