No description available.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur matematiklärare i grundskolan undervisar med digitala läromedel. Studien ämnar också till att utforska lärares uppfattningar om svårigheter och möjligheter med att använda digitala läromedel i matematik. I denna studie behandlas två frågeställningar; Hur använder lärare digitala läromedel i matematik och vad uppfattar lärare som svårigheter/möjligheter med att använda digitala läromedel i matematik? Studien är av kvalitativ karaktär och de metoder som använts är intervjuer och observationer. I resultatet framkom det att lärare använder det digitala läromedlet i matematik som en bok på datorn. Lärarna planerar sin undervisning på samma sätt som med ett tryckt läromedel. Det framkommer även att det finns stora möjligheter med det digitala läromedlet i matematik som till exempel åtkomst till socialsemiotiska resurser (teckensystem), individanpassning och tillgänglighet. Den största svårigheten med det digitala läromedlet i matematik visar sig vara kommunikationen, det vill säga att eleverna inte får möjligheten att redovisa sina uträkningar.

Syftet med studien var att synliggöra hur förskollärare upplever att barn med språkliga svårigheter får sina behov tillgodosedda utifrån de rättigheter barnen har gällande särskilt stöd. Därför genomfördes en intervju studie med fyra förskollärare som gav sina perspektiv och erfarenheter gällande om och på vilket sätt barn med språkliga svårigheter får sina behov tillgodosedda. Studien framställer även förskollärarnas arbetssätt för att främja den språkliga utvecklingen. Resultatet visar på att de medverkande förskollärarna känner sig säkra gällande deras kompetenser för att möta barn med språkliga svårigheter, men poängterar vikten av fortbildning och att de aldrig är fullärda. Studien synliggör att förskollärarna har positiv inställning till olika språkutvecklande metoder som kan främja den språkliga utvecklingen och att förskollärarna använder dessa med syfte att främja förståelse och kommunikation. Resultatet visar även förekomsten av olika faktorer som förhindrar att likvärdig utbildning kan ges. Förskollärarna förespråkar att dessa faktorer framför allt beror på personalbrist och det ständiga sparkravet som kan begränsa deras chanser till planering av undervisning. Dock poängterar samtliga förskollärare i studien att de trots eventuella omständigheter gör sitt bästa, där utbildningen ska präglas av god kvalité samt att barn i behov av särskilt stöd får den stöttning och vägledning som krävs.

No description available.

Allt fler människor kommer att leva längre och således även bli äldre vilket gör att ämnet kring äldre är aktuellt och viktigt. Att vara självständig kan för många vuxna ses som en naturlig del av livet. Det gör det intressant att undersöka hur självbestämmandet ser ut när äldre människor har kommit till det stadium att de är i behov av både stöd- och hjälp för att rå med sina vardagsuppgifter. Därför har den här undersökningen som utförts syftat till sammanställning och analys av redan tidigare utförd forskning gällande vilka svårigheter och strategier som finns för äldres självbestämmanderätt vid insatser som avser den personliga hygienen och hur personal förhåller sig till det. För att sammanställa den tidigare utförda forskningen så har en litteraturöversikt av främst kartläggande karaktär använts för att samla in 12 artiklar som sedan analyserats utifrån tematisk analys. Det resultat som framkom beskrev svårigheter som handlar om de känslor som kan uppstå i arbetet med personlig hygien, att det inte finns tillräckligt med resurser samt att det är en maktskillnad mellan personal och den äldre. I resultatet framkom även strategier som underlättar svårigheterna i form av metoder som lindrar utsatthet och bevarar värdighet för den äldre i dessa situationer, att stärka den äldre i dennes självbestämmande samt kompromisser. Däremot kan strategierna som framkommit vara svåra att applicera i praktiken med tanke på de svårigheter som identifierats. Förutom detta visar det sig att vård kring den personliga hygienen kring äldre involverar flera känslor i det praktiska arbetet som bidrar till en komplexitet. Dessutom bidrar den tid och tidsplanering som finns inom dagens arbete med äldre till svårigheter för personal gällande deras möjlighet att fullt ut beakta äldres självbestämmanderätt.

Andersson, Madelene (2020). Att lyckas i skolan som flicka med adhd – en systematisk forskningsöversikt över främjande faktorer. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDetta examensarbete förväntas bidra med kunskap och förståelse, ur ett internationellt perspektiv, kring flickor med diagnosen attention deficit hyperactivity disorder, adhd. Det förväntade kunskapsbidraget ligger också i att presentera strategier för att kunna arbeta främjande när det gäller skolframgång för flickor med adhd. Syfte och frågeställningSyftet är att öka kunskaperna kring adhd hos flickor samt att belysa vilka faktorer, på skol- och organisationsnivå, som främjar skolframgång hos flickor som är diagnostiserade med adhd.Frågeställningen som denna uppsats har för avsikt att svara på är; vilka faktorer, på skol- och organisationsnivå, är centrala när det gäller skolframgång hos flickor med adhd? TeoriI examensarbetet tar jag ett systemteoretiskt perspektiv och utgår ifrån tesen att faktorer för elevers skolframgång kan vara beroende av hur skolan som organisation ser ut. Utgångspunkten är också Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell med fokus på skolan som system. Slutligen väljer jag också att titta på resultaten utifrån artikelförfattarnas specialpedagogiska perspektiv. MetodDetta examensarbete är en systematisk forskningsöversikt med fokus på vetenskapliga forskningsartiklar, publicerade under de senaste nio åren. ResultatResultatet visar att de faktorer som är centrala när det gäller att främja skolframgång för flickor med adhd är tidig diagnostisering, förebyggande arbete och lärarens stöd. Resultatet visar också att det inte finns några direkta skillnader i de symptom som flickor och pojkar uppvisar vid adhd. Istället finns det en skillnad i hur ofta flickor och pojkar uppmärksammas för sina svårigheter, flickor uppmärksammas i mindre utsträckning än pojkar. Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagoger verksamma inom skolan har en viktig roll när det gäller arbetet med flickor med adhd då specialpedagoger ofta har ett helhetsperspektiv över verksamheten och dess behov och förutsättningar. Med en djupare förståelse och en större kunskap om flickor med adhd och främjande faktorer för skolframgång för dessa eleverna kan flera personer arbeta förebyggande och främjande för att ge elever förutsättningar för att lyckas i skolan.

