Vårt syfte med studien var att undersöka om och hur pedagogerna på förskolan lyfter fram barns intressen från informella lärmiljöer och deras förhållningssätt till intressen om de innefattar populärkultur. De frågor vi sökte svar på var:    Hur uppmärksammar pedagoger barns intressen från informella lärmiljöer?  Hur vidareutvecklar pedagoger barns intressen från informella lärmiljöer?   Vilket förhållningssätt har pedagoger till barns intressen om de innefattar populärkultur?   För insamling av material använde vi kvalitativa undersökningsmetoder. Vi valde att intervjua och observera pedagoger på två avdelningar på en förskola med barn i blandade åldrar mellan ett och fem år.   Resultatet av studien visade att pedagogerna aktivt lyfter fram barns intressen från informella lärmiljöer i samtal och de utvecklar även aktiviteter utifrån barns egna intressen. När det gällde populärkultur i intressen så samtalar pedagogerna med barnen om dem i lika hög grad som om andra intressen från informella lärmiljöer, för att bekräfta barnen och deras kultur, men de undviker helst att utveckla populärkulturella intressen till aktiviteter.

Studiens syfte är att studera hur lek används som pedagogiskt verktyg i förskolan och i de tidiga skolåren. Uppsatsen behandlar forskares syn på lek och lärande och lek som pedagogiskt verktyg. Den belyser också integrationen förskola-skola, där förskoleklassen ses som en brobyggare mellan de olika pedagogiska förhållningssätten. För att få svar på syftet används både observation och frågeformulär som metod i den empiriska studien. I studien medverkar pedagoger verksamma i förskola, förskoleklass och skolår 1. Det sociokulturella perspektivet utgör den teoretiska utgångspunkten för studien, där begrepp som mediering och artefakter är centrala. Utifrån resultatet framgår det att pedagogerna ser lek som betydelsefull för barns lärande och att lek förekommer på olika sätt som pedagogiskt verktyg i förskolan och i de tidiga skolåren, både som organiserade lärandetillfällen och som fri lek. Resultatet visar även att samtliga pedagoger i studien anser att lek går att använda i all undervisning, oavsett ålder. Med undersökningen vill vi bidra till att lyfta fram leken som en viktig del i det pedagogiska arbetet i förskola, förskoleklass och skola.

Vår undersökning syftar till att se hur två förskolor arbetar med flerspråkighet och hur barn, pedagoger och föräldrar ställer sig till att införa ett nytt språk, i detta fall engelska, i förskoleverksamheten. Vi har genomfört vår undersökning genom att gå till två förskolor och introducera språket med hjälp av engelska sånger och rörelselekar. Under studiens gång har vi utgått från ett sociokulturellt perspektiv och haft tidigare forskning som inbegriper barns språkinlärning i åtanke.   Vår studie genomfördes på två förskolor i Stockholmsområdet. Den ena förskolan befinner sig i en förort i södra Stockholm och de flesta barn har annat modersmål än svenska. Den andra förskolan är belägen i Stockholms innerstad och har få barn med annat modersmål än svenska. Detta urval gjordes för att få syn på eventuella skillnader och likheter eftersom barnen på förskolorna har olika språkliga bakgrunder.   Vi har använt oss av kvalitativa metoder för vår datainsamling och sedan analyserat våra resultat med hjälp av våra frågeställningar. Vi fann att om en positiv inställning till språket finns i verksamheten och dess omgivning kan införandet av språket inte vara så krävande för pedagogerna. Genom att införa ett språk i verksamheten på ett roligt och lustfyllt sätt blir det glatt mottaget av både barn och pedagoger.   Då vi i vår kommande profession kommer att möta flerspråkiga barn ville vi se hur man arbetade med flerspråkighet i de utvalda förskolorna.

