Syftet med detta examensarbete var att undersöka på vilket sätt lärare relaterar sin undervisning i naturvetenskap till samhället. Vi ville också ta reda på vad de tyckte om att relatera sin NO-undervisning till samhället. Med utgångspunkt i vårt syfte och våra frågeställningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med sju lärare som undervisar i NO i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att de intervjuade lärarna gärna gör studiebesök i samhället i samband med temaundervisning. Däremot finns inte värderingsövningar med ställningstagande med i deras planeringar. Vi har kommit fram till att flera av dessa lärare har en intention att relatera undervisningen till samhället, men att de anser att det är svårt av olika anledningar. De intervjuade lärarna upplever vi hade kunnat relatera undervisningen till samhället i större utsträckning än vad de gör idag. När vi läst litteraturen och genomfört vår undersökning har vi blivit stärkta i vår uppfattning att vi som lärare bör anknyta NO-undervisningen mer till samhället.

The purpose of this thesis is to do a qualitative content analysis, with queer theory as a starting point, of the Swedish Migration Agency’s judicial stance regarding the procedure of assessing reliability and credibility as well as judicial stance regarding the investigation and examination of the forthcoming risk of persons claiming protection due to sexual orientation, gender identity or gender expressions. To conduct this analysis one research question were formulated: How can one from a theoretical perspective analyze the Swedish Migration Agency's method of assessing whether a person is likely to belong to the LGBTQI group? The study’s theoretical theorems are cumulated from Fanny Ambjörnsson’s book ”What is queer?” and six categories and themes were chosen to use as tools during the content analysis of the selected judicial stances. These six categories and themes are; the value of the language, the desire or the habit of classifying people, normalization, heteronormativity, silence and visibility as well as stereotyping. The study showed that comprise criticism can be directed towards the Swedish Migration Agency's method of assessing whether a person is likely to belong to the LGBTQI group and towards the procedure of assessing a asylum seekers reliability and credibility.

Den ständigt utvecklande värld vi lever i har för många klivit in i en ny era, där artificiell intelligens oroar befolkningen med felaktig information, yrken som byter ut mänsklig arbetskraft mot den högt effektiva AI. Än finner vi problematik bakom detta relativt nya verktyget, och den individuella individen saknar förtroende för denna form av teknologi. Denna studie ämnar således att undersöka hur förtroendet för Sundsvalls kommun kan komma att påverkas ifall mottagarna av kommunikationen får veta att kommunikationen är framtagen med hjälp av generativ AI. Genom en kvantitativ enkätundersökning undersöks ställningstaganden och uppfattningen kring AI, vad personer tycker om detta verktyg. Det insamlade materialet består av frågor som berör tre scenarier vi har inkluderat, respondenternas användning av AI, individuellt förtroende för Sundsvalls kommun, demografiska faktorer och till vilken grad de tar till sig kommunikation av kommunen. Regressionsanalysen visar att demografiska faktorer såsom ålder, utbildning, boendesituation,hushållsstorlek och antal barn påverkar tilliten till AI genererademeddelanden olika beroende på scenario.

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förändringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmål att uppnå i ämnena matematik, svenska samt svenska som andra språk. Detta föregick införandet av nationella prov i årskurs tre. Syftet med undersökningen är att ta reda på grundskolelärares inställning till hur proven kan komma att påverka det pedagogiska uppdraget. Insamlandet av material har skett genom en enkät bestående av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer. Resultatet visar att lärare anser att de nya problemformuleringarna är en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling. / After the Swedish government shifted in 2006 changes were made to school politics, which gave me the cause to start this survey. The National Agency for Education was given the task to design new levels of knowledge in the field of mathematics, Swedish, and Swedish as a second language. This precedes an introduction of national tests in the third grade. The purpose of the survey was to find out the teachers’ attitudes how the tests may influence their educational work. The report was based on a questionnaire with questions with the advantage of the questionnaire being able to comment freely. The result shows that it is the way the goal wording is written which one sees as a merit of the new reform and not the tests in it self. The national tests should be seen as a tool to be used to see how the pupils development progresses and which can then be used to set the pupils level of development.

