No description available.

Under de senaste åren har det varit stort fokus på de svenska storbankerna Nordea,Handelsbanken, Swedbank och SEB i och med den finansiella kris som ägt rum världenöver. Det har varit stora debatter i media och det svenska folket har förlorat en del av sintillit till bankerna. I den här uppsatsen har vi undersökt om situationen i Sverige verkligenhar varit så allvarlig som påståtts eller om hela debatten har varit överdriven. Syftet medstudien har således varit att granska hur finanskrisen påverkade Sveriges storbanker.För att få svar på detta valde vi sju nyckeltal som vi ansåg relevanta för undersökningenoch beräknade sedan dessa för varje bank mellan åren 2000 och 2009. Till vår hjälp hadevi bankernas årsredovisningar som tillhandahöll den data som vi behövde till våraberäkningar. Därefter jämförde vi utfallen mellan bankerna samt genomförde analyser. Viredovisade resultaten både i tabell- och diagramform för att läsaren skulle få en så braöverblick som möjligt.Vi har utifrån nyckeltalsanalyserna kunnat dra vissa slutsatser. En del nyckeltal har intevisat några tecken på att en finanskris skulle haft en påverkan, medan vi har sett storaförändringar i andra nyckeltal. Det är framförallt kreditförlusterna i Baltikum som harpåverkat nyckeltalen negativt och eftersom Swedbank hade störst placeringar där, var detsåledes den bank som drabbats hårdast. Den bank som klarat sig bäst under finanskrisenhar varit Handelsbanken som i förhållande till övriga banker varit väldigt stabil. En stororsak till detta har givetvis varit att de inte lidit av kreditförluster i samma utsträckningsom övriga banker.

<p>Sverige har historiskt sett drabbats av fyra finansiella kriser sedan landet industrialiserades i slutet av 1800 – talet. I dagsläget befinner vi oss i en ny finansiell kris vilken har en global spridning och har sin grogrund i bland annat att utlåningen ökat lavinartat runt om i världen det sista decenniet . Finansiella kriser föranleds ofta av att det finansiella systemet satts ur balans. För att erhålla ett stabilt finansiellt system krävs förtroende och för att värna om detta, och därmed stabiliteten i det finansiella systemet i förlängningen, finns lagar och regler.</p><p>2007 implementerades ett nytt kapitaltäckningsregelverk i svensk lag, efter direktiv från EU. Huvudsyftet med detta kapitaltäckningsregelverk, som går under namnet Basel 2, var att genom en ökad riskhantering och genomlysning i bankerna öka den finansiella marknadens stabilitet. I Sverige utgör storbankerna, vilket innebär Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, majoriteten av den finansiella marknaden. Denna uppsats syftar till att undersöka hur de svenska storbankerna förhåller sig till kapitaltäckningsreglerna enligt Basel 2 .</p><p>För att uppfylla syftet med uppsatsen har kvalitativa intervjuer genomförts med en representant från var och en av de svenska storbankerna beträffande hur dessa uppfattar Basel 2 regelverket och hur de hanterar detta i sin verksamhet.</p><p>Av studien framkom att storbankerna uppfattar Basel 2 som ett komplext, men flexibelt och formbart regelsystem med god anpassningsförmåga till bankernas eget arbetssätt. Dock är det ännu för tidigt att säga något om regelverkets påverkan på den finansiella stabiliteten.</p> / <p>Since the industrialization of Sweden in the end of the 19th century the country has been hit by four financial crisis. At present, we are experiencing a new financial crisis with a global reach and a background in, amongst other things, the increased lending around the world during the last ten years. Financial crisis are often preceded by an unbalanced financial system. To maintain a stable financial system, trust is needed. To maintain trust and with it the prolonged stability of the financial system, there are rules and regulations. In 2007, due to EU directives, a new regulation of capital cover was introduced in Swedish law. The main aim of this regulation, named “Basel 2”, was to increase the stability of the financial market by an increased risk management and diaphanoscopy in Swedish banks. In Sweden the biggest banks – Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank – make up the majority of the financial market. The aim of this thesis is to study how the biggest banks in Sweden relate to the Basel 2. To fulfil this aim, qualitative interviews has been conducted with one representative from each of the biggest banks in Sweden. They have been asked how the banks perceive the regulatory of Basel 2 and how they manage with it in their operations. According to this study, the biggest banks understand Basel 2 as a complex but flexible and adaptable set of rules with a good ability of adaption to the working procedures of the banks themselves. It is yet to early though to say something about the effect of Basel 2 on the stability of the financial market.</p>

