Syftet med följande arbete är att lyfta specialpedagogens yrkesroll och kompetens i samarbete med den nya specialläraren.  Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom specialpedagogik.   I vår undersökning intervjuade vi nio personer, fem specialpedagoger och fyra rektorer. Med hjälp av kvalitativ intervjuteknik var vår målsättning att få fram vilken bild specialpedagoger och rektorer ger av specialpedagogens yrkesroll idag.  Vi avsåg också att undersöka om yrkesverksamma specialpedagoger och rektorer känner till den nya specialläraren och dess kompetens. Vilka visioner om framtiden ger de intervjuade angående specialpedagogens yrkesroll nu när den nya specialläraren träder in på scenen?   Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att den vanligast förekommande arbetsuppgiften i specialpedagogens arbete är undervisning riktad mot enskilda elever. Majoriteten av specialpedagogerna har inte ansvar för organisationsfrågor, utvecklingsfrågor eller handledande uppgifter i någon större omfattning. Den specialpedagog, som hade ett ansvar för organisationsfrågor i sin tjänst, hade under sin utbildningstid själv hållit sin rektor informerad om sin kommande roll och vad den skulle komma att innebära. En av specialpedagogerna arbetade på ett resurscenter där ansvarsuppgifterna mer tydligt stämde överens med specialpedagogens examensordning. Majoriteten av de svarande hade kännedom om den nya speciallärarens intåg men endast en vag bild av dennas kompetens. Många av de intervjuade hade en föreställning om att den nya speciallärarens roll var fokuserad på det direkta arbetet med elever. Alla svarande kan se att ett samarbete mellan speciallärare och specialpedagog skulle kunna vara givande för verksamheten i skolan. Det skulle då kunna skapas ett utrymme för de ansvarsuppgifter som idag ofta får stå tillbaka i specialpedagogens yrkesutövning såsom handledning, utvecklings- och organisationsfrågor. Flertalet av de intervjuade anser att det skulle vara bra för verksamheten med båda kompetenserna, men påpekar att ekonomin troligtvis aldrig kommer att tillåta det. Att anställa både en specialpedagog och en speciallärare på en och samma skola räcker inte resurserna till för.

Within special education, there is a big dilemma where some mean that school should include all pupils in the same school class, regardless of the students' needs for assistance, while others believe that students with special needs to be placed in small adapted groups where students have similar needs is to exclude pupils. While others argue that the inclusion can sometimes lead to exclusion. The aim is to investigate what meaning teachers and special education teachers gives the concept of inclusion in school and what consequences it entails in teaching. This study is based on a number of qualitative interviews of teachers and specialist teachers to obtain answer of the following questions. Has the concept of inclusion and integration the same significance and meaning according to those asked teachers, special educators and special educators? Which students should be included, according to those asked teachers, special teachers and special teachers? What is required to work from an inclusive perspective, according to the asked teachers, special teachers and special teachers? Perceive the asked teacher, special educators and special teachers some disadvantages of inclusion? Which students receive special education instruction in the schools were asked? Do the asked teacher, special educators and special teachers think that there is a school for all? The results of this study is that teachers and special instructors have difficulty indistinguishing the concepts and that they puts the same emphasis on inclusion as the integration, the students must adapt to school and not vice versa. The teachers believe that schools today do not possess the skills and resources needed to meet students' needs. The results show that inclusion can have an opposite effect in the daily activities of the school.

