<p>Detta examensarbete undersöker olika kontaktytor som kan utvecklas till samverkan mellan en grundsärskola och en grundskola. Denna samverkan fokuserar på elever med läs- och skrivsvårigheter i skolår 1-5. Examensarbetet framhåller också likheter och olikheter mellan metoder och arbetssätt i skolformerna gällande läs- och skrivinlärning. Undersökningen bygger på personalens och ledningens åsikter.</p><p>Av resultatet kan man utläsa att all personal vill samverka och att ledningen är positivt inställd. Alla har dock inte samma syn på vad samverkan är och personalen är oroliga för att tid och resurser inte räcker till. Skolformerna har olika styrdokument och undervisningen är mer individualiserad på grundsärskolan.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka vuxna andraspråksstuderandes attityder till svenska språket, deras upplevelse av den kommunikativa förmågan på svenska samt deras bedömning av modersmålets inverkan på svenskinlärningen. I studien medverkar sex informanter som alla har skilda modersmål: arabiska, bosniska, engelska, ryska, spanska och tyska. Metoden som har använts är samtalsintervju med var och en av informanterna. Samtalen har spelats in och sedan transkriberats ortografiskt. Resultaten visar att samtliga informanter har en positiv attityd till svenska språket och språkinlärningen. Flera uppfattar samtal med modersmålstalare i svenska som svårt, liksom svenskt uttal och prosodi. Den svenska grammatiken anses däremot överlag som relativt lätt i förhållande till andra språk. Tidigare forskning visar att framför allt uttal och prosodi har stor betydelse i svenska språket och slutsatsen som kan dras utifrån detta är att en medvetenhet om uttalets och prosodins betydelse är en förutsättning för att man som andraspråksinlärare ska fortsätta arbeta med att utveckla sitt språk. Att kommunikation med modersmålstalare upplevs som svårt grundar sig troligen till viss del på antingen överdriven eller avsaknad ackommodation i samtalet.</p>

No description available.

<p>Abstract</p><p>This essay will discuss why one would use a literary text such as Jane Austen’s Pride and Prejudice (1813) in a classroom. There is a certain focus on what Pride and Prejudice might have to offer both male and female students, since research has shown that boys tend to resist reading romantic novels and stories about girls. This essay attempts to show that a gender focused reading of Pride and Prejudice might make it interesting to male students as well, since the way that the unequal relationship between men and women is portrayed concerns them as well as the female students.</p><p>Regarding the reasons for using literature in the classroom, I will investigate what it is that literary texts can offer to its readers. This essay will argue that reading literature is an aesthetic experience, which is what separates literary texts from other non-literary texts. Aesthetic experiences have to do with the way student’s feel about and experience certain texts, and also with the artistic values of a text. To have an aesthetic experience is very important since the English classroom is a place where the students´ feelings and experiences normally are not given enough neither time nor space.</p><p>This essay attempts to show that by looking at stereotypical characters in Pride and Prejudice, as well as looking at what qualities in men and women were considered desirable, a very interesting discussion might arise in the classroom, concerning gender roles, and inequality between men and women. A discussion of this sort gives the students an opportunity to question the gender roles we have in today’s society, as well as the relationship between men and women.</p><p>Keywords: Literature, reading, aesthetic experience, gender, stereotypes.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur erfarenhet påverkar valet av läsinlärningsmetod. Vilka skillnader kan man se mellan mer erfarna lärarna och nyutbildade? Vi ville även undersöka vilka övriga komponenter det är som påverkar undervisningen i läsinlärning.</p><p>Metoden för vår undersökning har varit kvalitativa intervjuer. Vår målgrupp var lärare som arbetat mindre än 5 år och lärare som arbetat mer än 30 år.</p><p>Resultatet pekar på att de erfarna lärarnas utbildning fortfarande spelar en stor roll i läsundervisningen. För de mindre erfarna är skolans undervisningsmetoder den enskilt största faktorn när man väljer metod. Varje lärare sätter dock sin personliga prägel på undervisningen genom olika inslag som väljs efter vad man tror är bra för eleverna.</p>

