No description available.

Sammanfattning I det svenska utbildningssystemet är det en utmaning för matematiklärare att skapa lärmiljöer som leder till likvärdig utbildning för alla elever. Då detta arbete är både komplext och utmanande krävs samarbete mellan olika professioner för att skapa tillgängliga lärmiljöer i matematikundervisningen. Syftet med denna studie är att få fördjupad kunskap om lärares erfarenheter och behov av stöd i att erbjuda elever i behov av mer och särskilt stöd i ämnet matematik på högstadiet. Metoden grundar sig på tematisk analys av tolv intervjuer med undervisande matematiklärare på högstadiet. Individperspektivet, det relationella perspektivet och dilemmaperspektivet är de teoretiska perspektiven som studien har som grund. Resultatet visar att lärare upplever sig sakna specialpedagogiskt samarbete och organisatoriska förutsättningar för att skapa tillgängliga lärmiljöer i matematikundervisningen. Samtidigt upplever lärare att nivåanpassade läromedel och grupper ger en möjlighet att skapa tillgängliga lärmiljöer i matematikundervisningen. I arbetet med att erbjuda tillgängliga lärmiljöer beskriver lärare relationen mellan lärare och elev och mellan elev och elev som den viktigaste aspekten. En slutsats i studien för att skapa tillgängliga lärmiljöer är att det finns ett samarbete mellan undervisande lärare och speciallärare med stort fokus på goda relationer i klassrummet.   Nyckelord: förutsättningar för lärande, lärmiljö, matematikundervisning, speciallärare, tillgänglighet

Pernilla Tonning (2015). Speciallärare och förstelärare – yrkesroll, uppdrag, vetenskap och framgångsrik undervisning (Special Needs Education Teachers and Lead Teachers – profession, assignment, science and successful teaching). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaSammanfattning/abstraktSpeciallärare och förstelärare har ett uppdrag som till viss del liknar varandra. På olika sätt ska dessa båda yrkesgrupper arbeta för att den pedagogiska utvecklingen på skolan går framåt, att alla elever får det stöd de behöver och fungera som samtalspartner eller rådgivare till kollegor som vill diskutera pedagogik.SyftePå grund av de likheter som finns mellan speciallärarens och förstelärarens yrkesroller tyckte jag att det skulle vara intressant att jämföra hur några representanter för varje grupp ser på och talar om sin yrkesroll och sitt uppdrag. Vad lyfter de fram som viktigt? Eftersom båda dessa yrkeskategorier arbetar med pedagogik på en avancerad nivå ville jag också veta hur de ser på undervisning. Vad är framgångsrik undervisning för dem? Hur ser de på det och vad vet de om det? Slutligen ville jag också veta hur deras syn på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ser ut, och om och i så fall i vilken utsträckning de använde sig av forskningen i sitt dagliga yrkesutövande. Frågeställning•Hur talar speciallärarna respektive förstelärarna (i svenska och/eller engelska) om sin yrkesroll och sitt uppdrag?•Vilka uppfattningar har de om undervisning: Vad anser de vara framgångsrik undervisning och hur märker de/får de syn på att något fungerar?•Vilka uppfattningar har de om undervisning när det gäller elever i behov av särskilt stöd?•I vilken omfattning arbetar de utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och hur framkommer det i deras tal?Teoretisk ramI det här arbetet utgår från systemteorin och dess tanke att alla delar på alla nivåer i ett system påverkar och är ömsesidigt beroende av varandra. En individs beteende måste därmed betraktas utifrån hela det sammanhang i vilket hon ingår. Vidare använd de tre kriterier – open-mindedness, responsibility and wholeheartedness (i Mathew, 2012) – som Dewey menar utmärker en god lärare. MetodEmpirin har samlats in genom intervjuer i två olika fokusgrupper. Den ena gruppen bestod av tre speciallärare och den andra av tre förstelärare. Samtliga har svenska och/eller engelska som sitt huvudämne. