Denna forskning i svensk och finsk strategisk kultur svarar på forskningsproblemet: hurdan strategisk kultur har Sverige och Finland påvisat efter slutet av kalla kriget och på vilket sätt skiljer dessa sig åt. Syftet med forskningen är att öka förståelsen av svensk och finsk strategisk kultur, belysa vilka skillnader det finns mellan dessa samt vad skillnaderna beror på. Forskningen genomfördes som en tolkande fallstudie med fokus på tre strategiska normer kopplade till militär våldsanvändning, samt tre förändringsmekanismer. Avseende svensk strategisk kultur observerades att Sverige påvisat en förändringsbenägenhet som framförallt är riktad mot förändringar i målsättningar för användning av militärt våld. Förändring har skett via samtliga förändringsmekanismer. Ett internationellt fokus med strävan till globalt ansvarstagande färgar svensk strategisk kultur. Aktivitetsnivån inom användning av militärt våld samt diversifieringen av internationellt försvarssamarbete påvisar ett uttryckt beroende av extern hjälp. Den finska strategiska kulturen karakteriseras av att hålla fast vid vikten av nationellt försvar. Målbilden för användning av militärt våld har endast fluktuerat lite med inslag av internationellt ansvarstagande, men försvaret av finskt territorium har förblivit centralt. Utöver en relativt stabil målbild har dock finska normer om hur militärt våld skall användas samt föredragen samarbetsform utvecklats i samma riktning som i Sverige. Även ett explicit uttryck för beroende av internationellt stöd har vuxit fram.  Skillnaderna mellan ländernas strategiska kultur verkar främst basera sig på en skillnad i tolkning av hotbild, men även på olik inverkan av internationella organisationer samt olika tolkningar av innebörden av lärdomar ifrån internationella kriser. Denna skillnad i kulturer tar sig även uttryck genom staternas nationella identiteter som är beroende av såväl en nationell som internationell kontext.

I den politiska elitens motiveringar till det svenska deltagandet i MINUSMA framförs varierande motiv som hänvisar till olika föreställningar och förväntningar kring hur Sverige bör agera. Motiveringarna kan ses som uttryck för och referenser till strategisk kultur vid fattande av strategiska beslut. De officiella motivförklaringarna förändras dock över tid, vilket antyder att betydelsen av olika aspekter av strategisk kultur har förändrats över tid och i relation till nationella och internationella kontextuella förändringar. Sammantaget väcker det frågor kring hur eliten refererar till strategisk kultur för att motivera säkerhetspolitiska beslut och hur refererandet till strategisk kultur förändras över tid. Studien syftar till att, med fokus på MINUSMA, bringa klarhet i hur den svenska strategisk kulturen framställs av den politiska eliten vid motiveringar till säkerhetspolitiska beslut om internationella truppinsatser samt bringa klarhet i hur den politiska elitens referenser till den strategiska kulturen, i de officiellt framställda motiveringarna, förhåller sig till förändringar i den strategiska kontexten. Undersökningen visar att den politiska elitens motiveringar tar sin utgångspunkt i egna eller gemensamma övertygelser som genom refererande till den strategiska kulturens inneboende normer ger de säkerhetspolitiska besluten till insatsen relevans och legitimitet. Vidare visar studien att vilka normer den politiska eliten väljer att referera till förändras över tid i harmoni med ett bredare utrikes- och säkerhetspolitiskt skifte i Sverige.

The 21st century has brought on a lot of changes in the security politics in Northern Europe. Some reports have described it as a change from sunshine to storm. In correlation with these changes, there will also be changes in strategy and in culture. Strategy can be explained through ends, means, and methods. While ends are mainly expressed in the arena of security politics, means and methods are generally formulated by the military in its doctrines. A country’s strategic culture can also be interpreted through its doctrines. This essay studied the described means and methods in military doctrines through realism and liberalism, in order to establish if the expressed means and methods had changed alongside the changing security politics in Northern Europe. Through this analysis, conclusions could also be made concerning the described strategic culture in the doctrines. The result showed that the described means and methods, as well as the expressed culture had gone through a change and become more influenced by realistic tendencies. This shows that the Swedish Armed Forces has adapted its description of strategy and strategic culture in its doctrines in coherence with the changing politics.

