I och med ett ökat vårdbehov i samhället ställs det utöver medicinska krav också krav på att svensk sjukvård ska öka effektiviteten i sina vårdprocesser. Denna studie utfördes på Seldingerenheten som tillhör den Kardiologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping. På Seldingerenheten utförs behandling av hjärt- och kärlsjukdomar med avancerad kateterteknik i specialutrustade labb. Utöver labben finns det en övervakningsavdelning där patienter som ska behandlas i labben kan få för- och eftervård. Arbetet på Seldingerenheten är uppdelat efter olika sektioner beroende på vilken typ av hjärt- och kärlsjukdom som behandlas. Det finns övergripande planeringsgrupper som planerar på en mer strategisk (långsiktig) nivå medan den mer specifika planeringen på övervakningsavdelningen sker uppdelat efter de olika sektionerna. Tanken med studien var att presentera vilken planering som borde göras på de olika nivåerna samt hur dessa kan integreras med varandra. Varje sektion planerar idag sitt eget patientflöde och bokar in patienter för behandling i labben. När en patient ska behandlas i labben krävs för- och eftervård som antingen kan ske på någon vårdavdelning om patienten är inneliggande eller på övervakningsavdelningen för dagsjukvård. Hur patienter bokas in påverkar därmed patientflödet på dessa vårdavdelningar. Att det inte finns någon gemensam planering eller ett verktyg där de olika sektionerna kan se när patienter är inbokade på Seldingerenheten leder till ett ojämnt patientflöde på övervakningsavdelningen. Studiens resultat visade på ett flertal olika åtgärder som kan tas för att skapa ett jämnare patientflöde och en mer hållbar arbetsmiljö på övervakningsavdelningen. De teorier som åtgärdsförslagen baserats på visar att den negativa effekten av ett ojämnt patientflöde kan minskas genom att antingen påverka patientflödet och dess variation eller genom att vidta åtgärder på övervakningsavdelningen för att hantera situationen som den är.

Den fysiska planeringen har i svensk och internationell planeringslitteratur tillskrivits en viktig roll i klimatomställningen. Kommunerna besitter i Sverige, och i flera andra länder, en egen rätt att bestämma över hur mark och vatten ska användas. Genom översiktsplan och detaljplaner kan kommunen styra lokalisering och till viss del utformning av bebyggelse. Detta kan påverka behovet av transporter och av energi och därigenom ha en inverkan på utsläppen av växthusgaser. Men ett glapp mellan strategisk planering på översiktsplanenivå och konkret markplanering i detaljplaner har visat sig försvåra en utsläppsminskande planering. Med andra ord har tidigare studier visat på att utsläppsminskande strategier som formuleras i den vägledande översiktsplanen har svårt att få genomslag i den sedan juridiskt bindande detaljplanen.    Inom planeringslitteraturen tenderar den strategiska planeringen att ställas i kontrast till den lagstadgade detaljplaneringen. För att öka möjligheten att överbrygga glappet mellan en strategisk och konkret planering tar uppsatsen teoretiskt avstamp i en syn på den strategiska planeringen som en praktisk färdighet som kan tillämpas på såväl översiktsplan som detaljplan. Syftet med uppsatsen är utifrån detta att analysera den fysiska planeringens potential att bedriva en utsläppsminskande planering och i förlängningen bidra till en ökad förståelse för den fysiska planeringens möjligheter att bidra till en klimatomställning.    Undersökningen har utformats i form av en fallstudie där samspelet mellan översiktsplan och detaljplaner i Norrköpings kommun utgör fallet. Empirin har samlats in genom dokumentstudier av två översiktsplanedokument samt tre detaljplaner med tillhörande planhandlingar. Materialet har analyserats utifrån Patsy Healeys (2007) tre dimensioner av förändringskraft – filtrering, fokusering och mobilisering – samt Aall med fleras (2007) fyra ambitionsnivåer av lokalklimatpolitik.    Studien kan ur ett nytt perspektiv bekräfta tidigare dragna slutsatser att den utsläppsminskande planeringens potential begränsas av ett haltande samspel mellan planeringens strategier och åtgärder. Analysen indikerar på att den kommunala ambitionsnivån för att minska utsläpp av växthusgaser tenderar att minska i takt med att planeringen konkretiseras och retoriska strategier ska bli till juridiskt bindande åtgärder. En låg ambitionsnivå och en svag förändringskraft verkar därmed utgöra hinder för den fysiska planeringens potential att bidra till en klimatomställning.  Samtidigt synliggör uppsatsen att det finns behov av att nyansera förväntningarna på den kommunala planeringens potential och vidare reflektera över vad som i ett planeringssammanhang läggs i begreppet klimatomställning.

