Denna studie handlar om storbankernas interna värdeskapande processer med de anställda för att kunna skapa lojala kunder. Fokus ligger på just den interna marknadsföringen då denna måste vara effektiv för att den externa marknadsföringen ska bli framgångsrik. Ambitionen med undersökningen är att analysera vilka marknadsföringsstrategier de traditionella storbankerna bör använda sig av för att skapa lojala kunder. Detta krävs då den svenska bankmarknaden idag karaktäriseras av en mättad marknad. Konkurrensen är hård på grund av att både mindre svenska nischbanker och nya utländska aktörer försöker ta storbankernas marknadsandelar. För att storbankerna ska kunna skapa lojala kunder måste de få dem hög involverade. Utifrån denna undersökning kan man dock se att bankkunderna inte är involverade när det gäller relationen till sin bank. Kunderna är viktigare för banken än vad banken är för kunderna.

Bakgrund och problemdiskussion: Bankkrisen under 1990-talet och den globala krisen mellan 2007 -2009 har kommit som en kalldusch för de svenska storbankerna, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, vilket har lett till betydande kreditförluster. Kreditförluster är den vanligaste orsaken till bankernas ekonomiska problem vid en finansiell kris då återbetalningsförmågan hos kredittagare försämras, samtidigt som det talar för att finansiella kriser är ett återkommande fenomen idag. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att se vilka åtgärder i kreditprocessen som gjorts efter finanskriserna i de fyra svenska storbankerna samt även se hur tidigare gjorda åtgärder stod sig under den senaste krisen. Vår ambition med uppsatsen är att de resultat vi får fram ska kunna användas av bankerna i kreditprocessen så att de påverkas mindre vid framtida eventuella kriser. Metod: Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ metod med respondenter med gedigen erfarenhet och ansvarspositioner inom storbankernas kreditprocesser och praktisk kunnighet gällande storbankernas påverkan av finansiella kriser. Slutsats: De svenska storbankernas kreditprocesser stod sig bra under den senaste globala krisen i jämförelse med bankkrisen under 1990-talet, orsaken till det är de åtgärder som gjordes i kreditprocessen efter bankkrisen inom banken. Kreditprocessen har under de senaste 20 åren gått från en delvis oprövad och snabb kreditprocess till att idag vara en mer sofistikerad och tungarbetad kreditprocess som ställer högre och strängare krav på kredittagarna. För att få kreditprocessen helt vaccinerad mot finanskriser anser vi att det behövs mer mod och integritet hos kredithandläggare för att på bästa sätt kunna förmedla den rådande situationen på ett korrekt och snabbt sätt. / Background and problem discussion: The banking crisis during the 1990s and the global financial crisis between 2007-2009 came as a cold shower for the four biggest Swedish banks, Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank and led to significant credit losses. Credit losses are the most common financial problems of banks during financial crises, because the repayment ability of borrowers can deteriorate. In addition, financial crises seem to be a recurring phenomenon today. Aim: The objective of this paper is to see what kind of changes that have been made after financial crisis, and also see how the previous changes during the recent banking crisis stood during the recent global crisis. Our ambition with the paper is that the results we obtain can be used by the Swedish banks credit process so that they are less vulnerable in the future. Method: The paper is based on a qualitative approach with respondents with extensive experience and influence in the credit process. The respondents in the four biggest banks have practical experience of the banks impact after the financial crises. Conclusion: The biggest Swedish banks credit process did well during the last financial crisis in comparison with the banking crisis in the 1990s. One of the reasons are the changes made after the previous crisis related to credit processes.. The credit process has, during the past 20 years, gone from a partially untested and fast-credit process towards a more sophisticated and heavy credit process which puts more responsibility on the borrowers. In order to fully protect banks against future financial crises, we believe more courage and integrity among credit managers is necessary. Upcoming threats needs to be reported in a proper and fast way.

