Denna studie har som syfte att bidra med nya kunskaper om specialpedagogiska stödinsatser som ges till nyanlända elever på gymnasieskolans introduktionsprogram språkintroduktion. För att göra det har en kvantitativ studie genomförts i vilken åtgärdsprogram har samlats in och granskats. En motivering till att göra studien var dels att det inte finns så mycket tidigare forskning inom området, dels att vissa studier visar att denna målgrupp av nyanlända inte får stödinsatser som är specifika för varje individ utan åtgärderna är generella. Då åtgärdsprogrammen var insamlade kartlades stödåtgärderna och rangordnades utifrån vilka som var mest frekvent förekommande. 40 åtgärdsprogram samlades in från sju utvalda gymnasieskolor. Antalet elever som läser på introduktionsprogram språkintroduktion har sjunkit och är i en stadig nedåtgående trend, vilket bekräftas i gymnasieskolornas statistik. Utifrån sammanställningen visar det sig att de specialpedagogiska insatser som är mest dokumenterade i åtgärdsprogrammen är anpassat schema och extra lektioner i svenska som andraspråk, därefter stöd av speciallärare i svenska och språkstöd av modersmålslärare. De förändringar av insats som dokumenterats i samband med uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogrammen presenteras i uppsatsen. Slutsatsen är att de dokumenterade åtgärderna tyder på att elever på språkintroduktion behandlas som en homogen grupp med kollektiva lösningar vilket visar på ett kategoriskt perspektiv. Däremot visar analysen av förändringar av insatser på ett relationellt perspektiv på individens behov. Nyckelord: IMS språkintroduktion, nyanlända, specialpedagogiska stödinsatser, särskilt stöd, åtgärdsprogram.

Hanzén, Yvonne (2014). Språkstödjande arbetssätt och elevers egen läs-och skrivupplevelse i en Montessoriklass (Language Supportive practices and students' own reading and writing experience in a Montessori Class). Speciallärarprogrammet, Språk-, skriv- och läsutveckling, Skolutveckling och ledarskap. Lärande och Samhälle, Malmö högskola.Problemområde: Svenska elevers kunskapsutveckling har sjunkit under lång tid enligt senaste PISA-rapport (2012), vilken visar behovet av ökade insatser gällande språk, - läs - och skrivutveckling. Inom montessoripedagogiken pågår den egentliga språk-, skriv- och läsutvecklingen redan i förskolan, då barnet är i den sensitiva perioden och har ett absorberande sinne. Barnet intar då omedvetet information och omstrukturerar den så att det lär sig nya saker (Skjöld-Wennerström & Bröderman-Smeds, 2009). Det är viktigt att språk-, läs-och skrivutveckling grundläggs och befästs under denna period. Detta för att eleven ska få god lästeknik och läsförståelse för vidare lässtrategier.Syfte: Syftet med studien var att undersöka och belysa beprövade och vetenskapliga språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt inom ramen för Montessoripedagogik. Utifrån problemområde handlar frågeställningarna om vilka faktorer som har betydelse för elevernas språk-, läs- och skrivutveckling? Tillämpas några speciella lässtrategier? Hur upplever elever sin egen språk, - läs- och skrivutveckling?Teoretisk ram: Språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt i en 1-3-årsblandad Montessoriklass inkluderar kognitiva, konstruktivistiska och sociokulturella teorier om elever och elevers lärande och utveckling i tidigt skede.Metod: Studien utgår från kvalitativ metod i fokusgruppsintervju med klasslärare, speciallärare och rektor. Dessutom intervju av tre elever, varav två flickor 7och 8 år och en pojke 9 år, en i taget. Resultat med analys: Resultatanalysen visar på vikten av att olika beprövade och vetenskapliga arbetssätt, stödinsatser och lässtrategier, individuellt anpassas för elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Med tyngdpunkt på att dessa faktorer implementeras och praktiseras i tidigt skede, förskolenivå. Vidare visar resultatet på att språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt är väl implementerat och befäst i en 1-3årsblandad Montessoriklass. Konklusion: Studiens intervjuer med elever och pedagoger, visar att en tidigarelagd skolgång påverkar