Rapporten visar hur projekteringen av VA-installationer och röranläggningen utfördes för ett grupphusområde som planerades. Värmebehovsberäkningar för byggnaderna utfördes, uppbyggnaden av röranläggningen upprättades på ritningar samt dimensionerades enligt i branschen gällande regler och praxis. Projekteringen utfördes med datorprogram samt branschlitteratur och resulterade i fyra situationsplaner över grupphusområdet i skala 1:200 samt ett flödesschema. / This report shows how the projection of water- and sewage installations and piping installations were done for a group house area being planned. Heat demand calculations for the buildings were performed, plans over the piping installation was established and dimensioned in accordance with industry rules and practices. The projection was done with computer programs and industry literature and resulted in four site layout plans over the grouphouse area in scale 1:200 and a flow chart.

Utsläpp av orenat spillvatten till de naturliga vattendragen kan ge stora negativa effekter på det akvatiska ekosystemet och på människans hälsa genom exempelvis övergödning, toxisk påverkan på vattenlevande organismer, sjukdomsspridning och antibiotikaresistens. Reningsverk i större tätorter är idag anpassade för att rena spillvatten från kväve och fosfor, men de flesta reningsverk i Sverige saknar kväverening och är i låg grad anpassade för att rena avloppsvattnet från organiska mikroföroreningar. För att minska belastningen på recipienten krävs extra rening, och ett alternativ till mer traditionella reningstekniker är genom system som våtmarker för spillvattenrening, så kallade spillvattenvåtmarker.  Syftet med denna studie är att undersöka reningsfunktionen i spillvattenvåtmarker för att höja kunskapen kring spillvattenvåtmarkers funktion för avskiljning av kväve, fosfor och läkemedelsrester. Genom en datainsamling från befintliga provtagningar, beräknades avskiljningseffektiviten för kväve och fosfor i sju våtmarker och för läkemedel i fem våtmarker. Även ingående och utgående halter av föroreningar analyserades. Efter analys och jämförelse av reningsresultat, togs parametrar som påverkar avskiljningseffektiviten inom och emellan olika våtmarker fram baserat på hur anläggningen och driften ser ut för respektive våtmark. Även en regressionsanalys gjordes.  I spillvattenvåtmarker kan en kväveavskiljning i medeltal mellan 500 och 1600 kg/(ha·år) motsvarande 14 till 64 % och fosforavskiljning mellan 14 och 68 kg/(ha·år) motsvarande mellan 44 och 85 % väntas. I medeltal har kvävehalterna minskat från 20 mg/l till 13 mg/l, och fosforhalter från 0,27 mg/l till 0,13 mg/l. Resultatet av läkemedelsavskiljning delades in i säsonger, där halterna sommartid minskat från 1500 ng/l till 390 ng/l motsvarande 80 %, och vintertid från 500 ng/l till 315 ng/l motsvarande 21 %. Några läkemedelssubstanser med stor avskiljning var Diklofenak, Furosemid, Ibuprofen och Naproxen. Avskiljningen påverkas till stor del av belastning, som varierar mellan våtmarker och tider på året. Andra parametrar som kunde visas påverka avskiljningen är temperatur och syresättning för kväveavskiljning och mängden fosforsläpp, som i sin tur kan undvikas genom en jämn belastning och torrlagda våtmarkssystem, för fosforavskiljning. Kväve- och fosforavskiljning påverkas dessutom av växtlighet. Läkemedelsavskiljnigen gynnas främst av hög temperatur, solinstrålning och växtlighet. Slutligen kunde konstateras att goda förutsättningar finns för vattenrening i våtmarker, under förutsättning att våtmarken planeras och drivs utifrån en processidé om vad man vill att våtmarken ska åstadkomma. / Discharges of pollutants through wastewater into natural waterways may cause major negative effects on the aquatic ecosystem and human health, where nitrogen, phosphorus and pharmaceutical residues are some of the pollutants found in wastewater. Treatment plants in larger urban areas are today built to reduce nitrogen and phosphorus, but most treatment plants in Sweden lack nitrogen removal and are to a low degree adapted to remove organic micro pollutions. To reduce the load on the recipient, additional treatment is required, and an alternative to more traditional treatment techniques is through systems such as constructed wetlands for wastewater treatment.  