<p>Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förändringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmål att uppnå i ämnena matematik, svenska samt svenska som andra språk. Detta föregick införandet av nationella prov i årskurs tre. Syftet med undersökningen är att ta reda på grundskolelärares inställning till hur proven kan komma att påverka det pedagogiska uppdraget.</p><p>Insamlandet av material har skett genom en enkät bestående av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.</p><p>Resultatet visar att lärare anser att de nya problemformuleringarna är en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling.</p> / <p>After the Swedish government shifted in 2006 changes were made to school politics, which gave me the cause to start this survey. The National Agency for Education was given the task to design new levels of knowledge in the field of mathematics, Swedish, and Swedish as a second language. This precedes an introduction of national tests in the third grade. The purpose of the survey was to find out the teachers’ attitudes how the tests may influence their educational work.</p><p>The report was based on a questionnaire with questions with the advantage of the questionnaire being able to comment freely.</p><p>The result shows that it is the way the goal wording is written which one sees as a merit of the new reform and not the tests in it self. The national tests should be seen as a tool to be used to see how the pupils development progresses and which can then be used to set the pupils level of development.</p>

Den ”osynliga” arkitekten. Projekt: Dragonstallet Drottningholm, Gubbängsbadet, Årstagårdens bollplan.  Många arkitekter arbetar i det fördolda. Deras arbete är inte utmärkande eller omtalat, men finns överallt runtomkring oss. Vardagliga byggnader förväntas finnas där, fungera och vara estetiska men de flesta människor tänker sällan på de skapande krafter som står bakom den byggda miljön. Den ”osynliga” arkitekten och dennes arkitektur, ur ett flertal aspekter, studerades. De olika aspekterna är: Den historiska eller traditionella. Samhället. Beställarkraven. Yrkesrollen. Arkitektens eget val eller ställningstagande.  För att illustrera några av aspekterna är tre utförda projekt visade: Dragonstallet Drottningholm- ett ombyggnads- och renoveringsprojekt i byggnad från början av 1800-talet. Projektet handlade i stor omfattning om att ta bort det som inte hörde till och lyfta fram det ursprungliga stallrummet.  Gubbängsbadet- uppförd ca 1945-1949, om- och tillbyggnad för anpassning till nya funktioner och arbetssätt. Tillbyggnaden är exteriört anpassad och smälter in. Interiört fungerar lokalerna bättre för sitt ändamål.  Årstagårdens bollplan- nybyggnad av omklädningsbyggnad. Byggnaden fungerar väl för sin användning, har en diskret utformning med egen karaktär, anpassad till sin omgivning. / The unnoticed architect. Projects: Dragonstallet Drottningholm, Gubbängsbadet, Årstagårdens bollplan.  Many architects work unnoticed. Their work is not distinguishing or famous, but surrounds us everywhere. Everyday buildnings are expected to be there, function well and be esthetically pleasing but most people seldom consider the creative forces behind the built environment. The unnoticed architect and his architecture was studied from a number of aspects. The aspects are: The historical or traditional. The society The clients’ requests The professional role The architects own choice and opinion   To illustrate some of these aspects three built projects are chosen: Dragonstallet Drottningholm- the former stable for the dragoons’ horses from the beginning of the 19Th century, was rebuilt. The project was mostly about tearing off parts which didn’t belong and make the details of the original room visible.  Gubbängsbadet- a swimming bath, built 1945-49, rebuilding and exterior addition to accommodate new functions and ways of working. The exterior addition was made in the same way as the existing building and blends in. The interior is better planned for its purpose.  Årstagårdens bollplan - a newly built changing room building at a football pitch. The building is well planned for its purpose, has a discreet design with its own character, well adapted to its surroundings.

