• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 334
  • 1
  • Tagged with
  • 335
  • 335
  • 95
  • 86
  • 69
  • 64
  • 57
  • 55
  • 49
  • 43
  • 42
  • 40
  • 40
  • 39
  • 39
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
111

” […] Beror det på att SO-kunskaperna är svaga, eller beror det på att språket är svagt?” : En kvalitativ intervjustudie om SO-undervisning i det flerspråkiga lågstadieklassrummet

Ellingsen, Albin, Sundqvist, Maja January 2023 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur lågstadielärare beskriver hur de arbetar inkluderande med de samhällsorienterande ämnena i flerspråkiga klassrum. Vi ville bland annat få en insikt i vilka arbetssätt de intervjuade lärarna använder sig av, samt vilka utmaningar de upplever i sin undervisning och hur dessa utmaningar hanteras.   Vi genomförde åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att få den information som behövdes, det vill säga, få en inblick i lågstadielärares vardag samt deras tankar rörande arbetet med de samhällsorienterade ämnena med flerspråkiga elever. Det insamlade materialet analyserades genom tematisk analys samt med stöd i den sociokulturella teorin. Vi använde oss av tre sociokulturella begrepp för att analysera studien: den proximala utvecklingszonen, scaffolding och mediering. Utifrån dessa begrepp kommer vi att analysera de intervjuade lågstadielärarnas svar och se hur dessa speglar sig i undervisningen.   Resultatet visade att respondenterna hade ett varierat arbetssätt. De arbetade ofta tematiskt och användning av digitala och analoga hjälpmedel var vanligt förekommande i undervisningen. Respondenterna uppskattade när det fanns personal i form av SVA-lärare och studiehandledare tillgängligt. Däremot visade studiens resultat att det fanns en viss önskan kring förbättringar i undervisningen, samt för lärarna att kunna bedriva en mer eftersträvansvärd SO-undervisning. Bland annat uttryckte de en önskan om uppdaterade läromedel samt möjligheter till studiebesök.
112

Användning av konst i bildundervisningen: möjligheter och hinder : En kvalitativ intervjustudie om användningen av konst i bildundervisningen i årskurs 7–9 och introduktionsprogrammet / The use of art in art education: possibilities and obstacles

Lindbom, Jonna January 2024 (has links)
Uppsatsens syfte var att undersöka hur användandet av konst ser ut i bildundervisningen hos de aktuella bildlärarna i årskurs 7–9 och introduktionsprogrammet samt vilka möjligheter och hinder som finns kopplat till detta. För att få svar på de här frågorna genomfördes en kvalitativ intervjustudie där fem bildlärare och en museilektor deltog. Materialet bearbetades med hjälpav en innehållsanalys och resultatet visade att informanterna använder konst på många olika sätt i bildundervisningen: som kunskapsgrund, som utgångspunkt i praktiska uppgifter, genom att prata om och analysera konst, arbeta med konsthistoria, offentliga utsmyckningar och installationer, genom aktiviteter utanför skolan (såsom konstvandringar och besök på konstmuseum), konstnärsbesök, processbaserad undervisning och ämnesövergripande samarbeten. Möjligheter med konsten är att ha den som inspirationskälla, referens och som förhållningssätt. Konsten ger möjlighet till samtal och diskussioner, bildning, kulturarv och klassutjämning. Den ger även möjlighet att göra aktiviteter utanför skolan och kan kopplas till elevers verklighet. Konstnärsbesök genom Skapande skola ger möjlighet att bjuda in en professionell konstnär till skolan. Hinder för konsten är bristen på tid, svårigheten att hitta och välja exempelbilder, bristande ekonomi samt risken att elever kopierar bilder när man visar konst i samband med uppgifter. Det kan även innebära mer administration, individuell vägledning och efterarbete. Elevers förväntningar på bildämnet och bristande erfarenhet av digitala medier kan också utgöra hinder för konsten i bildundervisningen.
113

