Spelling suggestions: "subject:"språkoch kunskapsutveckling."" "subject:"språkligaoch kunskapsutveckling.""
11 |
”Ja, det är till stor hjälp” : En intervjustudie om andraspråkselevers upplevelser av modersmålet på grundskolan / "Yes it is very helpful" : An interview study about second language students experiences of the mother tongue in primary schoolAmini, Mehri, Zhou, Linda Chun January 2022 (has links)
No description available.
|
12 |
Ämnesundervisning på språkintroduktionen : Praktiserande lärares tankar om undervisningen / Teachers narration of subject tutoring in språkintroduktionenDestici Isik, Maria January 2019 (has links)
No description available.
|
13 |
Ju mer kärlek i klassrummet, desto mer kunskap. : Andraspråkselever berättar om sina erfarenheter av lärmiljön på gymnasieskolanEricsson, Claudia, Rizk, Danielle January 2018 (has links)
No description available.
|
14 |
”Vad menar du med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?” : En intervjustudie med undervisande lärare i svenska som andraspråk om deras synsätt på lärplattan som pedagogiskt verktyg vid arbete med litteracitet och språk- och kunskapsutvecklingDienstbier, Maria, Magnusson, Josefin January 2016 (has links)
Följande intervjustudie har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och dess syfte är att undersöka hur undervisande lärare i svenska som andraspråk resonerar kring lärplattans möjligheter i arbetet med språk- och kunskapsutveckling. Studien innefattar även lärares syn kring arbete med läs- och skrivutveckling i samband med lärplattan. Resultatet visar att det finns en stor otydlighet hos lärarna i studien om varför lärplattan används som ett verktyg samt vad språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt innebär, och hur lärare arbetar med lärplattan för att gynna denna utveckling hos eleverna. Ytterligare resultat visar även att begreppet litteracitet är obekant för de flesta lärare som deltagit i studien. Lärares utbildningsnivå inom informations- och kommunikationsteknik och ämnet svenska som andraspråk har även undersökts för att belysa hur deras kunskap korrelerar till deras arbetssätt och synsätt.
|
15 |
Studiehandledning på modersmålet : Ett sätt för att främja flerspråkiga elevers lärande / Multilingual study guidance : One way of facilitating multilingual pupilsAl Issa, Siham, Youssef, Roula January 2020 (has links)
Abstract Denna studie belyser på studiehandledningens på modersmålet roll som ges till flerspråkigaelever som inte uppfyller skolkrav på samma nivå som svensktalande elever. Anledningen tilldetta är att elever med utländsk bakgrund inte kan det svenska språket. Detta kan på siktkomma att påverka deras akademiska studier och prestationer. Därför är det viktigt attflerspråkiga elever får det stöd på det språk som de behärska bäst.Syftet med denna studie är att ta reda på hur studiehandledning på modersmålet att främjaflerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling samt öka självkänsla. Studien belyserockså vikten av samarbetet mellan lärare och studiehandledare att utveckla elevensämneskunskaper. Metoden för denna studie är kvalitativa semistrukturerade intervjuer i trefokusgrupper bestående av två lärare i årskurs 7–9, två studiehandledare som jobbar sommodersmålslärare och tre flerspråkiga elever. Intervjun utfördes i två olika kommuner i enskola i Stockholm och den andra i Helsingborg.Studiens resultat visar att intervjupersoner är överens om att studiehandledning gynnar språk,kunskapsutveckling och ökat självkänsla hos flerspråkiga elever genom att göra det möjligtför elever att stärka och utveckla deras modersmål. Vidare visar resultaten dessutom attmånga flerspråkiga elever klarar av att uppnå dem kunskapsmålen efter att de fårstudiehandledning på sitt modersmål. Vidare visar studiens resultat på kvalitativt samarbetetmellan lärare och studiehandledare. Resultatet i studien visar också att lärare ochstudiehandledare är överens att studiehandledning bör organiseras utifrån flerspråkiga eleversförutsättningar och behov samt intervjupersoner anser att det är också viktigt och avgörandeatt eleven ska vara med studiehandledare i klassen under introduktion och i klassensgemensamma aktiviteter.