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras. Resultat och analysSpeciallärarna och förstelärarna uppvisar både likheter och skillnader när de talar om sitt uppdrag. En av anledningarna till denna skillnad är de olika förutsättningar de har: speciallärare har små grupper eller enskild undervisning, förstelärare stora grupper och helklasser. Synen på framgångsrik undervisning ser väldigt lika ut hos båda yrkeskategorier. Infallsvinklarna skiftar däremot utifrån ovan nämnda skillnader i förutsättningar. Lösningar på problematiken kring elever i behov av särskilt stöd anges av förstelärarna i första hand finnas på grupp- och organisationsnivå, medan speciallärarna oftast talar om lösningar på individnivå. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vill både speciallärare och förstelärare ha mer av i sin yrkesvardag. KunskapsbidragDenna studie visar på att det finns ett behov av att förtydliga förstelärarrollen och att ge dess utövare avsatt tid för att utveckla den. Den visar också att varken speciallärare eller förstelärare i någon större utsträckning använder sig av forskningen i sin dagliga verksamhet utan håller sig till sådant de erfarenhetsmässigt vet fungerar. Detta i sin tur visar på att det finns ett stort behov av att mer aktivt arbeta för att forskningen och den beprövade erfarenheten ska spela en större roll i skolvardagen än vad den gör idag. I denna process skulle speciallärare och förstelärare kunna spela en central roll. Specialpedagogiska implikationerSpecialläraren och försteläraren skulle kunna ta större plats i skolan vad gäller användandet av forskning och genomförandet av sådant som till exempel aktionsforskning. Erfarenheterna hade sedan kunnat föras vidare i organisationen genom kollegialt lärande och handledning. På detta sätt hade både speciallärarens och förstelärarens kompetenser kunnat komma fler till del. Som en följd av detta hade den generella nivån på undervisningen kunnat höjas, vilket i sin tur särskilt gagnar elever i behov av särskilt stöd.NyckelordSpeciallärare, förstelärare, framgångsrik undervisning, forskning och beprövad erfarenhet, specialpedagogik

Syftet med examensarbetet är att utifrån ett elevperspektiv belysa hur ett individanpassat specialpedagogiskt stöd i matematik på grundskolan kan utformas för speciallärarens yrkesprofession genom att studera elevers uppfattning om lärande, specialpedagogiskt stöd samt elevers förväntningar på speciallärarens kompetens och arbetssätt i ämnet matematik på grundskolan. Den sociokulturella utvecklingsteorin har fungerat som teoretisk förankring. Studien utgörs av en kvantitativ enkätundersökning utförd bland samtliga elever i årskurs nio i en kommun för att belysa problemområdet samt en kvalitativ intervjustudie. I de kvalitativa intervjuerna deltog endast elever med erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i matematik under sin grundskoletid.Resultaten av min undersökning pekar på att elever generellt har uppfattningen att lärande sker i interaktion med andra, i enlighet med den sociokulturella utvecklingsteorin, och anser att specialpedagogiskt stöd kan ske på individ-, grupp- och organisationsnivå, med tonvikt på gruppnivån i form av särskilda undervisningsgrupper. Elevuppfattningarna av hur specialpedagogiskt stöd skall organiseras överensstämmer med bilden hur specialpedagogiskt stöd i huvudsak organiseras i svensk grundskola enligt tidigare forskning trots styrdokuments intentioner om inkluderat stöd för elever i behov av särskilt stöd. En majoritet av eleverna, 86 %, anser att det finns ett behov av speciallärare i grundskolan, 23 % uppger att de själva berörts av specialpedagogiskt stöd i matematik i grundskolan. I elevintervjuerna framkom förväntningar på speciallärarna om ämneskompetens, förmåga att förmedla matematikkunskap och elevfokus genom ett individanpassat arbetssätt i samråd med eleven som en förutsättning för specialläraryrket.

