Syftet med denna studie var att utifrån tidigare forskning kartlägga de faktorer och didaktiska val som bäst främjar gymnasieelevers studiemotivation för att sedan undersöka om detta även gällde “mina elever” som jag undervisar i ämnet psykologi, och vad jag som lärare utifrån mina didaktiska val och mitt ledarskap kan göra för att främja deras motivation. Den teoretiska utgångspunkten för studien baseras på tidigare empiri inom studiemotivation samt utifrån den sociokognitiva ansatsen. Studien genomfördes som en mixad metod med en kvantitativ enkät följt av två kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultaten från den kvantitativa och den kvalitativa analysen jämfördes och integrerades sedan för att uppnå triangulering. Sammantaget visar studiens resultat att eleverna överlag är motiverade i ämnet, att de drivs av en interaktiv motivation och instämmer i de faktorer som utifrån tidigare forskning anses främja elevers studiemotivation med undantag från lärares förväntningar. Studien visar vidare att läraren mer eller mindre lever upp till alla faktorer men att det finns utvecklingsmöjligheter gällande bland annat elevdemokrati, kontinuerlig formativ feedback och vikten av att ha roligt på lektionerna. Slutsatsen utifrån tidigare forskning, och likaså denna studie, är att lärares betydelse i form av bemötande, personlighet, relationsskapande och didaktiska kunskap och bredd är A och O för elevers vara eller icke vara när det kommer till studiemotivation.

Syftet med studien var att undersöka om elevernas upplevda studiemotivation kunde prediceras utifrån fysisk aktivitet, ålder eller kön. Metoden för denna kvantitativa studie var att deltagarna ombads besvara ett kortare frågeformulär kopplat till deras upplevda studiemotivation och fysiska aktivitetsvanor. I enkäten svarade deltagarna även på frågor som rörde ålder och kön. Det insamlade datamaterialet analyserades med en multipel regressionsanalys, med fysisk aktivitet, kön och ålder som oberoende variabler, och studiemotivation som beroende variabel. Resultaten av undersökningen visade att den oberoende variabeln kön signifikant kunde förutsäga nivån av upplevd studiemotivation. Resultatet att kön signifikant kunde predicera nivån av upplevd studiemotivation var i linje med tidigare studier, men resultatet att fysisk aktivitet inte kunde predicera studiemotivation var oförenligt med tidigare studier. Resultatet att ålder inte kunde predicera studiemotivation var omdebatterat bland tidigare studier. / The purpose of this study was to investigate if students' perceived study motivation could be predicted by physical activity, age, or gender. The method for this quantitative study was that the participants were asked to answer a shorter questionnaire linked to their perceived study motivation and physical activity habits. In the questionnaire, the participants also answered questions related to age and gender. The data was analyzed using a multiple regression analysis with physical activity, gender, and age as independent variables, and study motivation as the dependent variable. The results of the survey showed that the independent variable gender could significantly predict the level of perceived study motivation. The result that gender significantly could predict the level of perceived study motivation was in line with previous studies, but the result that physical activity could not predict study motivation was inconsistent with earlier studies. Meanwhile, the result that age could not predict study motivation was debated among earlier studies.