The purpose of this study is to investigate the function of constructed wetlands for water treatment to increase knowledge about the function of reducing nitrogen, phosphorus and pharmaceutical residues. Through existing monitoring data, the treatment efficiency of nitrogen and phosphorus from seven wetlands and of pharmaceuticals from five wetlands were calculated. Also, incoming and outgoing concentrations of the pollutants were analyzed. After analysis and comparison of treatment results, parameters that affects removal efficiency within and between different wetlands were obtained based on the facility and operation for each wetland. Also, a regression analysis was made.  In a wetland for wastewater treatment, a nitrogen removal between 500 to 1600 kg/(ha·year) (14 to 64 %) and a phosphorus removal between 14 to 68 kg/(ha·year) (44 to 88 %) can be expected. On average, nitrogen concentrations have decreased from 20 mg/l to 13 mg/l, and phosphorus concentrations from 0,27 mg/l to 0,13 mg/l. The result of pharmaceutical removal was divided into seasons, where the concentrations in summer decreased from 1500 ng/l to 390 ng/l corresponding to 80%, and in winter from 500 ng/l to 315 ng/l corresponding to 21%. Pharmaceuticals with greater removal efficiencies were Diclofenac, Furosemide, Ibuprofen and Naproxen. Conclusions that were drawn is that removal is largely influenced by load, which varies between wetlands and seasons. Other parameters that could be proved is temperature and oxygenation for nitrogen removal and the amount of phosphorous released from the sediment, which for example could be avoided through a constant load, for phosphorous removal. Removal of nitrogen and phosphorus is also affected by vegetation. Removal of pharmaceuticals is mainly benefited by high temperature, solar radiation, and vegetation. / <p>Rättelse angående Tot-N Alhagen våtmark finns i bifogad fil.</p>

Infiltration and inflow (I/I) are common problems in the foul sewer system. A method to detect I/I that is not commonly used in Sweden is DTS, Distributed Temperature Sensing. DTS is based on continuous measurements of temperature over a predetermined distance in the sewer system. The I/I is detected as temperature differences in the temperature data that is registered in the sewer system. The measurements often take place over a couple of weeks or months in the sewer system. The aim of this project was to review previous studies where DTS was used to detect I/I in foul sewers.  Data from a wastewater treatment plant in Umeå together with meteorological data were analysed to be able to visualize the problem of I/I and then suggest how DTS can be applied in Sweden. Both automated and visual analyses was performed to find if there were any relationships between wastewater temperature, wastewater flow and precipitation.   The outcome was that it is possible to apply DTS in the foul sewages to detect I/I. DTS seemed to be able to detect I/I in all types of sewage material, however it is dependent on that the I/I temperature differs from the temperature of the foul sewage water. It is an expensive technique but if it is meant to be used many times to analyse bigger areas it can be worth the costs. If larger areas are to be investigated, the costs for DTS and current methods are approximately the same.  At the wastewater treatment plant in Umeå, a slight relationship between wastewater temperature, wastewater flow and precipitation could be detected. The degree of dilution was calculated to 1,34 which means that about 25% of the sewage water is I/I. The conclusion from this was that I/I exists in the foul sewers in Umeå. The leakage points could not be located with this analysis. DTS could be a possible method to detect the leakage points of I/I in foul sewers. Unlike smoke tests, colouring and video-inspection of the sewers, DTS might be able to detect smaller leakage points. / Tillskottsvatten är ett vanligt problem i spillvattenledningsnätet. DTS, Distributed Temperature Sensing är en metod som inte är vanlig i Sverige för kontroll av spillvattenledningar. Tekniken bygger på kontinuerliga temperaturmätningar under en tidsperiod över en förutbestämd sträcka och registrerar temperaturavvikelser som kan uppstå i samband med inläckage av tillskottsvatten. Syftet med projektet var att granska tidigare utförda studier med DTS för att ta reda på hur tekniken kan användas för att lokalisera inläckage i spillvattenledningar. För att vidare illustrera problematiken med tillskottsvatten i spillvattennätet samt föreslå hur DTS kan appliceras i Sverige genomfördes en analys av mätdata på inkommande vatten