<p>Syftet är att undersöka vad förskollärare har för syfte med samlingen i den pedagogiska verksamheten. Vi har i undersökningen använt oss av en kvalitativ metod med enkätundersökning med tio förskollärare från fyra olika förskolor. Som teoretisk utgångspunkt i arbetet har vi ett sociokulturellt perspektiv där fokus är samspelet mellan individer. Samlingen kan ses som ett forum med tillfälle att lära av varandra.</p><p>Undersökningen visar att samlingen har flera olika syften och ses som ett viktigt moment i verksamheten. I resultatet framkom att förskollärarna anser att samlingens främsta syfte är att uppmärksamma varje barn men även att det viktigt att skapa en god gruppgemenskap och en vi-känsla.</p><p><strong> </strong>Vår förhoppning är att detta arbete skall inspirera pedagoger i förskolan till att reflektera över samlingens syfte och dess innehåll samt ställa sig frågan: För vem har vi samling?</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

The purpose of this paper is to examine preschool educators conceptions on gender pedagogy. Based on preschool teachers own words, we want to get an insight into the use of gender in the curriculum in preschool classes. We also examine the conditions and setbacks of conducting a gender-sensitive educational way of working the curriculum. In order to examine our research question, we choose the method of qualitative interview, and previous research in the theory of gender pedagogy from a sociocultural perspective, in which social interaction is very important. We have interviewed five educators in preschool classes, all with similar educational backgrounds. In the results and analyses section the educators' definition of gender pedagogy is presented and how they take part in gender educational theories strategies. The result of the survey show that the importance of the educator’s own approach to and further education in, the subject matter, makes it possible to really understand the gender norms. This contributes to the crucial work in counteracting traditional gender patterns. Everyones participation is required in order to make development work possible.

Människor är en förutsättning för arbetsmiljön och är därför också en förutsättning förarbetsplatshälsan. Detta är framförallt viktigt att ha i åtanke vid arbeten med människor ikomplexa situationer som har problem med till exempel droger, kriminalitet eller våld. Syftetmed föreliggande studie är att synliggöra medarbetarnas upplevelser av handlingsutrymme ochmaktrelationer i förhållande till sin arbetskontext på ett behandlingshem för unga män. Medfokus på tidigare erfarenheter utifrån ett sociokulturellt perspektiv är syftet även att belysarelationernas koppling till medarbetarnas hälsa. Tidigare forskning har visat att relationer ochpersonligheter har betydelse för intagna individers hälsa inom fängelsemiljöer, institutioner ochpsykiatriska behandlingskliniker (Wästerfors, 2009; dosReis och Davarya, 2008; Woodall, 2007).Det är dock inte helt självklart hur medarbetarna påverkas av relationerna i deras arbetskontext,något som därmed är viktigt och intressant att undersöka.Denna studie har en kvalitativ ansats som utgår från metodtriangulering med hjälp avfrågeformulär och intervjuer. Empirin består av tretton besvarade frågeformulär och tvådjupgående intervjuer som har analyserats genom kodning för att till slut svara på studiens syfte.Resultaten belyser vikten av flexibilitet för att kunna anpassa sig till en ombytlig arbetskontext,men också att stödet från och samarbetet med kollegorna påverkar relationen till de unga männen.Arbetsplatsens relationer påverkar makt och handlingsutrymme, vilka är individuella upplevelsersom ständigt förändras. Medarbetarnas makt och handlingsutrymme i förhållande till de ungamännen upplevs vara större i de situationer där kollegornas stöd och kompetens är närvarandeoch mindre då de unga männen vistas i grupp. Detta kan betraktas som en form av kollektivthandlingsutrymme där kollegorna delar gemensamma uppfattningar och upplevelser rörande ensituation, under förutsättningen att det finns tid och möjlighet till kommunikation mellankollegorna. Makt och handlingsutrymme i relationer och situationer på behandlingshemmetpåverkar upplevelsen av stöd och trygghet, något som i sin tur har betydelse för den upplevdahälsan. Karaktär och flexibilitet är egenskaper som enligt studien krävs av medarbetarna påbehandlingshemmet för att kunna utföra arbetet framgångsrikt. Förutsättningar som främjar relationsskapande främjar därför också medarbetarnas hälsa.

