Förväntat kunskapsbidragStudien vill belysa de särskilt begåvade eleverna, hur lärare kan möta och upptäcka dem så attde får den kunskapsutveckling de har rätt till. Att särskilt begåvade även kan hainlärningssvårigheter, att begåvningen också kan vara ett hinder i deras inlärning och döljaandra svårigheter p.g.a. deras verbala förmåga. Lyfta fram elevernas uppfattningar om sittskriftspråk och det stöd de får av lärarna.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur lärare på två olika skolor i Sverige förhåller sig ocharbetar med särskilt begåvade elever i deras kunskapsutveckling. Detta för att öka kunskapenom hur lärare kan stötta särskilt begåvade elever i undervisningen. Det centrala iundersökningen är att undersöka om lärare använder något speciellt arbetssätt för att utvecklasärskilt begåvade elevers skrivutveckling, samt att undersöka elevernas uppfattning om sittskriftspråk och hur de upplever lärarnas stöd.De preciserade frågeställningarna:- Vilka kunskaper har lärarna för att upptäcka och möta särskilt begåvade elever.- Hur arbetar lärarna med de särskilt begåvade i deras skrivutveckling.- Hur upplever eleverna sitt skriftspråk och det stöd läraren ger.TeoriDe teoretiska perspektiv vilka studien är baserad på är sociokulturellt perspektivet för attspråket anses vara ett redskap för lärande och att människan samspelar med sin omgivning i sinutveckling. Det kognitiva perspektivet är viktigt ur de synvinkeln då de särskilt begåvade oftaär exceptionella i sitt tankesätt. Specialpedagogiskt perspektiv är viktigt för studiens syfte dådet belyser var och hur svårigheter och problem läggs.4MetodStudien är en fallstudie, då är det lämpligt att använda sig av triangulering, för att få kunskapoch djupare förståelse av det undersökta. I studien användes halvstrukturerade intervjuer ochobservationer.ResultatStudien visar att det finns viss kunskap hos lärare för att möta och upptäcka särskilt begåvadeelever, men att kunskapen behöver fördjupas och breddas. Acceleration i form av att hoppa överårskurser användes på båda skolorna. Lärarna i studien använde sig inte av något specielltarbetssätt eller arbetsmetod i undervisningen med de särskilt begåvade elevernasskrivutveckling. Eleverna arbetade med samma uppgifter som erbjöds övriga elever, detta föratt eleverna hade accelererat i form av att de hoppat över årskurser. Eleverna upplevde att dehade svårigheter med sitt skriftspråk, i form av att de hade svårigheter att få ner det i skrift.Eleverna tyckte det var svårt att forma bokstäverna när de skrev för hand, även att stava ordenansåg de var svårt. Svårigheterna avhjälptes inte med hjälp av datorn. Däremot hade de ingasvårigheter att komma på vad de skulle skriva och berätta det verbalt.Specialpedagogiska implikationerStudien visar att särskilt begåvade elever kan vara i behov av särskilt stöd, då deraskunskapsinhämtning kan vara komplicerad. Speciallärare med inriktning språk, läs- ochskrivutveckling kan vara ett stort stöd både för eleven, men även för läraren i sitt arbete med desärskilt begåvade.NyckelordIdentifiera, skriftspråk, speciallärare, särskild begåvning, twice- exceptional, upptäcka.

No description available.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om hur lärare, specialpedagoger och speciallärare i grundskolans tidigare år använder visuellt stöd samt deras upplevelser av att arbeta med det. Studien är kvalitativ och genomförs med semistrukturerade intervjuer med fem lärare, två specialpedagoger och två speciallärare på fyra olika skolor i en geografisk närhet. Det empiriska materialet analyseras med stöd i Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande där visuellt stöd ses som ett medierande verktyg och kan därmed spela en roll för elevens proximala utvecklingszon. I resultatet framgår att alla informanter i studien ser visuellt stöd som viktigt och något som ger trygghet, tydlighet och struktur för eleverna i undervisningen. Resultatet visar även att både lärare, specialpedagoger och speciallärare vill att användandet av visuellt stöd ska öka på den egna skolan. En slutsats som dras är att behovet av handledning och diskussioner om visuellt stöd behöver öka. Vidare kan forskning omkring hur det visuella stödet kan användas och implementeras i större utsträckning vara av intresse.

