An apple wine produced by Kiviks Musteri AB have an undesirable flavor of yeast. As a step in the development to reduce this off-flavour the wine flavor was analyzed by gas chromatography-mass spectrometry (GCMS) with headspace solid-phase microextraction (HS-SPME). Two other wines without the flavor of yeast where analyzed as references. Samples from the production step prior to clarification where also analyzed. Through matching against mass spectrum library, retention index and in some cases references a total of 37 volatile compounds were identified in the apple wines. Some uncertainty in the relative quantification of a few compounds was caused by insufficient clearance (deadsorption) of the SPME-fiber. When comparing the different wines the compounds were divided into groups: key compounds, ethyl esters, derivatives of 3-methyl-1-butanol, other compounds: group 1 and other compounds: group 2. In each group the percent area for each compound was calculated. Comparing the percent area of each wine showed that the samples prior to clarification contains a higher number of volatile compounds e.g. ethyl esters and 3-methylbutanol derivatives than the final wine products. The comparisons also revealed differences between the wines. The results from the analyses indicated that the compounds that hypothetically contribute to the yeast-flavor could be 2-phenylethanol; 3-methylbutanoic acid; 2-methyl-1-butanol; 2-phenylacetaldehyde och 2-methylthiolan-3-one. The results need to be verified e.g. by an odor panel if they are going to be useful for Kivik Musteri AB in its effort to solve the taste problem in the wine.

Introduktion: Bensodiazepiner har ända sedan de introducerats till marknaden varit mycket populära och är bland de mest förskrivna läkemedlen. Trots populariteten samt den höga användningen är bensodiazepiner en problematisk läkemedelsgrupp med anledning till deras höga beroendepotential. Bensodiazepiner ska enligt behandlingsrekommendationer endast förskrivas som sista alternativ och användas under en begränsad period för att undvika beroendeutveckling, vilket oftast inte blir fallet i primärvården. Syfte: Syftet var att undersöka hur användningen av bensodiazepiner har sett ut mellan 2006 och 2014 och om beroendepotentialen var en möjlig faktor till hypotesen att användningen minskat– för att uppmärksamma problem med användningen av dessa läkemedel. Material och metoder: Artiklar hämtades från databaser som PubMed samt Google Scholar. Statistiken över användningen hämtades från Socialstyrelsens statistikdatabaser och presenterades i form av tabeller och grafer. Resultat: Denna studie undersökte om just beroendepotentialen var en möjlig faktor till hypotesen att användningen minskat – och hypotesen stämmer. Statistiken visade att användningen av många bensodiazepiner har minskat markant under den perioden som undersöktes; som mest troligt beror på de nya riktlinjerna och behandlingsrekommendationerna som tagits fram mellan 2009-2010. Trots att användningen av bensodiazepiner minskat stadigt har istället en ny trend upptäckts; att bensodiazepinbesläktade substanser, som zopiklon, ökar markant. Detta innebär att behoven av farmakologisk behandling fortfarande är densamma då användningen av bensodiazepiner och bensodiazepinbesläktade läkemedel inte har varierat signifikant under den undersökta perioden. Konklusion: Nya selektiva bensodiazepiner med obefintlig risk för beroendeutveckling och smalare biverkningsprofil är under utveckling; dessa kommer med störst sannolikhet lösa många av beroendeutvecklings-problemen som för närvarande uppstår vid användning av bensodiazepiner och besläktade substanser i primärvården. / Introduction: Ever since benzodiazepines were introduced to the market they have been very popular and are among the most prescribed drugs. Despite the popularity and the high usage of benzodiazepines, this group of drugs is problematic due to their high dependence potential. Benzodiazepines should according to treatment guidelines only be prescribed as a last option and be used for a limited period of time to avoid the development of dependency - which is often not the case in primary care. Aim: The aim was to examine the usage of benzodiazepines between 2006 and 2014 and if the dependency potential was a possible factor to the hypothesis that the use has decreased – in order to draw attention to the problems associated with benzodiazepines. Methods: The articles were retrieved from the databases PubMed and Google Scholar. Statistics on the usage were taken from the Board's statistical databases. Results: This study investigated if the dependency potential was a possible factor to the hypothesis that the usage of benzodiazepines have decreased – and the hypothesis is correct. Statistics showed that the usage of many benzodiazepines have declined significantly during the period examined; most likely due to the new guidelines and treatment recommendations developed between 2009-2010. Although the usage of benzodiazepines declined steadily; a new trend was discovered, namely the prominent increased usage of benzodiazepine-like drugs such as zopiclone. This means that the needs of pharmacological treatment is unchanged since the usage of benzodiazepines and benzodiazepine-like drugs have not varied significantly during the examined period. Conclusion: New selective benzodiazepines with non-existent risks of development of dependency as well as a narrower side effect profile is under development. These will most likely resolve many of the dependency issues currently arising from the usage of benzodiazepines and related substances in primary care.