Modersmål – synligt eller osynligt i förskolan? : En kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar med barns olika modersmål

Avdic, Amra, Björn, Åsa January 2022 (has links)
Det svenska samhället har förändrats och blivit alltmer mångkulturellt, vilket har haft en inverkan på förskolans verksamhet där det ställs nya och högre krav eftersom de barn som vistas där kan ha ett annat modersmål än svenska. Idag har vart fjärde barn som vistas på förskolan ett annat modersmål än svenska. Syftet med denna studie var att få djupare förståelse för och kunskap om hur förskollärare förhåller sig till och arbetar med att stimulera barns modersmål bland yngre och äldre barn. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod där vi först observerade materialet som fanns tillgängligt på åtta olika avdelningar, som kunde kopplas till förskollärares arbete med olika modersmål. Observationsmaterialet användes som ett komplement till intervjuerna, som medförde att vi kunde ställa följdfrågor. Sedan utfördes enskilda semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare på fyra förskolor. Datainsamlingen från intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med hjälp av tematisk analys. I analysen och tolkningen av resultatet utgick vi från det sociokulturella perspektivet och använde dess teoretiska begrepp. I resultatet framkom det att förskollärare tycker att det är en utmaning att arbeta med olika modersmål eftersom de själva inte behärskar språken och saknar kompetensutveckling om hur de kan arbeta med flerspråkighet. Vidare visar resultatet att förskollärare bland yngre och äldre barn använder sig av olika metoder och redskap för att stimulera och stötta barns olika modersmål. I sitt arbete använder de sig främst av bild- och teckenstöd samt digitala verktyg. Även flerspråkig personal samt vårdnadshavare används som en tillgång i arbetet. Slutligen visar resultaten att alla barns modersmål inte lyfts fram likvärdigt i arbetet eftersom det inte finns förutsättningar för att stimulera alla barns modersmål. Dock visar datainsamlingen från observationerna att det finns gott om material som kan stödja förskollärarnas arbete med olika modersmål.
114

Språkrika lärmiljöer i förskolan : En kvalitativ studie om inomhusmiljöns betydelse för barns språkutveckling

Bogren, Anna, Cedergren, Ellinor January 2024 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare planerar och utformar inomhusmiljön för att stimulera barns språkutveckling. Studien bestod av två delstudier. Delstudie I intervju och delstudie II observation. Insamlingsmetoden för delstudie I intervju var semistrukturerade intervjuer och fem förskollärare intervjuades. Insamlingsmetoden för delstudie II observation utgick ifrån samma fem förskolor. Delstudierna fokuserade på att synliggöra skillnader och likheter mellan hur fem förskolor med och utan särskild pedagogisk inriktning utformar inomhusmiljön för barns språkutveckling. Förskolorna som deltog i studien var en Waldorfförskola, en Montessoriförskola, en Reggio Emilia inspirerad förskola, samt två kommunala förskolor. För att granska och analysera den insamlade dataempirin från de båda delstudierna användes metoden tematisk analys. Studien baserades på den sociokulturella teorin då det som undersöktes var hur miljön och förskollärarens förhållningsätt kan vara stimulerande faktorer för att utveckla barns språk- och litteracitetsprocessser.   I förhållande till tidigare forskning kan vi se likheter kopplat till vår egen studie där miljön får en stor betydelse för barns språkutveckling. I relation till vår egen studies resultat kan vi se att resultatet bekräftar den tidigare forskningen. De huvudsakliga resultaten som synliggjordes var hur språket hade en central plats i alla aktiviteter på förskolorna. Det framkom även att miljöestetiken hade en betydande roll för att möjliggöra hur barnen kunde utveckla sina språkkunskaper vidare. Ur empirin kunde vi urskilja att förskolorna arbetade med varierande språkverktyg där vi kunde se både likheter och skillnader mellan förskolorna. Den största skiljelinjen som framträdde var mellan förskolorna med pedagogisk inriktning. Det framkom att Waldorfförskolan arbetade mycket med att inspirera barns föreställningsförmåga och fantasi för att utveckla barns språkutveckling. Materialet och miljön kunde användas och formas utefter barnets egna tankar och upplevelser. Montessoriförskolan arbetade utifrån ett mer styrt material som fokuserade på att barnen skulle få möjlighet till att utveckla färdigheter och tillägna sig skolförberedande kunskaper. Det fanns specifikt framtagna redskap för att utveckla barns språkutveckling. Den Reggio Emilia inspirerade förskolan och de två kommunala förskolorna arbetade mycket med lekstationer där språkfrämjande aktiviteter skedde genom leken i samspel med andra. En slutsats som framkom var att alla förskolor ifrån studien arbetade med liknande språkmaterial och använde sig av leken som ett centralt redskap för att utveckla barns språk- och litteracitetskunskap. En slutsats som kan dras är att förskollärarna vill anpassa miljöerna så att de är utformade och inredda efter barnens behov och intressen för att stödja dem vidare i sin språkprocess.
115