Syfte: Den här undersökningen är utförd på en svensk högskola och syftar till att studera förhållanden mellan redovisningsstudenters inrapporterade etiska ställningstaganden och deras verkliga beteenden utifrån variablerna könstillhörighet, utbildningsnivå och ålder. Metod: Studien har utförts med en kvantitativ metod, där empiriinsamlingen har skett genom enkäter. Regressionsanalyser och bivariata korrelationsanalyser har utförts på insamlad data. Resultaten av analyserna har redovisats i form av text och tabeller. Urvalet för denna studie var 185 redovisningsstudenter som läste Externredovisning A eller Externredovisning C på Högskolan i Gävle. Av dessa besvarade 73 studenter alla frågor på enkäten. Resultat och slutsats: Kvinnlig könstillhörighet hade en statistisk signifikant påverkan på studenters etiska ställningstaganden. Dock var könstillhörighet inte lika signifikant när det kom till verkligt etiskt beteende. Variablerna utbildningsnivå och ålder var inte statistiskt signifikanta i den här studien. Korrelationsanalyserna visade på ett positivt statistiskt signifikant samband mellan etiska ställningstaganden och verkligt etiskt beteende hos såväl kvinnliga som manliga studenter. De manliga studenterna hade emellertid, jämfört med de kvinnliga studenterna, ett starkare positivt samband mellan sina etiska ställningstaganden och verkliga beteenden. Examensarbetets bidrag: De kvinnliga studenterna rapporterade in mer etiska svar än de manliga studenterna, men när det kom till verkligt beteende fanns överlag inga signifikanta skillnader. Utbildning i redovisningsetik kan behövas på kurser i redovisning på ekonomprogrammet eftersom studenter som läste redovisningsinriktningen det tredje året inte var mer etiska i redovisningsfrågor än studenter som läste den första grundkursen i redovisning första året. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att studera variabeln könstillhörighet utförligare på en större och mer generaliserbar population av redovisningsstudenter. Ytterligare förslag för fortsatt forskning är att undersöka om sambandet mellan studenters etiska ställningstaganden och beteenden även gäller för en mer generaliserbar population. / Aim: This assignment aims to study relationships between accounting students' reported ethical stances and their actual behavior based on the variables gender, educational level and age at a Swedish University. Method: A quantitative method with surveys has been used to gather data. Regression analyzes and bivariate correlation analyzes have been implemented on the data. The results of the analyzes is presented in text and tables. The sample for this study was 185 accounting students who studied Financial Accounting A or Financial Accounting C at the University of Gävle. In total 73 students answered all questions in the survey. Results and conclusions: Female gender had a statistically significant impact on students' ethical stances. However, gender was not as statistically significant when it came to actual ethical behavior. The variables education level and age were not significant in this study. The correlation analyzes showed a positive statistically significant relationship between ethical stances and actual ethical behavior for both female and male students. The male students, however, compared to the female students, had a stronger positive relationship between their ethical stances and actual behaviors. Contribution of the thesis: Female students reported more ethical answers than what male students reported, but when it came to actual behavior overall there were no statistically significant differences. Education in accounting ethics may be needed in accounting courses in Business Administration education. It is necessary because students who majored in Financial Accounting the third year were not more ethical in accounting matters than students who studied the first basic course in Financial Accounting as freshmen. Suggestions for further research: One suggestion is to study the gender variable further on a larger and more generalizable population of accounting students. An additional suggestion for further research is to investigate whether the relation between students' ethical stances and behavior also applies to a more generalizable population.

Denna studie tittar på hur personlighet och generellt politiskt ställningstagande samvarierar med politisk tolerans i en svensk kontext. Formerna av tolerans som undersöktes var generell politisk tolerans samt riktad politisk tolerans mot både höger och vänster i dess mer extrema form. Studien undersöker också samband mellan personlighet samt en vilja till att tysta andra. Studien baserades på en internetbaserad enkät med 273 respondenter i det slutgiltiga urvalet. Resultaten visade att personlighet hade en inverkan på hur vi agerar gentemot andra expressivt där nivåer på extraversion och neuroticism korrelerade med viljan att tysta andra och där extraversion även var en prediktor. Studiens resultat visar också på att personlighetsdraget öppenhet predicerade riktad politisk tolerans mot vänster samt att politiskt ställningstagande kunde predicera tolerans mot höger. För generell politisk tolerans var neuroticism från Big Five samt ärlighet från HEXACO signifikanta prediktorer. Detta skiljer sig delvis från tidigare forskning. / This study examines how personality and general political stance correlate with political tolerance in a Swedish context. The forms of tolerance investigated were general political tolerance as well as directed political tolerance towards both the right and left in its more extreme form. The study also examines the relationship between personality and a belief in silence others. The study was based on an internet-based survey with 273 respondents in the final sample. The results showed that personality had an impact on how we behave towards others expressively, where levels of extraversion and neuroticism correlated with the belief in silence others, and where extraversion was also a predictor. The study's results also show that the personality trait openness predicted directed political tolerance towards the left and that political stance could predict tolerance towards the right. For general political tolerance, neuroticism from the Big Five and honesty from HEXACO were significant predictors. This differs partly from previous research.

