<p>Det svenska samhället är i hög grad invävt i världen utanför. Det som är viktigt hos oss är ofta lika viktigt hos andra. Världen har blivit mindre samtidigt som medvetenheten om världen som en enhet har vuxit. För Sveriges del har det varit den Europeiska unionen som stått i centrum för diskussionen om den nya världen. Medlemskapet i EU har fått det svenska samhället att delta i ett nytt regel- och idésystem, vilket har lett till omfattande konsekvenser och förändringar. Samarbetet gör att viktiga frågor idag avgörs långt ifrån den nationella arenan. Ett exempel på denna samhällsförändring är införandet av det nya ramdirektivet för vatten. Direktivet innebär att medlemsländerna ska införa ett helt nytt sätt att arbeta med vattenfrågor i och med införandet av en nya vattenadministration inom unionen. Därför är syftet med denna uppsats är att analysera och diskutera hur den svenska suveräniteten, främst då med tanke på självbestämmanderätten, påverkas av den ökande europeiseringen och internationaliseringen. Då jag anser att det nya vattendirektivet är ett utslag av europeiseringen har jag använt mig av de delar i direktivet som tar upp införandet av den nya vattenadministrationen, för att påvisa denna utveckling. De frågeställningar jag valt att fokusera närmare på är om implementeringen av vattendirektivet i svensk lagstiftning är en del av europeiseringen, och om europeiseringen och vattendirektivet påverkar den svenska suveräniteten samt om det är positivt eller negativt att naturliga och administrativa gränser korsas. </p><p>Slutsatserna dragna i denna uppsats är att det är dags att tänka över ett nytt sätt att arbeta med gränsöverskridande frågor. Det är en mycket svår uppgift att fatta beslut så att det passar alla länders önskningar och behov. En annan viktig aspekt som framkommit under uppsatsens gång är att internationaliseringen, europeiseringen samt det nya ramdirektivet för vatten både tar bort stora delar av det nationella beslutsfattandet, men även vinner andra aspekter, såsom nyskapandet och upprätthållandet av den nationella staten. Det är både positivt och negativt för den enskilda staten att gränser korsas, då vissa löses upp medan andra skapas. Det som är viktigt att komma ihåg i arbetet med att skapa ett nytt sätt att hantera vattenfrågor inom unionen, är att alla faktiskt strävar efter samma mål. Men att alla har olika medel att ta sig dit. Därför blir implementeringen av vattendirektivet i svensk lagstiftning en utmaning för stat och allmänhet att ta reda på vad som verkligen karaktäriseras som det svenska. Men också för att försöka hitta en plats i den ökande samhällsförändringen som följer av europeiseringen och internationaliseringen.</p>

Det svenska samhället är i hög grad invävt i världen utanför. Det som är viktigt hos oss är ofta lika viktigt hos andra. Världen har blivit mindre samtidigt som medvetenheten om världen som en enhet har vuxit. För Sveriges del har det varit den Europeiska unionen som stått i centrum för diskussionen om den nya världen. Medlemskapet i EU har fått det svenska samhället att delta i ett nytt regel- och idésystem, vilket har lett till omfattande konsekvenser och förändringar. Samarbetet gör att viktiga frågor idag avgörs långt ifrån den nationella arenan. Ett exempel på denna samhällsförändring är införandet av det nya ramdirektivet för vatten. Direktivet innebär att medlemsländerna ska införa ett helt nytt sätt att arbeta med vattenfrågor i och med införandet av en nya vattenadministration inom unionen. Därför är syftet med denna uppsats är att analysera och diskutera hur den svenska suveräniteten, främst då med tanke på självbestämmanderätten, påverkas av den ökande europeiseringen och internationaliseringen. Då jag anser att det nya vattendirektivet är ett utslag av europeiseringen har jag använt mig av de delar i direktivet som tar upp införandet av den nya vattenadministrationen, för att påvisa denna utveckling. De frågeställningar jag valt att fokusera närmare på är om implementeringen av vattendirektivet i svensk lagstiftning är en del av europeiseringen, och om europeiseringen och vattendirektivet påverkar den svenska suveräniteten samt om det är positivt eller negativt att naturliga och administrativa gränser korsas. Slutsatserna dragna i denna uppsats är att det är dags att tänka över ett nytt sätt att arbeta med gränsöverskridande frågor. Det är en mycket svår uppgift att fatta beslut så att det passar alla länders önskningar och behov. En annan viktig aspekt som framkommit under uppsatsens gång är att internationaliseringen, europeiseringen samt det nya ramdirektivet för vatten både tar bort stora delar av det nationella beslutsfattandet, men även vinner andra aspekter, såsom nyskapandet och upprätthållandet av den nationella staten. Det är både positivt och negativt för den enskilda staten att gränser korsas, då vissa löses upp medan andra skapas. Det som är viktigt att komma ihåg i arbetet med att skapa ett nytt sätt att hantera vattenfrågor inom unionen, är att alla faktiskt strävar efter samma mål. Men att alla har olika medel att ta sig dit. Därför blir implementeringen av vattendirektivet i svensk lagstiftning en utmaning för stat och allmänhet att ta reda på vad som verkligen karaktäriseras som det svenska. Men också för att försöka hitta en plats i den ökande samhällsförändringen som följer av europeiseringen och internationaliseringen.