elevers språk-, läs-och skrivutveckling, i synnerhet gällande elever med särskilda behov. Pedagogerna menar att ju tidigare elever exponeras för fonologisk medvetenhet desto snabbare kan stödinsatser ges vid behov. Lästeknik och läsförståelse är en förutsättning för att kunna koncentrera sig på olika funktioner för lässtrategier. Elevernas upplevelse av egen lärprocess överensstämmer med faktorer som har betydelse för elevernas språk-, läs- och skrivutveckling. Eleverna hjälper och stöttar varandra i sin läs- och skrivutveckling utifrån ålder och olika kunskapsnivå.Specialpedagogiska implikationer: Pedagogerna påtalar vikten av samarbete mellan pedagoger, speciallärare, specialpedagog och rektor i en organisation. Med struktur och daglig rutin, som erbjuder elever flera olika språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt och individuellt anpassad litteratur. Det är även viktigt att i tidigt skede ha högläsning och reflekterande samtal i syftet att upptäcka eventuella svårigheter. Elever med svårigheter ska kunna få intensivläsa i en-till-en-undervisning. Vidare språkutveckling är att stämma av vilka lässtrategier eleverna använder spontant, och hur det kan vara lämpligt att använda dem för reciprok(ömsesidig) undervisning (Palincsar och Brown, 1986; Bråten, 2008).

Syftet med studien är att belysa hur verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 arbetar för att identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter i tidig ålder. Vilka stödinsatser lärarna sätter in och varför de använder just de stödinsatserna för att stärka elever med läs- och skrivsvårigheter. Detta är viktigt eftersom läs- och skrivsvårigheter är vanligt förekommande och lärare behöver därför ha kunskap om hur de ska identifiera och arbeta med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Genom denna kvalitativa studie kan lärare få ta del av dessa kunskaper. För att få svar på studiens syfte används följande forskningsfrågor:   1. Hur identifierar lärare läs- och skrivsvårigheter hos elever?  2. Vilka stödinsatser använder lärare i sin undervisning för att stötta elever med läs- och skrivsvårigheter, varför?  3. Vilken effekt har stödinsatser i tidig ålder enligt lärare?    Studien använder den kvalitativa metoden semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju grundskollärare. Den insamlade empirin analyserades sedan tematiskt. Den teoretiska utgångspunkt som används i studien är ramfaktorteorin. I analysen sökte vi efter olika ramar som påverkar lärarnas undervisning. Ramarna fanns både som stöd och begränsande för lärarnas arbete. De centrala begrepp som studien använt sig av är stödinsatser och läs- och skrivsvårigheter.   Det studien kom fram till är att lärarna framför allt använder de obligatoriska kartläggningsmaterialen från Skolverket för att identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter. Det framkom att lärarna använder många olika stödinsatser beroende på erfarenhet och arbetsplats. Resultatet visade även att lärarna anser att det är viktigt för elever att få stödinsatser i tidig ålder för att de inte ska få problem i senare årskurser. Den tidigare forskning som studien tar upp belyser vikten av att tidigt identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter och att läraren har en väsentlig roll för de eleverna. Resultatet av studien bekräftar den tidigare forskningen gällande vikten av att identifiera elever tidigt och att lärarens kompetens är den viktigaste faktorn för att stötta elever. De slutsatser som studien kom fram till är att lärares undervisning styrs av olika faktorer. Dessa faktorer är ledningens beslut, ekonomiska resurser och erfarenheter hos lärarna. Utifrån tidigare forskning och studiens deltagare går det att dra slutsatsen att lärares arbete med identifiering av elever med läs- och skrivsvårigheter är väldigt viktigt. Det är viktigt för att kunna ge elever bättre förutsättningar att lyckas i skolan och för att kunna verka i samhället. Ännu en slutsats är att engagerade och kompetenta lärare och tillgången till effektiva verktyg är de viktigaste faktorerna för framgångsrik läs- och skrivundervisning.