Skatteverket kom ut med ett nytt ställningstagande “Skattetillägg när en uppgiftsskyldig gör en komplettering efter att en oriktig uppgift har lämnats” den 20 december 2021. Detta ställningstagande tillkom för att klargöra i vilka situationer en komplettering ses som en rättelse på eget initiativ och när den inte är det. En oriktig uppgift är i regel information som lämnats eller uteslutits i beskattningsunderlaget och som ligger till grund för den skattskyldiges egen beskattning. Det kan handla om all form av information som lämnats skriftligen och som medför en mer gynnsam beskattning för den skattskyldige. Vidare redogörs för vad som avses med rättelse på eget initiativ. Vad som avses med rättelse anges inte explicit i lagtexten. Det föreligger således inget formellt krav för när en rättelse ska anses föreligga. Det framgår av rättspraxis att den tidigare lydelsen frivillig rättelse genomgick en språklig förändring i och med införandet av skatteförfarandelagen 2012 till att bli mer nyanserad. Anledningen till detta var på grund av Europakonventionen om hur de svenska reglerna stod i strid mot artikel 4.1 i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll, Ne bis in idem. Det som åsyftas med begreppet “komplettering” i Skatteverkets ställningstagande är dels att den skattskyldiga klarlägger att en tidigare lämnad uppgift anses vara felaktig, dels att den skattskyldige lämnar med mer information om en uppgift utan avsikt att vilja ändra tidigare lämnad uppgift. Det finns ett krav på att en kompletteringsuppgift ska vara “en uttrycklig eller underförstådd viljeförklaring” om att vilja rätta den oriktiga uppgiften. Om kravet inte uppfylls kommer Skatteverket göra bedömningen att kompletteringsuppgiften inte är tillräckligt tydlig för att bedömas som en rättelse och därmed befrias från skattetillägg. En komplettering är visserligen inte alltid att klassas en rättelse men kan ändå medföra befrielse från skattetillägg. Utöver att bli helt befriad finns det även delvis befrielse som kan medges i tre olika situationer. Den ena situationen är när den skattetilläggsgrundande ändringen medför avdragsrätt för den tillkommande avgiften/skatten vid inkomstbeskattning. Det andra scenariot är när en skattetilläggrundande ändring avseende mervärdesskatt orsakar att ett belopp motsvarande mervärdesskatten medges som avdrag för lönekostnad vid inkomstbeskattning. Sist kan delvis befrielse från skattetillägg medges även om redovisningen är avsiktlig.

Synen på vad som utgör akademisk skrivkompetens varierar över tid och i olika kulturer. Förmågan att strukturera texter på ett logiskt och begripligt sätt kan dock ses som en universell vetenskaplig kompetens oavsett skrivmiljö, liksom förmågan att värdera kunskap och ta ställning i relation till olika källor. Denna studies syfte är att undersöka och kategorisera förekomsten av markörer för textuell organisation och ställnings­tagande i en grupp gymnasieelevers utredande texter samt att undersöka sambandet mellan bruket av dessa markörer och texternas betyg. Studiens korpus består av 18 utredande elevtexter, jämnt fördelade mellan betygen A, C och E. Texterna har analyserats genom kvalitativ närläsning med en analysmodell avsedd att fånga uttryck för textuell organisation och ställningstagande. Resultatet visar att elevernas bruk av organisations- och ställningstagandemarkörer varierar, men att det finns mönster i användandet som har kopplingar till texternas betyg. A-texterna utmärker sig genom en större variation av organisations- och ställningstagandeuttryck än texterna med lägre betyg. Markörer för textuell organisation och ställningstagande används i A- och C-texterna främst för att belysa och jämföra olika perspektiv, medan E-skribenterna i högre grad använder samma markörer för att förklara och ge uttryck för personliga åsikter om ämnet. I materialet som helhet finns få exempel på källkritiska värderingar. En slutsats av resultatet är att eleverna befinner sig olika långt ifrån de normer som kännetecknar akademiskt skrivande. Framförallt E-texterna innehåller drag som inte är funktionella i vetenskapliga sammanhang. Detta väcker frågor om hur undervisningen om akademiskt skrivande bör utformas för att möta elevernas utvecklingsbehov – på såväl språklig som innehållsmässig nivå. / The idea of what constitutes academic writing competence varies through time and in different cultures. However, the ability to structure texts in a logical and comprehensible way can be seen as a universal scholarly competence regardless of writing context, like the ability to appraise knowledge and take a stance concerning different sources. The aim of this study is to investigate and categorize the occurrence of textual organizational markers and stance markers in explanatory texts written by a group of high school students, and to investigate the relation between the use of these markers and the grading of the texts. The corpus of the study consists of 18 explanatory student texts, equally divided between grades A, C and E. The texts have been analyzed through qualitative close reading using an analytical model designed to capture organizational markers and stance markers. The result shows that the students’ usage of these markers varies, but that patterns of usage connected to the grades of the texts can be identified. The A-texts excel through a larger variation of organizational markers and stance markers than the texts given lower grades. In the A- and C-texts organizational markers and stance markers are used primarily to illustrate and compare different perspectives, while in the E-texts the students use the same markers to explain and express personal opinions on the subject. The material as a whole contains very few examples of critical evaluation of sources. A conclusion of the result is that the students are at different distances from the norms that distinguish academic writing. Especially the E-texts contain many features that are not functional in academic contexts. This raises questions about how the teaching of academic writing should be designed to suit the students’ needs for writing development – on the level of language as well as content.