Abstract As human beings, we are all governed by our innate instinct that to kill another human being, or to just inflict pain on another, is to go against what makes us human. Still, it happens every day, far and near. Some of these killings happens in war-like situations, where atrocities against humanity occur. The international community has since the founding of UN in 1945, a duty to intervene where crimes against the human rights occur. This is a difficult task, because, in order to intervene and help those in need, the situation might postulate states violating states sovereignty. This is a problem.                        Hence, the main aim of this study is to investigate how a state can justify intervening in a foreign country in the light of human rights and state sovereignty.                       In order to do this, the theories of sovereignty, nature rights, human rights and intervention has been applied upon the empirical material of USA’s invasion of Iraq, also named, Operation Iraqi Freedom. To execute the analysis, an idea centered analytical method was used. The two questions that guided this study lies both on an theoretical and empirical level. The previous question looked into how states can defend their actions when intervening on basis of the human rights, in a foreign state. The latter question investigates USA’s reasoning and justification, in regards to sovereignty and human rights, prior to the invasion of Iraq in 2003.                       The study showed that the human rights, as well as liberal values, such as, freedom and liberty were the prevailing arguments in America’s reasoning.                       The international community’s agreement on international law and respecting the principle of self governance, has, in recent years, put a clear tension on the relation between sovereignty and humanitarian intervention.                       This goes to show that in questions of sovereignty vs. human rights, the latter comes out on top in international law. At least in the case of USA’s invasion of Iraq in 2003.                       Though, the question on who has the right and when it is right to intervene is very much circumstantial, and so, the discussion ought to continue.   Keywords: sovereignty, nature rights, human rights, intervention, Iraq, USA, Operation Iraqi Freedom, White House

Lebanon is seen as a failed state by the international community and this study aims to look at the causes that have made Lebanon dysfunctional. The study uses Andrej Lijpharts consociational power sharing model and the international relations theory realism to analyse the internal and external causes that have made Lebanon a failed state. The study is based on interviews from the three major sects in Lebanon and a text analysis. The study shows that Lebanon is suffering from a corrupt elite that uses the state institutions to benefit their own families. The elite uses clientelism by manipulating consociational power sharing to make the ethnoreligious groups dependant on the elite’s own success. Different regional and international powers use Lebanon in their struggle for power and dominance over the Middle East. The external actors support different ethnic and religious groups by financing and arming them. That in turn deepens the divide between the sectarian groups and hinders the political progress.