till reningsverket på Ön, Umeå. Både visuella och automatiserade analyser genomfördes där tolkningar gjordes utifrån mätdata från reningsverket tillsammans med nederbörds- och lufttemperaturdata. En regressionsanalys genomfördes som automatiserad analys för att undersöka eventuella samband mellan spillvattentemperatur, spillvattenflöde och nederbörd. Projektet inleddes med en litteraturstudie där det utreddes hur DTS fungerar teoretiskt och praktiskt. Litteraturstudien visade att DTS är praktiskt möjligt att applicera i spillvattenledningsnätet för att leta inläckagepunkter för tillskottsvatten. Inläckage kan registreras som ökningar eller sänkningar i spillvattentemperaturen beroende på lufttemperaturen. Den är inte beroende av material på ledningarna men däremot är DTS beroende av att tillskottsvattnet är av annan temperatur än spillvattnet. Det är en dyr teknik men kan vara värt investeringskostnaderna om mätningar tänkt ske många gånger under längre perioder. Vid kontroll av större områden med hjälp av röktest kombinerat med färgning av vatten och filmning är kostnaderna ungefär de samma. Utifrån mätdatan från reningsverket och nederbördsdatan från Umeå universitet kunde vissa samband påvisas mellan spillvattentemperatur, spillvattenflöde och nederbörd. Ett visst samband kunde även urskiljas mellan spillvattentemperatur och spillvattenflöde. Utspädningsgraden av spillvattnet beräknades till 1,34 vilket innebär att cirka 25% av vattnet i spillvattenledningarna är tillskottsvatten. Slutsatsen som kunde dras utifrån detta var att tillskottsvatten existerar i spillvattenledningsnätet som leder till reningsverket på Ön i Umeå. Däremot kunde inga slutsatser dras för att säga var inläckage av tillskottsvatten sker. DTS skulle kunna appliceras i ledningsnäten för att undersöka närmare var inläckagepunkterna är och tillskillnad från rökning, färgning av vatten och filmning som används idag kan DTS sannolikt upptäcka fler typer av inläckage.

No description available.

This thesis presents a system and actor level analysis of wastewater heat recovery in buildings, using two case studies in Stockholm, Sweden. The choice of these case studies was to cover the installation of WWHR in both commercial and residential buildings. The first case study is from the residential district of Töfsingdalen, and the second case study is the commercial building Pennfäktaren 11. The aim of the study is to understand why actors, as identified through these case studies, have adopted wastewater heat recovery. Taking into consideration, motives, strategies, conflicts, technologies, and future perspectives. The case study analysis is further supported by a literature review, analyzing the installed systems from a technical point of view. Using semi-structured interviews and literature review as the source of data collection. Theories utilized were the multilevel perspective and the critical interface. Used for explaining how technological transitions occurs and how they are best adopted by existing actors. Conclusions drawn from the study is that Swedish buildings over the last decades have improved in energy efficiency predominantly within heating, ventilation, and lightning, while energy consumption for warm water has been relatively untouched. The identified actors frame wastewater heat recovery in a widely positive environment, having input on what to improve for its diffusion in the building sector. It is a technology they regard as new and experimental but see potential with further improvements, mostly technical and economical. The actors having adopted wastewater heat recovery have incorporated ambitious climate policies in their business models while simultaneously wanting to reduce energy costs. The motive used in the first case study, Töfsingdalen, was to design an energy-efficient building, while the second case study, Pennfäktaren 11, the motives were different and centered around enthusiasm in the technology and economic benefits (energy savings). The shared motive is the liking towards the technology being environmentally friendly. Wastewater energy recovered in the first and second case study is equivalent to the total energy consumption of 1.3 and 8.5 Swedish apartments per year. For these reasons, energy recovery from wastewater can contribute towards urban sustainable development, but it can also have disruptive potential that is necessary to investigate and mitigate. Findings suggest a critical interface between