Låt oss anta att Nacka kommun, företag och medborgare i samverkan ser den nya tunnelbanesträckningen till Nacka centrum som en möjlighet att skapa de ”trendbrott” i dagens utveckling som behövs för att stödja att centrala Nacka uppfyller sin del av tvågradersmålet till 2050. Studien använder sig av den normativa scenariotekniken backcasting och utgår från ovanstående antagande för att skapa ett scenario för 2030. Scenariot illustrerar en metod för hur planerare, politiker och andra aktörer kan samverka för att bidra till en hållbar stadsutveckling. Scenariot har tagits fram med hjälp av en workshop med deltagare inom olika kunskapsområden från ett konsultbolag i samhällsbyggnadsbranschen och Nacka kommun, där backcastingtekniken tillämpades. Syftet med studien är att illustrera ett alternativ för hur centrala Nacka år 2030 kan se ut om Nacka kommun med andra aktörer i samverkan bestämde sig för att ge ett bidrag till att centrala Nacka ska uppfylla sin del av tvågradersmålet, samt att ge exempel på hur backcasting kan användas i samhällsplaneringen. Studien utgår ifrån att den idag planerade t-banedragningen till Nacka centrum kommer att bli av, och att det i sin tur blir en möjlighet för förändring mot en hållbar utveckling i de centrala delarna av Nacka. Studien har även ett aktörsperspektiv och kartlägger vilka aktörer som idag är med och påverkar utvecklingen i centrala Nacka och vilka som enlig scenariot för 2030 kommer att vara med och påverka utvecklingen. Ett omvärldsscenario för 2030 användes i syfte att få deltagarna att befria tanken och tänka bortom dagens planering. Scenariot för centrala Nacka 2030 förmedlar bilden av centrala Nacka som det skulle kunna se ut om planerare och andra aktörer använder sig av kreativitet och nya idéer för att ge sitt bidrag till uppfyllandet av tvågradersmålet och halvera sina utsläpp till 2050. Vidare visar studien hur backcasting kan användas som en ny metodik i kommunal planering i arbete med exempelvis hållbarhetsprogram för stadsdelar.   NYCKELORD: Backcasting, framtidsstudier, workshop, centrala Nacka, omvärldsscenario, aktörssamverkan, strategisk planering / SitCit - Situation of Opportunity in the Growth and Change of three Stockholm City Districts – everyday life, built environment and transport explored as Energy Usage Systems (EUS) and Governance Networks

Bakgrund: Valet av strategi kan vara en avgörande faktor för att ett företag ska kunna anpassa sig efter en föränderlig miljö. Eftersom dagens affärsmiljö är dynamisk och snabbt förändras behöver företagen ständigt inrätta sig efter dessa. Det som ger upphov till att ageranden är nödvändiga när marknaden förändras är osäkerhet som kan leda till ekonomiska svårigheter. Strategi och strategisk planering är betydelsefullt för att ett företag ska nå sina mål. Däremot kan uppfattningen av vad som är strategiskt variera. Stora företag och SME tenderar att skilja sig åt eftersom SME är mindre formella i både strategi och strategisk planering. Med bakgrund av detta saknas forskning beträffande förändringar under osäkerhet i samband med strategi men även beträffande hur SME agerar för att överleva under osäkerhet. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur företag i känsliga branscher anpassar sin strategi under osäkra förhållanden och förklara dess påverkan på företagen. Ur detta kommer även eventuella likheter och skillnader identifieras i hur SMEs och stora företag agerar under osäkerhet. Metod: Studien utgår från ett kvalitativt tillvägagångssätt där forskningsansatsen är abduktiv. För att samla in det empiriska materialet har semistrukturerade intervjuer genomförts. Totalt genomfördes tio intervjuer vid nio olika företag som sedan låg till grund för den empiriska analysen. Fortsatt genomfördes en analys med utgångspunkt i vad som beskrevs i den empiriska analysen och jämfördes med den teoretiska referensramen för att finna eventuella likheter och skillnader. Slutsats: Studiens resultat visar att företag hanterar strategi under osäkra förhållanden genom att anpassa förhållningssätt utefter sin grundstrategi. Detta görs främst genom att företagen anpassar sig efter