Syftet med uppsats är att studera hur fritidslärare förhåller sig till elever i behov av särskilt stöd på fritidshemmet. Med utgångspunkt i syftet har vi presenterat en forskningsbakgrund där vi lyfter elever i behov av särskilt stöd och hur de behandlats av samhället sedan 1842. Men vi redogör även för fritidshemmets framväxt och dess betydelsefulla uppdrag för elevers utveckling och lärande. Detta för att skapa en grund för den kvalitativa studie som senare genomförts med hjälp av intervjuer och ljudinspelning. Resultatet visar att fyra av våra fem respondenter upplever att informationen mellan skolan och fritidshemmet är knapphändig gällande elever i behov av särskilt stöd. I vårt resultat blir det också synligt att alla våra respondenter vill göra sitt bästa för att kunna bemöta sina elever på bästa sätt. Trots detta så är det många fritidslärare som talar om att stöttning och hjälp från specialpedagoger, samt att samarbetet mellan klasslärare och fritidslärare skiljer sig åt beroende på vilken dialog de har med varandra.

Kunskapsbedömningar i träningsskola ska utgå från en läroplan utformad specifikt för elever i träningsskola. Den ska utgå från elevens förutsättningar. Syftet med denna studie är att låta lärare i träningsskola beskriva hur de utför kunskapsbedömningar. I studien beskriver lärare sitt arbete med kunskapsbedömningar i träningsskola. Studien beskriver också vad lärare använder för verktyg och vilken betydelse de anser att kunskapsbedömningar i träningskola har. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex lärare som arbetar i träningsskola. Analysen är gjord utifrån sociokulturell teori. Resultatet av studien visar att elever i träningskola har behov av en egen läroplan. Studien visar också att formuleringar av målen i kursplanen är viktiga för att kunskapsbedömningarna ska ha så hög validitet som möjligt. Lärarna bör också ha en helhetsbild av eleven och möjlighet till ett gemensamt kommunikationssätt för att öka validiteten. / Knowledge assessment in special school for pupils with severe learning disabilities shall be based on a curriculum designed specifically for this type of school. The assessment shall be made taking into account each pupil´s individual prerequisites. The purpose of this study is to let teachers in special school describe how they make knowledge assessment, what implements they use and what importance knowledge assessment in special school has, according to them. The study is based on qualitative interviews with six teachers working in special school. The analysis was then made from sociocultural theory. The results show that pupils in special school need their own curriculum. The results also show that the wording of the curriculum is important to get as much validity as possible of knowledge assessment. Teachers should also have a complete picture of the pupil and a common approach to communication to increase the validity.

This study focuses on oral communication in the classroom involving discussion and dialogue amongst pupils, but also between teacher and pupil. The overall aim is to study the choices regarding the group composition and working methods that might occur in four individual teachers’ lessons plans with the intention of increasing the pupils’ knowledge through oral communication. The main focus is to explore what the teachers think of the choices they make and how they believe these changes affect the pupils. It is also focused on how the teachers perceive their pupils’ learning is improved by oral communication and how they incorporate all pupils, especially the pupils who rarely participate in classroom activity. The methods used are qualitative studies using interviews and observations. The material consists of interview recordings and notes. The concept of dialogue is consistent in the study and focuses on the importance of dialogue amongst pupils to deepen their knowledge and understanding of the subject matter. The sociocultural perspective of learning and development is used to analyze the empirical material. The results show that oral communication makes more pupils participate in the classroom activities, it especially improves the shy and quiet pupils. Oral communication also affects and develops learning and knowledge in other subjects. This study emphasizes the importance of having a good classroom climate where all students feel noticed, calm and safe, to make dialogue and discussions work in the classroom.