|
16 |
Samtalet som strategi i det flerspråkigaklassrummet –en systematisk litteraturstudieLagerlöf, Ida, Norberg, Maria January 2020 (has links)
Undersökningsmaterialet består av två avhandlingar och fem vetenskapliga artiklar medrelevans för studiens inriktning. Syftet med studien är att undersöka huruvida olikasamtalsformer kan användas i undervisning i den flerspråkiga skolan. Den metod somanvänds för att undersöka syftet är en systematisk litteraturstudie, studien är därmedsystematiskt organiserad och utförd. I analysens resultat framkom tre samtalsformer somvisade sig främja elevernas språk- och kunskapsutveckling. Det visade sig att de flerspråkigaelevernas språk- och kunskapsutveckling gynnas av att producera längre tal, använda sig avalla språk som är tillgängliga för eleven samt att samtala i språkligt heterogena grupper.
|
17 |
Ämneslitteracitet : - nyckeln till likvärdig kunskapsutveckling i samhällskunskapsämnet? / Disciplanary literacy : - The key towards an equal progress of knowledge in Social scienses?Borgström, Clara, Nilsson, Josefin January 2021 (has links)
Kunskapsöversikten syftar till att ge förslag till definition av samhällskunskaplig ämneslitteracitet för att kunna belysa ämnets språkliga aspekter ur ett didaktiskt forskningsperspektiv. Översikten åsyftar således att besvara frågeställningen: Vad kan begreppet ämneslitteracitet tänkas innebära i en samhällskunskaplig ämneskontext? Metoden har till största del bestått av litteratursökning i relevanta databaser såsom ERIC och SwePub. Utöver detta har översikten tagit fasta på andra relevanta aspekter inom området i böcker, vetenskapliga artiklar och forskningsöversikter som tillsammans bearbetats i två övergripande kategorier tillhörande en rad olika teman. I resultatet och slutsatserna fastställs och redovisas en rad olika språkliga aspekter av samhällskunskapsämnet som anses bärande ur ett förståelseperspektiv. De redovisade aspekterna anses vidare nödvändiga för alla elevers, inte minst andraspråkselevers, progression i samhällskunskapsämnet. Samtliga redovisade teman såväl inom det funktionella som inom det språkliga perspektivet ställer höga krav på elevers tillägnande av ett avancerat språk för att vidare ges goda möjligheter att behärska ämnet. Oavsett om det berör exempelvis bakgrundskunskaper, fackmässig finess eller genremedvetenhet krävs tillägnande av ämnesspråk för tillgodogörande av det ämnesinnehåll som i nästa skede betygsätts och påverkar framtida livschanser. Förutsättningarna att tillägna sig och förmedla nödvändiga ämneskunskaper ser å andra sidan olika ut beroende på elevernas språkliga progression och nivåer - vilket i synnerhet för andraspråksperspektivet till rampljuset i fråga om ämneslitteracitet i samhällskunskap. Framförallt synliggör översiktens diskussion ett behov av ämneslitterär medvetenhet inom respektive ämne för att synliggöra de språkliga krav som ämnet ställer på dess praktiserande elever. I synnerhet belyses behovet av att använda medvetenheten för att kunna konstruera en undervisning som är förmånlig, och i viss mån nödvändig, för att kunna ge elever likvärdig tillgång till utbildning i samhällskunskap.
