God läsförmåga är en förutsättning för att kunna ta till sig information i vårt samhälle. För att uppnå läsförmåga krävs att kunna avkoda. När avkodningen blir svår behöver eleverna hjälp för att ta sig vidare.  Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vad aktuell forskning säger om läsinlärningen hos elever i avkodningssvårigheter samt lärares betydelse för dessa elever, för att få kunskap inom området. För att uppfylla studiens syfte har följande frågeställningar formulerats:   Vilka orsaker kan ligga bakom avkodningssvårigheter hos elever? <ul type="disc">Hur kan lärare stötta elever som är i avkodningssvårigheter?   Studien som gjorts är en litteraturstudie. Olika vetenskapliga publikationer har använts, såsom vetenskapliga artiklar och avhandlingar bestående av både nationell och internationell forskning. Stegvis gjordes en noggrann analys av materialet. Dessutom har en bilaga varit underlag för studien.   Resultatet på första frågan visar att de elever som inte har den fonologiska medvetenheten är mest utsatta i sin läsutveckling. Vidare framkommer i resultatet hur elevers syn på sig själva är en bidragande faktor för läsutvecklingen. Även lärares brist på kunskaper om elevers läsinlärning framkommer som ett viktigt bidrag i studien. Resultatet på studiens andra fråga visar vikten av att agera skyndsamt. Eleverna behöver träna på den fonologiska medvetenheten för att befästa den alfabetiska koden. Vidare framkommer motivation, självförtroende samt vikten av att få beröm och uppmuntran som faktorer där elevers läsutveckling gynnas. Likaså har lärare en betydande roll vad gäller den egna kompetensen om läsinlärningen samt att ha ett variationsrikt arbetssätt i undervisningen. Slutsatsen som dras utifrån resultatet är att den fonologiska medvetenheten är viktig då den utgör grunden till avkodning. Den fonologiska medvetenheten uppnås genom variationsrik undervisning. Att återkommande uppmuntra och berömma eleverna bör vara lärares förhållningssätt. Lärares kompetens inom läsinlärningen utgör en viktig roll för att skapa en god undervisning.

Syftet med den här studien är att få ta del av några lärares erfarenhet av att arbeta med flickor som har ADHD, i en pedagogisk kontext. I bakgrunden sker en övergripande genomgång av tidigare forskning och litteratur, som i många fall pekar åt ett och samma håll. Flickor med ADHD upptäcks inte i lika stor utsträckning som pojkar, förmodligen på grund av att de har ett annat beteende och att lärare behöver bli bättre på att se dessa flickor. För att kunna styrka undersökningen tillförlitlighet sker en noggrann redovisning utav metoden som använts i denna studie, vilket innebär att om någon annan skulle göra om samma studie så skulle de komma fram till ett liknande resultat. Den visar också på varför intervjuer är det bästa instrumentet för detta undersökningssyfte. De fem intervjupersoner som valdes antas ha en viss kunskap av flickor med ADHD, då de arbetat med dessa flickor i skolan. Resultatet redovisas uppdelat i tre olika underkategorier där centrala områden belyses med utgångspunkt från frågeställningarna. Den första kategorin handlar om lärarnas kunskap och erfarenheter, den andra om lärarnas arbetssätt och de tredje handlar om hur lärarnas utformning av skolmiljön kan påverka arbetet med dessa flickor. I analysen framkommer det att kunskap om flickors symptombild finns hos berörda lärare, men att de tycker sig ha svårt för att upptäcka dem. Sedan sker en diskussion med för och nackdelar av metoden som använts och av resultatet som framkommit, med förslag till vidare forskning.

För att på ett fördjupat sätt förstå innebörden i olika svårigheter som elever i årskurs 2–3 kan ha gällande tidsavläsning från den analoga klockan är detta en intervjustudie med sju elever som besvarar frågeställningen: vad urskiljer/urskiljer inte eleverna när de löser olika uppgifter som handlar om att avläsa tid från den analoga klockan? Som teoretisk utgångspunkt används variationsteorin då dess olika begrepp är centrala för att förstå hur en annan person uppfattar ett specifikt ämnesinnehåll. I resultatet redovisas de olika aspekter av innehållet kring tidsavläsning från den analoga klockan som eleverna urskilt eller inte urskilt som i sin tur leder till att olika svårigheter identifieras. Vidare diskuteras studiens styrkor och svagheter i relation till metodval samt hur resultatet förhåller sig till tidigare forskning, styrdokument och yrkesverksamheten. Sammanfattningsvis framgår det ur resultatet att en övergripande svårighet har att göra med att eleverna inte urskilt att klockan är uppbyggd på 60 minuter och till stor del förlitar sig på minnesassociationer vid avläsning av minutvisaren. / This is an interview study with seven students. To understand the deeper meaning of various difficulties that students in grades 2–3 may have regarding time telling on the analogue clock this study answers the question: what does the students discern/not discern when they solve different tasks involving time telling on the analogue clock? As a theoretical framework, the variation theory is used as its various concepts are central to understand how another person perceives a specific curriculum content. The result shows the different aspects of the content, regarding time telling on the analogue clock, that the students did discern or did not discern, which in turn leads to the identification of various difficulties. Furthermore, a discussion is being held regarding the strengths and weaknesses in relation to the chosen method as well as how the result relates to previous research, curriculum documents and the profession of education. In summary, it is clear from the result that an overall difficulty has to do with the students not discerning that the clock is built up in 60 minutes and largely relies on memory associations when reading the minute hand.

This thesis examines what game designs cause players to exhibit communication, cooperation and prosocial behavior towards each other in cooperative action games. This study used qualitative research methods to analyze a cooperative action game called Warhammer: Vermintide 2 as a case study. The gathering of data is done through Stimulated recall. The data gathered from the analysis provides information about their behaviors and how players communicate with each other. The results indicate that players' communication, cooperation, and prosocial behavior increased during threatening situations and when aid is required by the players. Players' expectations of others changed depending on their level of experience in the game, and on the console.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I