efterfrågan på marknaden. Fortsatt återfinns skillnader i hur stora företag och SME hanterar strategi. De stora företagen tenderar att vara mer formella och tillämpa strategisk planering för strategiska krisåtgärder medan SME endast arbetar med förebyggande åtgärder. / Background: The preferred strategy can be a decisive factor when it comes to a company’s ability to adapt to a changing environment. Taking into account that today’s business environment is dynamic and rapidly changing, companies are more or less obligated to adjust to this. The cause of this action regarding the change on the market is the uncertainty which can result in financial difficulties. Strategy and strategic planning is significant with regard to the company’s ability to achieve its goals. However, the perception of what is strategic can vary. Big companies and SME tend to differ since SME are less formal, both when it comes to strategy but also to strategic planning. With this said, there is a lack of research regarding changes during uncertain situations in connection with strategy, but also how SME act in order to survive the uncertainty. Purpose: The aim of this study is to create an understanding regarding companies within sensitive industries and how they adapt their strategy during times of uncertain conditions, but also explain its impact on them. Furthermore, to be able to refer back to the purpose, differences and similarities will be presented in relation to how SME and big companies are acting at the time of uncertainty. Method: The study is based on a qualitative approach where the research approach is abductive. In order to be able to achieve the empirical material, semi-structured interviews have been highly necessary. In total, ten interviews were conducted of which nine were companies. These interviews then formed the basis of the empirical analysis, which were then compared to the theoretical frame of reference for further analysis to examine possible similarities and differences. Conclusions: The result of this thesis shows that companies manage their strategy under uncertain conditions by adapting approaches according to their overall strategy. This is mainly done by adaptation to the market demand. Furthermore, differences between SME and big companies are presented regarding the management of strategy. The large companies tend to be more formal and apply strategic planning for strategic crisis measures, while SMEs only work with preventive measures.

Flerkärnighet är ett betydelsefullt begrepp för regional strategisk planering, såväl som analytiskt verktyg såväl som normativ planeringsdoktrin. Som planeringsdoktrin används flerkärnighet ofta för att hantera spatial rättvisa, och antas ge upphov till en rumsligt balanserad utveckling. Tidigare forskning har dock inget konsensus kring huruvida flerkärnighet kan ha denna funktion, vilket gör dess användning i planering problematisk. Syftet med denna studie är att ifrågasätta relationen mellan flerkärnighet och spatial rättvisa för att bidra till vidare insikter om hur strategisk regional planering legitimeras och bedrivs, samt dess möjlighet till att implementera förändring. Studiens teoretiska utgångspunkter grundar sig dels i teorier kring regional morfologi och interurbana förhållanden, samt i tidigare forskning kring flerkärnighet och spatial rättvisa. Relationen mellan koncepten analyseras genom en kombination av kvantitativ bivariat analys, där koncepten tolkas som tillstånd, samt kvalitativ innehållsanalys där koncepten tolkas som planeringsdoktrin och policy. Denna studie visar att flerkärnighet har begränsningar i sin förmåga att ha betydelsefulla effekter på spatial rättvisa. Som tillstånd har flerkärnighet en mycket svag utjämnande effekt, och som planeringsdoktrin resulterar flerkärnighet i en motsägelsefull hantering av spatial rättvisa. Flerkärnighet har dock en roll i att diskursivt konstruera en upplevd spatial rättvisa genom den diskurs som flerkärnighet medför i planering. Detta resultat ifrågasätter användningen av flerkärnighet i regional planering och tydliggör ett glapp mellan planeringens ambitioner och utfall.