Syftet är att belysa hur elitidrottare uppfattar och påverkas av andra idrottares dopingbruk, medias dopingrapportering samt antidopingarbetet. Studien hade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av åtta elitidrottare från ishockey, bandy, crossfit, fotboll, kraftsport, triathlon, skidåkning och friidrott. Två av Intervjuerna skedde med fysisk närvaro och de övriga sex utfördes digitalt med videosamtal. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en innehållsanalys för att identifiera citat, koder, underkategorier och teman. Resultatet visade att idrottarna upplevde doping som något orättvist och fusk. Det framkom att idrottarna blev påverkade av andra idrottares dopingbruk känslomässigt, resultatmässigt och i sitt idrottsutövande. Det framkom också en icke existerande påverkan av andra idrottares dopingbruk bland några av idrottarna. Vidare så visade resultatet att medias dopingrapportering generellt ansågs vara bra men att den ibland är för snabb innan det finns bevis. Det fanns en rädsla att själva utsättas för hat som de upplevde att dopade idrottare gör. Antidopingarbetet upplevdes som viktigt och betydelsefullt. Resultatet visade att idrottarna ansåg att det finns brister i antidopingarbetet och att det finns utvecklingsområden som behöver mer utbildningar, förebilder och resurser för förbättring. Slutsatsen är att elitidrottare kan bli påverkade av andra idrottares dopingbruk och medias dopingrapportering, påverkan sker olika beroende på kontext. Elitidrottarnas uppfattningar om antidopingarbetet gav information om exempelvis brister som behöver åtgärdas. Denna kunskap kan i sin tur bidra till utvecklingen att nya verktyg som hjälp i antidopingarbetet.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom är ett begrepp som innefattar beroendeproblematik oavsett substans. Substansbrukssyndrom är starkt kopplat till stigma, vilket kan beskrivas med att ha ett attribut som är nedvärderat inom en viss kontext. Stigma påverkar personen som upplever det på flera olika sätt och påverkar också sjukvården och samhället i stort. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av stigma hos personer med substansbrukssyndrom inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie med inifrånperspektiv genomfördes för att besvara syftet. Litteratursökningen genomfördes i Pubmed, PsycInfo och Cinahl och resulterade i sju vetenskapliga artiklar med kvalitativt innehåll. En innehållsanalys med manifest ansats genomfördes enligt Graneheim och Lundmans (2004) metodartikel. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Att mötas av dömande och nedsättande attityder, Att bli sedd som drogsökande och mötas av misstro, Att komma i andra hand och inte få likvärdig vård, Att uppleva rädsla inför vårdkontakter och anpassa sig. Slutsats: Personerna beskrev hur stigma påverkade alla aspekter av vårdupplevelsen. Från att uppleva sämre bemötande, en bristande vårdkvalité till en rädsla inför att söka vård. Stigma utgör ett hinder för personcentrerad vård och vård på lika villkor och en utökad kunskap om ämnet kan vara av betydelse i målet att uppnå en jämlik hälso- och sjukvård.