the existing regime and the early innovation adopters which could lead to both conflict and cooperation. Future research to further confirm these findings are necessary analyses aimed at investigating where in the sewer system the greatest benefit for wastewater heat recovery is located. Finally, continuous innovative development of the technology is advantageous. / Detta examensarbete presenterar en system- och aktörsanalys på värmeåtervinning av varmvatten i byggnader via två fallstudier i Stockholm, Sverige. Valet av fallstudier gjordes för att nå installtioner i både en kommersiell och en bostadsbyggnad. Den första fallstudien är från bostadsområdet Töfsingdalen och den andra är den kommersiella byggnaden Pennfäktaren 11. Målet är att förstå varför aktörer som identifierats ur fallstudier har installerat värmeåtervinning av spillvatten. Där aktörers motiv, strategier, konflikter, teknologier, och framtida perspektiv beaktas. Fallstudierna är fortsatt förstärkta av en litteraturstudie, genom att analysera de installerade systemen ur ett tekniskt perspektiv. Information är inhämtad med semi-strukturerade intervjuer och litteratur. Teorierna som studien grundar sig i har varit multi-nivå perspektivet (MLP), det kritiska gränsskiktet. Dessa teorier används för att förklara hur teknologiska förändringar sker i ett samhälle och hur dessa ska ske optimalt. Slutsatser som har dragits från studien är att de svenska byggnaderna sedan ett par decennier tillbaka har förbättrat byggnaders energieffektivitet inom uppvärmning, ventilation, och ljuskällor, medan värmeåtervinning av spillvatten har varit relativt orört som område. De identifierade aktörerna ser på värmeåtervinning av spillvatten ur en mestadels positiv synvinkel, de har indata på hur tekniken kan utvecklas för framgång inom byggnadssektorn. De ser på tekniken som ny och experimentell, men ser potential vid framtida förbättringar, främst tekniska och ekonomiska. De aktörer som har adapterat tekniken har implementerat miljömål i deras företagsmodell, samtidigt som de vill minska energikostanderna. Motiven som användes i den första fallstudien, Töfsingdalen, var att designa en miljövänlig byggnad, och motiven i den andra var olika där entusiasm för tekniken samt ekonomiska besparingar var framträdande. Gemensamt är att de båda aktörerna tycker att det är miljövänlig lösning. Den återvunna energin i den första och andra fallstudien motsvarar den totala energin som 1.3 och 8.5 svenska lägenheter förbrukar årligen. Utifrån dessa resultat, dras ytterligare en slutsats att värmeåtervinning av spillvatten kan hjälpa vid hållbar urban utveckling men att den också har disruptiv potential som är viktigt att undersöka och mitigera. Resultaten visar på ett kritiskt gränsskick mellan den nuvarande regimen och de aktörer som har implementerat tekniken vilket kan leda både till konflikter och samarbete. Framtida studier behövs för att ytterligare konfirmera dessa fynd, även kvantitativa systemanalyser där det reds ut vart i avloppssystemet som den största nyttan finns för att återvinna spillvärme samt fortsatt utveckling av tekniken är fördelaktigt.

Vatten från avlopp innehåller förhöjda nivåer av kväve och fosfor som reningsverken tvingas hantera. Vid dålig rening släpps dessa ämnen ut i sjöar och andra vattendrag, vilket kan leda till övergödning. I det dalsländska samhället Fengersfors används två mindre biodammar för rening av avloppsvatten. Biodammarna uppfyller inte myndigheternas reningskrav, vilket har föranlett kommunen att uppgradera anläggningen. Vid utbyggnad av reningsanläggningen krävs det att dagens volymer av tillskottsvatten reduceras. Detta för att en dimensionering skall vara möjlig i proportion till samhällets storlek. Tillskottsvatten är övrigt vatten som når reningsverken utöver bad-, disk-, klosett- och tvättvatten. Exempel på tillskottsvatten kan vara vatten från nederbörd och grundvatten via inläckage, felkopplingar och överläckage. Man eftersträvar att minimera andelen tillskottsvatten i avloppsvattnet. Detta för att undvika kostnadskrävande reningsprocesser. Syftet med studien är att undersöka hur flödet av tillskottsvatten kan minskas till de biodammar som idag renar Fengersfors spillvatten. Studien skall besvara följande fråga: Vilka källor till tillskottsvatten finns i Fengersfors idag och vilka åtgärder bör kommunen prioritera för att uppnå sitt mål om att minska andelen tillskottsvatten i spillvattennätet? Att kartlägga källor