Abstrakt Hugoson, Anna & Hugoson, Malin (2017). När och hur elever i läs- och skrivsvårigheter stöttas. When and how Students in Reading and Writing Difficulties are supported. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola 90hp. Förväntat kunskapsbidrag: Vår studie bidrar med kunskap om hur lärare och speciallärare ser på när och hur elever i läs- och skrivsvårigheter bör få stöd. Syfte: Syftet med undersökningen är att belysa hur lärare och speciallärare ser på stödinsatser. Vi vill bidra med kunskap kring lärares och speciallärares syn på när och hur elever i läs- och skrivsvårigheter bör få extra anpassningar och/eller särskilt stöd. Vi vill undersöka om lärare och speciallärare uttrycker en samsyn kring frågor om extra anpassningar och särskilt stöd. Vår uppfattning är att en samsyn kring dessa frågor kan öka möjligheterna för elever att få adekvat hjälp i sin läs- och skrivutveckling. Frågeställningar: I vilken utsträckning är speciallärarna och lärarna i studien överens om när extra anpassningar och/eller särskilt stöd bör sättas in vid läs- och skrivsvårigheter? Vilka insatser görs för de elever som bedöms vara i behov av extra anpassningar och/eller särskilt stöd vid läs- och skrivsvårigheter? Hur ser beslutsprocessen ut när det avgörs om en elev ska få extra anpassningar och/eller särskilt stöd? Teori: Vi har använt oss av sociokulturellt perspektiv. Inom det sociokulturella perspektivet ses inlärning som en process som sker i samspel med andra. Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för att samla in material. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem speciallärare och sex klasslärare som arbetar i de lägre årskurserna. 6 Resultat: Frågan om stödinsatser engagerar och pedagogerna anser att det är en viktig del av skolans arbete. Alla pedagoger i studien är överens om att stödinsatser bör sättas in så tidigt som möjligt. I stort råder det även en samsyn om hur stödinsatser ska sättas in. Det har visat sig att elevernas självförtroende och motivation har betydelse för läs- och skrivutvecklingen enligt pedagogerna och att det även påverkar på vilket sätt stödinsatser sätts in. När det gäller vilka stödinsatser som används finns det en variation. Lärarna och speciallärarna svarar att stödinsatserna beror på aktuella problem och att olika individer behöver olika stödinsatser. När det gäller hur säkra pedagogerna känner sig i arbetet med stödinsatser varierar det. I stort känner sig speciallärarna säkrare medan några av klasslärarna förlitar sig på speciallärarna. Angående beslutsprocessen för hur och när stödinsatser ska sättas in ser det lite olika ut på de olika skolorna som informanterna arbetar på. På några skolor saknas det rutiner för hur beslutsprocessen ser ut. Alla pedagoger tar dock upp att rektorn bär det yttersta ansvaret. Implikationer: Som speciallärare vill vi arbeta förebyggande för att minska antalet elever som hamnar i läs- och skrivsvårigheter. Vi vill att vårt arbete ska vara ett naturligt inslag i skolan och att det ska kännas självklart för både elever och kollegor att samarbeta med oss. Att vi som speciallärare är med och stöttar inne i klassrummen och handleder kollegor ska vara självklart i vårt dagliga arbete. Vi vill arbeta för att det ska finnas ett gott samarbete mellan alla yrkeskategorier som eleverna träffar på i skolan. Vi vill att det ska finnas tid för kollegiala diskussioner för vi är övertygade om att genom samarbete ökar möjligheterna att alla arbetar åt samma håll och därmed ökar möjligheterna för eleverna att få adekvat hjälp. I de kollegiala diskussionerna vill vi lyfta sambandet mellan självförtroende och inlärning. I vår yrkesroll vill vi arbeta för att de tester som används i skolan är väl genomtänkta så att de resultaten som framkommer är meningsfulla. Som speciallärare vill vi arbeta för att få in dynamisk bedömning på skolorna för att öka möjligheterna till att hitta elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. I samband med analys av genomförd kartläggning vill vi samarbeta med våra kollegor för att gemensamt hitta de adekvata stödinsatser som är aktuella. Nyckelord: kartläggning, läs- och skrivutveckling, stödinsatser, tidigt stöd, självförtroende