En konkurrenskraftig strategi kan vara en avgörande faktor för ett företags framgång. En formell företagsstrategi ser till att både de som deltar i den strategiska planeringen och i genomförandet följer samma mål. Det riktas kritik mot hur företag använder sig av strategisk planering och den största utmaningen för företagen ligger i att implementera strategin i verksamheten. Ett problem som är kopplat till strategier är att organisationers sätt att skapa konkurrensfördelar förändras snabbt. Företagen måste på grund av detta skapa förutsättningar för en ständigt pågående strategisk dialog.Syftet är att undersöka hur små och medelstora företag (SMF) arbetar med den strategiska planeringen i verksamheten och hur de kontrollerar att de strategiska aktiviteterna verkar i linje med det långsiktiga målet. Syftet med studien är även att ta reda på vilka faktorer som bidrar till en lyckad strategisk planering och implementering hos SMF. För att besvara vårt syfte har en multipel fallstudie gjorts på två SMF i Sjuhäradsområdet. Personliga intervjuer har genomförts med personer från företagens ledningsgrupp och styrelse.SMF har gemensamma karaktärsdrag gentemot stora företag och följande områden har undersökts: omgivningsfaktorer, organisationsmiljö och ledningen. Storleken på företaget har en betydande roll när det kommer till hur stor påverkan omgivningen har på ett företag. SMF har mer begränsade resurser vilket bidrar till större osäkerhet i omgivningen och att hålla koll på bland annat andra konkurrenter. Organisationsstrukturen hos SMF kännetecknas av en platt struktur med få ledningsnivåer vilket bidrar till en hög flexibilitet och förmåga att anpassa sig till marknaden. De få ledningsnivåerna bidrar till att antalet mellanchefer är färre och kravet på Vd:ns ledningsexpertis ökar.The Closed-Loop Management System är en modell som föreslås användas vid strategisk planering hos företag. Modellen består av fem steg: utveckla strategin, översätta strategin, planera handlingar, kontrollera och lär samt testa och anpassa strategin. Modellen beskriver hur företag ska gå tillväga från att formulera och uttala strategin till att implementera och kommunicera den i verksamheten och har använts som underlag för att undersöka hur SMFs arbetar med strategisk planering och strategisk kontroll i praktiken. För att säkerställa att implementering av strategin blivit lyckad behöver företagen utföra strategisk kontroll. Ett sätt att utföra strategisk kontroll är genom att använda sig av integrerad prestationsmätning. Det innebär en balanserad styrning mellan finansiella och icke-finansiella mått där orsak- och verkansamband mellan de olika måtten kartläggs och har undersökts på företagen i studien.Slutsatser som kan dras av studien är att tre viktiga faktorer som bidrar till strategisk framgång i SMF är: inställningen hos de anställda, val av organisationsstruktur och tydlig kommunikation. För att genomföra den strategiska planeringen används ett metodiskt arbetssätt för att strukturera upp aktiviteter och delmål som finns för att uppnå det övergripande målet. Genom att bryta ned det övergripande målet i delmål och aktiviteter säkerställer företagen att de kortsiktiga handlingarna verkar i linje med den långsiktiga strategiska planen. Det är även viktigt för företagen att kontrollera och mäta dessa aktiviteter. Finansiella och icke-finansiella mått används för strategisk kontroll men studiens resultat visar att de finansiella måtten är dominerande. / A competitive strategy is essential for a corporate’s success in their industry. The challenge is not only to design the strategy; it is to spread it throughout the organization. An integrated measurement system refers to support and control the activities and goals that leads to strategic success. Thus, earlier studies have shown that integrated measurement systems have contributed to improve large enterprises’ performances when applied in their businesses. However, this study refers to the gap of research on the use of integrated measurement systems and its impact on small and medium-sized enterprises (SME). This study focusses on two Swedish SMEs and research what characterize their qualities that contributes to strategic success. The study will also focus on how the SMEs apply strategic planning and strategic control in their business’s.The study was based on previous studies in the context of strategy. The interviews were conducted on two Swedish SMEs, and the respondents were people that are a part of each company’s management team that possess both knowledge and insight to the company’s strategic work.Our findings suggest that factors contributing to strategic success in SME’s are: the communication approach, the attitude of the employees and the organizational structure. The strategic planning in SME wasn’t based on a specific model to support the strategic planning. However, they use a similar methodical approach to implement the activities in the strategic planning process. Finally, the study also shows that SMEs use integrated measurement in terms of financial and non-financial measurements, where the financial measurements had a greater impact on the SME business’s.