En arena för diskussion. : En kvalitativ studie om förskolelärares uppfattningar om boksamtal som fenomen och arbetssätt.

Ainasoja, Milla, Wahlgren, Lina January 2024 (has links)
Sammanfattning I denna studie undersöks förskollärares uppfattningar om boksamtal och hur de planerar och utför boksamtal och hur de planerar och utför boksamtalet i praktiken. Forskningsfrågorna som ligger till grund för studien är, "Vilka uppfattningar har förskollärare om boksamtal?" och "Hur organiserar förskollärare boksamtalet i praktiken?". Studien omfattas av insamlade data genom semistrukturerad intervju med sex förskollärare och strukturerad observation av fyra förskollärare. Tre av förskollärarna har medverkat i både intervju och observation. Studien synliggör därmed sju förskollärares uppfattningar av boksamtal som fenomen och arbetssätt. Insamlingsmetoderna har valts med en intention om att skapa en bredare förståelse för förskollärares uppfattningar. Insamlade data har vidare bearbetas och redogjorts genom tematiskt analys. Studiens resultat och analys ses i ljuset av det sociokulturella perspektivet och dess teoretiska begrepp som redskap/artefakter, appropiering, samt proximala utvecklingszonen och scaffolding, då de tillsammans utgör en central aspekt för studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att boksamtal som fenomen och arbetssätt är en undervisningsmetod som förskollärare anser kan stödja barnens utveckling och lärande ur flera aspekter. Genom boksamtalet och förskollärares didaktiska kompetens kan boksamtal organiseras så att barnen får omges i en kontext där de får lyssna på varandras åsikter och idéer. Boksamtal anses vara en arena där diskussion och samtal sätts i fokus. Resultatet visar att det finns en variation i hur boksamtalet organiseras i praktiken då förskollärarna menar att boksamtalet anpassas efter mognadsnivå. Förskollärares förhållningssätt, förberedelse inför boksamtalet och barnlitteraturen som redskap är dessutom viktiga aspekter för att möjliggöra ett boksamtal. Avslutningsvis visar resultatet att förskolans organisatoriska förutsättningar sätter sina spår i hur förskollärare kan realisera och organisera boksamtalet i praktiken, vilket vidare ger avtryck i barns förutsättningar för lärande och utveckling.
116

“Det är den klassiska mamma, pappa, barn skulle jag vilja säga” : En kvalitativ studie om familjekonstellationers representation i bilderböcker i förskolan

Josephine, Jonsson, Sakina, Rachid January 2024 (has links)
No description available.
117