Fallstudien är en undersökning om hur gymnasieelever på det estetiska programmet, med inriktning bild och form, upplever att det är prata om sina bildarbeten. I och med Gy11 är ett av kunskapskraven att eleverna muntligt ska kunna tolka, analysera och bedöma sina egna och andras verk. Genom intervjuer med eleverna vill studien visa hur bildsamtalen upplevs ur två perspektiv. Dels hur eleverna upplever att det är att prata om sina egna och andras bildarbeten, i förhållande till sitt eget skapande och läroprocess, och dels hur eleven upplever bildsamtalen ur ett bedömningsperspektiv. Forskningsmetoden är kvalitativ med vikten på orden för att få en förståelse kring hur eleverna uppfattar bildsamtalen. Av studien framgår att eleverna ofta upplever bildsamtalet positivt och utvecklande men även svårt och jobbigt. Svårigheterna låg bland annat på att sätta ord på sina tankar och rädsla för att feltolka. Kunskapskraven upplevdes både som förståeliga och som svårtolkade.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka nyanlända elevers upplevelser av lärande med fokus på inlärning, undervisning och utveckling att lära sig ett nytt språk. Det ska tilläggas att uppsatsen också vilat på att undersöka eventuella skillnader och likheter i resultatet.  Även en lärare har intervjuats då pedagogens bild av lärandesituationen också är väsentlig.  Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen har vilat på den sociokulturella teorin av Vygotsky och Jenners motivationsteori. Det empiriska materialet och resultatet har också vilat på en hermeneutisk ansats, där jag avsett tolka, förstå och analysera respondenteras utsagor. I resultatet framkom att upplevelserna kring lärande med fokus på inlärning, undervisning och utveckling hos eleverna var positiv men att det skiljde sig åt i några avseenden då eleverna hade olika utbildningsbakgrund. Eleverna och läraren bekräftade att lärandet utifrån deras upplevelser sker bäst i mötet med andra, där individen är i fokus och där samtal och kommunikation, samt individanpassat stoff och individanpassad undervisning är det som främjar lärandet med fokus på inlärning, undervisning och utveckling av ett andraspråk.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två högstadielärare resonerar kring och arbetar med digitala verktyg utifrån de nya styrdokumenten. Enligt de nya riktlinjerna ifrån Skolverket ska skolan utveckla elevers digitala kompetens och inom ämnet svenska ska de arbeta både med och utan digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen. För att besvara syftet brukades metodtriangulering med semistrukturerade intervjuer samt deltagande observation. Trianguleringen ämnar att ge en varierad bild av lärarna och möjlighet att sätta deras undervisning (observation) och tankar samt motiveringar (intervju) i relation till varandra. Ett teoretiskt avstamp tas i den sociokulturella teorin då det är arbetet med kulturella artefakter som står i centrum och centrala begrepp så som proximal utvecklingszon och mediering tas upp i analysen. Resultatet visar att de båda lärarna är vana vid att arbeta med digitala verktyg och har integrerat det i sina klassrum och i sin undervisning. De ser båda positivt på den tekniska utvecklingen och arbetar regelbundet med digitala verktyg främst för att det underlättar det organisatoriska arbetet så som att hålla reda på papper och uppgifter men också för att det gör det lättare för eleverna att redigera i sina texter och söka information på nätet. Kortare texter läses ofta på nätet medan längre skönlitterära texter läses i fysiska upplagor.

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse förnaturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter,djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen” (Skolverket 2016) En väg till lärande är spel och liksom lekar kan spel motivera till lärande genom glädje (Hromek & Roffey, 2009). Detta arbete beskriver hur ett spel som främjar lärande genom glädje har utvecklats och utvärderats. Intresse för naturen har varit inspirationskälla till spelets innehåll och relevant forskning har varit till stöd i spelets utvecklingsprocess där Vygotskiljs teorier haft stort inflytande tillsammans med nyare tankar om kunskap som något subjektivt. Med den sociokulturella teorin som utgångspunkt växte brädspelet fram. Frågorna på frågekorten har formulerats med både öppna och slutna frågor. Målet med spelet var att främja diskussioner och samtal mellan barn och den tanken fick ligga till grund för frågornas utformning. Den traditionella iden om att ett spel ska vinnas av någon och lyckas bättre än andra valdes bort. Barnen spelar tillsammans och ska gemensamt bygga ett torn och vinna över spelet i stället för att de ska vinna över varandra. Efter att beslut tagits om spelets struktur och uppbyggnad skapades frågekategorier och frågekort. Djur och natur är ett övergripande tema och kategorierna är naturmiljöerna staden, ängen/jorden, havet, luften, sjöar/åar och skogen. En konstnär kontaktades för den fysiska utformningen av spelplanen. När spelet var färdigställt kontaktades fem förskolor för att testa spelet i sina respektive barngrupper. Efter två veckor svarade anställda på förskolorna på en enkät med frågor som berörde frågeställningar om barnssamtal, samarbete och lärande. Förskollärarna beskrev en upplevelse av att barnen diskuterar inte bara frågorna utan också spelplanen, tärningen och andra delar av spelet. De beskrev även en upplevelse av att barnen villigt samarbetar för att vinna över spelet när de förstod spelidén och att de under spelets gång lärde sig nya saker, både genom spelet och av varandra.7 Baserat på de resultaten är slutsatsen att spelet kan användas som ett pedagogiskt verktyg för att främja samtal, samarbete och lärande. Förskollärarna på testförskolorna ser positiva utvecklingsmöjligheter hos barnen med spelets hjälp. Under arbetets gång utkristalliseras andra utvecklingsområden för spelet. Det var bland annat att digitalisera frågekorten, skapa en version där barnen kan diskutera mer själva utan vuxna samt versioner med andra ämnen än naturvetenskap.