The following study is about how non-profit organizations in Sweden with focus on social services utilize strategic planning in their organizations. Furthermore, the thesis addresses the existential challenges associated with the strategic planning process. In addition, the study also takes the possible benefits of strategic planning process into consideration. With help of interviews and previous research the thesis has managed to gain plentiful information regarding the strategic planning process, its possible challenges as well as the benefits associated with the process. After analyzing both the empirical and theoretical materials, the study has come to the conclusion that strategic planning is an integral factor for the non-profit organizations' success. This is because the strategic plan aids the non-profit organizations when it comes to defining its goals as well as achieving them. In addition, the strategic planning process creates a sense of community in the organizations. Conversations and discussions that arise during the process are valuable and create cohesion. However, there are some potential challenges as well pertaining to the strategic planning process, which are addressed in the study later. Despite all the possible challenges all non-profit organizations that have been interviewed state that the benefits of the strategic plan outweigh the costs generated by creating and implementing the strategic plan.

Ett staket är en produkt som används för att avgränsa och definiera det offentliga rummet. Staket är en fysisk gräns som i det tysta utför sin uppgift där få reflekterar över dess existens. Staket är viktiga i stadsmiljön och styr undan brukare från områden de inte ska beträda. Det kan vara för att hindra dem från att beträda privat mark eller för att skydda dem från fara. Staket är statiska, både i funktion och formgivning. Med mitt arbete ämnar jag undersöka om det kan ändras. Ambitionen har varit att formge ett staket som utmanar och breddar staketets roll och knyter an till ett samhälleligt behov. Med strategisk urbanism som en inspiration i designprocessen har ett unikt staketssystem formgivet för social interaktion tagits fram. Staketsystemet Hänga är en social gräns formgiven för sociala möten och utökade sittplatser i stadsbilden. / A typical fence is a product used for restricting and defining the public space. It is a physical border that quietly performs it´s task with few reflecting over its existence. Fences are important for the public space as it keeps users away from areas they should not enter. It can be to restrict them from entering private properties or to keep them away from danger. Fences are static, both in function and design. With this work I explore if this can be changed. The ambition has been to design a fence that challenges and broadens the role of a fence and connects it to a societal need.  With strategic urbanism as an inspiration to the design process the end result is a unique fence system designed for human interaction. The fencing system Hänga is a social border designed for social gatherings and added seating to the cityscape.

Befolkningstillväxt är planeringsidealet i dagens samhälle. Med tillväxt tillkommer dock utmaningar som behöver bemötas. Syftet med arbetet är därför att studera hur Kalmar och Varbergs kommun planerar för en ökad befolkningstillväxt och vilken effekt denna befolkningstillväxt har på den kommunala samhällsservicen. Kommunerna har valts ut då de har haft en kraftig befolkningstillväxt under de senaste åren. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt dokumentanalys av kommunernas strategiska dokument har genomförts som sedan har analyserats utifrån olika teman. Strategisk planering och tidigare forskning inom ämnesområdet, såsom förtätning, har använts för att analysera kommunernas hantering av befolkningstillväxten ytterligare. Utifrån datainsamlingen går det att tyda att kommunerna har påverkats i olika grad av befolkningstillväxten. Kalmar kommun upplever att de kan hantera utmaningarna med befolkningstillväxten. Varbergs kommun finner att befolkningstillväxten skapar utmaningar att bemöta behov av kommunal service. Samplanering av bostäder och service är en utmaning för kommunerna men anses vara det bästa sättet att bemöta befolkningstillväxten. / Population growth is the ideal of planning in today's society. With growth, however, there are challenges that need to be addressed. The purpose of this study is to analyze how the municipalities of Kalmar and Varberg plan for increased population growth and what effect this has on the municipal community service. Both municipalities have had strong population growth in recent years. Qualitative semi-structured interviews and document analysis of the municipalities' strategic documents have been carried out, which have then been analyzed on the basis of various themes. Strategic planning and previous research in the subject area, such as densification, have been used to further analyze the municipalities' management of population growth. Based on the data collection, municipalities have been affected to varying degrees by population growth. Kalmar feels that they can handle the challenges of population growth. Varberg finds that population growth creates challenges in meeting the need for municipal services. Co-planning of housing and services is a challenge for the municipalities but is considered to be the best way to respond to population growth.