Läkemedelsföretagen måste säkerställa att produkterna som tillverkas uppnår de krav som finns och är kvalitetssäkra. Företaget Recipharm Karlskoga AB måste kontrollera sina produkter och det görs till exempel med hjälp av referenslösningar. I metoderna användes referenslösningar med kända koncentrationer som har en viss hållbarhet och företaget vill hitta ett sätt att förlänga hållbarheten på tre referenslösningar tillhörande deras analysmetoder med high-performance liquid chromatography (HPLC). Detta kommer leda till en minskad arbetstid för företagets personal, kostnadsreduktion och minskning av utsläpp/användning av aktiva substanser. Det kan därmed vara gynnsamt för miljön. Arbetets mål är att hitta ett sätt att förlänga hållbarheten på tre referenslösningar. R2-värdet och relativa standardavvikelsen för dubbelinjektion och replikat ett och två beräknades. Detta gjordes för att kunna bedöma om hållbarheten på referenslösningarna som sätts i de olika provförvaringarna som är rumstemperatur, kyl och frys. Produkterna som analyseras innehåller aktiva substanser. Produkt ett innehåller Lidokain, Hydrokortisionacetat och Hydrokortison och som idag har en hållbarhet bara för tillfället enligt kontrollmetoden. De olika förvaringar som testades för denna referenslösning var frys. Referenslösning har hållbarhet i sex dagar i frys. Produkt två innehåller Metagin, Propagin och Lidokain HCl. Dagens hållbarhet är på femd agar enligt kontrollmetoden. Produkten analyserades i tre olika förvaringar, rumstemperatur, kyl och frys. Referenslösningens hållbarhet i frys varade i 12 dagar medan hållbarheten i rumstemperatur och kyl pågick i 15 dagar. Vilken förvaring som väljs ut för produkt två beror på företaget då både rumstemperatur och kyl är lika bra. Produkt tre innehåller 2,6-Xylidin med en dags hållbarhet enligt kontrollmetoden. Förvaringarna som testades var kyl och frys. Dag två för frys uppnådde inte kraven medan dag sex för frys uppnådde kraven för R2 på grund av denna inkonsekvens och osäkerhet är inte frys ett alternativ. Produkt 3 har därför en hållbarhet på två dagar i kyl. / Drug companies must ensure that the products that are manufactured meet the requirements and are of approved quality. The company Recipharm Karlskoga AB must control their products and this is done by example using reference solutions. These reference solutions have certain life time and the company wants to find a way to extend the life time of three reference solutions belonging to the company's analytical methods for high-performance liquid chromatography (HPLC.). This will lead to reduced working hours for the company employees, a cost reduction and a reduction of emissions/use of active pharmaceutical ingredient. This can therefore benefit the environment. The aim of this workis to find a way to extend the life time of the three reference solutions. R2 value and relative standard deviation for the double injection and replicas one and two were calculated in order to be able to estimate the life time of the products from the various sample storages placed in room temperature, refrigerator and freezer. The products that are analysed contain active pharmaceutical ingredient. Product one contains Lidocaine, Hydrocortisone acetate and Hydrocortisone and is currently sustainable according to the control method. The sample storage for product one was in the freezer and it had a prolonged life time of six days. Product two contains Metagin, Propagine and Lidocaine HCl. Today’s life time is five days according to the control method. It was analysed in three different sample storage rooms, room temperature, refrigerator and freezer. The product stored in the freezer lasted for 12 days while the product stored in both room temperature and in the refrigerator was able to sustain for 15 days. The choice of selected sample storage room for product 2 depends on the company. However, because there is more room for storage in room temperature it is therefore considered as a better alternative than refrigerator. Product three contains 2,6-Xylidine with a life time of one day. The sample storage rooms were the refrigerator and the freezer. Day two for the freezer did not fulfil the requirements while day six for the freezer met the requirements. Because of this inconsistency and uncertainty, the freezer should not be used as an option. Product three has therefore a prolonged life time of two days in the refrigerator.

The purpose of the study is to shed light on the potential conceptual transformation within the discourse on psychedelia in Sweden, and how that transformation affects the ideas surrounding the substances and its ideological discourse. These changes could hypothetically build a new cultural construction of the view on psychedelia in Sweden. The study is of hermeneutic qualitative nature. I use idea and ideology analysis with elements of conceptual history. Further the study uses the constructions of thoughts: judgments of reality, judgments of value and precepts of action to evaluate and to illustrate the perspectives in the field. The study examines a culturally conditioned problem in the form of depression of which the potential solution in itself is a cultural taboo both spread and created by an ideological hegemonic idea, but this hegemonic idea is now potentially challenged by new medical research findings.

