Denna studies syfte är att undersöka hur ett urval slöjdlärare tar sig an hållbar utveckling inom respektive slöjdinriktning i skolan. De frågeställningar jag utgår ifrån behandlar lärarnas förhållningsätt till begreppet och traditioner som finns inom respektive slöjdart samt förutsättningar utifrån materialen. För att ta reda på detta har jag utgått från en kvalitativ metodansats där intervjuer med tre textilslöjdslärare respektive tre trä- och metallslöjslärare ingått. Jag har även utfört observationer på en skola inom de båda slöjdarterna, för att få en inblick i hur lärare och elever agerar och hanterar materialen ur ett hållbarhetsperspektiv. Studien utgår ifrån teoretiska utgångspunkter som Soujanens teori om slöjd kopplat till fyra bärande principer för hållbar utveckling. Björneloos teori om lärarens undervisningssyfte att integrera hållbar utveckling i skolan, utifrån tre övergripande innebörder. Även Säljös tolkning av lärande inom den sociokulturella teorin berörs. Resultatet visar att slöjdlärarna främst försöker uppmärksamma eleverna på materialens ekonomiska värde och utgår från att detta är att behandla hållbar utveckling. Lärarna är dåligt insatta i vad läroplan och kursplanen tar upp om hållbar utveckling. Slöjdlärarna inom textil har lätt att hitta uppgifter och material som går att använda för att jobba med återbruk i skolslöjden. Inom trä- och metallslöjden krävs en större arbetsinsatts för att få tag i material för dessa uppgifter. Ingen av slöjdlärarna har reparationer eller behandlar frågor om återvinning som fasta moment i slöjdundervisningen. Lärarna beslutar själva vilka material de köper in och här tar de ställning och gör iakttagelser om mängd, pris och kvalité på materialet. Studien har givit en god inblick i hur hållbar utveckling kan förstås och realiseras inom slöjdämnets olika processer. Den undervisande slöjdläraren behöver dock kunskap, intresse och ett eget engagemang för att lyfta hållbar utveckling i sin undervisning.

I denna studie fokuserar vi på hur lärare kan öka inlärningen för elever med ett andraspråk. Studien är huvudsakligen indelad i två delar, där den innehållsliga och metodlogiska delen ingår. Omfånget på studien är tolv artiklar med olika typer av inriktning och resultat. Utgångspunkten är det sociokulturella perspektivet med särskild teoretisk förankring i Vygotskij och Hundeide. I resultatet kan vi se att det finns flera metoder som har en positiv inverkan på andraspråksinlärningen. Bland annat lyfter vi fram att datorbaserad programvara kan vara ett redskap för att undersöka hur elever skriver texter och annat material. Frågan kring att använda sig av modersmålet i undervisningen har lett till delade åsikter och uppfattningar, vilka också presenteras i studien.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur fem engelsklärare i grundskolans senare år uppfattar individualiseringen av engelskundervisningen. Utifrån detta syfte formulerades tre frågeställningar vilka behandlar lärarnas inställning till skollagens krav på att undervisningen ska ta hänsyn till varje elevs behov; vilka faktorer de anser inverkar på deras möjligheter att individualisera undervisningen; samt hur de säger sig individualisera engelskundervisningen. Data samlades in via intervjuer och analyserades utifrån studiens teoretiska utgångspunkter som är det sociokulturella perspektivet utifrån Vygotskij och Säljö; samt ramfaktorteorin utifrån Lundgren och Stensmos skrifter. Resultatet pekar på att de intervjuade engelsklärarna har en generellt positiv inställning till individualisering. De menar att individualiseringen innebär att läraren kan hjälpa en elev att nå längre, genom att läraren då sätter sig in i elevens behov och kan utmana denne på rätt nivå. En slutsats är att mer tid borde vigas till planeringsarbete och att det behövs mer pedagogisk personal på skolorna för att individualiseringen ska kunna genomföras fullt ut.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagogerna i förskolan agerar när barnen använder sig av datorn i verksamheten. Studien baserar sig på fyra observationstillfällen på två olika förskolor i en mindre kommun och kvalitativa intervjuer med de fem deltagande pedagogerna som arbetar på dessa två förskolor. Resultaten visar hur pedagogerna väljer att vara närvarande eller frånvarande när barnen använder datorn och vad det är som ligger till grund för de val de gör. Vissa gånger är det ett medvetet val medan andra gånger har pedagogerna gjort det av ren vana och reagerar inte förrän efteråt. Oavsett hur pedagogerna väljer att agera är de helt överrens om att pedagogen borde vara närvarande för att kunna hjälpa barnen när det behövs. Däremot är de lite oense om varför de borde vara där. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, som anser att utveckling sker i samspel med andra.

De sociokulturella teorierna försöker ge en förklaring till hur lärande går till. TIU är en metod som syftar till lärande och därför tittar vi i denna undersökning på vad de sociokulturella teorierna säger om fyra valda TIU-program. Materialet till denna studie är hämtat från eget material, litteratur samt studenter i Oslo. De olika ursprungskällorna medförde att materialet ursprungligen såg ut på olika sätt, men det har bearbetats för att få en enhetlig form. Det bearbetade materialet analyseras utifrån Olga Dysthes sex centrala aspekter i sociokulturell teori om lärande, samt Vygotskijs teori om ”den närmaste utvecklingszonen”. Dysthes punkter är: 1. Lärande är situerat. 2. Lärande är huvudsakligen socialt. 3. Lärande är distribuerat. 4. Lärande är medierat. 5. Språket är grundläggande i läroprocesserna. 6. Lärande är deltagande i en praxisgemenskap. De slutsatser vi drar är att de fyra TIU-programmen harmonierar rätt väl med de sociokulturella teorierna om lärande. Den starkaste länken är punkten om att lärande är distribuerat. TIU-programmen ger eleverna möjlighet att utbyta kunskap och erfarenheter om ämnet som behandlas. Den svagaste länken är att TIU-programmen kan ha svårt att anpassa sig efter elevernas olikheter och individuella behov.

