The purpose of this master thesis in Library and Information Science is to contribute to the knowledge of the conditions the public libraries have for their integration work — i.e. activities intended for newcomers — from the librarians’ perspective. The participating libraries were located in municipalities with significant refugee reception and a total population under 30 000 residents. Six integration librarians from six public libraries participated in qualitative semistructured interviews, which were analysed with qualitative content analysis and discussed within the theoretic framework of Practice Theory as described by Stephen Kemmis. The results show that public libraries based in smaller municipalities are vulnerable to increase of demands and that their needs of resources and/or relief by additional meeting places and citizen offices increases proportionally. The libraries are dependent of adult educational associations and NGO:s voluntary work to offer demanded activities such as language meetups and IT support. The respondents show a low degree of planning and evaluation in their integration work and few participate in the existing expert network. The most reflecting respondents aim to make all activities inclusive for all visitors. The library economy is characterized by temporary projects. The lack of evaluation and documentation threatens to weaken the position within the municipality and make the libraries subjects to saving measures. New program activities need time to get established, but the respondents believe that the needs will remain when the immigrants are no longer newcomers, which speaks for the need of increased long term planning.

Denna uppsats undersöker hur några svenska private equity bolag arbetar för att skapa värde i sina portföljbolag. Tidigare studier har huvudsakligen gjorts på amerikanska och brittiska företag och det är därför av intresse att undersöka svenska private equity bolag. Utifrån litteraturgenomgången identifierades tre teoretiska koncept som betydande för private equity bolagens värdeskapande arbetet: mål, strategisk planering och humankapital. Dessa teoretiska koncept som användes för att analysera data som samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att (1) målformulering är en styrande faktor såväl som utgångspunkten för det värdeskapande arbetet för PE-företagen. (2) Den strategiska planen skapas redan innan due diligence genomförs och att regelbundna avstämningar görs för att följa upp planen. (3) Företag använder styrtekniker som är en förutsättning för att implementera de operativa teknikerna. / In previous years, research has been conducted on private equity and the value creation investors carry out in their portfolio companies. Earlier studies have mainly been done on American and British companies, it is therefore of interest to investigate Swedish private equity companies. A research question was formulated as follows: How do Swedish private equity companies create value in their portfolio companies? To answer the question, semi-structured interviews were conducted with four persons employed at different private equity firms. Information was examined and also used from previous research. The results show that (1) goals are a governing factor as well as the starting point for the value-creating work for the PE companies. (2) The strategic plan is created even before the implementation of due diligence and that regular reconciliation are made to follow up the plan. (3) The PE companies exploit their human capital throughout the value-creating process, but above all in the follow-up of the strategic plan and the formulation of goals.

The following study is about how non-profit organizations in Sweden with focus on social services utilize strategic planning in their organizations. Furthermore, the thesis addresses the existential challenges associated with the strategic planning process. In addition, the study also takes the possible benefits of strategic planning process into consideration. With help of interviews and previous research the thesis has managed to gain plentiful information regarding the strategic planning process, its possible challenges as well as the benefits associated with the process. After analyzing both the empirical and theoretical materials, the study has come to the conclusion that strategic planning is an integral factor for the non-profit organizations' success. This is because the strategic plan aids the non-profit organizations when it comes to defining its goals as well as achieving them. In addition, the strategic planning process creates a sense of community in the organizations. Conversations and discussions that arise during the process are valuable and create cohesion. However, there are some potential challenges as well pertaining to the strategic planning process, which are addressed in the study later. Despite all the possible challenges all non-profit organizations that have been interviewed state that the benefits of the strategic plan outweigh the costs generated by creating and implementing the strategic plan.