This study examines how educators describe what strategies they use when working with students with language impairment. We investigated how educators describe their teaching of students with language impairment, what methods they use and which adaptations they make. We were also interested in opportunities and difficulties the educators describe they experience when working with pupils with language impairment. Five special education teachers and four class teachers were interviewed. The results of the interviews show that the educators believe that they need more knowledge about language impairment and that there is a demand for further education in the area of language disorders. However, the interviews also show that the educators use a variety of tools and methods in their teaching of students with language impairment, which are in line with what the research describes as effective teaching methods for this student group.

No description available.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur speciallärare och lärare beskriver att de samarbetar gällande de elever som bedöms vara i svårigheter och därmed riskerar att inte nå kunskapsmålen i årskurs tre i ämnet svenska. Studien är relevant eftersom det finns behov av mer kunskap om professioners samarbete, proaktivt arbetssätt, god lärandemiljö och tidiga insatser för läs- och skrivinlärning. Det finns således behov av mer svensk forskning som uppmärksammar hur lärare och speciallärare stöttar och samarbetar kring detta utifrån sina professioner. Även Skolinspektionens rapport som pekar på att Läsa-, skriva-, räknagarantin i nuläget riskerar att huvudsakligen drivas av lärare synliggör det här behovet. Studien är kvalitativ och empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med speciallärare och lärare. Som metod för att analysera intervjuerna användes innehållsanalys. Resultaten av intervjusvaren visar att speciallärare och lärare beskriver att samarbetet mellan dem byggs på dialog, samsyn, tät kontakt, flexibilitet och gemensam problemlösning. Speciallärarna och lärarna beskriver att de har samtal där de ofta reflekterar tillsammans och diskuterar. Hinder som framkom var tid och lärare beskriver att speciallärare har många arbetsuppgifter att hinna med.  Resultaten visar även att organisationen på skolorna möjliggör ett samarbete och en diskussion mellan speciallärare och lärare gällande lärandemiljön. Vad gäller utformandet av lärandemiljön framkommer det att respondenterna tycker att det är viktigt med lugn och ro, variation i klassrummet både vad gäller möbler och placeringar och även i material som även behöver vara anpassat efter elevernas nivå och behov. En tydligt inarbetad struktur i klassrummet framhålls samt ett förebyggande arbetssätt för att ge elever goda förutsättningar i undervisningen och att göra elever delaktiga i sin undervisningssituation. Motivationshöjande inslag och lustfyllt lärande är viktiga inslag för att gynna elevers inlärning enligt speciallärare och några lärare. Resultatet av studien visar att speciallärarna betonar vikten av att fånga upp elevernas behov för att sätta in tidiga insatser. Lärarna i studien beskriver att de uppmärksammar och upptäcker ofta elever med indikation på läs- och skrivsvårigheter. Det är även via de obligatoriska kartläggningsmaterial och bedömningsstöd från Skolverket och screeningsmaterial som svårigheter uppmärksammas. Resultaten visar att speciallärarna och de flesta av lärarna beskriver att de har en dialog och att insatser utformas för det mesta av speciallärarna och även uppföljning av insatser sker. Det framkom att lärarna beskriver att de gör insatser i klassrummen. Speciallärarna beskriver att de arbetar med intensivläsning i perioder och med övningar kring fonologisk medvetenhet, fonem-grafemkoppling, sammanljudning, ordavkodning, automatisering och läsflyt. I resultatet framkommer att det finns en samsyn kring elever med läs- och skrivsvårigheter. Studiens resultat visar att speciallärare och lärare beskriver att de främst möts spontant och flexibelt. En slutsats är att utifrån speciallärares och lärares beskrivningar behöver de samarbeta för att kunna ge eleverna de bästa förutsättningarna. För att främja detta behöver organisationen på skolor möjliggöra detta i form av avsatt tid för speciallärare och lärare att diskutera och reflektera så att samverkan uppstår som komplement till det flexibla och spontana.