I denna studie undersöktes hur samarbetet mellan speciallärare och ämneslärare kan se ut i matematik- respektive språk-, läs- och skrivutveckling på en högstadieskola med en inkluderande specialundervisning samt hur man bäst kan utnyttja de båda yrkesgruppernas komplementära kompetenser. Som metod för datainsamling gjordes observationer på lektioner där speciallärare och ämneslärare samarbetade. Observationerna följdes av enskilda intervjuer av speciallärare och ämneslärare i matematik och språk samt rektor och samordnande specialpedagog. Avslutningsvis genomfördes en gruppintervju med speciallärare och ämneslärare. Till analys användes Abbotts teori om olika yrkesrollers kamp om vem som ska göra vad på arbetsplatsen samt Laviés teori om lärares olika inställning till samarbete.   Resultatet visade att speciallärare och ämneslärare har olika arbetsuppgifter i klassrummet och i planeringsarbetet. Medan ämnesläraren har rollen som ledare blir specialläraren mer som en assistent. I studien framkom att det viktigaste för att utveckla ett lyckat samarbete mellan speciallärare och ämneslärare är relationen mellan personerna. Förutom relationen är även förmågan till flexibilitet och viljan att ta varandras roller betydelsefulla faktorer. Ett sätt som lyftes fram för att utnyttja speciallärarens kompetens i det inkluderade klassrummet är specialpedagogisk handledning. / This study focused on the cooperation between special education teachers and subject teachers in mathematics development and language-, reading- and writing development. The study was carried out at a comprehensive school with an inclusive special education and aimed at investigating how to use the teachers’ complementary competences in the best way. The method used was observations of lessons when special education teachers and subject teachers cooperated. These observations were followed up by individual interviews with special education teachers, subject teachers in mathematics and languages as well as with the headmaster and the coordinating special education teacher. Finally a group interview was carried out with the special education teachers and subject teachers. Abbott’s theory about various professional roles and their struggle about who should do what at the work place was used together with Lavié’s theory about teachers’ attitudes to cooperation.   The result showed that special education teachers and subject teachers have different roles in the classroom and also in the planning of lessons. The subject teacher often takes the role of the leader whereas the special education teacher acts more as an assistant. The study showed that the most important factor in developing a successful cooperation between the special education teacher and the subject teacher is the relationship between the individuals.  Two other important factors are flexibility and the willingness to take each other’s roles when needed. Another way of taking advantage of the competence of the special education teacher is to let him/her coach the subject teachers.

Undersökningen är inriktad mot arbetsmetoder och upplevelser av it och alternativa verktyg i klassrumspedagogiska sammanhang. Elever med dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter ligger till grund. Denna studie utgår från två övergripande syften. Dels handlar det om att undersöka hur specialpedagoger och speciallärare i skolan använder sig av it och alternativa verktyg. Dels handlar det om att undersöka hur samarbetet mellan dessa aktörer och Skoldatateket ser ut. I studiens bakgrund nämns bland annat olika begreppsdefinitioner och förklaring av kommunövergripande Skoldatatek. I studiens kapitel om tidigare forskning berörs it-användning i skolan och undersökningen vilar på sociokulturell teori. Studien utgår från kvalitativ och hermeneutisk metod. Undersökningens resultat visar bland annat att grunduppfattningen är att man ställer sig positiv till it-området, men att det finns krav på goda it-kompetenser hos både specialpedagoger och speciallärare. Tidsbrist är vanligt förekommande hos dessa, vilket medför begränsade möjligheter att utveckla it-kompetenser. It och alternativa verktyg ses som en nödvändighet för att bland annat nå kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Samtliga uttrycker en önskan att alla elever på skolorna skall få egna bärbara datorer för att verktygen skall uppfattas mer naturliga av elever. På sikt efterfrågas smidigare tekniska lösningar såsom läsplattor.

Den här studien fokuserar sig på lärares uppfattningar kring deras förutsättningar i arbetet med elever med funktionshinder. Material hämtas från fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer i södra Sverige. Det insamlade materialet analyseras med hjälp av läroplansteori och genom en tematisk innehållsanalys. I resultatet visade det sig att lärarnas förutsättningar att arbeta med elever i svårigheter och funktionsnedsättningar försvårades på grund av olika faktorer. En faktor var lärarnas tid vilket kunde begränsa deras arbete att så bra som möjligt anpassa undervisningen för elever i svårigheter. En annan faktor var att ett bra samarbete med speciallärare och specialpedagogen på respektive skola saknades vilket minskar förutsättningarna att utföra ett så bra arbete som möjligt. Lärarnas specialpedagogiska kompetens kritiserades av dem själva då de i sin utbildning på universitet saknade en bra kurs inom detta område. I intervjuerna kom det fram att lärarna ställde sig positiva till arbetet med dessa elever även om det fanns faktorer som innebar svårigheter i arbetet.