2013 är det första året samtliga fyra svenska storbanker frivilligt väljer att upprätta separata hållbarhetsredovisningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka för vilka intressenter de svenska storbankernas hållbarhetsredovisningar som avser 2012, är mest relevanta. Studiens empiri består av en kvalitativ tvärsnittsstudie som utvärderar respektive hållbarhetsredovisning och sammanfattningsvis ger en helhetsbild av fenomenet. Empirin analyseras med stöd från teorier och forskningsstudier med koppling till hållbarhetsredovisning. Studiens analys resulterar i en slutsats som visar att storbankernas hållbarhetsredovisningar är mest relevanta för storbankernas egennytta i form av ett strategiverktyg som samtidigt belyser företagsandan. / 2013 is the first year that all four major Swedish banks voluntarily choose to establish separate sustainability reports. The purpose of this study is to find out for whom the major Swedish banks sustainability reports, relating to 2012, is most relevant. The empirical part consists of a qualitative cross-sectional study evaluating each sustainability report and in summary shows an overall picture of the phenomenon. The empirical data are analyzed with support from theories and research studies related to the subject sustainability reports. The analysis results in a conclusion that indicates that sustainability reports are most relevant to the major banks self-interest as a management tool that enhance corporate culture.

Studiens syfte avser att öka kunskapen kring tjänsteinnovation hos svenska FinTechbolag och storbanker samt att ta reda på hur de olika typerna av bolag arbetar med att styra denna typ av innovation. Vidare är syftet att identifiera samt förklara likheter och skillnader som existerar kring arbete och styrning av tjänsteinnovation hos FinTech-bolag och storbanker i Sverige. Detta görs för att ge en ökad förståelse till varför det finns olika syn i hur effektiva grupperingarna är gällande innovationsarbete. Således ska uppsatsen bidra med en tydligare förklaring kring varför FinTech-bolag anses mer innovativa än storbanker i Sverige. / The purpose of the study is to increase knowledge about service innovation at FinTech companies and major banks in Sweden and to find out how the different types of companies work and govern this type of innovation. Furthermore, the purpose is to identify and explain similarities and differences that exists in work and governance of service innovation at FinTech companies and major banks in Sweden. This is carried out to create a better understanding to why there is a different view of the groups efficiency in regards of innovational work. Thus, the thesis will contribute with further explanations to why FinTech companies are regarded as more innovative than major banks in Sweden.

In Sweden, savings in funds today is one of the most popular forms of savings. Through both active and passive choices, almost all Swedes are exposed to the fund market, where mutual funds are the most popular type of funds. A clear majority of these funds are actively managed, which means that one or more fund managers actively work with the investments of the funds, with the aim to outperform the market. This method of management has been hotly debated in recent years, when many scientists claim that fund managers generally fail to outperform the market in long term. At the same time, interest in sustainability investments has increased in recent years, which is reflected in the fund market where sustainability funds have become increasingly popular. This essay therefore focuses on these sustainability funds, with focus on comparing large banks with web-based fund companies. The large banks in Sweden have been criticized for the way they are working seen from a customer perspective, but their funds are still very popular. Against this background, the study aims to investigate whether one can find any differences in performance of actively managed sustainability funds between large banks and web-based fund companies. Using four different models to measure risk-adjusted return of security portfolios, the funds have been examined to see if it is possible to find any patterns in terms of performance and the type of company that manages the funds. The survey results show that there is a clear difference in performance between the large banks and the web-based fund companies, whereby the latter succeed much better. Of the four models used, the large banks do not outperform the market under one model, while the web-based companies manage to outperform the market according to three of the models. Thus it can be stated that if you are interested in saving money in actively managed sustainability funds, it is the web-based companies to turn to. As previously mentioned, the large banks funds are very popular, which means that Swedish private investors have much money to gain by allowing web-based companies to manage their money, rather than large banks.