och volymer av tillskottsvatten i avloppsledningsnätet är ett tidskrävande arbete. För att komma till rätta med problemet utan kostnadskrävande dupliceringsåtgärder är det viktigt att först skapa en bild över området. I denna studie görs detta genom fyra undersökningsmoment: fältinventering av bostadsbebyggelse, fältinventering av ytavledning, undersökning av grundvattennivåer och spårfärgning av osäkra kopplingar. Momenten är lätta att utföra och behöver inte utföras av personer med särskild kompetens. Undersökningsmomenten sammanställs i två översiktskartor, Fengersfors Norra och Fengersfors Södra. Kartorna används därefter för enklare beräkningar över vilka områden som bidrar med stora volymer tillskottsvatten. Flertalet fastigheter i Fengersfors har sina takytor anslutna till spillvattennätet. Enklare åtgärder, som omkoppling till utkastare med tät vattenavledare, kan reducera volymen nederbördsvatten som når biodammarna. Dikningsunderhållet är eftersatt i hela Fengersfors, vilket medfört att trummor och brunnar satts igen. Ett fungerande dikessystem är nödvändigt för transport av dag- och dräneringsvatten till recipient. Under spårfärgningsarbetet hittades delar av dagvattenledningar som inte fanns med i ledningskartan. Kartor kan nu uppdateras och bli en viktig pusselbit för framtida åtgärder. Resultaten visar också att cirka 60 procent av det vatten som når reningsanläggningen i Fengersfors består av dränerat grundvatten, vilket gör reningen ineffektiv och en utbyggnad svår att dimensionera. Studien ger en fingervisning över vilka områden som behöver åtgärdas eller utredas vidare av kommunen. / Wastewater contains elevated levels of nitrogen and phosphorus which the treatment plants are forced to deal with. If the purification in the plant are substandard these substances is emitted in lakes and streams, which can lead to eutrophication. The small village of Fengersfors, in the province of Dalsland, uses two small stabilization pounds to cleanse their wastewater. These stabilization pounds do not meet the authorities’ treatment requirements, which have led the municipality to upgrade the facility. Before expanding the treatment plant, today’s volumes of extraneous water must be reduced to be able to dimension the new pounds, in proportion to the size of Fengersfors. Extraneous water is clean water that reaches the treatment plants in addition to water from baths, showers, washing machines and toilets. Examples of additional water can be storm water and groundwater. It is desired to minimize the percentage of extraneous water in wastewater systems to avoid costly purification processes. The purpose of this study is to reduce the flow of extraneous water which transports to the stabilization pounds. What sources to extraneous water is there in Fengersfors and which actions should the municipality take to achieve their goal of reduced flow of extraneous water to the stabilization pounds? To identify seepage of extraneous water in wastewater systems is a time consuming job. To address the problem, without being forced to duplicate the system, it is important to first build an image of the area. In this study this is done by four examinations: field inventory of residential areas, field inventory of transfer schemes, investigation of groundwater levels and dye tracing of bad connections. These steps are easy to preform, requires no large financial means and need not to be performed by individuals with special skills. The survey is completed in two overview maps, Fengersfors Norra and Fengersfors Södra. These are then used for basic calculations to point out areas which are contributing large volumes of groundwater, trough foundation drainage, to the treatment plant. Several properties in Fengersfors have their roof surfaces connected to the wastewater system. Simple measures, such as switching to drain spouts with dense water deflector, can reduce the volume of rainwater that reaches the stabilization pounds. General for the area is that ditches have been neglected for a long time, resulting in drums and wells clogged. A functioning ditch system is necessary for transport of storm and drainage water to the recipient. During the dye tracing process parts of previously unknown storm water systems were found. Sewer system maps can now be updated and become an important part of future actions. The study provides an indication of which areas need to be addressed or further investigated by the municipality.