Samhället utmanas idag av många svårlösta problem som bland annat hur vi ska klara vård och omsorg samt den arbetslöshet som gör det svårt för ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden. Ansvaret för insatser på välfärdsområdet vilar på landsting och kommuner. De barn och ungdomar som har svårigheter med att klara målen i skolan riskerar att hamna i utanförskap som vuxna. Syftet med studien var att undersöka hur specialpedagogers och speciallärares handlingsutrymme ser ut i arbetet med elever som riskerar att hamna i utanförskap. Den kvalitativa studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Materialet till studien, baserades på specialpedagogers och speciallärares erfarenheter, svaren utvärderades med tematisk analys. Det analyserade materialet kopplades till tidigare forskning, handlingsteorin och den ekologiska utvecklingsteorin. Vår slutsats blev att handlingsutrymmet påverkas av såväl kreativitet och kunskap som tid och ekonomi men viktigaste faktorn är ledningens vilja och engagemang, det är de som har makten. / The society today is challenged with many difficult issues, such as how to manage health and social care, and the unemployment that makes it difficult for young people to establish themselves in the labor market. The responsibility for welfare initiatives rests on county councils and municipalities. The children and adolecents who are having difficulty in achieving the goals in school are likely to end up in alienation. The purpose with this study was to investigate the latitude of special educateors and special teachers in their work with pupils at risk of alienation. The qualitative study was conducted with semistructured interviews. The material for the study was based on the experiences of special educators and special teachers, the answers was evaluated with thematic analysis. The analyzed material was linked to previous research, action theory and the ecological systems theory. Our conclusion was that the latitude is affected by creativity and knowledge as well as time and finances, but the most crucial factor is the will and commitment of management, those who have the power.

Syftet med studien är att synliggöra hur sex kommuners handlingsplaner för särskilt begåvade elever framskrivs för att identifiera, bemöta, stimulera, utmana och inkludera särskilt begåvade elever i matematikundervisningen. Målet är att svara på om och i så fall hur särskilt begåvade elever identifieras, bemöts, stimuleras, utmanas och inkluderas utifrån handlingsplanerna och hur lärare och speciallärare använder handlingsplanerna för att få särskilt begåvade elever inkluderade. Inkluderingen ses ur tre olika perspektiv; innehållsinkludering, deltagande inkludering och dynamisk inkludering. Sex handlingsplaner från kommuner i olika storlekar befolkningsmässigt och geografiskt spridda i landet valdes ut och kvalitativ textanalys användes som metod för att analysera och kategorisera innehållet i handlingsplanerna. Det gjordes kvalitativa intervjuer där en öppen fråga ställdes till fyra speciallärare. I handlingsplanerna framkommer att det kan vara svårt att identifiera särskilt begåvade elever eftersom den särskilda begåvningen kan visa sig på olika sätt. Samtliga handlingsplaner refererar till Skolverkets stödmaterial om särskilt begåvade elever i hur man bemöter, stimulerar och utmanar dessa elever. I tolkningen som görs av handlingsplanerna utifrån ett  inkluderingsperspektiv ses att alla handlingsplaner tar upp dynamisk inkludering där organisationen ligger i fokus. Enligt tolkningen av speciallärarnas svar på hur elever inkluderas i undervisningen används de  tre olika inkluderingsperspektiv hos tre av fyra speciallärare. Varje elev är unik och man måste se till varje enskild elevs behov. Differentierad undervisning genom acceleration och berikning, stimulerande aktiviteter utanför skolan samt elevens delaktighet och samtal med eleven,  lyfts i både handlingsplanerna och intervjuerna som framgångsfaktorer.