Resultaten från kliniska studier tyder på att psykedeliska substanser i kombination med stödjande psykoterapi kan vara ett alternativ till befintliga behandlingsformer för patienter med psykiska sjukdomar. Tidigare undersökningar har dock indikerat allmänt negativa attityder till narkotika bland den svenska befolkningen. Undersökningarna har å andra sidan inte fokuserat på psykedeliska substanser och deras användning i samband med assisterad terapi specifikt. Denna studies syfte var att undersöka hurdana attityder svenskar har till psykedelisk assisterad terapi och hur attityderna påverkas av upplevd kunskap, attityder till psykedeliska substanser, attityder till lagändringar, kön och tidigare bruk av psykedelika. Totalt 127 respondenter över 18 år bosatta i Sverige besvarade enkäten. Resultaten visade relativt positiva attityder till psykedelisk assisterad terapi bland deltagarna. De oberoende variablerna i studien var signifikant korrelerade med attityder till psykedelisk assisterad terapi. Dock var det enbart upplevd kunskap och attityder till lagändringar som var unika prediktorer till attityder till psykedelisk assisterad terapi i multipel regressionsanalys. Den övergripande regressionsmodellen förklarade 53,9 % av variansen. Till skillnad från tidigare forskning verkar attityderna generellt vara mer positiva när det handlar om att använda psykedelika i medicinskt syfte i samband med assisterad terapi. Det behövs därför mer nyanserade studier som kan synliggöra dessa skillnader för att ge en mer rättvisande bild på de allmänna attityderna. Denna studie ger en inblick på hur svenskar ställer sig till frågor om psykedeliska substanser och psykedelisk assisterad terapi.

Bristande samverkan avseende det dubbla huvudmannaskapet mellan kommun och region medför att individer med substansberoende riskerar att falla mellan stolarna och de löper därmed en högre risk att hamna utanför samhället. Vidare är samsjuklighet mellan substansberoende och ADHD vanligt. Självmedicinering kan ses som en förklaring till detta samband och som en alternativ handlingsstrategi bortom insatser från olika samhällsaktörer. Det är därför intressant att undersöka hur vuxna personer som upplever ADHD-symptom diskuterar självmedicinering på ett diskussionsforum. Självmedicineringshypotesen, teorin om medieanvändning och tillfredsställelse samt social identitetsmodell för avindividualiseringseffekter bidrar med en tolknings- och förståelseram för analysen av empirin. Netnografi och tematisk analys används för att strukturera och bearbeta materialet. Studien synliggör hur en eftersträvan att fungera normalt och drogliberala attityder beskrivs som vanliga motiv bakom valet att självmedicinera. Bland de fördelar som nämns gällande självmedicinering är ett exempel lindring av ADHD symptom, medan en av de nackdelar som diskuteras är att stämplas som missbrukare av familj samt av hälso- och sjukvården. Användningen av ett diskussionsforum är av betydelse för forumanvändarna då de vänder sig dit både för bland annat informationssökande och för en känsla av gruppsamhörighet - något som har betydelse för beslutet att självmedicinera.

I dagens samhälle står vi inför ett komplext och utmanande problem med vanligt förekommande substansanvändning och kriminalitet bland ungdomar. Denna problematik är av stor samhällelig betydelse och kräver en djupgående förståelse för att kunna hanteras på ett effektivt sätt. I denna kvalitativa studie genomfördes det fyra intervjuer med socialarbetare som jobbar med ungodmar med beroende- och/eller kriminalitetsproblematik. Studien analyserar hur socialarbetare upplever att olika faktorer kan påverka förekomsten av missbruk av psykoaktiva substanser och däremot kriminalitet bland ungdomar. Denna studie undersöker om hur socialarbetare upplever könsskillnader i missbruk och kriminalitet bland denna åldersgrupp. Dessutom syftar studien att identifiera vilka insatser och strategier som socialarbetare anser vara effektiva för att förebygga eller hantera missbruk och kriminalitet bland ungdomar. Fyra huvudteman identifierades med hjälp av den tematiska analysen: familj som påverkande faktor, vänskapsrelationer som påverkande faktor, könsskillnader i användning av psykoaktiva substanser och kriminalitet och effektiva strategier och insatser. Resultat visar att dålig familjedynamik och familjens inkomst kan påverka ungdomars benägenhet till problematiska beteenden. Resultaten visar att även prokriminella vänner påverkar ungdomars beteenden. Ungdomar anpassar sig och