Titel: Den mobila bankkunden - En kvalitativ studie om kundrelationer och värdeskapande inom den svenska banksektorn.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska storbanker arbetar med kundrelationer. Detta för att vi vill få kunskap om hur relationer har förändrats i och med digitalisering inom banksektorn samt för att kunna förstå hur banken måste anpassa sig och skapa värde för dagens mobila kund.  Forskningsfrågor: Hur upprätthåller banker relationen till den mobila kunden? Hur arbetar banker med att skapa värde för den mobila kunden?  Metod: En induktiv ansats har tillämpats i denna studie och genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har empiri samlats in. Ett hermeneutiskt synsätt har legat till grund för uppsatsen, för att vi vill förstå samt tolka hur banker upprätthåller kundrelationer och skapa värde för sina kunder.  Slutsats: Vi fann i vår studie att oavsett hur samhället påverkas av digitaliseringen är det allra viktigaste för bankerna att ha kunden i fokus. Kunden är en medverkande aktör i tjänsten och det centrala är kundens nöjdhet samt bekvämlighet i tjänsten. Kundens värde skapas genom att banken bidrar med trygghet, tillit, omtanke, kommunikation och utveckling. / Title:The mobile bank customer - A qualitative study about customer relations and value creation in the Swedish banking sector.  Purpose: The purpose of this research is to investigate the relationships between large commercial banks and their customers in Sweden. This will allow us to examine the changes that have occurred as a result of the digitalization of commercial banking. In addition, it will give an insight into how banks can adapt and be of value for today’s increasingly mobile customer.  Research questions: How do commercial banks maintain relations with their increasingly mobile customers? How do banks try to make value for their mobile customers?  Method:An inductive approach has been applied in this study, and through qualitative semi structured interviews data has been gathered. A hermeneutical approach has given rise to the study, since we want to understand and depict how banks maintain customer relations and create value for their customers. Conclusion: No matter how society is affected by digitalization, we found that it is very important for the banks to focus on the customer. The customer is a participant in the service and the central focus is the customer's satisfaction and convenience in the service. The customer's value is created by the bank contributing with security, trust, consideration, communication and development.

Bakgrund och problematisering: Kraven på CSR har ökat i både Sverige och i omvärlden. En bransch som under 2000-talet har ökat sitt engagemang i CSR-frågor är banksektorn. Banker har en stor ekonomisk betydelse för samhället, men även en stor betydelse för hållbarhet och social utveckling. Banker är aktiva i socialt ansvarstagande företag och är benägna att redovisa information om sina CSR-aktiviteter. Trots detta har banker inte haft en stor uppmärksamhet inom CSR-forskningen jämfört med andra sektorer. Likaså har få studier inom CSR varit longitudinella. Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera hur de fyra största svenska bankerna, Handelsbanken, SEB, Nordea och Swedbank har presenterat sina CSR-aktiviteter under perioden 2000–2010. Frågeställning: Hur har CSR-aktiviteterna utformats inom de fyra största bankerna i Sverige mellan åren 2000–2010? Metod: För denna undersökning har en kvalitativ innehållsanalys av storbankernas års- och hållbarhetsredovisningar mellan åren 2000–2010 genomförts. I innehållsanalysen tillämpades en framväxande kodning där kategorier utformades efter en granskning av det empiriska materialet. Innehållet delades in i fyra teman; intressenter, miljö, etik och filantropi. Resultat och slutsats: Resultaten i denna undersökning visar att bankerna har utformat CSR-aktiviteter inom liknande områden vilka är intressenter, miljö, etik och filantropi. Alla bankerna hade utökat sina ansvarsåtaganden och haft ett aktivt deltagande i CSR-frågor genom åren 2000–2010. Skillnaderna i deras CSR-arbete ligger mest på när bankerna har utvecklat sina aktiviteter, men CSR-arbetet inom storbankerna har i slutändan tenderat att likna varandra. / Background and problematization: The demands of CSR have increased in both Sweden and the rest of the world. A sector which has during the 2000s increased its commitment to CSR issues is the banking industry. Banks have a great economic importance for society, but also a great importance for sustainability and social development. Banks are active in socially responsible companies and are inclined to report information about their CSR activities. Despite this, banks have not had a great attention in the field of CSR research compared to other sectors. Few studies within CSR have also been longitudinal. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze how the four largest Swedish banks Handelsbanken, SEB, Nordea and Swedbank have presented their CSR activities during 2000-2010. Research question: How have the CSR activities been formed within the four largest banks in Sweden between the years 2000-2010? Method: For this study has a qualitative content analysis of the four largest banks annual reports and sustainability reports during 2000-2010 been conducted. In the content analysis, emerging coding has been used where categories were developed after an examination of the empirical material. The content was divided into four themes: stakeholders, environment, ethics and philanthropy. Result and conclusion: The result in this study shows that the banks have presented CSR activities in similar areas which are stakeholders, environment, ethics and philanthropy. All the banks had extended their responsibilities and had an active participation in CSR issues during 2000-2010. The differences between their CSR activities are mostly when they developed them, but in the end the banks have tended to be similar in their CSR.