AbstraktOlsson, Maria (2011) Elevers uppfattningar av åtgärdsprogram. (Students´ reflections about their Individual Educational Plan). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete är att undersöka hur elever uppfattar sina åtgärdsprogram samt att analysera hur deras medvetenhet kring åtgärdsprogram ser ut. Vet eleverna vad ett åtgärdsprogram innebär, och får eleverna det stöd de anser att de behöver för att klara sitt skolarbete? Min undersökning har baserats på enkäter med både slutna och öppna svarsalternativ. Metodvalet gjordes för att få en bredd i empirin samt ge underlag till en kvantitativ databearbetning. Resultatet i undersökningen påvisar att de yngre eleverna har svårare att sätta sig in i åtgärdsprogrammets innebörd. Empirin pekar även på att de äldre eleverna var mer medvetna om att de själva behövde ta ansvar för sitt lärande. Studien ger en bild av om hur elever uppfattar sina åtgärdsprogram. Underlaget är inte tillräckligt omfattande för att kunna dra några generella slutsatser när det gäller elevers uppfattningar om åtgärdsprogram, men i vissa delar överensstämmer resultatet med det som framkommit i litteraturen.

Utgångspunkt för denna studie har varit att synliggöra hur lärares och speciallärares analysarbete med obligatoriskt Nationellt bedömningsstöd i taluppfattning i årskurs 1 kanförstås ur ett inkluderingsperspektiv. Studien har med hjälp av kvalitativa intervjuer undersökt hur fyra lärare i årskurs 1 och fyra speciallärare med inriktning matematik, beskriver att de arbetar för en inkluderande matematikundervisning. Det har även undersökts vilka möjligheter, svårigheter och behov av stöd, gällande detta, som de identifierar. Till grund för studien ligger elevers rätt till en likvärdig undervisning, där syftet med garantin i skollagen är att säkerställa att alla elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd ska få det så tidigt som möjligt för att nå en fullständig utbildning. Matematik är eftersatt i jämförelse med språk. Resultat från läsåret 2021/22 visar att 8,8% av eleverna i årskurs 9 fått betyget F i matematik. Studiens resultat har analyserats utifrån tre perspektiv på inkludering i matematik; dynamisk inkludering, innehållsinkludering och deltagande inkludering. I resultatet framkom det goda exempel på samråd gällande analysarbetet som visar att många skolor är igång med bedömningsstödet i olika omfattning. Framträdande resultat var behov av samsyn kring inkludering för att kunna skapa en differentierad undervisning, lärares behov av samtalsstöd och riktat stöd till elever i SUM av en speciallärare, samt stöd under analysarbetet. Det mest framträdande identifierade hindret visade sig vara avsaknaden av en speciallärare med spetskompetens inom matematikdidaktik.

Denna studie ämnade att bidra med förståelse kring ämnet barn i behov av särskilt stöd. Detta i form av förskollärares beskrivningar av vad barn i behov av särskilt stöd innefattar, vilka konkreta stödinsatser förskolor arbetar med samt hur en inkluderande undervisning tillhandahålls. En annan aspekt denna studie ville problematisera var om arbetslivserfarenheten hade någon inverkan på förskollärares beskrivningar av ovanstående ämnen. För att bidra med förståelse av ovanstående samlades data in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med förskollärare med olika antal år av arbetslivserfarenhet. Data har sen tematiskt analyserats och tolkats genom Nilholms (2020) tre specialpedagogiska perspektiv samt Vygotskij (2014) proximala utvecklingszon. Vygotskijs (2014) teoretiska tolkningsram utgjorde grunden för studiens teoretiska utgångspunkt, vilket var det sociokulturella perspektivet. Nilholms (2020) tre specialpedagogiska perspektiv användes som ett ytterligare verktyg i studiens analys. Med utgångspunkt i studiens resultat framkom det en avsaknad av en tydlig definition av vad ett barn i behov av särskilt stöd innebar. Resultatet visade att ett barn i behov av särskilt stöd kan vara vem som helst i barngruppen. Vidare framkom det att anpassningar efter varje enskilt barns behov och förutsättningar behövdes tas i beaktande. Det beskrevs även att svårigheten inte låg hos barnet utan istället hos verksamheten. Resultatet visade att stödinsatser ansågs gynna alla barn och vara till fördel i samband med en inkluderande förskola. För att alla barn skulle uppleva sig inkluderade i förskolan betonades ansvaret vila hos pedagogerna i form av deras förhållningssätt. Studiens resultat visade även att förskollärarnas antal år inom yrket utgjorde en liten skillnad i deras beskrivningar.