|
18 |
Språkutvecklande arbetssätt och samhällsorienterade ämnen : En kvalitativ studie av F-3-lärares upplevelse av språkutvecklande arbetssätt och dess betydelse för flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling inom samhällsorienterade ämnenAnna, Hällgren, Sofi, Trife January 2022 (has links)
Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur F-3-lärare upplever att ett språkutvecklande arbetssätt påverkar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling inom de samhällsorienterade ämnena. Studiens ansats är kvalitativ och variationsteorin har använts som ett teoretiskt perspektiv. Resultatet visar att arbeta språkutvecklande gynnar alla elevers språk- och kunskapsutveckling, inte enbart flerspråkiga elever. Studien visar vidare att det finns flera faktorer som påverkar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling; Att ta reda på flerspråkiga elevers förkunskaper, tidigare erfarenheter och intressen, visualisera ämnesinnehållet med digitala verktyg, förklara ämnesrelaterade ord och begrepp, lära eleverna olika strategier att bearbeta texter, samverkan med SVA-lärare och studiehandledare, samverkan med modersmålslärare, varierade kommunikationsformer, F-3-lärares erfarenheter och kunskaper om att arbeta språkutvecklande. Det är viktigt att arbeta språkutvecklande inom samtliga skolämnen inte enbart inom de samhällsorienterade ämnena. Genrepedagogiken, cirkelmodellen och kooperativ lärande upplevs som de mest effektiva språkutvecklande arbetssätten för att utveckla flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling. Slutsatsen är att ett språkutvecklande arbetssätt inom alla skolämnen har positiva effekter på elevers språk- och kunskapsutveckling.
|
19 |
Elevers och lärares föreställningar kring modersmålsundervisning / Pupils’ and Teachers’ Ideas about Mother Tongue TeachingAbedi, Gisoo January 2022 (has links)
De senaste åren har andelen elever med annat modersmål än svenska har ökat i densvenska skolan. Jag som i många år har varit verksam inom skola och utbildning ocharbetat med elever med ett annat modersmål än svenska anser att det är viktigt att förståhur lärare och elever tänker kring modersmålsundervisning och dess effekter påandraspråk- och kunskapsutveckling. Studiens syfte är således att ta del avmodersmålslärares och elevers åsikter och upplevelser kring modersmålsundervisningeni den svenska skolan. För att uppfylla studiens syfte har följande forskningsfrågor ställts:Hur upplever eleverna sambanden mellan modersmålsundervisningen, sinkunskapsutveckling i andra ämnen och inte minst sitt självförtroende som anses vara enavgörande faktor för att lyckas nå framåt? Vad är modersmålslärarnas föreställningargällande ovannämnda sambanden och hur de beskriver sin yrkesprofession.Föreliggande studie bygger på en kvalitativ metodansats där tre intervjuer med tre olikamodersmålslärare och 11 elever från samma kommun utfördes. Intervjuerna med eleverutfördes på plats, intervju med en lärare via plattformen Google meet, och två intervjuermed andra lärare genomfördes på plats. Det empiriska innehållet presenteras utifrånelevernas och lärarnas upplevelser kring modersmålsundervisningen och analyserasutifrån olika teoretiska teorier.Resultat i min studie har visat att deltagarnas användande av modersmålet ochandraspråket styrs i mångt och mycket av deras sociala kontakter i vardagen. Resultatethar också visat att modersmålsundervisningen har en positiv effekt på såväl deflerspråkiga elevernas utveckling av modersmålet som på deras kunskapsutveckling.Enligt resultatet kan modersmålsundervisningen stärka elevernas sociala identiteter,självförtroende och gemenskap. Lärarnas missnöje gällande ett bristande samarbetemellan modersmålslärare och ämneslärare har också lyfts av studien.
|
20 |
Olika sätt att iscensätta inkludering av nyanlända eleverThelander, Linus, Neale, Karl January 2019 (has links)
I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer och klassrumsobservationer undersökt hur nyanlända elever undervisas och lärares syn på inkluderingsarbetet av nyanlända elever. Syftet med studien är att ta reda på hur tre skolor arbetar för att inkludera nyanlända elever i årskurs 4-6 samt vad lärare har för syn på detta arbete. Vi behandlar även om och i så fall hur lärare arbetar transspråkande i syfte att inkludera samt utveckla nyanlända elevers språk och kunskap. Resultatet visar att de tre skolorna arbetar utefter tre olika organisationsmodeller: Direktintegrering, direktintegrering med anpassad undervisning i svenska och förberedelseklass. Resultatet visar också att lärarna arbetar utifrån olika undervisningsmodeller och har olika förutsättningar för att lyckas med det inkluderande arbetet.
|
Page generated in 0.0947 seconds