<p>I den här uppsatsen har vi tittat närmare på hur det står till med grammatikundervisningen i dagens gymnasieskola.</p><p>I vår uppsats tar vi först upp historik om grammatik och grammatikundervisning. För att få veta vad lärare i gymnasieskolan ska sträva efter i sin undervisning har vi också ägnat en del av uppsatsen åt läroplaner och kursplaner.</p><p>Vårt syfte är att undersöka hur undervisningen i grammatik ser ut på gymnasiet och vilken inställning lärarna har till grammatik. Våra frågeställningar är *Vilken inställning har lärare på gymnasiet till grammatik och grammatikundervisning? * Hur arbetar lärare med grammatikundervisning på gymnasieskolan?</p><p>Vi genomförde sex djupintervjuer med lärare i svenska på gymnasieskolan. Lärarna är i olika åldrar och arbetar på två olika skolor och kommuner. Intervjuerna har genomförts med samma förberedda och standardiserade frågeställningar.</p><p>Vår undersökning visar att lärarna är överens om att kärnan i A-kursen i svenska är tala, läsa och skriva. Dock lägger de tyngdpunkten olika på momenten. De är också rörande överens om att det finns grammatiska termer och moment som en elev ska kunna när hon/han börjar A-kursen. Vad de ska kunna är de oense om.</p><p>Lärarna ser grammatik som ett viktigt redskap för att kunna tala om språk. De vill dock inte lägga för mycket tid på baskunskaperna i grammatik utan vill kunna använda den som ett redskap för att nå de övriga kursmålen. Dessvärre tycker de att eleverna har för dåliga kunskaper då de kommer från grundskolan till gymnasiet.</p><p>En tredjedel väljer att arbeta med grammatik på ett traditionellt sätt, dvs. med fylleriövningar. De övriga utgår ifrån elevernas egna skrivna texter och vid behov lägger de till olika övningar. Lärarna väljer att utgå från elevtexterna för att på så sätt kunna ge personliga kommentarer och förklaringar. Grammatiken återkommer ständigt i olika moment genom kursens gång.</p><p>På frågan hur de skulle vilja jobba med grammatikundervisning får vi varierande svar.</p>

Syftet med mitt arbete är att undersöka vad elever i klass 7 och klass 8 som läser spanska som andra språk ser som motiverande för sina spanskstudier. Jag ville även titta närmare vad som kan skapa motivation hos eleverna. I min undersökning ville jag också undersöka vilka strategier lärare har för att öka elevernas motivation för att läsa spanska. Som metod valde jag att göra en enkätundersökning bland i elever som går i Åk 7 och Åk 8 på två kommunala skolor och två friskolor. Dessutom har jag intervjuat två undervisade spansklärare. Studien visade att lärarna har mycket stor betydelse för elevernas motivation och de beskriver att de blir mest motiverade av ha en rolig, trevlig och kompetent lärare. Men även arbetsmiljön är viktig, för att kunna koncentrerar sig på undervisningen under lektionerna. Lärarna beskriver också vilka aktiviteter och metoder de använder för att höja motivation hos eleverna. Lärarna pekar bland annat på att de försöker välja intressant material för att kunna göra effektiva och givande lektioner. Lärarna ser också att elevernas motivation höjs om de får vara med och välja material som de ska arbeta med.

Syftet med studien var att se hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i svenska. Utifrån insamlat empiriskt material avsågs att besvara tre valda frågeställningar som behandlar lärandemiljön, pedagogernas resonemang kring språkutveckling i sitt arbete samt deras strategier för språkutveckling hos flerspråkiga barn. För studien valdes det sociokulturella perspektivet som tolkningsverktyg. När barnen går till förskolan samspelar de med pedagoger och andra barn, lär och utvecklas i en social kontext där språket är ett viktigt verktyg. Ur det sociokulturella perspektivet sker lärande och utveckling i ett socialt sammanhang. Som metod användes intervjuer och observationer. Studien bygger på sju intervjuer och tjugotre observationer. Intervjuer genomfördes med sju pedagoger på fyra olika förskolor och observationer utfördes på två utav dem. Resultatet visade en variation av aktiviteter och strategier som användes av pedagogerna för språkutveckling. Aktiviteter som undersöktes var samling, fri lek samt måltider. De språkutvecklande strategier som visades i resultatet var gruppindelning, stöttning, högläsning, sång, ramsor och sagoberättande, samt interkulturellt förhållningssätt. Resultatet visade också språkutvecklande aktiviteter med matematisk begreppsbildning samt användning av lärplattan för språkutveckling. Studien ger ett kunskapstillskott till blivande och verksamma pedagoger, i ett brett och fördjupat perspektiv, hur språkarbete med flerspråkiga barn går till i förskolan.

<p>Men denna rapport tar jag upp elevers och lärares uppfattning om grammatikundervisningens innehåll och betydelse. 53 elever har deltagit i en enkätundersökning och sju lärare har intervjuats om deras uppfattning. Undersökningen har genomförts på tre skolor i en glesbygdskommun. Det är elever i år fem och sex som har deltagit och de lärare som undervisar i dessa klasser. På två av skolorna arbetar man med femsexor tillsammans, i så kallade åldersblandade klasser. Majoriteten av lärarna tycker att det är viktigt med grammatikundervisning och att eleverna bör lära sig hur språket är uppbyggt. Det framkommer i undersökningen att eleverna inte har så klar uppfattning om vad de gör på lektionerna. De är främmande för begreppet grammatik och har inte så stor uppfattning av vad det är. Däremot tycker eleverna att det är viktigt att lära sig om språket och hur det är uppbyggt. Lärarna uppfattar att eleverna tycker att grammatikundervisningen är tråkig men samtidigt uttrycker flera att eleverna tycker det är roligt i skolan. I undersökningen framkom också att det finns en skillnad på vad yngre och äldre lärare har för uppfattning om grammatikens betydelse i undervisningen. Äldre lärare använder sig i större utsträckning av färdigt läromedel än yngre. De tycker även att det är mer vikigt med grammatikträning än de yngre lärarna.</p>