En fallstudie om språkutvecklande undervisning för nyanlända elever

Aggestam, Camilla, Björk, Johanna January 2017 (has links)
Syfte och förväntat kunskapsbidrag Syftet med fallstudien är att få en uppfattning om vad en rektor, en SVA-lärare och en studiehandledare i en kommunal grundskola anser att språkutvecklande undervisning är och hur lärarna arbetar språkutvecklande i alla skolämnen för nyanlända elever. Studien är betydelsefull eftersom lärare behöver kunskap om språkutvecklande arbetssätt och skolor behöver en fungerande organisation som kan möta nyanlända elevernas språkliga behov. Frågeställningar Fallstudien ämnar besvara följande frågeställningar:  Hur beskriver informanterna språkutvecklande undervisning i alla skolämnen med nyanlända elever?  Vad anser informanterna och vad framkommer i praktiken vara betydelsefullt och motiverande i den språkutvecklande undervisningen för nyanlända elever?  Vilka möjligheter och hinder i den språkutvecklande undervisningen framkommer ur ett organisatoriskt perspektiv? Teoretisk förankring Efter analysen av resultatet blev det ett naturligt val att utgå från sociokulturell teori (Vygotskij, 1934/1999). Anledningen till valet av denna teori var att det under fokusgruppsintervjun och observationerna framkom att lärandet på skolan sker genom samarbete, interaktion och stöttning. I studien kom det även fram att undervisningen på skolan utgår från den pedagogiska modellen cykeln för undervisning och lärande (Martin & Rose, 2013). Den pedagogiska modellen och sociokulturell teori ingår i genrepedagogik. Även språkteorin systemisk funktionell grammatik (Halliday, 2004) ingår i genrepedagogik. Därav blev den teoretriska förankringen sociokulturell teori (Vygotskij, 1934/1999.) och systemisk funktionell grammatik (Halliday, 2004). 4 Metod Fallstudien utgick från en kvalitativ ansats för att besvara syftet och frågeställningarna. Valet av metod var fokusgruppsintervju och observationer. Vid analys och bearbetning av fokusgruppsintervjun användes en innehållsanalys där mönster och teman på ett strukturerat sätt kom fram. Ett observationsprotokoll (Dockrell, Bakopoulou, Law, Spencer & Lindsay, 2012) användes vid analys och bearbetning av observationer där utgångspunkten var de teman och kategorier som protokollet är indelat i. Resultat Studiens resultat beskrev att språkutvecklande undervisning i alla skolämnen för nyanlända elever är tydlighet och struktur. Studien visade vidare att det finns flera motiverande faktorer för att verka för en språkutvecklande undervisning för nyanlända elever. Det ansågs betydelsefullt att nyanlända elever får olika former av stöd och kognitiva utmaningar. Vidare belyste studien att det är av betydelse att nyanlända elever får möjlighet att använda båda språken. Studien pekade på att en möjlighet som främjar språkutvecklande undervisning för nyanlända elever är att det finns en tydlig organisation. I detta sammanhang är det av vikt att studiehandledning på modersmålet finns att tillgå. Det visade sig även ha betydelse att lärare har rätt kompetens och att det finns möjlighet till samarbete mellan olika professioner för att undervisa nyanlända elever. Specialpedagogiska implikationer Det behövs specialpedagogisk kompetens och en organisation med ett tydligt pedagogiskt ledarskap kring hur skolor kan organiseras för att möta nyanlända elever. I detta sammanhang ska speciallärare och specialpedagog bidra med kunskap och stöd genom kompetensutveckling, pedagogiska diskussioner och handledning kring språkutvecklande undervisning för nyanlända elever. Nyckelord: genrepedagogik, nyanlända elever, sociokulturell teori, språkutvecklande undervisning
118

Vi sitter på knäna och rotar i jorden : Förskollärares erfarenheter om arbetet med biologi för de minsta barnen i förskolan. / We sitting on the knees and dig in the soil. : Preschoolteachers experiences of working with the subject of biology for the youngest preeschool children.