Den strategiska planeringen har fått allt större genomslag som en konsekvens av den utveckling som sker i samhället och runt om i världen. Urbanisering, förändrat klimat och utvecklad digitalisering är några av de stora trender som påverkar. Nya synsätt i planeringen har vunnit framgång och fått betydelse för att angripa en komplicerad verklighet, där visioner är ett exempel. Idag används visioner av flertalet kommuner som ett strategiskt styrmedel. En vision utarbetas genom att aktörer visualiserar en önskvärd framtid och sedan är det olika aktörers uppgift att konkretisera målen inom visionen och tydliggöra strategier. Visioner är ofta vaga i sin karaktär vilket ger utrymme för att de kan tolkas på olika sätt. Det kan därmed bli problematiskt då visioner ska initieras i planer och projekt. Den här studien syftar till att skapa förståelse för hur visioner används som verktyg i planeringen, då den ska tolkas, förstås och implementeras av planerarprofessioner till en konkret detaljplan. Studien avgränsas till att studera problematiken utifrån vilka tankemönster, beteenden och normer som utvecklas och befästs i en profession utifrån tre teoretiska perspektiv; institutionalisering, stigberoende och socialt kapital. Studiens forskningsdesign utgörs av en fallstudie där ett fall har undersökts. Som fallstudie valdes Vision Älvstaden (2012) med en detaljplan för Frihamnen. Studiens metoder utgörs av dokumentstudier av kommunala styrdokument med anknytning till planeringsprojektet och semi-strukturerade intervjuer med olika planerarprofessioner som deltagit i arbetet med Frihamnen. Det studerade materialet visar att visionen är vägledande och utgör en gemensam målbild för professionerna i arbetet med att utveckla Älvstaden och Frihamnen. Dock visar materialet på att det finns begrepp i visionen där professionerna inte är helt överens när de väl ska appliceras och användas i detaljplanen. Det kan således innebära att det finns institutionaliserade tankemönster, som genom socialt kapital fått starkt gehör och påverkar utfallet. Slutsatserna för studien visar även att samverkan och dialog varit en viktig del i planeringsprocessen så att delar av visionen kunnat förverkligas. Dock visar det sig finnas en institutionaliserad struktur för hur planeringsprocesser bedrivs, som innebär att det finns svårigheter med att samverka i gränsöverskridande nätverk, vilket påverkat utfallet i detaljplanen för Frihamnen.