Elever som hamnar i matematiksvårigheter ska, utöver ledning och stimulans, genom extra anpassningar och/eller särskilt stöd få det stöd som krävs för att de ska kunna nå utbildningens mål. Elever erbjuds i en del fall, utöver stöd från ämneslärare i helklass, särskilt stöd av speciallärare, specialpedagoger eller lärare med specialpedagogisk kompetens. Det stödet kan ges i särskild undervisningsgrupp till skillnad från stöd från lärare som ges i den ordinarie undervisningen. Elever får därför undervisning av olika lärare och i den här studien undersöks lärarsamarbete kring undervisning av dessa elever. Syftet är att undersöka hur några ämneslärare, speciallärare/specialpedagog och lärare med specialpedagogisk kompetens i matematik samarbetar i det dagliga arbetet kring elever i behov av särskilt stöd. I den småskaliga studien undersöks lärarnas samarbete kring elever som delar sin undervisning och går mellan en klassrumssituation och en särskild undervisningsgrupp. Det är en kvalitativ studie där data har samlats in via semistrukturerade intervjuer. Elva lärare har deltagit i studien. Lärare avser här ämneslärare, speciallärare/specialpedagog och lärare med specialpedagogisk kompetens. Studiens resultat visar att skolorna oftast har en ”studio” eller motsvarande dit eleverna går vissa lektioner men att det verkar saknas ett systematiskt samarbete kring elever som får stöd i särskild undervisningsgrupp. I ”studion” finns större tillgång till laborativt och konkret material jämfört med i det vanliga klassrummet samt att fler uppgifter görs muntligen där. När eleven deltar i helklassundervisning ges eleven extra anpassningar i form av att läraren väljer vilka uppgifter eleven ska göra, möjlighet till paus under lektion och eleven arbetar oftast tyst för sig själv. De faktorer som påverkar samarbetet mellan lärarna upplevs vara organisation, kommunikation och relation.

Kraftigt försämrade skolresultat i internationella kunskapsmätningar som PISA (Programme for International Student Assessment) och PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) har lett till en förstärkning i skollagen som heter Läsa, skriva, räkna-garantin (SFS 2010:800 3 kap §4). Den tillagda paragrafen handlar om att ge elever rätt stöd i rätt tid. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma speciallärare och specialpedagoger beskriver sin roll i arbetet med att uppfylla läsa- och skriva-delarna i garantin med fokus på samråd. Vi vill bidra med kunskap om hur samrådsarbetet organiseras, vilka utmaningar som finns och vad som fungerar bra. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utgår från enskilda semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat tio respondenter, sex är utbildade speciallärare med inriktning språk, skriv- och läsutveckling och fyra är utbildade specialpedagoger som arbetar inom förskoleklass upp till årskurs tre. Resultatet visar att alla ställer sig positiva till garantin och att det har givit ett kvalitetsarbete med årshjul och centrala elevhälsans mall som är underlag på grupp och individnivå. Det finns även hinder som tid och brist på engagemang från rektor som påverkar arbetet med att genomföra och höja kvaliteten med garantin. Framgångsfaktorer som kom fram i studien var att det blev ett kollegialt lärande kring stödinsatser och utveckling av undervisningen och lärmiljön på gruppnivå vilket lett till ett mer relationellt synsätt bland lärarna i stället för att ha ett kategoriskt individfokus. Arbetet med samråd visade sig också leda till ett bättre samarbete mellan speciallärare, specialpedagog och lärare där den specialpedagogiska kompetensen ges utrymme att ägna sig åt främjande och förebyggande skolutvecklingsarbete gällande insatser som gynnar elevernas läs- och skrivutveckling. Med utgångspunkt av de specialpedagogiska perspektiven synliggörs en förändring av synen på undervisning, lärmiljön och stödinsatser för att höja måluppfyllelsen i svenska.