<p>Den finanskris som under 2008 drog in över Europa skadade omvärldens förtroende för banker och deras hantering och redovisning av kreditrisker. Transparensen i redovisningen ifrågasattes och krav på ökade upplysningar ställdes. I denna uppsats utreds om bankerna har tagit till sig av kritiken genom en undersökning av huruvida omfattningen av kreditriskupplys­ningar enligt IFRS 7 i 26 europeiska storbankers årsredovisningar har förändrats under 2008 jäm­fört med 2007. Det undersöks också om det finns några skillnader i omfattning av lämnade kreditriskupplysningar mellan studiens 10 undersökta banknationaliteter år 2007 och 2008.</p><p> </p><p>Studien har en kvantitativ ansats där 2007 och 2008 års årsredovisningar för de största europeiska bankerna studeras. Utifrån studien dras slutsatsen att kreditriskupplysningarna i europeiska storbankers årsredovisningar har ökat i omfattning mellan år 2007 och 2008. Det fastslås också att det finns en skillnad i omfattning av lämnade kreditriskupplysningar mellan studiens undersökta banknationaliteter år 2007 och 2008, men att skillnaden är mindre år 2008. Det indikerar, enligt uppsatsförfattarna, att europeiska storbankers kreditriskredovisning har blivit mer transparent och harmoniserad.</p>

Den finanskris som under 2008 drog in över Europa skadade omvärldens förtroende för banker och deras hantering och redovisning av kreditrisker. Transparensen i redovisningen ifrågasattes och krav på ökade upplysningar ställdes. I denna uppsats utreds om bankerna har tagit till sig av kritiken genom en undersökning av huruvida omfattningen av kreditriskupplys­ningar enligt IFRS 7 i 26 europeiska storbankers årsredovisningar har förändrats under 2008 jäm­fört med 2007. Det undersöks också om det finns några skillnader i omfattning av lämnade kreditriskupplysningar mellan studiens 10 undersökta banknationaliteter år 2007 och 2008.   Studien har en kvantitativ ansats där 2007 och 2008 års årsredovisningar för de största europeiska bankerna studeras. Utifrån studien dras slutsatsen att kreditriskupplysningarna i europeiska storbankers årsredovisningar har ökat i omfattning mellan år 2007 och 2008. Det fastslås också att det finns en skillnad i omfattning av lämnade kreditriskupplysningar mellan studiens undersökta banknationaliteter år 2007 och 2008, men att skillnaden är mindre år 2008. Det indikerar, enligt uppsatsförfattarna, att europeiska storbankers kreditriskredovisning har blivit mer transparent och harmoniserad.

Sverige har historiskt sett drabbats av fyra finansiella kriser sedan landet industrialiserades i slutet av 1800 – talet. I dagsläget befinner vi oss i en ny finansiell kris vilken har en global spridning och har sin grogrund i bland annat att utlåningen ökat lavinartat runt om i världen det sista decenniet . Finansiella kriser föranleds ofta av att det finansiella systemet satts ur balans. För att erhålla ett stabilt finansiellt system krävs förtroende och för att värna om detta, och därmed stabiliteten i det finansiella systemet i förlängningen, finns lagar och regler. 2007 implementerades ett nytt kapitaltäckningsregelverk i svensk lag, efter direktiv från EU. Huvudsyftet med detta kapitaltäckningsregelverk, som går under namnet Basel 2, var att genom en ökad riskhantering och genomlysning i bankerna öka den finansiella marknadens stabilitet. I Sverige utgör storbankerna, vilket innebär Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, majoriteten av den finansiella marknaden. Denna uppsats syftar till att undersöka hur de svenska storbankerna förhåller sig till kapitaltäckningsreglerna enligt Basel 2 . För att uppfylla syftet med uppsatsen har kvalitativa intervjuer genomförts med en representant från var och en av de svenska storbankerna beträffande hur dessa uppfattar Basel 2 regelverket och hur de hanterar detta i sin verksamhet. Av studien framkom att storbankerna uppfattar Basel 2 som ett komplext, men flexibelt och formbart regelsystem med god anpassningsförmåga till bankernas eget arbetssätt. Dock är det ännu för tidigt att säga något om regelverkets påverkan på den finansiella stabiliteten. / Since the industrialization of Sweden in the end of the 19th century the country has been hit by four financial crisis. At present, we are experiencing a new financial crisis with a global reach and a background in, amongst other things, the increased lending around the world during the last ten years. Financial crisis are often preceded by an unbalanced financial system. To maintain a stable financial system, trust is needed. To maintain trust and with it the prolonged stability of the financial system, there are rules and regulations. In 2007, due to EU directives, a new regulation of capital cover was introduced in Swedish law. The main aim of this regulation, named “Basel 2”, was to increase the stability of the financial market by an increased risk management and diaphanoscopy in Swedish banks. In Sweden the biggest banks – Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank – make up the majority of the financial market. The aim of this thesis is to study how the biggest banks in Sweden relate to the Basel 2. To fulfil this aim, qualitative interviews has been conducted with one representative from each of the biggest banks in Sweden. They have been asked how the banks perceive the regulatory of Basel 2 and how they manage with it in their operations. According to this study, the biggest banks understand Basel 2 as a complex but flexible and adaptable set of rules with a good ability of adaption to the working procedures of the banks themselves. It is yet to early though to say something about the effect of Basel 2 on the stability of the financial market.