Den här studien har undersökt flerspråkiga elever på ett språkintroduktionsprogram och deras språkinlärning genom användande av IKT-verktyg under sina engelsklektioner. Studien har undersökt hur de flerspråkiga eleverna helst vill jobba med En-dator-per-elev-modellen på sina engelsklektioner samt vilka klassrumsförutsättningar som finns för att arbeta med IKT-verktyg i ämnet engelska. I studien har empiriskt material samlats in genom klassrumsobservationer och en elektroniskenkät utförd på de flerspråkiga eleverna. Sedan har det empiriska materialet sammanställts både kvantitativt och kvalitativt. Studien kom fram till att de flerspråkiga eleverna helst tillämpar ett sociokulturellt lärande på sina engelsklektioner och att deras språkinlärning sker genom användning av varierande artefakter på lektionerna inte bara IKT-verktyg. Det multimodala verktyget Youtube och översättningsverktyget Google Translate har använts mest av alla artefakter enligt de flerspråkiga eleverna. Majoriteten av de flerspråkiga eleverna säger också att de lär sig bättre och mer engelska genom att använda olika artefakter på sina engelsklektioner. Studien visar också att klassrumsförutsättningarna för IKT-användning behöver förbättras, eftersom eluttagen inte sitter tillgängliga för alla elevplatser i klassrummet. Dessutom sitter whiteboardtavlan och projektorduken på samma vägg, vilket inte är optimalt om dessa artefakter ska kunna användas samtidigt eller i omgångar av antingen lärare eller elever.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som är avgörande när det gäller implementering av IKT i förskolan samt hur arbetet med IKT kan integreras på ett kreativt sätt i den pedagogiska verksamheten. För att försöka ta reda på detta har vi genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat medie/IKT-pedagoger för att kunna ta del av deras tankar och erfarenheter. Resultatet visar att ledning och chefer som satsar på och prioriterar IKT är en viktig aspekt. Att tid avsätts för regelbundna reflektionstillfällen är av mycket stor betydelse för att kunna utveckla arbetet med IKT, ett arbete som måste förstås som en ständigt pågående process. Medutforskande pedagoger med ett nyfiket och öppet förhållningssätt är en avgörande faktor för att IKT ska integreras på ett kreativt sätt i förskolans verksamhet. Studien visar även på vikten av att barn ges möjlighet att utveckla digital kompetens för att kunna vara delaktiga i ett digitalt samhälle.

No description available.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i den eviga spänningen mellan individ och kollektiv. Genom att ge en historisk genomgång av det sociokulturella perspektivet och det kognitivistiska perspektivet blir det tydligt vilka influenser som präglar varje perspektivs syn på lärande. Syftet med uppsatsen är att göra en jämförande studie mellan ett individfokuserat och ett kollektivfokuserat perspektiv på lärande och genom en textanalys av en text inom respektive perspektiv har detta gjorts. Vidare har jag utfört en kvantitativ enkätstudie som gick ut till 35 lärare som arbetar inom grundskolan, högstadiet och gymnasiet. Enkäten har dock tillämpats och analyserats på ett kvalitativt sätt då detta bättre betjänade mitt syfte. Resultatet av min textanalys är att det finns skillnader mellan de två perspektiven men att deras olika sätt att resonera kring ämnet inlärning och lärande är en följ av de olika infallsvinklarna de har på ämnet och inte nödvändigtvis att de utgör varandras motsatser. Av min enkätstudie har jag sett att lärare svårligen kan ta ställning till frågor kring lärare då de med sina svar visar på en ambivalens. Detta kopplar jag till det komplexa förhållandet mellan individ och kollektiv som jag menar existerar.