efterliknar prokriminella vänners beteende för att bli accepterade i vänskapsgruppen. Dessutom, de involveras ofta i riskabla beteenden på grund av belöningar eller rädsla. Resultat visar att unga män börjar involvera sig i riskabla beteenden eftersom de är benägna att ta risker och att de uppvisar våldsamt beteende i större utsträckning, jämfört med unga kvinnor som börjar med substansanvändning på grund av emotionell smärta och syns inte lika mycket när det gäller brottslighet. Ytterligare visar resultaten att individanpassade insatser, familjeinvolvering, placering utanför hemmet, insatser baserade på socialinlärningsteori och samarbete med andra aktörer visade sig vara effektiva för att motverka och hantera missbruk och kriminalitetsproblematiken bland ungdomar. / In today´s society, we face a complex and challenging problem with common substance use and crime among youth. This issue is of great societal significance and requires a deep understanding to be addressed effectively. In this qualitative study, four interviews were conducted with social workers who work with youth dealing with addiction and/or criminal behaviour. The study analyzes how social workers perceive various factors that may influence the occurence of psychoactive substance abuse and thereby criminality among youth. This study investigates how social workers perceive gender differences in substance abuse and criminality among this age group. Furthermore, the study aims to identify which interventions and strategies social workers consider effective in preventing or managing substance abuse and criminality among youth. Four main themes were identified using thematic analysis: family as an influencing factor, friendships as an influencing factor, gender differences in the use of psychoactive substance and criminality and effective strategies and interventions. Results shows that poor family dynamics and family income can influence youth´s propensity for problematic behaviours. The results also shows that pro-criminal friends to be accepted in the friendship group. Additionally, they often engage in risky behaviours due to rewards or fear. The results shows that young men start engaging in risky behaviours because they are inclined to take risks and exhibit violent behaviour to a greater extent, compared to young women who start using substances due to emotional pain and are less visible in terms of criminality. Further results indicate that individualized interventions, family involvement, out-of-home placements, interventions based on social learning theory and collaboration with other actors were found to be effective in counteracting and managing the issue of substance abuse and criminality among youth.

Per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) are man-made substances that hold unique properties. They are not only oil- and water repellants but also very resistant to degradation. Due to these properties, the applications are endless and PFASs can be found in a wide range of industrial applications and commercial products. The effluents of wastewater treatment plants (WWTPs) have been pointed out as one of the major sources of PFASs in the environment. The main aim of this project was to evaluate the sources and the occurrence of PFASs in a wastewater network in a Swedish city and in the different treatment steps at the connected WWTP. Another objective was to use these data to calculate mass flows and to investigate the fate of PFASs within the WWTP. The city of Uppsala and the WWTP Kungsängsverket were selected as study objects. Both wastewater and sludge were sampled and analyzed. In the wastewater network, a total of 15 pumping stations (PSTs) were sampled for wastewater, and at the WWTP, a total of 10 wastewater and 10 sludge samples were taken. The samples consisted of grab samples (n = 24), time-integrated samples (100 mL every 20 min during 24 hours, n = 2) and flow proportional samples (24 hours, n = 9). The aqueous and sludge samples were prepared for analysis using solid-phase and solid liquid extraction, respectively, and then analyzed by liquid chromatography tandem mass spectrometry (LC/MS/MS). The PFAS concentrations and composition profiles varied greatly in the network. High concentrations of 6:2 fluorotelomer sulfonate (6:2 FTSA) were generally found in the wastewater, which indicates increased usage of 6:2 FTSA in industrial processes and applications as replacement for perfluorooctane sulfonate (PFOS) and/or leaching from fire-training sites. A