<p>Humanitär intervention är ett begrepp inom internationella relationer som väcker många känslor och frågor. Trots att idén om att använda våld för att stoppa brott mot de mänskli-ga rättigheter kan verka attraktivt från ett moraliskt perspektiv, vilket man i århundraden har gjort, har denna praktik varit synnerligen oregelbunden. Detta i hög grad beroende på den ambivalens som finns inför de internationella normer som skall reglera staters använ-dande av militärt våld.</p><p>Synen på humanitära interventioner har ändrats i överensstämmelse med de förändringar som skett inom det internationella systemet. Dessa ändringar har, till viss del, medfört en förändrad syn på de normer som legitimerar användandet av våld inom det internationella samfundet.</p><p>Humanitära interventioner som begrepp och praktik innehåller många dilemman i vår tid. Detta eftersom det berör traditionella normer av suveränitet och ickeintervention, som är de främsta byggstenarna för det moderna internationella systemet, tillika del av Förenta Na-tionernas (FN) stadgar. Stater är i dag förbjudna att använda militärt våld som ett instru-ment i deras utrikespolitik, förutom i fall av självförsvar eller i kollektiva säkerhetsåtgärder, beslutade av FN:s säkerhetsråd. Det handlar även om att det finns traditionella normer som förbjuder intervention i andra staters interna angelägenheter. Dessutom ska allt militärt våld auktorernas av säkerhetsrådet, som har till uppgift att upprätthålla internationell fred och säkerhet.</p><p>Med detta perspektiv för ögonen, är användandet av våld för att genomdriva internationella humanitära normer, mycket begränsad enligt internationell lag. Detta har i många situatio-ner skapat ett svart hål när det kommer till att stoppa allvarliga förbrytelser mot de mänsk-liga rättigheter, genom internationellt ingripande. Ovanstående har lett till att man börjat diskutera och ifrågasätta traditionella principer som har varit ledande för det internationella samarbetet, vilket i sin tur skulle kunna öppna vägen för vissa interventioner med humani-tära syften.</p><p>Denna diskussion handlar om suveränitet, internationella lag och det handlar om moraliska ställningstaganden. Realismen har under lång tid varit den ledande skolan i internationella relationer och därmed lagt grunden för hur man ska tolka internationella konflikter, krigs-föring och interventioner. På senare tid har Realismen utmanats av andra teoretiska skolor och ställningstaganden som ifrågasätter Realismens förmåga att förklara händelser på den internationella arenan.</p><p>Genom att jämföra Realismens ståndpunkter, gentemot humanitära interventioner, med Utilitarismen och den Kosmopolitiska skolan, har uppsatsen kunnat presentera olika bilder av den problematik som humanitära interventioner idag står inför och därmed måste för-hålla sig till. Igenom att granska konflikten i Rwanda 1994 och Kosovo 1999 har problema-tiken runt humanitära interventioner ytterligare kunnat belysas och diskuteras. Detta har skett genom en kvalitativ textanalys.</p><p>Nyckelord: Humanitär Intervention, Suveränitet, Icke-intervention, Internationell lag, Rea-lism, Kosmopolitanism, Utilitarism, Moral</p> / <p>Humanitarian intervention is a concept within international relations that provoke many diverse feelings and questions. Although the idée too use force in the name of ending crimes against human rights may seem attractive from a moral perspective, its practise has been highly irregular. This is much due to the norms that regulate states use of military force.</p><p>The view on humanitarian interventions has changed in unity with the changes that have appeared within the international system. These changes have, to some extent, brought on a transformation in how we look upon the norms that regulate the use of force within the international community.</p><p>Humanitarian intervention is also a concept and practises that creates many dilemmas in our time. This because it touches and concerns traditional norms of sovereignty and non-intervention, that is not only fundamental building stones for the modern international system, but also a immense part of the structure of the United Nations (UN). States today, are forbidden to use military force as an integrated part of their foreign policy, except in cases of self-defence or collective security measures authorised by the UN Security Council. It is also about customary norms, which declare that states should not interfere in other states internal affaires.</p><p>In the company of the above stated, the use of force to implement humanitarian norms is fairly limited according to international law. This has repeatedly created a gap when it comes to stop serious violations against human rights through international interference. The above stated has led to an intense discussion concerning how traditional principals may have to chance in ways that better can guide international cooperation’s in these matters. This discussion may in turn lead to an opening for some sort of interventions with humanitarian purposes.</p><p>This discussion, furthermore, concerns sovereignty, international law, and it is about morality. Realism has for a long period of time been the leading school in international relations and has laid the ground for how we should interpret international conflicts, war and intervention. Recently, this school has been forced too respond to opposition from some other theoretical schools; questioning Realisms ability to explain activities on the international arena.</p><p>By comparing Realism opinion toward humanitarian interventions, with the Utilitarian and Cosmopolitan school, this thesis has been able to present different pictures describe the complexity of humanitarian interventions. Through analyse of the conflicts taking place in Rwanda 1994 and in Kosovo 1999, the issue of humanitarian intervention has been further scrutinised and discussed. This has been done through a qualitative text analyse.</p><p>Keywords: Humanitarian Intervention, Sovereignty, Non-intervention, International law, Realism, Cosmopolitanism, Utilitarianism, Morality</p>

EU har under lång tid sökt lösa de problem som finns på den inre marknaden avseende direkt beskattning. En rad riktade åtgärder har förverkligats genom praxis. Jämte riktade åtgärder har även kommissionen arbetat med en långsiktig lösning där bolag ska ges möjlighet att använda sig av en gemensam bolagsskattebas för hela unionen. Den 16 mars 2011 presenterade kommissionen slutligen ett förslag till direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