Vi har gjort en kvalitativ fallstudie på en skola och vårt syfte är att undersöka hur framtidstron och studiemotivationen ser ut hos elever i årskurs nio på en mångkulturell skola med lågt meritvärde. Våra frågeställningar är: vilka faktorer anser elever i årskurs nio på den valda skolan kan tänkas påverka deras framtidstro och studiemotivation? Hur ser sambandet ut mellan framtidstro och studiemotivation hos elever i årskurs nio på den valda skolan? Vad anser elever i årskurs nio på den valda skolan själva att man kan göra för att förbättra sin framtidstro och studiemotivation? Vi är inspirerade av fenomenologisk forskning och har en induktiv ansats. Empirin har vi samlat in genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med åtta elever i årskurs nio. Vi bearbetade empirin genom att först transkribera intervjuerna, sedan sammanfattade vi varje intervju och letade efter teman utifrån våra frågeställningar. Därefter sammanförde vi de gemensamma nämnarna utifrån frågeställningarna och gjorde en sammanställning. Vi analyserade med hjälp av begreppet KASAM och dess komponenter hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Resultatet visade att alla informanterna var studiemotiverade och hade en god framtidstro. Det var mycket som kunde tänkas påverka deras motivation och framtidstro, bland annat familj, vänner, lärare och förebilder. Med hjälp av begreppet KASAM och dess komponenter kunde vi se ett samband mellan deras studiemotivation och framtidstro. Informanterna behöver förstå varför de studerar för att kunna känna studiemotivation (begriplighet). De behöver känna att de har de resurser som krävs för att nå de resultat de vill och de mål de har (hanterbarhet) och de behöver ett mål med studierna så att de känner att det är värt att investera i studierna (meningsfullhet). De kunskaper vi tycker är viktiga att ta med sig från vår fallstudie för att kunna arbeta här och nu med ungdomar i skolåldern är att förstå att skolresultaten hänger ihop med elevernas syn på framtiden. Även att tänka på att vardagen måste vara både begriplig, hanterbar och meningsfull för att ungdomen ska må bra och fungera. / We have performed a qualitative case study at a school of substandard merit. Our purpose was to examine to what ninth graders had a sense of confidence about their future success and academic motivation. The questions asked were: Which factors do the ninth graders deem influential for their own sense of confidence in future prospects, as well as what affects their academic motivation? What is the relationship between confidence in future success and academic motivation at the school? What do the students feel, can be done to improve their own beliefs about future prosperity as well as improve academic motivation? We have been inspired by phenomenological research and have used an inductive approach. We collected our data via semi structured qualitative interviews with eight ninth grade students. We processed the data by first transcribing the interviews, then we summarized each interview looking for key themes related to our original queries. Finally we consolidated the common denominators into a compilation. We did our analysis using the concept of KASAM, or ”sense of context”, as well as its' components, those being; manageability, comprehensibility, and relevance. The results revealed that all the informants were academically motivated and they each felt confident in their future outlook. There seemed to be a lot of factors that influenced both their motivation and their outlook, amongst these were family, friends, teachers, and roll models. Using the KASAM, or ”sense of context” concept, and its' components we could see a relationship between their academic motivation and their beliefs about their future. The informants first need to comprehend why they need to study, in order for them to feel a sense of educational motivation (comprehensibility). They need to feel that they have the resources needed to attain the desired results and goals that they have (manageability) and they need a goal with their studies so that they feel it is worth investing in the studies (relevance). The most important revelation that we have gleaned from our study and that we feel is of most value when working with school age youth in the here and now, is to understand how academic performance is directly related with the students  perception about their future. Even everyday life needs to be comprehensible, manageable, and have relevance, in order for youth to thrive and function.