Befolkningstillväxt är planeringsidealet i dagens samhälle. Med tillväxt tillkommer dock utmaningar som behöver bemötas. Syftet med arbetet är därför att studera hur Kalmar och Varbergs kommun planerar för en ökad befolkningstillväxt och vilken effekt denna befolkningstillväxt har på den kommunala samhällsservicen. Kommunerna har valts ut då de har haft en kraftig befolkningstillväxt under de senaste åren. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt dokumentanalys av kommunernas strategiska dokument har genomförts som sedan har analyserats utifrån olika teman. Strategisk planering och tidigare forskning inom ämnesområdet, såsom förtätning, har använts för att analysera kommunernas hantering av befolkningstillväxten ytterligare. Utifrån datainsamlingen går det att tyda att kommunerna har påverkats i olika grad av befolkningstillväxten. Kalmar kommun upplever att de kan hantera utmaningarna med befolkningstillväxten. Varbergs kommun finner att befolkningstillväxten skapar utmaningar att bemöta behov av kommunal service. Samplanering av bostäder och service är en utmaning för kommunerna men anses vara det bästa sättet att bemöta befolkningstillväxten. / Population growth is the ideal of planning in today's society. With growth, however, there are challenges that need to be addressed. The purpose of this study is to analyze how the municipalities of Kalmar and Varberg plan for increased population growth and what effect this has on the municipal community service. Both municipalities have had strong population growth in recent years. Qualitative semi-structured interviews and document analysis of the municipalities' strategic documents have been carried out, which have then been analyzed on the basis of various themes. Strategic planning and previous research in the subject area, such as densification, have been used to further analyze the municipalities' management of population growth. Based on the data collection, municipalities have been affected to varying degrees by population growth. Kalmar feels that they can handle the challenges of population growth. Varberg finds that population growth creates challenges in meeting the need for municipal services. Co-planning of housing and services is a challenge for the municipalities but is considered to be the best way to respond to population growth.

Under 2010 antogs en ny regionplan för stockholms län, RUFS 2010. Planens mål är att “Stockholm ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion”. Dialog och samverkan har varit viktiga utgångspunkter både för planprocessen och det framtida arbetet med att genomföra planen. Regionen har arbetat med att involvera kommunerna i regionplaneprocessen, bland annat som ett sätt att förankra regionplaneringens innehåll även i kommunernas egna strategiska planering. I den här studien har jag undersökt relationerna mellan medborgarna, kommunerna och regionen i planeringen, för att söka svar på frågor om makten över den strategiska planeringen, vem som har tillträde till arenorna där beslut fattas samt medborgarnas möjligheter till inflytande i den regionala planeringen. För att svara på mina frågeställningar har jag gjort en fallstudie i stockholmsregionen, där jag studerat den nya regionplanen och ett antal stockholmskommuners översiktsplaner. Målet med min fallstudie har varit att undersöka relationerna mellan RUFS 2010 och kommunernas översiktsplaner för att se hur de olika planprocesserna har hanterat frågor om makt och deltagande. För att få en större inblick i hur planprocesserna gått till har intervjuer med tjänstemän som arbetat med plandokumenten varit en viktig del av min fallstudie. I min analys har jag använt mig av teorier om deltagande, berättande och makt över planeringen. Mina slutsatser är att även om den regionala planeringen inte har någon formell makt, så har regionen makten att agera som agendasättare och skapare av en arena för dialog och samarbete. Frågan är bara vem som har tillgång till den arenan? / In 2010, the Stockholm County passed a new regional plan called RUFS 2010. The aim of the plan is to turn Stockholm into the most attractive urban city-region of Europe. Dialogue and collaboration have been essential starting points for the planning process and the processes of implementing the plan. The regional government has put a lot of effort into involving the municipalities in the regional planning process, to establish the contents of the county plan in the municipalities own strategic planning. In this paper I’ve investigated the relationships between the region, the municipalities and the public, in search for answers to questions concerning power over the strategic planning, accessibility to the arenas where decisions are made and citizens’ opportunities to influence the regional planning To answer my questions, I’ve done a case study of the Stockholm region, where I studied the new regional plan and a number of municipal master plans. The aim of my case study was to examine the relationships between RUFS 2010 and the municipal plans, to see how issues of power and participation were handled in the planning processes. To get insight into the planning processes I’ve also conducted interviews with municipal planners. I’ve used theories of participation, storytelling and power to analyse my case. My conclusions are that even if the region has no formal power over the planning, they have the power to act as an enabler and creator of an arena for dialogue and collaboration. But, who has access to the arena?