Förväntat kunskapsbidrag: Matematik 2b är den andra obligatoriska matematikkursen på Samhällsvetenskapsprogrammet och är en av de mest utmanande kurserna på gymnasiet. På det nationella kursprovet i Matematik 2b blir en stor andel av eleverna inte godkända och en mycket liten andel av eleverna får de högsta betygen. Eleverna når inte längre i sin kunskapsutveckling, vilket får konsekvenser både för individerna och för samhället. Vår förhoppning var att kunna bidra med konkreta förslag på hur skolor och speciallärare i matematik kan arbeta förebyggande och därmed hantera Matematik 2b mer framgångsrikt.Syfte och preciserade frågeställningar: Syftet med examensarbetet är att belysa hur elever på Samhällsvetenskapsprogrammet på en gymnasieskola kan nå längre i sin kunskapsutveckling i kursen Matematik 2b.Preciserade frågeställningar:•Vilka utmaningar ser elever, ämneslärare i matematik och skolledare med kursen Matematik 2b?•Vad menar elever, ämneslärare i matematik och skolledare möjliggör att eleverna, i kursen Matematik 2b, når längre i sin kunskapsutveckling?Teori: Den teoretiska utgångspunkten för arbetet var systemteori och ekologisk systemteori med Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Tillämpar skolor ett systemiskt perspektiv och därmed ser till helheter gynnar det deras förebyggande arbete. Med Bronfenbrenners modell kan skolans komplexa verklighet synliggöras och analyseras. Elevers lärande och utveckling är beroende av det sammanhang som de befinner sig i.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. För att fånga olika uppfattningar om Matematik 2b genomfördes en fokusgruppsintervju med fyra matematiklärare samt enskilda intervjuer med elva elever och en skolledare. Det insamlade materialet koncentrerades för att få fram det väsentliga som därefter kategoriserades under olika teman.Resultat: Studien pekar på att utmaningarna med Matematik 2b är mångfasetterade. Det framkom att det bl.a. kan handla om förkunskaper, förväntningar, motivation, organisation, stödverksamhet och styrdokument. Om problemet är mångfasetterat bör lösningen vara detsamma, ”endast variation kan möta variation”. Ett gediget förebyggande arbete i matematikkursen som föregår Matematik 2b, utmaningar för alla elever, bra studiestrategier, genomtänkt återkoppling, ömsesidigt förtroende mellan lärare och elev och lämplig schemaläggning är några av de möjliga framgångsfaktorerna som identifierades i studien.Implikationer: Ett förebyggande arbete på alla nivåer, både i skolan (individ-, grupp- och skolnivå) och utanför skolan (kommunal- och nationell nivå) kan möjliggöra att elever når längre i sin kunskapsutveckling i Matematik 2b. En viktig pusselbit, för att skolor ska kunna hantera Matematik 2b mer framgångsrikt, kan vara en verksam speciallärare i matematik. Speciallärare kan initiera och leda utvecklingsarbete i matematik, handleda matematiklärare, vara bollplank till skolledning, bistå matematiklärare med undervisningsmaterial, lyfta fram framgångsrika studiestrategier, utforma och ansvara för stödundervisning, verka för att lärare erbjuder elever struktur och samverka med speciallärare i matematik på andra skolor.

Vårt informationssamhälle ställer allt högre krav på den enskilda individens läs- och skrivförmåga samtidigt som de internationella undersökningarna PISA och PIRLS (Skolverket) visar på att svenska elevers kunskaper kring läsning och skrivning har försämrats genom åren. Vad kan detta beror på? Hur arbetar dagens skola, utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv, för att höja läs- och skrivkompetensen? Frågor som rör skolan är ständigt med i samhällsdebatten och skolans uppdrag förändras i takt med att politiska idéer och värderingar i samhället skiftar. Syftet med undersökningen är att få kunskap och förståelse om hur speciallärare i grundskolan resonerar kring sina val av metoder för elevers läs- och skrivutveckling. Vår teoretiska ansats utgår både från ett sociokulturellt och biologiskt perspektiv där lärarberättelser utgör vårt empiriska material. Vår undersökning kring läs- skrivutveckling visar att i de tidigare årskurserna fokuserar speciallärarna framför allt på analytiska och syntetiska metoder. I de senare årskurserna fokuserar speciallärarna i synnerhet på användandet av alternativa verktyg som ett kompenserande arbetssätt för elevers läsning och skrivning. Vår slutsats innebär att speciallärare måste våga undervisa, diskutera och arbeta med olika slags texter tillsammans med eleverna och samtidigt lyfta in elevernas egen kultur till exempel musik, spel, film och leksaker i undervisningen. Likaså måste vi ha ett öppet men reflekterande sätt till en alltmer växande teknik, såsom alternativa verktyg, inom skolans läs- och skrivundervisning.