Syftet med studien var att jämföra motivation att studera mellan studenter på civilekonomprogrammet och förskollärarprogrammet på Karlstads universitet. Tre frågeställningar konstruerades: ”Finns det en skillnad mellan studenter som läser civilekonomprogrammet och förskollärarprogrammet med avseende på inre motivation?”, ”Finns det en skillnad mellan studenter som läser civilekonomprogrammet och förskollärarprogrammet med avseende på yttre motivation?” och ” Finns det en skillnad mellan studenter som läser civilekonomprogrammet och förskollärarprogrammet med avseende på amotivation?”. För att undersöka detta genomfördes oberoende t-test. Data samlades in via pappersenkäter från 119 deltagare varav 111 användes för analys. Av dessa 111 var 59 civilekonomstudenter och 52 förskollärarstudenter. Självskattningsinstrumentet Academic Motivation Scale användes för att mäta studiemotivation. Den oberoende variabeln var utbildningsprogram på Karlstads universitet med två nivåer, civilekonomprogrammet och förskollärarprogrammet. De tre motivationsperspektiven inre motivation, yttre motivation och amotivation samt undergrupperna att åstadkomma, förståelse, att stimuleras, yttre reglering, inåtvänd reglering och identifierad reglering utgjorde beroende variabler. Resultaten visade en signifikant skillnad mellan programmen för yttre motivation samt för undergrupperna yttre reglering, identifierad reglering, att stimuleras och förståelse. Detta visade att civilekonomstudenterna drivs mer av ett utsatt mål som de vill uppnå och är mer styrda av belöning och yttre krav än förskollärarstudenterna. Det visade även att förskollärarstudenterna värdesätter det egna valet att studera och har mer nyfikenhet och stimulerande konversationer med sina klasskamrater än civilekonomstudenterna. En ojämn könsfördelning mellan de två klasserna ska beaktas i slutsatsen. Civilekonomstudenterna hade en jämn könsfördelning och visade en signifikant skillnad mellan kvinnor och män med avseende på undergrupperna yttre reglering och att stimuleras. Detta visar att kvinnorna upplever en mer kontrollerad motivation än männen och männen visar mer engagemang i olika uppgifter än kvinnorna. Slutsatsen är att det finns en skillnad i studiemotivationen mellan studenterna i de valda utbildningsprogrammen men att den skillnaden är liten. Endast undergruppen yttre reglering hade en större spridning där civilekonomstudenterna skattade högre än 3 förskollärarstudenterna. Denna studie visar att ett beteende inte styrs av antingen inre eller yttre motivation. Motivationen kan variera i styrka och orientering. / The purpose of this study was to examine the difference in academic motivation in students attending two different college programs. Three specific research questions were constructed: “Is there a difference between students attending the economics program and the preschool teacher program with regard to internal motivation?”, “Is there a difference between students attending the economics program and the preschool teacher program with regard to extrinsic motivation?” and “Is there a difference between students attending the economics program and the preschool teacher program with regard to amotivation? To test this an independent t-test was conducted. A questionnaire was constructed to collect data from 119 participants, of which 111 were used for analysis. From the 111 participants there were 59 responses from students attending the economics program and 52 from the preschool teacher program. The self-assessment questionnaire Academic Motivation Scale was used to measure academic motivation. The independent variable was educational programs at Karlstad university with two conditions, the economics program and the preschool teacher program. The three motivational perspectives internal motivation, extrinsic motivation and amotivation including the subscales to accomplish, to know, to experience stimulation, external regulation, introjected regulation and identified regulation were the dependent variables. The results showed a significant difference between the two programs with regard to extrinsic motivation and the motivational subscales external regulation, identified regulation, to experience stimulation and to know. This showed that the students attending the economics program is more driven by an external goal they wish to achieve and are more affected by rewards and external demand than the students attending the preschool teacher program. It also showed that the preschool teacher students value their own choice to study and are more curious and have more stimulating conversations with their classmates than the economics students. An unequal gender distribution between the two college programs is to be considered in the conclusion. The students attending the economics program had an equal gender distribution and showed a significant difference between men and women with regards to external regulation and to experience stimulation. This shows that the women experience a more controlled motivation than the men and the men show more commitment in various tasks than the women. The conclusion is that there is a difference in academic motivation between the two college programs but that difference is small. Only the subscale external regulation had 5 more variance where the economics students showed a higher value then the preschool teacher student. This study showed that a behavior is not controlled by internal or extrinsic motivation. Motivation can vary in strength and orientation.