Klimatförändringarna ökar havsnivåer och nederbörd, vilket påverkar våra samhällen. Svensk lagstiftning kräver att kommuner klimatanpassar och inte utsätter bebyggelse för risk. Trots detta driver politiska viljor och attraktivitet på exploatering i havsnära lägen, som anses vara sårbara för översvämningsrisk. Därför syftar uppsatsen till att undersöka hur två svenska kommuner (Norrköping & Nyköping) arbetat med strategisk planering vid byggnation i havsnära lägen, för att se hur kommunerna säkerställer plan- och bygglagen och medborgarnas trygghet. Studien bygger på kvalitativa metoder och har genomförts med dokumentanalys och intervjuer med kommunala tjänstemän. Resultatet visar att det finns stora skillnader i hur kommunerna arbetar med strategisk planering för att hantera översvämningsrisker. Detta visar sig i kommunernas planprocess och hur dessa har gått till. Uppsatsens slutsatser är att den strategiska planeringen är ett viktigt verktyg vid planering för översvämningsrisker, då den kan hjälpa till att skapa riktlinjer och utredningar kring en svår och komplex samhällsutmaning. / Climate change increases sea levels and precipitation, which affects our communities. Swedish legislation requires municipalities to work with climate adaptation and not expose buildings to risk. Despite this, political wills and attractiveness drive development in coastal locations, which are considered vulnerable to flood risk. Therefore, the essay is aimed to investigate how two Swedish municipalities (Norrköping & Nyköping) worked with strategic planning when building in locations close to the sea, to see how the municipalities ensure the planning and building law and the safety of the citizens. The study is carried out with document analysis and interviews with municipal officials. The results show that there are large differences in how the municipalities work with strategic planning to manage flood risks. This is also evident in the municipalities' planning process and how these have been carried out. The essay's conclusions are that strategic planning is an important tool when planning for flood risks, as it can help create guidelines and investigations around a difficult and complex societal challenge.

I det här arbetet undersöks hur samtida fysisk planering förhåller sig till serviceorten: det mindre samhället med viktiga servicefunktioner som tillgodoser många vardagliga behov. Utgångspunkten för studien är upplevelsen av att dessa samhällen ofta är bortglömda och förbisedda när det kommer till fysisk planering. Mycket i den samtida planeringen kretsar kring det urbana och hur städer ska utvecklas, förtätas och växa. Här handlar det om samhällen som är något annat, någonstans mellan stad och landsbygd. Syftet med kandidatarbetet är att undersöka serviceortens roll i samtida planering i ljuset av begreppen stad–land och den urbana normen. I arbetet används fallstudie som forskningsstrategi och textanalys som metod för att granska strategiska plandokument från Växjö kommun med fokus på tätorten Rottne. Som teoretiskt ramverk används den urbana normen och förhållandet mellan stad-land. Avsikten är att undersöka hur förhållandet mellan centralort och service­ort inom kommunen tar sig uttryck i kommunala plandokument och vilken plats service­orten har i förhållande till det urbana mer generellt. Det empiriska materialet i arbetet består av tre översiktsplaner samt fördjupning av översiktsplan, grönstrukturplan, ortsanalys, aktualitetsprövning av översiktsplan och landsbygdsplan. Samtliga dokument kommer från Växjö kommun. Rottne anses utgöra ett bra fall för studien då det i många avseenden kan anses vara en typisk serviceort. Av plandokumenten framgår att kommunen prioriterar serviceorterna. De beskrivs som viktiga för kommunen som helhet och förhållandevis mycket resurser läggs på den strategiska planeringen av serviceorterna. Ett genomgående mönster har varit kommunens önskan om att öka Rottnes attraktivitet för att attrahera nya invånare till orten. Konflikter mellan motstridiga intressen uppstår när naturvärden och bevarande av kulturmiljöer ställs mot utveckling och tillväxt i form av exempelvis attraktiva bostäder. I plandokumenten beskrivs natur, kulturlandskap och landsbygd som resurser för produktion och rekreation för den urbana människan. Sammanfattningsvis ses hur urbana ideal tar sig uttryck i planeringen av serviceorten.