Inom den svenska byggbranschen arbetar beställare, brukare och entreprenör traditionellt sett skilda åt i klassiska general- eller totalentreprenader. En viss misstro till varandras tillförlitlighet har varit ett faktum som inte gått att förneka. Under det senaste decenniet har en arbetsform byggd på samarbete kallad strategisk partnering utvecklats. Strategisk Partnering är en arbetsform där samtliga aktörer är delaktiga i flera projekt och arbetar som Projektet AB. Då det i strategisk partnering skrivs kontrakt över flera år ingår alla aktörer i ett längre samarbete där allas del i kedjan är lika viktig. En viktig förutsättning för att få partnering att fungera är tillit. Tilliten mellan de olika aktörerna är kärnan till ett väl fungerande samarbete. Utifrån kärnan går det sedan att plocka fram ytterligare ovärderliga parametrar. Södertälje kommuns fastighetsbolag Telge Fastigheter bestämde sig år 2008 för att satsa på strategisk partnering vid sina upphandlingar. En offentlig kommunal upphandling är en både lång och relativt komplicerad process. Vid offentliga upphandlingar måste lagen om offentlig upphandling tillämpas för att skapa konkurrens. Telge Fastigheter kunde år 2008 inleda ett från början fyraårigt ramavtal med NCC gällande ny- och ombyggnation av samtliga skolbyggnader. De inledande projekten utgjordes av tre förskolor som byggts utefter samma modell. Genom att arbeta med strategisk partnering har det visat sig att i princip hela projekteringen har sparats in till den tredje förskolan. Med rätt volym går det att skära ned på både tid och pengar har det visat sig. Hovsjöskolan är en F-9 grundskola i området Hovsjö i sydvästra Södertälje. Skolan kommer att ersätta den gamla Hovsjöskolan som brann ner år 2009. Projektet har legat i framkant i Sverige gällande partneringsamarbete. Hela partneringgruppen bestående av entreprenör, beställare, användare, arkitekter och underentreprenörer har på ett tillfredställande sätt varit delaktiga i skapandet av denna skola. Redan i ett tidigt skede träffades gruppen på workshops och kunde således lära känna varandra och starta arbetet med att skapa tillit redan från början. Vid arbete med strategisk partnering är det av stor vikt att fånga upp vad som under projektets gång fungerar mindre bra och snabbt försöka lösa detta. Det finns ett antal parametrar som har visat sig vara viktiga att fokusera på för att ett projekt ska få en lyckad slutprodukt. I samspel med tillit är tid, kvalitet, ekonomi, mål och samarbete ovärderliga i ett partneringprojekt. Inom dessa områden finns det en rad både positiva och negativa effekter som är viktiga att beakta under arbete i partneringform. Med hjälp av intervjuer, fackböcker, avhandlingar, vetenskapliga artiklar samt data från olika parter har vi analyserat olika parametrar och sammanställt en slutats i form av en checklista.