Sammanfattning/Abstract Ejeholt och Tideman, Marcus och Anna (2022). ”Behandla mig som normalt, bara/ just treat me as normal”. En kvalitativ studie med fokus på relationer, didaktik och studiemotivation/ a qualitative study with a focus on relationships, didactics and study motivation. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Vår förhoppning med studien är att kunna bidra med kunskap kring hur elever med språkstörning ser på vad som utgör goda relationer till lärare samt hur lärarnas undervisningsupplägg och didaktiska skicklighet påverkar elevernas studiemotivation. Vår förhoppning är att vi kan lyfta både elevernas och lärarnas röster kring detta innehåll.   Syfte Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hur elever med språkstörning och lärare redogör för vad som utgör en betydelsefull relation dem emellan samt identifiera eventuella skillnader som förekommer i elever och lärares uppfattningar. Vidare vill vi undersöka om goda relationer samt lärarens didaktiska skicklighet i undervisning och bemötande påverkar studiemotivationen för elever med språkstörning. Lärare samt elever i mellanstadiet och högstadiet kommer att utgöra underlaget för intervjuerna. Frågeställningar Vad anser elever med språkstörning och lärare vara viktigt i en relation dem emellan? Finns det skillnader i deras uppfattningar om vad som utgör en betydelsefull relation? Hur skapar lärare studiemotivation hos elever med språkstörning?     Teori I den här studien löper ordet relationer som en röd tråd från syfte och frågeställningar, vidare till intervjufrågor och tidigare forskning för att även återfinnas i resultatet. Detta gör att vi har valt att analysera vårt resultat med utgångspunkten i ett relationellt perspektiv. Aspelin (2018) har gjort en tolkning av Thomas Scheffs teori microsociology (1994) och det är den tolkningen av teorin vi använder oss av för att analysera resultatet. Vi har även valt att analysera resultatet med utgångspunkt i Vygotskij (1978) sociokulturella teori om den proximala utvecklingszonen. Han menar att undervisning och lärande är en sociokulturell verksamhet. Teorin bygger vidare på att läraren fångar lärandet i mötet med eleven och även det är något vi ser återkomma i vår studie.   Metod I vår studie intresserar vi oss för förståelsen av en social verklighet och hur deltagarna tolkar denna verklighet. Vi har därför valt en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer utgör grunden för insamlandet av data. I semistrukturerade intervjuer är orden det centrala och där  erbjuds intervjuformen en  möjlighet till följdfrågor och kan fördjupa sina svar. Intervjuerna spelades in, transkriberades och efter det följde arbetet med analys. Vi använde oss av en mall för textanalys, utifrån den fick vi fram olika teman som ligger till grund för studien.    Resultat Ur vår tematiska innehållsanalys framkom följande teman som betydelsefulla utifrån elevernas och lärarnas svar: bemötande, relationsbyggande, undervisning, studiemotivation.  Elevernas svar tyder på att det finns en koppling mellan lärarens bemötande och hur det påverkade relationen som i sin tur påverkade studiemotivationen. Vidare visade flertalet av elevernas svar på att de vill bli bemötta på ett sätt som de uttrycker ”normalt”. De menar att även om läraren har vetskap om deras språkstörning så skall den inte anpassa sitt bemötande efter det. Det visade sig att humor var viktigt för eleverna.  Detta uttrycks på olika sätt, men återkommande är att de vill ha lärare som kan skoja och busa med dem. Även svaren i lärarintervjuerna visar att lärarna vill kunna bjuda på sig själva i sin undervisning, de menar att med humor och roliga upplägg når de längre med sin undervisning.    Specialpedagogiska implikationer Vi har i vår studie kommit fram till att det är viktigt för specialläraren i relationsskapandet till dessa elever, att om möjligt utgå från elevernas intressen. Vidare är det viktigt att bemöta dessa elever med språkstörning som de själva uttrycker det, ”normalt”. Speciallärarens roll blir också att stärka elevernas självkänsla och självförtroende. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv styrks relationskompetensens vikt av Aspelin, Östlund och Jönsson (2020) de menar att en positiv, stöttande relation mellan lärare och elev är avgörande för en elevs utveckling. De menar vidare att relationen är särskilt viktig för elever i riskgrupper och elever med funktionsnedsättningar, som exempelvis språkstörning. Elevsvaren visar att detta exempelvis kan göras genom att skaffa sig en god personlig kännedom om eleverna. Motivationen för elever med språkstörning blir viktig och känslan av att eleven upplever sig själv som kompetent. Här kan ett målinriktat arbetssätt där eleven är delaktig i skapandet av sina egna mål, vara framgångsrikt och detta styrker Wery och Thomson (2013) som framgångsrikt. När eleverna känner att de lyckas blir de även mer mottagliga för speciallärarens insatser, stöd och hjälp styrker Aspelin et al. (2020).