Titel: Relationen mellan traditionella storbanker och fintechföretag - Konkurrens eller samarbete? Ämne: Självständigt uppsatsarbete inom företagsekonomi, 30 hp Författare: Angelica Svensson & Fredrika Årzén Forskningsfråga: Hur ser relationen ut mellan traditionella storbanker och fintechföretag inom kreditgivning till företag? Syfte: Studiens syfte är att beskriva relationen mellan traditionella storbanker och fintechföretag på kreditgivningsmarknaden för företag i Sverige idag. Vidare ska studien analysera och skapa en förståelse för den här relationen, samt utveckla teoretiska begrepp avseende konkurrens och samarbete. Metod: En kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats har varit utgångspunkten för studiens genomförande. Litteraturgenomgången och den teoretiska referensramen bygger på inhämtad information från litteratur samt tidigare forskning. Intervjuer har genomförts med 9 respondenter från både traditionella storbanker och fintechföretag. Slutsats: Resultatet som studien kommer fram till visar på att traditionella storbanker och fintechföretag har olika utlåningstekniker de utgår ifrån, med bakgrund i att det finns olika motiv och drivkrafter som driver dem. Motiven och drivkrafterna påverkar möjligheten till konkurrens och samarbete, då deras respektive utgångslägen ser olika ut inför en samverkan. En paradoxal strategisk process kan ses uppstå utifrån deras olika motiv och drivkrafter att beakta i ett sammanhang där de är verksamma på samma marknad. / Title: The relationship between traditional large banks and fintech companies – Competition or collaboration? Topic: Independent Project in Business Administration 30 credits  Author: Angelica Svensson & Fredrika Årzén  Research question: What is the relationship like between traditional commercial banks and fintech companies in corporate lending? Purpose: The purpose of the study is to describe the relationship between traditional commercial banks and fintech companies in the corporate lending market for business in Sweden today. Furthermore, the study aims to analyze and develop an understanding of this relationship, as well as develop theoretical concepts regarding competition and collaboration. Method: A qualitative method with an abductive research approach has been the basis for conducting the study. The literature review and the theoretical framework are based on gathered information from literature and previous research. Interviews have been conducted with 9 respondents from both traditional commercial banks and fintech companies. Conclusion: The findings of the study indicate that traditional commercial banks and fintech companies employ different lending techniques driven by their distinct motivations and incentives. The diverse driving factors influence the possibilities of competition and collaboration, as their historical backgrounds vary when considering cooperation. A paradoxical strategic process can be observed due to their differing perspectives and the different factors they need to consider when operating in the same market.

This study investigates challenges that emerge for Swedish incumbent banks when pursuing compliance with IT security regulations, while simultaneously striving towards innovation in order to maintain market competitiveness in terms of digital payment service offerings. As competition increases within the payment service industry, developing innovative services becomes increasingly important. At the same time, it is essential that these solutions maintain a high level of IT security, both in terms of the preservation of customer trust as well as in terms of compliance with financial regulations. Consequently, the aim of this study was to contribute to research from an incumbent banking perspective, where theory together with a qualitative case study has revolved around the topics of technology, compliance, and innovation in the pursuit of identifying key challenges. The study included a series of interviews with respondents within banking, IT security, and compliance management. This resulted in three principal challenges regarding compliance and innovation within payment services at incumbent banks, along with proposed actions to be taken. Firstly, the necessity of incrementally transitioning from legacy infrastructure towards modernized platforms was established. Secondly, banks are encouraged to make trade-offs between regulations and deploying new products and services. Finally, for banks to engage in communication and collaboration within the organization as well as with regulators can facilitate compliance as well as promoting harmonization of regulations. / Denna studie undersöker de utmaningar som svenska storbanker står inför i en digitaliserad miljö där både IT-säkerhet och innovation behöver tillgodoses för att upprätthålla konkurrenskraft gällande betaltjänster. Då konkurrensen ökar inom betaltjänstsektorn blir utvecklingen av innovativa tjänster allt mer betydelsefull. Samtidigt är det viktigt att dessa lösningar håller en hög nivå av IT-säkerhet, dels för att bibehålla kundförtroende, men också för att banker lyder under finansiella regelverk. Följaktligen var syftet med denna studie att bidra till kunskap om utvecklingen av framtidens betaltjänster. Teori och empiri kretsade kring områdena teknik, regelverk och innovation, med en strävan att identifiera huvudutmaningar på området. I en kvalitativ fallstudie inkluderandes en serie intervjuer med experter inom banksektorn och ITsäkerhet. Resultaten visade att de viktigaste utmaningarna kopplat till regelefterlevnad och innovation inom betaltjänster för storbanker är nyttjandet av föråldrad teknik, behovet av en avvägning mellan att uppfylla regelverk och utveckling av nya produkter och tjänster, och slutligen kommunikation och samarbete inom både organisationen och med lagstiftare.