Lärares arbetssätt och stödinsatser undersöktes, som kan gynna elevers motivation och matematikutveckling med inriktning på att kunskapskraven ska kunna uppnås. Det är en kvalitativ intervjustudie  med  ett urval av lärare i matematik, speciallärare och specialpedagoger som arbetar i grundskolan. Data analyserades tematiskt och resulterade i tre teman: relationsskapande och trygghet; struktur, hjälpmedel och lustyllt lärande samt undervisningsnivå och tempo.

Syftet med studien var att undersöka vem eller vilka gymnasielever vänder sig till i påfrestande situationer. 98 gymnasielever från Västra Götaland deltog i studien. Medelåldern bland deltagarna var 17,5 år. Med en kvantitativ ansats har författarna undersökt denna företeelse med hjälp av webbenkät. Webbenkäten innehöll 15 frågor relaterade till studiens syfte med påståenden som behandlade psykosomatiska besvär, stress och elevens hjälpsökande beteende. En av enkätens frågor inspirerades av Perceived Stress Scale (PSS) som är ett instrument för att mäta generell stress. Författarna utgick från den neo-ekologiska teorin, som är en modifiering av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Studiens resultat påvisade att gymnasielever främst vänder sig till en vän eller förälder/vårdnadshavare i påfrestande situationer och för att prata om skolan, skolmiljö eller skolarbete. I de situationer när en elev själv utsätts för mobbning på skolan eller märker att någon annan blir utsatt för mobbning kunde fler gymnasielever tänka sig ta hjälp av skolans stödinsatser. Studiens resultat visade även att gymnasieleverna var generellt stressade över skolan. Gymnasieleverna svarade att de upplevt psykosomatiska besvär så som huvudvärk samt nedstämdhet och trötthet den senaste månaden. Studiens resultat visade bland annat på att det finns behov på mer forskning kring elevers stress inför framtiden kopplat till skolrelaterad stress.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller ADHD, är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan ha stor inverkan på elevers skolgång. Den svenska skolans kompensatoriska uppdrag syftar dock till att bland annat minska diagnosernas påverkan på elevers skolgång med hjälp av olika stödinsatser så att elever ska kunna ta till sig utbildningen på bästa sätt. Detta kan ske på olika vis, men en faktor är de anpassningar som görs av lärare i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka vilka anpassningar gymnasielärare har erfarenhet av att använda i sin undervisning i relation till ADHD, samt deras attityd till detta arbete. Data samlades in via inspelade semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberades och analyserades med reflexiv tematisk analys. Samtliga moment genomfördes av båda författarna. I analysen framkom det att lärare genomför anpassningar som vi delade in i två huvudteman:individanpassningar och klassövergripande anpassningar. Detta beroende på om anpassningen endast var till nytta för individen eller om hela klassen kunde dra nytta av anpassningen. Det uppmärksammades även att lärarnas attityder formas av deras olika infallsvinklar och upplevelser till arbetet med anpassningar för elever med diagnoser som ADHD. Några av slutsatserna som framkom i studien är bland annat att gymnasielärare har erfarenhet av attanvända sig av en rad olika anpassningar, både för specifika individer men även anpassningar som gynnar hela klassen. Lärarnas attityd till arbetet med anpassningar är både komplext och varierande i relation till deras upplevelser och infallsvinklar till anpassningar.