Sammanfattning/Abstract Sammanfattning/AbstractPaulcén, Viveka och Thuvesson, Johanna (2014) Framgångsfaktorer i matematikundervisningens utvecklingsarbete - Hur skolor arbetar med att vända ett underkänt resultat i åk 3 till ett godkänt betyg på nationella proven i matematik i åk 6 (Success Factors for Developing Mathematical Education)Speciallärarprogrammet - matematikutvecklingSkolutveckling och ledarskapLärande och samhälleMalmö HögskolaProblemområdeVårt arbete undersöker hur läraren, lärmiljön, elevhälsa och skolans styrning påverkar elevens möjligheter från att vara underkänd till att nå målen i matematik.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med vår undersökning var att se om vi kunde hitta mönster gällande framgångsfaktorer i matematikundervisning för elever som i åk 3 varit underkända på nationellt prov i matematik men som i åk 6 minst nådde provbetyget E. Vår frågeställning är: ”Vilka framgångsfaktorer på de tre olika nivåerna; organisation, grupp och individ, har påverkat elevernas förmåga att klara kunskapskraven”.Teoretisk ramTidigare forskning visar att framgångsfaktorer på organisationsnivå innebär tydliga mål för skolutveckling, att kunskap är i ständig fokus och att pedagoger och skolledning utvärderar sin undervisning. Betydande framgångsfaktor på grupp- och individnivå i tidigare forskning är att eleverna har utbildade, kompetenta, engagerade, ämneskompetenta matematiklärare som är insatta i pedagogisk forskning och utgår från elevens förutsättningar och behov, i en inkluderande lärmiljö med varierad undervisning. Vårt arbete är uppbyggt kring en tolkning av systemteori (Öquist, 2003; Svedberg, 2007), vilket innebär att vi har undersökt framgångsfaktorer ur ett helhetsperspektiv.MetodVi har använt oss av en metodtriangulering för att samla in data till vår forskning. Vi har gjort 16 kvalitativa forskningsintervjuer med undervisande lärare, granskat åtgärdsprogram och elevers IUP:er samt gjort dokumentanalys av dokument där det systematiska kvalitetsarbetet beskrivs.Resultat med analysVi har inte hittat någon enskild specifik framgångsfaktor för hur skolor arbetar med elever i behov av särskilt stöd i matematik. Vi har istället funnit en del gemensamma mönster för eleverna vi har studerat. De har alla haft tillgång till utbildade lärare med lång erfarenhet och behörighet i matematik, som har arbetat varierat t.ex. med laborativ undervisning, utomhusmatematik, diskussioner och problemlösning i grupp. Vidare har pedagogerna strävat efter en inkluderade undervisning (Nilholm, 2012; Persson och Persson, 2012). Ett annat mönster som vi har hittat är att rektorerna har satsat på fortbildning inom olika områden i matematik t.ex. kollegialt lärande (Skolverket, 2012).KunskapsbidragVi hittade inte någon enskild specifik framgångsfaktor för hur skolor arbetar med elever i behov av särskilt stöd i matematik. Istället har vi kunnat urskilja olika mönster som indikerar möjliga framgångsfaktorer och vår slutsats är att när utvecklingsarbete i matematik sker systematiskt på alla tre nivåerna verkar det gemensamt bidra till ökad måluppfyllelse för eleverna i matematik.Specialpedagogiska implikationerSom blivande speciallärare i matematikutveckling menar vi att det proaktiva arbetet och helhetssynen är viktig för att utveckla och förändra matematikundervisningen. Genom att driva skolutvecklingsarbete på de tre nivåerna, organisation, grupp och individ med ett gemensamt fokus kan vår profession gynna alla elevers utvecklingspotential i matematik.Nyckelord: framgångsfaktorer, matematikundervisning, matematikutveckling, nationella prov i matematik, speciallärare.