hot spot was detected (Sågargatan PST: ΣPFAS = 55,000 ng L-1 = 110,000 mg d-1) with elevated discharges of C3 – C8 perfluoroalkyl carboxylates (PFCAs). The studied WWTP was ineffective in removing C4, C6, C8 perfluoroalkyl sulfonates (PFSAs), C3 – C8 PFCAs and 6:2 FTSA from wastewater. Longer chained C9 – C17 PFCAs tended to partition to sludge more effectively than shorter chained C3 – C8 PFCAs, where PFCAs with an even amount of perfluorated carbon atoms had a higher affinity for sludge than those with an odd amount. The PFAS concentrations and mass flows tended to increase across the second clarifier in both wastewater and sludge, probably due to precursor degradation. PFSAs and PFCAs tended to be at similar or lower concentrations in the effluent compared to the influent. This shows that these substances enter the WWTP from an upstream source and are not formed or added in the WWTP. The transformation of precursors is therefore not the most important source of PFASs in Kungsängsverket. PFASs in wastewater at a large scale municipal WWTP may origin to a large extent from both industrial applications and domestic sources, such as daily life products. The new knowledge generated within this project will help Uppsala Vatten to protect drinking water supplies and the receiving aquatic environment from PFAS contamination. / Per- och polyfluoroalkylerade substanser (PFAS) är konstgjorda ämnen som har unika egenskaper. De är inte bara fett- och vattenavvisande utan är även mycket resistenta mot nedbrytning. På grund av dessa egenskaper är applikationerna med PFAS oändliga, och de används i en lång rad industriella applikationer och kommersiella produkter. Renat vatten från avloppsreningsverk har pekats ut som en av de största källorna av PFAS i miljön. Syftet med det här projektet var att undersöka källorna och uppkomsten av PFAS i ett ledningsnät i en svensk stad och även före/efter de olika reningsstegen i det största reningsverket. Ett annat mål var att använda dessa data för att beräkna massflöden och att studera ödet för PFAS i reningsverket. Uppsala stad och reningsverket Kungsängsverket valdes som studieobjekt. Både avloppsvatten och slam provtogs och analyserades. I ledningsnätet provtogs totalt 15 pumpstationer (PST) med avseende på avloppsvatten och i reningsverket togs det totalt 10 avloppsvatten- och 10 slamprover. Proverna bestod av stickprover (n = 24), tidsintegrerade prover (100 mL var 20 min under 24 timmar, n = 2) och flödesproportionerliga prov (24 timmar, n = 9). Vatten- och slamproverna preparerades för analys med hjälp av fastfas- respektive fast-vätske-extraktion, och analyserades därefter med vätskekromatografi kopplat till tandem-mass-spektrometri (LC/MS/MS). PFAS koncentrationerna och sammansättningsprofilerna varierade mycket i ledningsnätet. Koncentrationerna av 6:2 fluorotelomersulfonsyra (6:2 FTSA) var generellt höga i avloppsvattnet, vilket tyder på en ökad användning av 6:2 FTSA i industriella processer och applikationer som ersättningssubstans för perfluorooktansulfonsyra (PFOS) och/eller urlakning från brandövningsplatser. En så kallad hot spot detekterades i ledningsnätet (Sågargatan PST: ΣPFAS = 55 000 ng L-1 = 110 000 mg d-1) med punktutsläpp av C3 – C8 perfluoroalkylerade karboxylsyror (PFCA). Det studerade reningsverket var inte effektivt för rening av C4, C6, C8 perfluoroalkyl-sulfonsyror (PFSAs), C3 – C8 PFCAs och 6:2 FTSA. PFAS av typen C9 – C17 PFCA (långa kolkedjor) tenderade att fördela sig till slamfasen mer än C3 – C8 PFCA (kortare kedjor), där PFCA med ett jämnt antal perfluorerade kolatomer hade större affinitet för slam än de med udda. PFAS koncentrationerna och massflödena tenderade att öka från första till andra sedimentations-tanken, både i avloppsvatten och i slam, troligtvis som en följd av degradering av prekursorer. PFSA och PFCA tenderade att ha likvärdiga eller lägre koncentrationer i ut- jämfört med inflöde. Detta tyder på att huvudkällorna för dessa substanser i avloppsvatten finns uppströms och uppkommer inte genom bildning eller tillsats i reningsverket. Nedbrytning av prekursorer är därför inte den viktigaste källan av PFAS i Kungsängsverket. Det visades tydligt att PFAS i ett kommunalt avloppsvatten kan ha sitt ursprung såväl i både industriella produkter och processer som produkter från hushåll, som t.ex. dagligvaruprodukter. Den nya kunskapen som genererats i detta projekt kommer att hjälpa Uppsala Vatten att skydda dricksvattentäkter och den mottagande akvatiska miljön för PFAS förorening.