Hårdare kundkrav, utveckling av informations- och kommunikationsteknologi, samt ökad miljömedvetenhet driver tillverkande företag att tjänsteorientera verksamheten och strategier. Istället för att enbart leverera fysiska produkter strävar företag att utveckla bredare och konkurrenskraftiga erbjudanden. En strategi för att hantera hårdare omvärldskrav är utveckling av funktionsförsäljning som också är förknippat med begrepp som dematerialisering och service innovation.Funktionsförsäljning bygger på idén att företaget, genom att sälja funktioner, bestående av produkter, tjänster, information och kompetens, kanöka kundvärdet, öka företagets konkurrenskraft och skapa förutsättningar för miljöanpassade cirkulära produktionssystem. Det är en strategi som syftar till att förbättra såväl företagets externa som interna effektivitet. Forskare och praktiker har uppmärksammat den logiska grunden för funktionsförsäljning som affärs- och miljöstrategi. Få har emellertidstuderat vilka hinder som är förknippade med utveckling av denna strategi i produktorienterade företag i praktiken. Denna avhandling behandlar både logiken och de strukturella hinder som är förknippade med utveckling och implementering av funktionsförsäljning i produktorienterade företag.Dessutom uppmärksammas vilka stödjande strukturer som är nödvändiga för att strategin skall kunna realiseras. Avhandlingen vänder sig såväl tillakademiker som praktiker intresserade av affärsutveckling och affärs- och miljöstrategisk förändring och syftar i grunden till att skapa ökadförståelse för förnyelse och utveckling i företag och organisationer. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2004</p>

Uppsatsens titel: Stockholm – the fashion capital of Scandinavia? En studie i strategiskplanering utifrån detaljhandelns företagsperspektiv, i samverkan med turismsektorn. Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, inriktning marknadsföring, 15 hp, StockholmsUniversitet Författare: Linda Holdo, Hanna Jäderholm och Mariah Lindborg Handledare: Doktorand Andrea Lucarelli Nyckelord: Detaljhandeln, turismsektorn, strategisk planering, varumärkesbyggande,destination, detaljhandelsmarknadsföring, Stockholms stad Problemformulering: Handeln vill nyttja den växande turismsektorn för att vinnamarknadsandelar. Problematiken för detaljhandeln är avsaknad av strategisk planering, isamverkan med turismsektorn, som bottnar i bristande kunskap och erfarenhet. Syfte: Syftet är att skapa ett förslag på strategisk planering som detaljhandelsföretagen, i samverkan med turismsektorn, kan använda för att fylla det praktiska gap som i dagsläget existerar. Metod: Studien har genomförts med 12 stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med relevanta personer inom respektive bransch. Deltagande i två seminarier samt granskning av fyra rapporter utgör primärdata. Sekundärdata är baserad på vetenskapliga artiklar samt litteratur. Tolkning av insamlad data har gjorts utefter en hermeneutisk ansats. Teori: Teoridelen utgörs av litteraturgenomgång följt av teoretisk referensram. Litteraturgenomgången presenterar citymarknadsföring utifrån ett destinationsperspektiv. Teoretiska referensramen behandlar huvudämnet strategisk planering med anledning att skapa en tillförlitlig strategisk modell ur ett företagsperspektiv. Därefter redogörs faktorer som ligger till grund för strategisk planering. Därefter redovisas varumärkesbyggande med fokus på image och- identitetsskapande samt skapande av kundvärde ur ett företagsperspektiv. Ämnet fördjupas sedan i detaljhandelns värdekedja, kunddrivet värdesystem, kundlojalitet ochrelationsmarknadsföring samt upplevelser som en betydande faktor för detaljhandeln. Slutsats: Slutsatsen består av en modell för detaljhandelns strategiska planering. Modellen inleds med definiering av målgruppen. Därefter kartläggs turistgruppens behov samt lösning inom respektive kärnaktivitet i företaget. Nyttjande av strategin resulterar i en tillfredsställd kund, vilket kan generera ekonomiska fördelar, public relations samt marknadsandelar. Det krävs att en aktör tar övergripande ansvar för att verkställa den strategiska planeringen och skapa tydlig kommunikation mellan detaljhandelsbranschen och turismsektorn. / Thesis titled: Stockholm – the fashion capital of Scandinavia? A study in strategic planningbased on retail company perspective, in collaboration with the tourism sector. Course: Bachelor thesis in Business Administration, focus on marketing, 15 credits, Stockholm University School of Business Author: Linda Holdo, Hanna Jäderholm and Mariah Lindborg Supervisor: PhD Andrea Lucarelli Keywords: Retail, tourism sector, strategic planning, brand building, destination, retail marketing, Stockholm city. Problem: The trade want to utilize the growing tourism sector in order to gain market share. The problem for retailers is the lack of strategic planning. Purpose: The aim is to create a proposal on strategic planning that retail companies, in collaboration with the tourism sector, can use to fill a practical gap that currently exists. Method: The study was conducted with 12 pieces of qualitative semi-structured interviews. Participation in two seminars and examining four reports provides the primary