SAMMANFATTNING:Månsson, Paula & Jönsson, Lars-Gunnar (2011). Några rektorers syn påspecialpedagoguppdraget – Vad förväntar sig rektorer i grundskolan avspecialpedagoger? Some head masters views on special education mandate – What dohead masters in primary and secondary schools expect from special educators?Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.I detta forskningsarbete vill vi undersöka hur väl specialpedagogprogrammetsexamensordning överensstämmer med de förväntningar som finns på vår kommandeyrkesprofession bland rektorer ute på skolorna.Vi vill belysa detta från rektorers synvinkel eftersom det är de som anställer ossblivande specialpedagoger. Detta gör vi genom att tillfråga 50 slumpvis utvalda rektoreri Sverige. Det är våra tolkningar av de 25 inkomna svaren som ger oss en bild av hurrektorer ser på specialpedagogisk verksamhet.Vi sände ut en onlineenkät där rektorerna svarade på frågor om verksamheten,verksamhetens syn på elever i behov av särskilt stöd samt specialpedagogiska insatser.Frågeområden som vi anser ringar in vårt problemområde på ett relevant sätt.Undersökningen visade att rektorerna anser att den specialpedagogiska verksamheten ärviktig men då budgeten är för snäv blir denna verksamhet lidande. Vidare drar vislutsatsen att rektorernas förväntningar på specialpedagogerna i stora dragöverensstämmer med examensordningen men att tonvikten ligger på direktarbete medelever medan arbetsområdet skolutvecklingen visar sig underordnat.Vi anser oss ha funnit detaljer i examensordningarna som vid den föreståendeöversynen av speciallärar- och specialpedagogutbildningen kan komma att motverkaden förvirring som råder kring professionernas arbetsuppgifter ute i verksamheterna.Arbetet med studien är jämnt fördelat mellan oss.

Det finns väldigt lite forskning kring den nya speciallärarutbildningen och specialläraruppdraget. Speciallärare med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling får en speciell kompetens inom språkutveckling men frågan är om de får kunskaper kring att leda ämnesutveckling eller skolutveckling och om de arbetar med detta område i sitt dagliga arbete. Denna uppsats förväntade kunskapsbidrag är att se om specialläraren har en given roll som skolutvecklare. Syftet är att ge en bild av hur speciallärare, med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling, arbetar med skolutveckling och hur utbildningen rustar studenten för detta arbete. För att ta reda på hur de olika högskolorna och universiteten tolkat skolutvecklingsuppdraget har en textanalys använts. Utbildningsplaner från alla lärosäten som ger speciallärarutbildningen har analyserats och tolkats med hjälp av professionsteori. För att ta reda på vilka utvecklingsarbeten specialläraren varit med och drivit, hur speciallärarens specialkompetens kommer till gagn och hur samarbete ser ut mellan speciallärare, specialpedagoger och förstelärare har en enkätstudie använts. Resultaten analyserades med hjälp av professionsteori. Resultaten visade att sex av tio lärosäten har använt ord som rör skolutveckling. Utbildningarna skiljer sig åt när det gäller skolutveckling men har andra gemensamma punkter. Enkätstudien visade att en stor andel av speciallärarna arbetar med skolutveckling på olika nivåer. Specialläraren kan hävda en profession med tydlig inriktning på skolutveckling i praktiken men inte lika tydligt i teorin.