Under 2010 antogs en ny regionplan för stockholms län, RUFS 2010. Planens mål är att “Stockholm ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion”. Dialog och samverkan har varit viktiga utgångspunkter både för planprocessen och det framtida arbetet med att genomföra planen. Regionen har arbetat med att involvera kommunerna i regionplaneprocessen, bland annat som ett sätt att förankra regionplaneringens innehåll även i kommunernas egna strategiska planering. I den här studien har jag undersökt relationerna mellan medborgarna, kommunerna och regionen i planeringen, för att söka svar på frågor om makten över den strategiska planeringen, vem som har tillträde till arenorna där beslut fattas samt medborgarnas möjligheter till inflytande i den regionala planeringen. För att svara på mina frågeställningar har jag gjort en fallstudie i stockholmsregionen, där jag studerat den nya regionplanen och ett antal stockholmskommuners översiktsplaner. Målet med min fallstudie har varit att undersöka relationerna mellan RUFS 2010 och kommunernas översiktsplaner för att se hur de olika planprocesserna har hanterat frågor om makt och deltagande. För att få en större inblick i hur planprocesserna gått till har intervjuer med tjänstemän som arbetat med plandokumenten varit en viktig del av min fallstudie. I min analys har jag använt mig av teorier om deltagande, berättande och makt över planeringen. Mina slutsatser är att även om den regionala planeringen inte har någon formell makt, så har regionen makten att agera som agendasättare och skapare av en arena för dialog och samarbete. Frågan är bara vem som har tillgång till den arenan? / In 2010, the Stockholm County passed a new regional plan called RUFS 2010. The aim of the plan is to turn Stockholm into the most attractive urban city-region of Europe. Dialogue and collaboration have been essential starting points for the planning process and the processes of implementing the plan. The regional government has put a lot of effort into involving the municipalities in the regional planning process, to establish the contents of the county plan in the municipalities own strategic planning. In this paper I’ve investigated the relationships between the region, the municipalities and the public, in search for answers to questions concerning power over the strategic planning, accessibility to the arenas where decisions are made and citizens’ opportunities to influence the regional planning To answer my questions, I’ve done a case study of the Stockholm region, where I studied the new regional plan and a number of municipal master plans. The aim of my case study was to examine the relationships between RUFS 2010 and the municipal plans, to see how issues of power and participation were handled in the planning processes. To get insight into the planning processes I’ve also conducted interviews with municipal planners. I’ve used theories of participation, storytelling and power to analyse my case. My conclusions are that even if the region has no formal power over the planning, they have the power to act as an enabler and creator of an arena for dialogue and collaboration. But, who has access to the arena?