Weserdomen 2015 resulterade i en strängare tolkning av EU:s ramdirektiv för vatten vilket bland annat innefattade att inga exploateringar får tillåtas om dessa medför att minst en kvalitetsfaktor i vattnet får en sämre statusklass, oavsett hur övriga kvalitetsfaktorer påverkas. Den strängare tolkningen, i kombination med en ökad urbaniseringsgrad, ställer högre krav på samhällets hantering av spill- och dagvatten. Ett vanligt sätt att säkerställa ovanstående krav är att tillämpa olika lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). Syftet med dessa lösningar är att hantera dagvattnet så nära uppkomstkällan som möjligt. I vissa fall kan det dock tänkas att det finns mer effektiva åtgärder för att säkerställa god vattenstatus.   En åtgärd som syftar till att kompensera för frånvarandet av en annan åtgärd kallas för kompensationsåtgärd. I det här examensarbetet har fallet med att spåra och åtgärda felkopplingar i ledningsnätet (spillvatten kopplat på dagvattennätet) undersökts som kompensationsåtgärd för LOD. Den specifika LOD-lösning som använts i arbetet har varit dagvattendammar. Examensarbetet har utrett rådande lagstiftning vad gäller kompensationsåtgärder samt gjort en fallstudie för Bällstaån med en kostnads-nyttoanalys där åtgärdandet av felkopplingar jämförts med anläggandet av dagvattendammar.   Resultatet av undersökningarna visade att kompensationsåtgärder idag är ett begrepp som kan tolkas olika, där det även i domstolen genom åren har tolkats olika. Nuvarande praxis är dock att en kompensationsåtgärd inte kan åberopas för att tillåta en exploatering som annars hade funnit avslag. Att kunna nyttja åtgärdandet av felkopplingar som kompensationsåtgärd för LOD är således, med dagens regelverk, väldigt osannolikt.   Fallstudien visade att åtgärdandet av felkopplingar, med avseende på vattenkvalitet är en betydligt mer kostnads-nyttoeffektiv åtgärd i jämförelse med anläggandet av dagvattendammar. Bristen på studier och utredningar på felkopplingar av denna typ är, mot bakgrund av fallstudien, förmodligen en indikator på att mer resurser bör läggas inom detta område. / In 2015 the Weser Case resulted in a more stringent interpretation of the EU Water Framework Directive. For instance, the ruling stated that no projects should be given permission if even as little as one quality factor ends up with a lower status, regardless of how the other quality factors are affected. The stricter interpretation, combined with an increasing grade of urbanization, places higher demands on society’s management of wastewater and stormwater. One common way of ensuring the above requirements is to apply different solutions of best management practices for stormwater (BMP). The purpose of these solutions is to process the water as close to the source of origin as possible. However, in some cases it may be that there are more effective measures to ensure good water quality.   A measure taken with the purpose of compensating for the absence of a different action is called a compensatory measure. In this thesis, the case of fixing incorrect connection of sewage pipes (where wastewater pipes have been incorrectly connected to stormwater pipes) was investigated as a compensatory measure for stormwater ponds (a common BMP). The prevailing legislation regarding compensatory measures was analysed and a case study has been conducted for Bällstaån. The case study included a cost-benefit analysis where the fixing of incorrectly-connected sewage pipes was compared with the implementation of stormwater ponds.   The investigation regarding the legislative aspect showed that compensatory measures are a concept that can be interpreted somewhat differently. This has also been the case in the court over the years. However, current practice shows that a compensatory measure cannot be invoked to allow a project that otherwise would have been refused. Being able to use the fixing of incorrect connections as a compensation for BMP is thus, with today’s regulation, very unlikely.   The case study showed that fixing incorrect connections in sewage pipes is, with regard to water quality, a far more cost-beneficial measure compared to the construction of stormwater ponds. Furthermore, the lack of studies regarding this kind of incorrect connections is, in the light of the results from the case study, probably an indication that this is a problem that fairly few people work with and where more resources could be a good investment for future water quality.

Byggnader i Sverige står för en stor del av landets totala energianvändning och det är därför viktigt att man försöker hitta energieffektiviseringar kring detta område. Ibland kan det vara enklare än man tror att komma på billiga energibesparande lösningar. En självklar sak är att termodynamikens andra lag även gäller avlopp. Eftersom avlopp i hus är öppna system, exponerade mot bistra uteklimatet genom hål eller små skorstenar i taket och det kommunala avloppsystemet, så borde det rimligtvis försvinna värmeenergi från huset även där. Man kan tänka sig att det sker kallras på vintern eller ett luftflöde som drar igenom husets avloppssystem. Detta drag borde kyla ner avloppsystemet. Vi kunde konstatera med hjälp av luftflödesmätare att detta drag på grund av skorstenseffekter ofta är riktat så att det kommer in kall luft från det kommunala avloppssystemet och ut igenom avluftningen på taket. Durgo är ett företag som tillverkar avluftningsventiler. Avluftningsventilen fungerar som så att den bara tar in luft när det blir undertryck i avloppet. Därmed kommer det inte ut någon illaluktande luft från avloppet vilket gör att man kan ha avluftningen installerad inomhus exempelvis på en vind. Om man sätter en avluftningsventil istället för att ha en öppen genomföring via taket sätter man stopp för det drag som kommer från kommunens avloppsnät. Därmed blir det minskad avkylning vid kall väderlek i husets avloppsledningar. Avloppsledningar i hus kan ofta vara oisolerade, även om de kan befinna sig i mer eller mindre isolerade utrymmen så kyler de ner konstruktionen och närliggande rum. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på om det går att spara energi med en avluftningsventil. Vi bygger en experimentanläggning för att simulera energiåtgången. Experimentanläggningen består av två isolerade tankar, en luftad med avluftningsventil, den andra med öppen skorsten. Sen gör vi två olika typer av experiment där vi mäter temperaturen i tankarna. Första sättet tittar vi på hur snabbt vatten avkyls i två isolerade tankar där ena tanken är ventilerad som om det vore ett traditionellt avluftat avloppssystem och den andra tanken är ventilerad med en avluftningsventil. Andra sättet jämför vi hur mycket energi det går att upprätthålla en viss temperatur i dessa isolerade tankar. På så sätt kan vi enkelt se om det finns skillnader mellan de olika systemen. Vårt förväntade resultat var att man skulle spara energi om man använde sig av en avluftningsventil. Efter att vi gjort våra experiment kunde man se att vår hypotes mycket väl stämde överens med verkligheten. Vårt experiment visar att ju kallare det är utomhus desto större energibesparing gör man med en avluftningsventil. Energibesparingen kan bli runt 13 kWh per meter avloppsrör och år vilket skulle kunna motsvara 1-2 % per år av den totala uppvärmningskostnaden i ett hus beroende på hur många meter man har. I ett flerbostadshus med 84 lägenheter med 45 % effektgrad av värmeåtervinningen från spillvatten blir energisbesparingen ca 10 000 kWh/år då spillvattentemperaturen höjs med en grad. En avluftningsventil är en mycket billig investering och har dessutom flera andra fördelar än att man sparar energi. Dock måste man tillse att den monteras på rätt sätt så den inte läcker ut avloppsgas. / Buildings in Sweden account for a large proportion of the country’s total energy consumption and it is therefore important to try and find energy efficiencies around this area. Sometimes it can be easier than you think to get cheap energy saving solutions. One obvious thing is that the second law of thermodynamics also applies for sewerage. Because the sewage in houses are open systems, exposed to the harsh outdoor climate through holes or small chimneys on the roof and the municipal sewer system, then it should be reasonable that heat energy disappears from the house too. One could imagine that there are cold drafts in the winter or an airflow that pulls through the building's drainage system. This flow should cool down the drains. We could conclude with the aid of an airflow meter that these flows because of the chimney effects often are directed so that cool air flows from the municipal sewage system and out through the vent on the roof. Durgo is a company that manufactures air admittance valves. This valve works so that it only takes in air when under pressure in the sewer system. Thus, it will not print any foul air from the sewer which means that you can have the vent installed indoors, for example in an attic. If you put an air admittance valve instead of having an opening through the roof you put a stop to this airflow. Thus it becomes reduced cooling during cold weather in sewer systems. Drainage pipes in houses are often uninsulated, although they can be in more or less isolated areas and could cool down the construction and nearby rooms. The purpose of this thesis is to find out if it is possible to save energy with an air admittance valve. We built an experimental facility to simulate the energy consumption. The experimental facility consists of two insulated tanks, aerated with an air admittance valve, the other with an open chimney. Then we make two different types of experiments in which we measure the temperature in the tanks. First way, we look at how quickly the water is cooled down in two insulated tanks where one tank is vented as if it were a traditional vented sewer system and the second tank is ventilated with an air admittance valve. Second way, we compare how much energy it is possible to maintain at a certain temperature in the insulated tanks. In this way, we can easily see if there are differences between the various systems. Our expected results were that youwould save energy if you used an air admittance valve. After we made our experiments we could see that our hypothesis very well matched reality. Our experiment shows that the colder it is outside, the greater energy savings you do with an air admittance valve. Energy savings can be around 13 kWh per meter sewer pipe and year, which could equate to 1-2% per year of the total heating cost of a house depending on how many meters you have. In an apartment building with 84 apartments with 45% power level of heat recovery from waste water, the energy saving will be about 10 000 kWh / year because the waste water temperature becomes one degree higher. An air admittance valve is a very cheap investment and it offers several benefits beyond saving energy. However, one must ensure that it is installed properly so it does not leak emission.