Lundström, Linnea January 2016 (has links)
The purpose of my study is to find out whether and how preschool teachers work with biology with the youngest preschool children. I also intend to investigate whether teachers in toodler groups believes that the biology related targets within the curriculum preschool policy document are achievable and how they intend to work with them practically. I have conducted interviews with four preschool teachers who are working with the youngest preschool children. The interviews describe how the preschool teachers work with biology integrated into the everyday practice by taking note of what the children show interest in and then acts together with them. They emphasizes the importance of working close to the child to overcome barriers and demonstrate sustainable approach to nature. The preschool teachers believes that the curriculum documents related to biology are reasonable and achievable, they claims to be working with them on the children's level.
119

Det muntliga språkets status i skolan : Inriktning mot grundskolan årskurs Förskoleklass-3 / The status of oral communication school : Preeschool to third grade

Andréasson, Helén January 2016 (has links)
Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vilken status den muntliga kommunikationen har i klassrummet. För att belysa detta har jag intervjuat sex verksamma lärare inom grundskolans lägre åldrar. Jag är nyfiken på hur de betraktar muntlig kommunikation, hur de ser på sitt arbete med att utveckla och stärka det muntliga språket hos eleverna, och vilken inställning de har till muntlig kommunikation i jämförelse med skriftlig kommunikation. Undersökningen är kvalitativ och ett sociokulturellt perspektiv har använts som teoretisk utgångspunkt, vilket utmärks av att lärande och utveckling tar form i kommunikation med andra individer. Kursplanen för svenska i årskurs 1-3 belägger att arbete med den muntliga förmågan är grundläggande för varje människas identitet, sociala trygghet och lärande, och bör därför vara en stor del av undervisningen. Dock förefaller den ha en underordnad ställning i förhållande till läs- och skrivutvecklingen. Resultatet visar att lärarens kunskapssyn och attityd till det talade språket, är en avgörande faktor för mängden muntlig kommunikation i klassrummet. Lärarna är positivt inställda till kommunikation i undervisningen och arbetar aktivt för att utveckla ett resonerande bland eleverna, genom att förespråka en positiv gruppdynamik och ett gott socialt klassrumsklimat i syfte att stärka alla elever och deras vilja till att våga tala. / The aim of this study is to shed light on the status of oral communication in school. I am interested in examining how teachers define oral communication, how they perceive their work to develop and strengthen the oral language of the pupils, and their attitude to oral communication in comparison to written communication. The study is qualitative and a socio-cultural perspective has been used as a theoretical basis, which is characterized by learning and development in interaction between individuals. The syllabus for Swedish in grades 1-3 stresses oral ability as fundamental to every human identity, social security, and therefore states that it should be a big part of teaching. Contrarily, it appears that the oral ability stands subordinate to writing skills. The results of my investigation shows that a teacher's approach to and knowledge of oral ability is an essential factor in the amount of oral communication in the classroom. The teachers interviewed are in favor of communication in teaching and are actively working to develop a reasoning among students, by advocating a positive group dynamics and a good social climate in order to strengthen all the students and their willingness to dare speak.
120

Demokrati och barns rättigheter : En studie om barns delaktighet och möjlighet till inflytande i förskolans verksamhet. Utifrån ett barns perspektiv / : A study of the children and their involvement and opportunity to participate in the activity structure of the preschool.  From a child's perspective.

Ingberg, Ann-Louise January 2016 (has links)
The purpose of this study was to make visible whether the children are given the opportunity to affect their activities and environment of the preschool. Are their thoughts and reflections taken into consideration? Is it at all possible to give the children the opportunity to affect their environment and educational activities on the preschool? The focus in this study has been put on two issues in specific:  What opportunities do the older children (3-5 yrs) have to influence on the activities offered/given in the so called " free play"? What opportunities do the older children (3-5 yrs) have to affect the environment in which the "free play" is taking place? The methods used for this study are non-participating/unstructured observations and semi structured interviews. The reason for choosing these two methods of my study was because I believe they complement each other and help strengthen the results of the study as well as its liability. The results shows the complexity and uncertainty of describing the actual opportunity given the child to influence on the activities, from a child's perspective. There are many contributing factors whether the children in fact should be given these opportunities. The children do not use the term 'influence' themselves, when asked. They refer to who is in charge of the preschool.

Page generated in 0.0768 seconds