Den pågående digitaliseringen kan ses som en av de mest väsentliga omvandlingarna av det moderna samhället, vilket har påverkat stora delar av näringslivet och människors vardag. Digitaliseringen har bidragit till omfattande förändringar i hur organisationer bedriver sin verksamhet och en av de främsta utmaningarna anses vara relaterade till utformningen av affärsmodeller. En bransch som formats av digitaliseringen är banksektorn, där utvecklingen har accelererat de tio senaste åren. Den svenska banksektorn har genomgått en omvandling som kännetecknats av en övergång från hierarkiska och byråkratiska strukturer till att följa principer om öppenhet och flexibilitet. De fyra storbankerna har länge dominerat den svenska banksektorn men utmanas av digitala aktörer i allt större utsträckning. Föreliggande studie syftade till att beskriva och analysera svenska stor- och nischbankers syn på förhållandet mellan digitaliseringen och affärsmodeller, vilket även innefattade att identifiera drivkrafter till förändringar av bankernas affärsmodeller. Tidsramen för studien avgränsades till de tio senaste åren, det vill säga, mellan år 2009 och 2018. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsstrategi och en fallstudie genomfördes. Studieobjekten utgjordes av storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank samt de digitala nischbankerna Avanza och Nordnet. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en metodtriangulering, vilket inkluderade elva semistrukturerade intervjuer och årsredovisningar. Vidare genomfördes analysen tematiskt med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade överlag på att samtliga banker hade genomgått stora förändringar i sina affärsmodeller, där det förekom både likheter och skillnader mellan stor- och nischbankerna. Drivkrafterna för ändring av bankernas affärsmodeller till följd av digitaliseringen var emellertid samma oavsett stor- eller nischbank. Bankernas affärsmodeller hade förändrats med avseende på kundinteraktioner, resurser, integration med externa partners samt intäktsströmmar och kostnadsstruktur. Avslutningsvis identifierades teknologisk utveckling, företagsstrategier och imitation, förändrade kundbeteenden, förändrade regelverk och nya aktörer som centrala drivkrafter för ändring av bankernas affärsmodeller till följd av digitaliseringen. / Digitalization has been one of the most transformative changes to our modern society. This shift has affected almost all aspects of daily life and extensively shaped how organizations operate. One of the most challenging aspects within digitalization is related to business models. The banking sector is a key example of an industry that has been continually shaped by digitalization. In the past decade, this development has rapidly accelerated and as a result, there is a need for banks to review their business models. The Swedish banking sector has been characterized by hierarchical and bureaucratic structures to follow principles of openness and flexibility. Four big banks have long dominated the Swedish banking sector; however, they are increasingly being challenged by digital players. This study aimed to describe and analyze how Swedish banks perceived the relationship between digitalization and business models, which includes identifying the driving forces behind the changes within banking business models. The study's timeframe was delimited to the last ten years, that is, from 2009 through 2018. A qualitative research strategy was applied in which a case study was conducted including four Swedish big banks (Handelsbanken, Nordea, SEB, and Swedbank) and two digital niche banks (Avanza and Nordnet). Data collection was carried out using a method triangulation, which included eleven semi-structured interviews combined with annual reports. The study was analyzed through a thematic qualitative content analysis. Overall, the study's results showed that digitalization has changed the business models of big and niche banks, both similarly and differently. Although, the driving forces behind the changes within the banking business models were similar regardless type of bank. Changes in the business models were primarily based on customer interaction, resources, integration of external partners, revenue streams and cost structure. Lastly, technological development, corporate strategy and imitation, changed customer behaviour, changed regulations and new market participants were identified as keydrivers for changing the banks’ business models as a result of digitalization.