In order for special educators and specialist teachers to be able to support multilingual students, a mapping system is needed in the student’s mother tongue. It’s needed because special educators and specialist teachers should, in the best possible way, be able to assess and offer the support that a multilingual student need. The purpose of the study is to analyze in detail how special educators and specialist teachers work to support multilingual students who have dyslexia. The study has the socio-cultural perspective as a theoretical starting point and the reason for that is that the socio-cultural perspective focuses on learning and the learning of individuals in social contexts. The scientific approach that becomes current and applied in the study is qualitative research method and the applicable method is semi- structured qualitative interview, where four special educators and two specialist teachers are interviewed regarding their work to support multilingual students with dyslexia. The result of the study is that screening tests can determine if a student has dyslexia and therefore assess the support that is required. If a student has dyslexia in Swedish, the student will also have it in their mother tongue. Since the tests are performed in Swedish, in order to be able to process dyslexia in the best possible way, you have to map the difficulty in both the students mother tongue and Swedish.

Midhat, Avin (2022). Speciallärares och lärares perspektivet på nyanlända elevers lärande i matematik. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmöuniversitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Min förhoppning är att kunna ge goda exempel på hur några matematiklärare arbetar för att skapa en mer inkluderande matematikundervisning för nyanlända elever som bidrar till att alla elever utvecklar sitt matematiska kunnande utan permanenta exkluderande lösningar.   Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att få inblick i hur några lärare i grundskolan genomför olika anpassningar och arbetsformer gällande nyanlända elevers lärande för att öka inkludering i matematikundervisning, samt vilken roll specialläraren i matematik har i detta arbete. Studien syftar även till hur några lärare tänker om olika teorier kring nyanlända elevens lärande gällande genrepedagogik och transpråkande.   Frågeställningarna är följande:   -       Hur tillämpar några lärare språkutvecklande/transspråkande arbetssätt i matematik för att stödja nyanlända elevers förståelse? -       Vilka anpassningar i undervisningen anser några lärare är mest givande för att öka inkluderingen samt självförtroende hos elever med bristande språkförståelse i svenska?   Teori Den här studien utgår från teorier dels inom det sociokulturella perspektivet ur kommunikation, språkanvändning, interaktion och mediering, dels transpråkande och cirkelmodell för att kunna besvara frågeställningarna om på vilket sätt och i vilken omfattning olika arbetssätt och resurser som kan främja nyanlända elevers lärande och utveckling i matematik för att kunna förstå och tolka resultaten av intervjuerna.   Metod Studien är en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Med inspiration av en fenomenologisk metodansats är fokus på att förstå mina respondenters upplevelser. Semistrukturerade intervjuer är genomförda med sex matematiklärare och en speciallärare, alla verksamma på högstadiet. Resultat Studien visar att lärarna är medvetna om att språket spelar en väsentlig roll i matematikundervisningen och att just matematiska textuppgifter upplevs som ett stort problem för nyanlända elever. Lärarna i studien uttrycker också att de läromedel som skolan har i grunden är bra men inte för de nyanlända eleverna. Resultatet visar också att lärarna inte   använder sig av nyanlända elevernas kartläggningar som stöd i matematikundervisning. Lärarna som intervjuades har dock en positiv inställning till transspråkande där nyanlända elever ska inkluderas i klassen samt att de utvecklas både i det svenska språket och kunskapen. Avslutningsvis visar resultatet att samarbetet mellan behöriga lärare och specialläraren är mindre bra men däremot är samarbetet med obehöriga bra har eftersom matematikärenden har delegerats till speciallärare och därefter få matematikspecialisten handleda obehöriga i sin planering på egen hand.   Specialpedagogiska implikationer Samarbete mellan specialläraren och matematikläraren är en förutsättning för att nyanlända elever skall lyckas. Det är viktigt att specialläraren på skolan skapar strukturellt mer interaktion i skolan för att skapa effektiva strategier för att bidra till skolutveckling gällande genrepedagogik, transpråkande och elevers kartläggningar för ett bättre resultat för eleverna. Därefter för att ha en kunskap om hur och när arbetsmiljön som leder till utveckling är det viktigt att specialläraren utvärderar undervisningen på skol-, grupp-och individnivå. Rektors pedagogiska ledarskap spelar också en väsentlig roll i detta och måste kontrollera hur verksamheten bedrivs utifrån den politiska styrningen gällande särskilt stöd och nyanlända elevers undervisning i ämnet matematik. / Midhat, Avin (2022). The perspective of special needs