Kandidatuppsatsens syfte är undersöka tesen De amerikanska drönarattackerna är legitima, och genom att analysera folkrättsliga normer, suveränitetsprincipen, rapporten om The Responsibility to Protect, FNs stadga och säkerhetsrådets resolutioner och lyfta fram de argument som stödjer eller undergräver tesen. Uppsatsens metodologiska del handlar först om en idékritisk kvalitativ textanalys där dokument och texter analyseras, och sedan ska en argumentationsanalys där en pro et contra-lista skapas av de argument som textanalysen lyfter fram, detta för att få en djupare förståelse för hur komplext internationell rätt är ur en normsättande vinkel och varför politiker och experter kan ha svårt för att enas om en gemensamma tolkningar av det normativa ramverket som styr agerandet i väpnade konflikter. Kandidatuppsatsens syfte är att enbart titta på de juridiska aspekterna, och därför utlämnas andra aspekter såsom etiska, moraliska, ideologiska med flera från denna forskning.

ABSTRACT University: Växjö University, school of social science, department of political science Level: Bachelor’s thesis in political science Title: SHIFTING BALANCE OF POWER? – an analyze of the new EU-treaty’s consequences for the EC-court. Academic adviser: Associate professor Stefan Höjelid Author: Magnus Nordahl This study focuses on the increased role of the European Court of Justice through the establishment of a Constitution for Europe and its impact on the balance of power, both horizontal and vertical. To do this, the study takes its aims from the research problem, formulated as follows: Does the establishment of a constitution for Europe contribute to an increased role for the European Court of Justice and does it create a more legible horizontal and vertical division of power? To reach the relevant analyses and conclusions two precise questions are presented as well as an analytical model. The precise questions are: • Which are the relevant contributions for the balance of power from a perspective of juridification in the new EU-treaty? • What impacts do those contributions have on the so called ‘European federalism’? The theoretical perspective of this study is rooted in the concept of federalism with special emphasizes on constitution and sovereignty as well as a part about the process of juridification. Along with the presented analytical model consisting of a horizontal and vertical division of power, the empirical material is presented with focus on the new EU-treaty about a constitution for Europe and the European Court of Justice. By doing this, analyses are made about the changing power of the ECJ and the new EU-treaty from a perspective of division of power, federalism and juridification. Through the establishment of the EU-treaty about the creation of a constitution the ECJ receive a clearer platform to act upon which contributes to a more legible division of power, both horizontal and vertical. This due to the fact that the new EU-treaty will take place as the highest law within the EU, something that the ECJ have the right to interpret. The whole process is also a broader recognition of the process of juridification where judicial power increases on the cost of politics. Keywords: Constitution, Division of power, EU, ECJ, Federalism, Juridification, and Sovereignty.

Abstract – From de facto to de jure: A comparative study between three post-Soviet territories path towards diplomatic recognition The purpose of this essay has been to study how well three post-Soviet de facto states live up to the definition of the concepts of state and sovereignty. Basically, the focus has been to, with the help of an analysis scheme constructed specifically for this study, analyse the situation the three de facto states are currently in and then compare their situations to one another. With the study I want to show that the history of the de facto states, as well as their current legal status, carry with them differences and similarities that play a major role in their future. By analysing a number of scientific articles and other research material within the social science sphere, I have been able to compile a table that shows how well the case studies live up to the seven criteria of the state outlined by Martin Glassner in Political Geography (2004). The main result of the study has been that various historical and demographic circumstances in the three de facto states have distinguished them from one another during the more than three decades that have passed since the fall of the Soviet Union. However, this is in stark contrast to the strong ties they all have to a patron state, which in all cases is crucial to the legal state of limbo they are all currently residing in.

Refugee espionage, the act of spying on individuals to gather information for a foreign state, is illegal in Sweden. In this study, this phenomenon is considered part of transnational repression, an increasing threat against primarily dissidents posed by authoritarian states.  By using the method of qualitative content analysis on texts from the Swedish parliament and four large Swedish newspapers, the study attempts to answer questions about the debate on refugee espionage in the Swedish parliament and media. The timespan ranges from 2014- 2023. How do debaters talk about sovereignty and national security in relation to refugee espionage? Do debaters discuss the digital dimension: the opportunities, and risks from digital technology, in relation to refugee espionage?  The theoretical perspective is based on Lucas Kello’s cybertheory in international relations, on how cyberspace alters relations between states and has the possibility of expanding and enhancing ways to perform espionage.  Results reveal that debaters see refugee espionage as a threat to both Swedish sovereignty and national security. However, the debate rarely touches on concerns with digital technology as a mean to use refugee espionage against a state.