I denna studie kan läsas om en skola där speciallärare och specialpedagog har lett lärande samtal med arbetslag som ett utvecklingsarbete.  Studien är ett nedslag i två av dessa samtal. Syftet med studien har varit att förstå specialpedagogens roll i det lärande samtalet, att undersöka vad som egentligen sägs samt att undersöka hur de lärande samtalen bidrar till en diskussion om specialpedagogiska arbetssätt i de arbetslag där man för lärande samtal. Tidigare forskning som presenteras i studien rör sig inom det specialpedagogiska området. Litteraturgenomgången innehåller en sammanfattande presentation av speciallärarens olika roller historiskt, om olika former av samtal samt perspektiv på lärande.   För att förstå de lärande samtalen har de filmats och analyserats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna i samtalen talar om handlande, situationsbundet eller planerat. Samtalsinnehåll kunde också kopplas till lärandet i samtalet genom samtalsstrukturen. I det samtal där det talades om situationsbundet handlande, åtog sig specialpedagogen rollen som sammanfattande, den som förtydligade och den som fördelade ordet mellan deltagarna i samtalet. Få fördjupande och utmanande frågor ställdes, varför samtalsdeltagarna tilläts tala i bekräftande termer om varandras handlanden i undervisning och någon egentlig förutsättning för lärande inte kunde identifieras. I det samtal där det talades om planerat handlande, åtog sig specialläraren rollen som den som ställer utmanande och fördjupande frågor, vilket resulterade i fördjupade reflektioner kring upplevda undervisningsproblem och kring alternativa pedagogiska handlingar. Således kunde förutsättningar för lärande i detta samtal identifieras. En kritisk punkt i samtalen är när deltagarnas förståelse av begrepp går isär vilket blir ett hinder för lärande. Följden av den fördjupade reflektionen ledde till att arbetslaget där man talade om planerat handlande också reflekterade runt frågor av specialpedagogisk karaktär.   Min slutsats är att med kunskap om de påverkande faktorer som upptäcks i min studie finns det möjlighet att använda lärande samtal som redskap för att utveckla specialpedagogiska arbetssätt som leder till ökad inkludering och måluppfyllelse i en skola för alla. Studien kan användas av skolledare, specialpedagoger och speciallärare vid skolutveckling och lärande samtal.

Syftet med denna studie är att beskriva fyra lärares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till läsning i sin undervisning och vilka begrepp som de använder när de beskriver metoden. Den metod som används i studien är kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad på ett sociokulturellt perspektiv har använts i analysen av denna studie. Begrepp som lärarna använt sig av i studien är bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glädje, kreativitet och kommunikation. Resultatet av denna studie visar att lärarna i sin undervisning ger eleverna uppdrag där de ska arbeta tillsammans, för att sedan göra kunskapen till sin egen, ett sociokulturellt tillvägagångssätt. Lärarna i denna studie ser positivt på att arbeta med datorer i sin undervisning, vilket gynnar elevernas lärande. De nämner alla att datorerna frigör tid för dem att få mer tid att hjälpa de elever som behöver mer stöd. Datorn har gått från att vara ett hjälpmedel till att bli en artefakt, ett verktyg som används som en naturlig del i undervisningen.

No description available.

Allmänheten verkar ha en del förutfattade meningar om onlinespel och hur dessa influerar barn och ungdomar. Dessutom finns det lite forskning gjord inom området onlinespel och engelsk språkutveckling. I ämnesplanen för engelska i Lgy 11 går det att urskilja att det engelska språket omger ungdomar dagligen inom olika kulturella områden, som i detta arbete är onlinespel. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka hur ungdomars engelska språkutveckling influeras av att spela onlinespel, som World of Warcraft, och hur de upplever dessa influenser. Detta för att förhoppningsvis skapa större förståelse för lärandets villkor utanför skolans undervisning utifrån onlinespel. Arbetet utgår från det sociokulturella perspektivet där interaktion och samspel anses utgöra en del i onlinespel. Ungdomars perspektiv kring ämnet i fråga kommer till uttryck utifrån en kvalitativ intervjumetod i form av tre fokusgrupper. Fokusgrupper fokuserar samtal där informanterna interagerar med varandra och uppmuntras att utveckla sina tankar och erfarenheter genom att författarna ställer frågor utifrån en frågeguide. Fokusgrupperna bestod av 12 manliga informanter i åldern 16-17 år. Samtalen skedde på ett spelcenter, i en gymnasieskola samt på ett LAN i Stockholms län. Resultatet visar att onlinespel kan ses ha både positiva och negativa influenser på ungdomars engelska språkutveckling. Dock är de positiva influenserna övervägande. Det synliggörs bland annat att ungdomar verkar uppleva den engelska språkanvändningen i onlinespel i interaktion med modersmålstalare vara meningsfull och stimulerande vilken leder till att de kan tillämpa språket utanför spelandet. Det påvisas dock att grunderna i språket införskaffas i skolan, vilka ungdomar finner vara en nödvändighet för kommunikationen med andra spelare i onlinespel vilket visar att skolan likaså har en bidragande influens på ungdomars engelska språkutveckling i onlinespel.

No description available.