teachers and new teachers on newly arrived students' learning in mathematics. Special Teacher Program, Department of School Development and Leadership, Learning and Society, Malmö University, 90 credits. Expected knowledge contributionMy hope is to be able to give good examples of how some mathematics teachers work to create a more inclusive mathematics teaching for newly arrived students that contributes to all students developing their mathematical knowledge without permanent exclusionary solutions. Purpose and questionsThe purpose of this study is to gain insight into how some teachers in primary school implement different adaptations and working methods regarding newly arrived students' learning to increase inclusion in mathematics teaching, and what role the special needs teacher in mathematics has in this work. The study also aims at how some teachers think about different theories about the newly arrived student's learning regarding genre pedagogy and transilingualism. The questions are as follows: - How do some teachers apply language development / transilingual approaches in mathematics to support newly arrived students' understanding?- What adaptations in the teaching do some teachers think are most rewarding for increasing inclusion and self-confidence in students with a lack of language comprehension in Swedish? TheoryThis study is based on theories in the sociocultural perspective from communication, language use, interaction and mediation, as well as transilingualism and a circle model to be able to answer the questions about in what way and to what extent different working methods and resources can promote newly arrived students' learning and development in mathematics to be able to understand and interpret the results of the interviews. MethodThe study is a qualitative study with semi-structured interviews. Inspired by a phenomenological methodological approach, the focus is on understanding my respondents' experiences. Semi-structured interviews were conducted with six mathematics teachers and one special needs teacher, all active in upper secondary school.ResultsThe study shows that teachers are aware that language plays a significant role in mathematics teaching and that mathematical text assignments are perceived as a major problem for newly arrived students. The teachers in the study also express that the teaching materials that the school has are basically good but not for the newly arrived students. The results also show that teachers do not use newly arrived students' surveys as support in mathematics teaching. However, the teachers interviewed have a positive attitude towards transilingualism where newly arrived students should be included in the class and that they develop both in the Swedish language and knowledge. In conclusion, the results show that the co-operation between qualified teachers and the special needs teacher is less good, but on the other hand the co - operation with unqualified teachers is good because mathematics matters have been delegated to special teachers and then the mathematics specialist can guide unauthorized people in their planning on their own. Special educational implicationsCooperation between the special needs teacher and the mathematics teacher is a prerequisite for newly arrived students to succeed. It is important that the special needs teacher at the school creates structurally more interaction in the school in order to create effective strategies for contributing to school development regarding genre pedagogy, transilingualism and students' surveys for a better result for the students. Then, in order to have a knowledge of how and when the work environment leads to development, it is important that the special needs teacher evaluates the teaching at school, group and individual level. The principal's pedagogical leadership also plays a significant role in this and must control how the activities are conducted based on the political control regarding special support and newly arrived students' teaching in the subject mathematics.

Studiens syfte är att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar om samarbetet med skolans specialpedagogiska stöd. Studiens frågeställningar är följande:  ·       Hur beskriver lärare i fritidshem samarbetet med skolans specialpedagogiska stöd?  ·       Hur skulle lärare i fritidshem vilja utveckla samarbetet?  För att nå upp till studiens syfte har en kvalitativ metod använts där sex respondenter har blivit intervjuade genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av lärare i fritidshem som arbetar på olika skolor. Resultatet beskriver hur samarbetet har utvecklats fram till idag, hur samarbetet ser ut idag och respondenternas syn på framtida utveckling.  Samarbetet är i behov av en förändrad struktur som innefattar schemalagda möten. Personal i det specialpedagogiska stödet behöver komma ut och ta del av fritidshemmets verksamhet. En gemensam syn bland alla yrkesgrupper inom skolan behöver utvecklas där det specialpedagogiska stödet kan ha en nyckelroll. Digitala verktyg kan utformas för att utveckla en gemensam skolkultur och motverka tidsbrist. Författarna ger även förslag på vidare forskning inom området.