Lewin, K & Malm, E (2014). Utökad timplan i matematik; och systemets tröghet ( Extended timetable in mathematics; and system interia). Speciallärarprogrammet inriktning matematik 90 hp, Skolutvecklning och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaProblemområdeSveriges elevers låga resultat gällande matematik i internationella och nationella undersökningar är oroande. Utifrån detta konstaterande har regeringen genomfört flera förändringar, en ökad timplan vilket innebär fler lektionstimmar för varje elev, fortbildningsinsatser i matematikämnet, förändringar i kraven på lärarutbildningarna samt bonusar till studenter som väljer att utbilda sig till matematiklärare. Vi vill i vårt arbete försöka följa och synliggöra hur de direktiv kring den förändrade timplanen som regeringen tagit fram verkställs och får genomslag ute i skolan. Syfte och preciserade frågeställningarVårt syfte med detta arbete är att synliggöra skeenden och förutsättningar som är kopplade till de processer som sker när förutsättningar i skolan förändras. I detta fall handlar det om genomförandet av den utökade timplanen i matematik. Vi vill följa processen i fyra led, från förslag, lagar och riktlinjer utfärdade av statliga organ, via huvudman, skolledare till lärarna och därmed ut i de reella verksamheterna. Frågeställningar:•Hur har huvudman säkerställt uppföljningen?•Följer rektor och huvudman de allmänna råd som Skolverket gett ut i samband med lagändringen?•Upplever lärare att det skett någon egentlig förändring?Teoretisk ram:De teoretiska utgångspunkterna har vi hämtat från ramfaktorteorin, systemteori och organisationsteoriMetodVi valde att göra en kvantitativ studie med ett hermeneutiskt förhållningsätt utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Som metod har vi använt oss av enkäter riktade till rektorer och lärare i två kommuner. Resultat med analysVi fick en låg svarsfrekvens och kan därför inte generalisera. Analysen av resultaten ger oss dock en bild av att kommunikationen mellan parterna är bristfällig. De av regeringen fattade besluten kring förändringar har ännu inte fått genomslag ute i de kommuner vi undersökt. Vi upplever också att det är oklart vem som har ansvar och för vad. Denna slutsats kan vi dra enbart genom att analysera de svar vi fått från olika tjänstemän i kommunerna. Vi har blivit hänvisade i flera led och ofta tillbaks till någon av dem vi redan kontaktat. Det finns även ett glapp i kommunikationsleden mellan huvudman och rektor. Exempelvis så har huvudman ett ansvar för att säkerställa genomförande och uppföljning. Detta till trots så har ingen av kommunerna riktlinjer för hur detta ska göras. Rektorernas tolkningar av hur förändringen skall redovisas visar en stor spridning. Det framgår även att det på huvudmannanivå uppenbarligen finns en tolkningsfrihet kring frågan vad regeringens ökade ekonomiska anslag ska användas till. Detta trots att regeringen i beslutet anger vad det extra anslaget bör användas till.KunskapsbidragHistoriskt har specialpedagogisk forskning oftast riktat sig mot ett individuellt och deltagande perspektiv. Vi har i detta arbete sökt bredda den specialpedagogiska synvinkeln då vi tror att processer som sker inom skolans värld i det yttersta ledet påverkar de elever som vi kommer att arbeta med. Specialpedagogiska implikationerVi har i forskning och i vår egen praktik sett att den undervisningstid och tidiga insatser generellt påverkar elever som riskerar att hamna i matematiksvårigheter positiv. Vi anser det därför mycket relevant att ur ett specialpedagogiskt perspektiv granska processer och följa upp riktlinjer. De elever vi kommer att arbeta med är en grupp som i yttersta ledet påverkas av förändringar. Såväl positiva som negativa sådana. / According to national and international studies, Swedish students low marks in mathematics are disturbing. The government has launched a numbers of changes. In our essay we try to follow and visualize how the directive on the revised timetable has been implemented in school.