Syftet med denna studie är att beskriva och förstå sjundeklassares upplevelser av sin skolgång. Mer specifikt vill vi veta mer om deras motivation att engagera sig i sina studier samt få en förståelse för de variationerna av studiemotivation som finns bland elever i årskurs 7. Vi har intervjuat elever som går i årskurs 7 på tre olika skolor i Mellansverige om hur de ser på sin skolgång och vad som motiverar dem samt vad som gör att de inte känner sig studiemotiverade. Utifrån tidigare forskning har vi använt oss av fem teman som grund för våra gruppintervjuer. Med hjälp av faktorer som Boström och Bostedt (2022) kommit fram till som viktiga för elevers studiemotivation och Ryans & Decis (2000) motivationsteorin self-determination theory har vi analyserat vår empiri. Studiens resultat bygger på en beskrivning av elevernas upplevelse av att börja högstadiet och det gemensamma är att alla elever tycker det är roligt, oavsett vilken motivationsnivå de befinner sig på. Den faktor som framträder som viktigast i studiens resultat är relationsskapande mellan elev och lärare. För de elever som är amotiverade och som drivs av yttre motivation, med regleringen yttre kontroll, har inte någon bra relation till sina lärare och de elever som var mer studiemotiverade upplever sina lärare som snälla och tycker att lärarna bryr sig om dem. Med stöd av denna studie får studie- och yrkesvägledare en förståelse för hur studiemotivation kan påverkas av olika faktorer och genom att kartlägga elevernas motivationsnivå kan studie- och yrkesvägledare anpassa sin vägledning utifrån elevens behov. / The purpose of this study is to describe and understand seventh graders' experiences of their schooling. More specifically, we want to know more about their motivation to get involved in their studies and gain an understanding of the variations in study motivation that exist among students in year 7. We have interviewed students who are in year 7 at three different schools in Central Sweden about how they look at their schooling and what motivates them and what makes them not feel motivated to study. Based on previous research, we have used five themes as a basis for our group interviews. With the help of factors that Boström and Bostedt (2022) found to be important for students' study motivation and Ryans & Deci's (2000) motivational theory self-determination theory, we have analysed our empirical evidence. The results of the study are based on a description of the students' experience of starting upper secondary school and the commonality is that all students find it fun, regardless of their level of motivation. The factor that emerges as most important in the study's results is relationship building between student and teacher. For the students who are amotivated and driven by external motivation, with the regulation external control, do not have a good relationship with their teachers and the students who are more motivated to study perceive their teachers as kind and think that the teachers care about them. With the support of this study, study and career guidancegain an understanding of how study motivation can be affected by various factors and by mapping the students' motivation level, study and career guidance can adapt their guidance based on the student's needs.

denna studie undersöks hur elever påverkas av att arbeta under friare former, med avseende på studiemotivation. Studien är gjord på en gymnasieskola i Stockholm med schemalagt eget arbete där eleverna själv får välja vad de vill arbeta med. En kvalitativ undersökning gjordes med hjälp av fokusgrupper för att utröna elevers, lärares och rektorers uppfattningar om studiemotivationen för eleverna under dessa lektionstillfällen. Studien tar sin utgångspunkt i Ryan & Decis’ självbestämmandeteori (SDT) och teorier om ansvar och kontroll. Resultatet visar att valfriheten gör att en del av eleverna upplever dessa lektionstillfällen som fördelaktiga för sin studiemotivation. De andra eleverna upplever att valfriheten påverkar dem negativt då de inte kan ta det ansvar som krävs för skolgången. Gemensamt för alla eleverna är att trots det egna valet genereras inte den inre motivationen, som enligt SDT skall bildas då eleverna får vara autonoma i sin planering och arbetsfördelning. Vidare tyder resultaten på att merparten av eleverna inte ännu är rustade för att agera inom en normativ styrfilosofi trots skolans vision om detta. / The aim of the study is to examine how pupils are affected by working under free forms, with respect to student motivation. The study took place in a high school in Stockholm with free study time scheduled, where the pupils are able to choose to work with whatever they find suitable. A qualitative study was carried out with focus groups to explore the opinions of students, teachers and principals regarding the student motivation during these classes. The theoretical framework of this study draws on Ryan & Decis’ Self Determination theory (SDT) and other theories concerning responsibility and control. The results show that a large amount of freedom makes some of the pupils regard these classes as an advantage for their motivation. Some other pupils perceived that freedom of choice affects them negatively as they cannot take responsibility for their schooling. Common for all pupils is that despite their own choice, the intrinsic motivation is not generated. Furthermore, the results indicate that the majority of the pupils are not prepared to act within a normative governance philosophy despite the school's vision regarding this.