Denna studie syftade till att bidra med kunskap om hur några speciallärare och specialpedagoger beskriver sin förståelse av och sitt arbete med läsförståelse på lågstadiet. Läsförståelse valdes som ämne då det finns en viss kunskapslucka i det specialpedagogiska fokuset kopplat till läsförståelse på lågstadiet. Därav var det intressant att fördjupa sig kring vad det finns för orsaker till att elever på lågstadiet hamnar i läsförståelsesvårigheter, hur det specialpedagogiskt identifieras, samt hur speciallärare och specialpedagoger beskriver sitt arbete. Tidigare forskning påvisar att rötter till en god läsförståelse finns i språkliga färdigheter som utvecklas redan i de yngre åren och att läsförståelse är förmågan att förstå och tolka skriven text. God avkodning och språkförståelse är grunden för att utveckla en god läsförståelse. Som metod användes kvalitativ ansats och genom semistrukturerade intervjuer med tio speciallärare och två specialpedagoger genomfördes samtal med stöd av en intervjuguide. Datamaterialet utmynnade i teman som kopplades samman med teorierna, The Simple View of Reading, sociokulturell teori och specialpedagogiska perspektiv. Resultatet av denna studie visar att tidig kartläggning, god undervisning och god avkodning är grunden för att utveckla en god läsförståelse, enligt speciallärares och specialpedagogers förståelse av och arbete med läsförståelse. Speciallärarna och specialpedagogerna beskrev hur de arbetar mycket med avkodningen, men också med ord och bilder för att utveckla språkförståelsen. De gjorde även pedagogiska utredningar för att fånga upp svårigheter tidigt. Analysen visar att svårigheter med läsförståelse kan uppstå i mötet med elevens lärmiljö. En annan del som påverkade var kvalitet på undervisningen och om eleven lämnades ensam med sitt läsförståelsearbete. Även ärftlighet kunde vara en bidragande orsak till läsförståelsesvårigheter. En slutsats i studien är att många speciallärare och specialpedagoger beskriver att de vill arbeta mer främjande och förebyggande för att motverka läsförståelsesvårigheter, men att tiden och resurserna inte finns.

Denna studie önskar bidra med kunskap om rektorers perspektiv på specialläraruppdraget och vilken insikt de kan ha gällande speciallärarens uppdrag och profession. Studien önskar även bidra med vilka rektorers visioner om och perspektiv på speciallärarens uppdrag kan vara framgent gällande elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Detta kan bidra till att ge varande och blivande speciallärare och skolledare perspektiv på specialläraruppdraget, professionen och dess bidrag till elevernas språkliga utveckling i strävan efter en likvärdig skola. Hur skolledarna definierar det specialpedagogiska uppdraget på respektive enhet utifrån ett språk-, läs- och skrivperspektiv, vilken distinktion skolledarna gör mellan specialläraruppdraget och specialpedagoguppdraget utifrån verksamhetens behov och egen, subjektiv uppfattning och vilka visioner skolledarna har framåt gällande speciallärarens roll och bidrag till elevernas språkliga utveckling i den egna verksamheten undersöks. Detta genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer och en fenomenologisk ansats. De teorier som undersökningen ställs i relation till är specialpedagogiska perspektiv, professionsteori och organisationsteori.  Studien visar att de sex skolledarna definierar specialläraruppdraget olika, och att det snarare handlar om rätt person på rätt plats än att prioritera just en speciallärare inom språk-, läs- och skrivutveckling. Yrket som semi-profession lämnar öppet för bortprioriteringar eftersom lagen tillåter det. Behovet av fortbildning hos skolledare framträder; skolledare behöver kunskap om examensordningen och den kompetens som följer med en speciallärarexamen. Det är problematiskt att små enheter inte har råd eller möjlighet att anställa och får nöja sig med det de har – i ett större perspektiv blir det en diskussion om alla elevers rätt till likvärdig utbildning oberoende av kommun och enskild skolledares prioriteringar, och behovet av en nationell samsyn framträder.