Uppsatsens syfte är att belysa hur feminism och jämställdhet diskuteras i den strategiska planeringen i Stockholm. Genom att analysera Stockholms översiktsplan ur ett feministiskt perspektiv ämnar uppsatsen att undersöka hur jämställdhet reflekteras över i stadsbyggandsmålen. Vidare så har även intervjuer genomförts med planerare i Stockholm för att skapa en uppfattning om hur jämställdhet och sociala mål reflekteras över inom samhällsplanering och vilka förutsättningar Stockholm har att planeras jämställt. Resultatet visar på att det finns mycket ambitioner på att planera jämställt och för alla men att många perspektiv bortses från i ambitionen att inkludera alla i planeringen vilket kan leda till upprätthållandet av ojämställda sociala strukturer i samhället. För att utveckla en mer jämställd planering måste fler perspektiv och dimensioner av samhället integreras i planeringen, det kan göras genom ett normkritiskt och intersektionellt synsätt. Vidare visar resultatet på att dessa perspektiv måste integreras i hela planeringsprocessen för att skapa en förändring i strukturer som upprätthåller ojämlika maktförhållanden i staden. / The objective of this thesis is to elucidate how feminism and equality is discussed in relation to strategic urban planning in Stockholm. The analysis will evaluate how equality is treated and discussed in Stockholm’s comprehensive plan and how it is generally discussed within planning in Stockholm. The thesis starts with presenting a background on sustainability and equality in Stockholm followed by a theoretical background on environmental justice and the concept of the right to the city in relation to equality. Further on a theoretical background on post structural feminist theories and the concepts norm critical thinking, subjectivity, intersectionality and a discussion about the implications of language on the discourse will be presented. In the next segment the methods used will be presented, which are Bacchi’s (2009) method to analyse a discourse, ‘What’s the problem represented to be? ́, and semi structural interviews with professionals in Stockholm. The next section is a presentation of the results from the analysis and interviews, which indicates that equality in strategic planning would improve by including feminist perspectives such as intersectionality and norm critic thinking to integrate more people in the objective of the city.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005.

Climate changing is a growing problem for many countries and communities over the world. The cities has a huge work to deal with in their reforcements of their cities to be resilient ones. This thesis makes an effort to investigate and illuminate some of the problem the cities has to solve related to flooding, hazards, erosions, rising sea levels and crotches. This thesis will help to find solutions that international and national efforts has produced and handed out to each other. A lot of communities are charing their excellent tools that works for them. The interesting question is then; what tools can a spatial planner use in their own city? Some tools are reported in this thesis and some of them are applied on a town called Ljungby, in south of Sweden, in an effort to make Ljungby a more resilient city. Most of the tools is about different sustainable storm water solutions that will reduce the water flow in the city and to reduce the stress on the sewer system when it is raining. / Efter att ha studerat undersökningar som Förenta Nationerna (FN) har gjort över hela jorden kan det konstateras att klimatet förändras. Klimatet blir varmare och till följd av detta smälter isarna som får följder på vattnets flöden. Havsnivåerna stiger och länder drabbas av översvämningar med stora ekonomiska förluster och dödsfall som följd. Ett stort arbete pågår, världen över, med att ta fram och utbyta verktyg som kan lindra och förebygga konsekvenser orsakade av naturkatastrofer som är kopplade till förändringar i klimatet. I Sverige driver Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetet mot att klimatanpassa städer i Sverige. De samarbetar med 19 svenska myndigheter som samlar statistik för att kunna sammanställa risk- och hotkartor att använda som underlag till att ta fram verktyg. Verktygen innefattar inte enbart fysiska konkreta åtgärder utan handlar även om olika typer av handlingsplaner, det vill säga hur arbetet kan bedrivas inom kommunen. En rad hållbara dagvattenlösningar har sammanställts. Några av dem har tillämpats på Ljungby i ett försök att göra Ljungby mer resilient mot förändrade vattenflöden som är kopplade till klimatförändringar.