Planering är ofta platsbestämt och sker i en kontext med konstanta faktorer med små förändringar år efter år. Men i områden som påverkas av en säsongsbetingad attraktionskraft så ser situationen annorlunda ut. På landsbygden, framförallt i kustsamhällen så finns det en planeringskontext där förutsättningarna ser mycket annorlunda ut beroende på säsong. Detta är samhällen med en stor mängd fritidsbebyggelse som påverkar de kommunala förutsättningarna. I det Svenska språket finns ord som sommarhus och fritidshus vilket indikerar att vi har en kultur där många människor äger mer än en bostad. Men samtidigt har vi ett planeringssystem med ett kommunalt planmonopol och där mycket av planeringen inte är gränsöverskridande utan sker inom den kommunala kontexten.  Denna studie undersöker hur de kommuner med en bred etablering av fritidsbebyggelse på landsbygden väljer att förhålla sig till detta och vilka strategiska ageranden som genomförs för att påverka bostadsmarknaden. I de kommuner där etableringen av fritidsbostäder är storskalig måste kommunerna tillgodose två olika gruppers behov vilket påverkar den kommunala planeringen, serviceutbudet och bostadsmarknadens utveckling. Undersökningens teoretiska utgångpunkt är att se etableringen av fritidshus på landsbygden som en gentrifieringsprocess. Fritidshusägarna kommer i dessa kommuner in som en ny konkurrerande grupp på bostadsmarknaden och tränger på sikt bort de bofasta från bostadsmarknaden till följd av drastiskt ökad efterfrågan och ökade bostadspriser. Undersökningen genomfördes som en fallstudie där material från fyra landsbygdskommuner i norra Bohuslän var grunden för empiri. De kommuner som undersöktes var Lysekil, Sotenäs, Strömstad och Tanums kommun. De fyra kommunerna valdes utifrån kommunernas skala, antalet helårsboende i förhållande till andelen fritidsboende samt ett antal kvalitativa attribut som närhet till kust, avstånd till större städer samt historisk bakgrund. De fall som undersöktes skulle finnas i en liknande kontext och geografiskt sammanhang för att ge möjlighet att studera likheter och skillnader i materialet och kunna avgöra om fallen var representativa för den generella utvecklingen. Metoden för undersökningen var en kvalitativ innehållsanalys dels av strategiska textdokument men kompletterades också med semistrukturerade intervjuer. De strategiska dokumenten som undersöktes var kommunala översiktsplaner och bostadsförsörjningsprogram för att skapa en bild av hur kommunerna ser på sitt bostadsbestånd och hur de politiskt förhåller sig till detta.  Undersökningen och uppsatsen som helhet visar på att kommuner på landsbygden till stor del ser den breda mängden fritidsbebyggelse som en tillgång men att denna utveckling inte får ske på bekostnad av den egna befolkningen. Flera av kommunerna ansåg dock att det kommunala planmonopolet inte var tillräckligt för att kunna skapa reell skillnad för bostadsutvecklingen utan efterfrågade fler verktyg för att kunna påverka. Framträdande är den problematik som finns mellan att fritidsboendena är ett positivt ekonomiskt tillskott till besöksnäringen i kommunerna och det faktum att priserna på bostadsmarknaden ökar till den grad att behoven för de helårsboende inte alltid kan tillgodoses. Gentrifieringsprocessen med att flera kustområden omvandlas till att till stor del vara sommarstäder verkar svår att påverka eftersom utvecklingen har gått långt och mycket sker utan att kommunen kan påverka.

Bakgrund och forskningsgap: I en föränderlig värld och med påverkan av covid-19, upptäcktes ett fenomen kring vilka förutsättningar som fanns och hur HR hanterat utmaningar som uppkommit, i samverkan med ledningen. Tidigare forskning om området ansågs otillräcklighet vilket skapade ett intresse för att undersöka det närmare. Syfte och forskningsfrågor: Syftet är att uppnå en djupare förståelse för hur HR kan skapa bättre förutsättningar inför oplanerade förändringar, genom att undersöka hanteringen av covid-19. För att kunna nå detta undersöks hanteringen av covid-19 med stöd av två forskningsfrågor som syftar till att beskriva arbetsrelaterade förändringar för HR-anställda och förklara hur HR upplever att samverkan med ledningen har varit under krishanteringen. Metod: Empiri samlas in genom tio kvalitativa och semistrukturerade videointervjuer med HR-anställda inom åtta organisationer. Empirin behandlas på en induktivt sätt och transkriberas, sorteras, presenteras och analyseras med ett fokus på att förmedla deltagarnas röster. Med den nyfunna kunskapen kunde en ny modell skapas angående hantering av oplanerade förändringar. Analys: Genom en tematisk analys av empirin framkom att vissa förutsättningar saknades för organisationerna och att HR-avdelningarna upplevt en hög arbetsbelastning och förändrade arbetssätt. Ledningens ställningstaganden under krishanteringen, organisationens vana av förändring och samverkan mellan HR och ledningen visade ha stor betydelse för hanteringens utfall. Teoretiska begreppet VUCA och Lewins trestegsmodell knyts an till de upplevelser som beskrivs för att utveckla analysen.  Slutsats: Baserat på empirin och de teoretiska anknytningarna utformas en modell för hur bättre förutsättningar kan skapas för hanteringen av framtida oplanerade förändringar.  kan hanteras, som fyller forskningsgapet och därmed uppnår syftet för studien.