Uppsatsen undersöker VD-orden för de fyra svenska storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank under åren 2006-2009, d.v.s. åren före respektive under finanskrisen. En sådan förhållandevis ovanlig och omfattande händelse som finanskrisen utgjorde ger tillfälle att undersöka om och i så fall hur en genre påverkas under extraordinärt tryck för att besvara frågan hur en genre förhåller sig till en genomgripande kris. Inledningsvis undersöks vilka regelbundenheter som karaktäriserar bankernas VD-ord under normala omständigheter. Därefter jämförs detta med VD-orden under 2008-2009 för att se vilka eventuella förändringar som sker inom genren. Det framgår av denna studie att förväntan på VD att framställa sig och banken i enlighet med den s.k. Pollyannaeffekten, d.v.s. strävan att skapa en i alla lägen positiv bild av sig själv, är ett starkt villkor i genren. Detta är en så stark genrelag att VD för att inte bryta mot den byter argumentationsstrategi. För att till varje pris vidmakthålla sin positiva bild använder VD som sista utväg statuslärans sista steg och försöker föra över diskussionen till något annat. Under finanskrisen försökte de fyra storbankerna att utifrån sina respektive förutsättningar distansera sig från banksektorns förtroendekris. Fokus riktades istället mot kunder, konkurrenter och till och med andra länder. Trots det förmodat ökade inflytandet enligt intressentmodeller framgår det också att det är aktieägarna som VD ser som sin publik.

I denna studie har vi valt att undersöka vad de svenska storbankerna presenterar för motiv till sitt hållbarhetsarbete, samt huruvida motiven har förändrats sedan innan den senaste finanskrisen. Denna studie undersöker om det bara är bankernas CSR- aktiviteter som har förändrats eller om detta även gäller för motiven till arbetet med CSR. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts med hjälp av intervjuer på samtliga svenska storbanker, en intervju på Svenska Bankföreningen samt granskning av bankernas hållbarhetsrapporter från 2007 och 2012. Den slutsats som kan dras är att huvudmotiv till CSR-arbetet på alla storbanker är långsiktig lönsamhet tillsammans med förtroende från kunder och medarbetare. Studien visar att motiven till CSR inte har förändrats men att det tillkommit motiv sedan krisen. Samtidigt har ambitionen och medvetenheten kring CSR har ökat.

I takt med tekniska och digitala framsteg har dagens unga medarbetare utvecklat unika karaktärsdrag och kunskaper. Eftersom olika generationer kan anses skilja sig åt, samtidigt som unga medarbetare ofta saknar livserfarenhet, är det av väsentlig betydelse att studera motivationsstrategier som riktar sig till unga. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur ledare inom svenska storbanker betraktar och motiverar unga medarbetare. Uppsatsen behandlar motivationsteorier och betonar vikten av att ta hänsyn till mänskliga faktorer. Genom semi-strukturerade intervjuer med ledare på hälften av Sveriges storbanker bidrar studien till en djupare insikt om hur ledarskap kan optimeras för att främja motivationen hos unga medarbetare. Resultatet visar att ledarna beaktar både de värderingar och förmågor unga har, fastställer tydliga förväntningar och kombinerar motiverande inslag för framtiden med stimulans för lärande i nuet.

<p>Denna studie handlar om storbankernas interna värdeskapande processer med de anställda för att kunna skapa lojala kunder. Fokus ligger på just den interna marknadsföringen då denna måste vara effektiv för att den externa marknadsföringen ska bli framgångsrik. Ambitionen med undersökningen är att analysera vilka marknadsföringsstrategier de traditionella storbankerna bör använda sig av för att skapa lojala kunder. Detta krävs då den svenska bankmarknaden idag karaktäriseras av en mättad marknad. Konkurrensen är hård på grund av att både mindre svenska nischbanker och nya utländska aktörer försöker ta storbankernas marknadsandelar.</p><p>För att storbankerna ska kunna skapa lojala kunder måste de få dem hög involverade. Utifrån denna undersökning kan man dock se att bankkunderna inte är involverade när det gäller relationen till sin bank. Kunderna är viktigare för banken än vad banken är för kunderna.</p>