Utbildning är en grundläggande rättighet och alla har rätt till en hälsofrämjande studietid. Högskolor och universitet kan arbeta hälsofrämjande genom att stärka studenters välbefinnande och tilltro till sin egen förmåga, men detta kräver både fysiska och psykosociala förutsättningar i studiemiljön. Med hjälp av två teoretiska perspektiv, KASAM och krav-kontroll-stödmodellen, förklaras i denna studie vikten av gemenskap och det sociala samspelet i studielivet, samt hur inre och yttre krav påverkar känslan av stress.  Syftet med studien är att undersöka studenters upplevelser om studiemiljöns betydelse för hälsa och studiemotivation. Med en kvalitativ ansats har sju semistrukturerade intervjuer utförts. Valet av intervjupersoner grundades i ett målstyrt urval. Insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Under arbetets gång har hänsyn tagits till etiska krav och riktlinjer.  Resultatet belyser att studiemiljön påverkar hälsa och motivation på varierande sätt. En betydande faktor i resultatet är gemenskap, då känslan av tillhörighet och sammanhang kan minska studierelaterad stress. Socialt stöd, samhörighet, engagemang från omgivningen och att studera tillsammans med andra kan öka studiemotivationen. Balans mellan studier och fritid är av vikt för en hälsosam studietid och vikten av kravlös återhämtning presenteras i resultatet. Genom att slippa tänka på studier och istället samla energi på andra meningsfulla sätt kan en balans uppkomma. Motivationsfaktorer skiljer mellan individer, men gemensamt för samtliga medverkande studenter är att mål, delmål och belöningar är drivande komponenter. Sammanfattningsvis utifrån denna studie är de psykosociala faktorerna av stor betydelse för hälsa och studiemotivation. / Education is a basic right, and everyone has a right to health promoting studies. Colleges and universities can work to promote health by strengthening students’ well-being and self- efficacy, but this requires both physical and psychosocial conditions in the study environment. With the help of two theoretical perspectives, KASAM and the demand-control- support-model, the importance of community and the social interplay are explained in this study, as well as how inner and outer demands influences the feeling of stress.  The purpose of the study is to examine students’ experiences of the study environments meaning for health and study motivation. With a qualitative approach, seven semi-structured interviews have been performed, and the choice of interviewees was founded in a goal- directed selection. Collected data was analyzed with a qualitive content analysis. During the work process ethical demands and guidelines has been taken into account.  The result illuminates that the study environment has an affect on health and motivation in varying ways. One considerable factor in the result is community, since the feeling of participation and coherence can lower study-related stress. Social support, solidarity, commitment from the people around you and to study together can increase the study motivation. The balance between studies and free time is of importance for a healthy study time and the importance of undemanding recovery is presented in the results. By not thinking about studies and instead gather energy in other meaningful ways, a balance can arise. Motivational factors distinguish between individuals but mutually for all participating students is that goals, milestones, and rewards are driving components. In summary based on this study, the psychosocial factors are of great importance for health and study motivation.

Denna kvalitativa intervjustudie sökte svar på frågan om hur tidigare kraftigt omotiverade elever som exponerats för allehanda insatser i syfte att stimulera studiemotivationen beskriver betydelsen av de olika påverkansfaktorer som ledde fram till att eleven i sin motivationsutveckling blev så studieinriktad att måluppfyllelsen räckte, eller såg ut att räcka, till minst en komplett gymnasieexamen. Resultaten gav för handen att endast en av skolans insatser beskrevs som betydelsefull: etablering av en förtroendefull relation med någon personal, oaktat vilken, men endast om den också utmynnade i en studieplan som eleven kunde tro på och som med fördel kontinuerligt följdes upp. Vårdnadshavares betydelse beskrevs som nästintill obefintlig. Studiens viktigaste bidrag utgörs av den mycket stora betydelsen av elevens egna beslutsamhet att såväl i som utanför klassrummet radikalt reducera umgänge med kompisar som inte sköter skolan och istället utveckla en nära vänskapsrelation till en annan allierad vän som tillsammans med eleven vill ta skolan på allvar. Samtliga informanters berättelser var därutöver oförenliga med diskursen om inre motivation och det lustfyllda lärandet. Istället var det berättelsen om nödvändigheten av att oaktat intresse och lust tvinga sig studera som framträdde.