I dagens skola finns ett stort fokus på hög måluppfyllelse, bedömning och betyg. Enligt forskning är det av stor vikt att eleven själv har en inre motivation och känner tillit till sitt lärande. Detta går emot dagens mål- och betygshets och påverkar elevens motivation negativt. En stor andel av eleverna i studien indikerar lågt självförtroende, omotivation och känsla av inkompetens på matematiklektionerna. Vi vet att motivation har stor betydelse för lärande men hur skapas en sådan undervisning? Vi tror att motiverade elever med ett gott självförtroende når en högre måluppfyllelse, därför är syftet med studien att ta reda på hur undervisning kan bedrivas så att elevers matematiska självförtroende och motivation gynnas. Fokus är de elever som befaras utveckla matematiksvårigheter. Studien är kvalitativ och data har samlats in via elevenkäter, lärarintervjuer och observationer i årskurs 4 och 5 på två skolor i två kommuner. Det teoretiska ramverket i studien är Self Determination Theory (SDT) samt sociokulturell teori. Teorierna har använts vid utformande av datainsamlingsmetoderna och i analys. I resultatet ser vi exempel på elevers önskan att erbjudas undervisning som bygger på samarbete med en eller flera och få stöd från föräldrar och kamrater för att lära sig matematik. Det framkom även att lärare såg formativ återkoppling och att erbjuda uppgifter som kan lösas på olika nivåer som viktigt. Lärare har viss kunskap om hur stor betydelse motivation och självförtroende i matematik har, men de behöver bättre förutsättningar och mer kunskap. Vi hoppas att studien kan bidra till mer kunskap och därmed högre måluppfyllelse.

Syftet med den här studien var att undersöka hur speciallärare och specialpedagoger i grundsärskolan arbetar för att utveckla elevers möjlighet till kommunikation. Metoden som valdes för studien var kvalitativa fokussamtal och intervjuer. Samtalen har fokuserat på informanternas egna upplevelser och erfarenheter av kommunikation i grundsärskolan. Fokussamtalen och intervjuerna bearbetades, strukturerades stegvis och kopplades sedan till studiens syfte. Utifrån materialet skapades ett tvärvetenskapligt perspektiv på kommunikation utifrån filosofiska, psykologiska, sociala och pedagogiska aspekter. I resultatet framkom att alla speciallärare och specialpedagoger använder sig av många olika undervisningsformer och medel, bland annat AKK-verktyg, för att utveckla elevernas kommunikation. De såg en god lärmiljö som en förutsättning för att eleverna ska kunna utveckla sin kommunikation. I en god lärmiljö såg de sig själva som centrala för att realisera en kommunikativ lärmiljö. Informanterna visade på kompetens och medvetenhet, förmåga att tolka elevernas intentioner för en jämställdhet i dialogen. Informanterna visade en relationskompetens som går i linje med Buber (2004) som menade att det behövs en realfantasi för att en äkta dialog ska kunna ske. Arbetssättet ska vara lek- och lustfyllt och baserat på delaktighet. Anpassningar, trygghet, tillit, bli sedd, utformning av dagen, struktur över dagen, tillåtande klimat och bemötande är vad informanterna lyfte fram som faktorer som skapar en lärmiljö som utvecklar elevers möjlighet till kommunikation. Vårt resultat var samstämmigt med vad tidigare forskning visat, att läraren har en betydelsefull roll i att engagera eleverna och en helhetssyn, runt eleven är viktig för att utveckla elevers kommunikation.