data. Secondary data are based on scientific papers and literature. Interpretation of the collected data has been made along a hermeneutical approach. Theory: The theory part consists of a literature review followed by a theoretical framework.The literature review presents city marketing from a destination perspective. Theoretical framework addresses head of strategic planning with the need to create a reliable strategic model from a business perspective. Then outlines factors that form the basis for strategic planning. Brand building is recognized as a factor with focus on image and identity. It then looks at the creation of customer value from a business perspective. The subject deepened with the retail value chain, customer grated value systems, customer loyalty and relationship marketing and experiences as a significant factor for retailers. Conclusion: The conclusion consists of a formed strategic model containing factors that are considered important for retailers future strategic planning. The model starts by mapping the definition of the target audience. Then the tourist group demand is mapped in a needs assessment in each core activity of the company. Along the client's needs a solution. Use of the strategy result in customer satisfaction, which can generate economic benefits, public relations and market share. It requires that an operator takes an overall responsibility for the execution of the strategic planning and creating clear communication between the retail and tourism sectors.

Central to this dissertation is a discourse in contemporary Swedish planning practice referred to as the ‘new reality’. The name of this discourse reflects the notion that planning practice interprets the conditions of today as differing from those which occurred previously. The urban landscape is perceived as increasingly complex, dynamic, and competitive, where strategic alliances must be built between municipalities and private and public actors at different levels. Both the influence of private actors and such factors as climate effects contribute to that much of what may happen in the future being experienced as uncertain and unpredictable. In this context of complexity, uncertainty, and governance, municipalities must find a way to manage planning tasks connected to the social, environmental, and economic dimensions of sustainability, tasks that may be at the same time interdependent and contradictory. The social and environmental dimensions of sustainability provide the municipality with a spectrum of tasks that range from local welfare tasks to national and global environmental and climate concerns, the time span ranges between short-term and long-term, and the degree of concreteness ranges from the specific to the vague. Furthermore, tasks connected to the wellbeing and safety concern not only the own citizens but also humankind in general, and both today and in the future. Tasks of economic sustainability are, in the ‘new reality’ discourse, closely connected to growth. As growth is regarded as desirable, the assumed situation of competition between cities, municipalities, regions and nations means that it is considered important to find ways to be attractive to both the market and to new potential citizens. That notwithstanding, municipalities must also handle the effects from growth. The starting point of the dissertation is that it is easier to make good decisions (short-term, emergent) based on previous decisions (long-term, structure), in order to make gains in terms of social, environmental and economic sustainability, but also to bring efficiency gains in development decisions. Legislation assumes that the comprehensive plan serves such a function – it should both constitute political decisions for future development, and a planning data that allows holistic assessments. However, today, in many municipalities, it does not function as such. With reference to recently revised planning legislation’s intention to strengthen the strategic role of the comprehensive plan, this dissertation elaborates upon a development of the comprehensive plan based on a strategic perspective. The dissertation contributes to knowledge by outlining a way in which comprehensive planning could be developed based on a strategic perspective, that could provide municipalities with a possibility for an active role in development within the conditions of the ‘new reality’ discourse. It does so by visualising the use of strategic elements and approaches in Swedish municipalities’ work with planning and development; the application of elements such as strategic contextual awareness, strategic selectiveness, strategic responsiveness, and strategic governance. Furthermore, as the design of the comprehensive planning process is discussed from the perspective of forums-arenas-courts (Healey, 1997; Bryson 2004), the view of what in fact is planning is expanded, thereby including formal as well as informal, visible as well as invisible, processes and decisions on different levels and with difference degrees of concreteness, that influence development. Comprehensive planning concerns a variety of processes that take place not in the planning game, but in the development game. / QC 20111020