I detta examensarbete undersöks vilka hinder som finns för arabisktalande elever som har varit mindre än fem år i Sverige i matematik inlärning. Syftet är att reda ut vilka utmaningar de arabisktalande eleverna möter i ämnet. Min utgångspunkt är en av Vygotskijs teorier som visar att närmiljön som till exempel lärarna, klasskamraterna och föräldrarna är viktigta för inlärningsprocessen. Vygotskij har kommit fram till att närmiljön har en avgörande roll i barnens kunskapsutveckling. Fyra elever intervjuades på en högstadieskola i södra Sverige under vårterminen 2019. Resultatet visar att språk och skolkulturen är två faktorer som eleverna tycker påverkar matematikinlärningen. Resultatet visar också att föräldrarnas roll och grupparbete är viktigta för elevernas engagemang i matematiska diskussioner och uppgiftslösningar.

I arbetet belyser jag svårigheter som elever och läraren stöter på under modersmålsundervisningen samt vilka brister som kan uppstå i utvecklandet av denna undervisning. Jag tar även upp vad som kan förbättras i modersmålsundervisningen. Uppsatsen fokuserar på hur viktigt det är att elever som har ett annat modersmål än svenska lär sig sitt modersmål och vilka konsekvenser det kan ha för deras skolframgång. Vidare använder jag mig av en kvalitativ metod för att den bygger på djupare närstudier. För denna studie används både enkäter och intervjuer. Enkäten som besvarades utav tio elever visade tydligt vilka svårigheter som de möter i undervisningen. Dessutom uppgav 6 lärare vilka brister de ser i undervisningen. Eleverna och lärarna tog upp flera problem som t.ex. att lektionstiden är för kort och inte täcker elevernas behov i lärandet av sitt modersmål. Andra problem som belystes är att lektionerna oftast läggs efter ordinarie skoltid då eleverna är trötta och har svårare att uppehålla motivation samt ork. Brist på lämpliga läromedel är också ett problem. Lärarna är tvungna att hämta läroböcker från deras hemländer som sällan reflekterar de svenska elevernas erfarenhet och vardag. Lärarna behöver använda olika metoder och verktyg, som t.ex. datorer, för att motivera sina elever. Dessutom jobbar lärarna på flera skolor och de har inte tid att samarbeta med andra lärare och ordna en bra lokal för modersmålsundervisningen. En positiv faktor som studien visar är hur alla elever som deltog i undersökningen är stolta över sitt modersmål och att modersmålet är viktigt eftersom det har med deras identitet och hemlandets kultur att göra, därför var alla också intresserade av lärandet av modersmålet och även engagerade i det. Det är viktigt att modersmålsundervisningen finns, för många av eleverna som jag har träffat skulle annars ha mycket svårt att lära sig det svenska språket, särskilt elever som är nyanlända och har studiehandledning på sitt modersmål. / In the work, I highlight difficulties that students and the teacher encounter during mother tongue teaching and what shortcomings can arise in the development of this teaching. I also address what can be improved in mother tongue teaching. The essay focuses on how important it is for students who have a mother tongue other than Swedish to learn their mother tongue and what consequences it can have for their school success. Furthermore, I use a qualitative method because it is based on deeper close studies. For this study, both questionnaires and interviews are used. The questionnaire that was answered by ten students clearly showed the difficulties they encounter in teaching. In addition, 6 teachers stated what shortcomings they see in the teaching. The students and teachers raised several issues such as that the lesson time is too short and does not cover the students' needs in learning their mother tongue. Other problems that were highlighted are that the lessons are usually taken after regular school hours when the students are tired and have more difficulty maintaining motivation and energy. Lack of suitable teaching materials is also a problem. Teachers have to pick up textbooks from their home countries that rarely reflect the Swedish students' experience and everyday life. Teachers need to use different methods and tools, such as computers, to motivate their students. In addition, the teachers work at several schools and they do not have time to collaborate with other teachers and arrange a good room for mother tongue teaching. A positive factor that the study shows is how all students who participated in the survey are proud of their mother tongue and that the mother tongue is important because it has to do with their identity and the culture of the home country, therefore everyone was interested in learning the mother tongue and also engaged in it . It is important that mother tongue teaching exists, because many of the students I have met would otherwise have a very difficult time learning the Swedish language, especially students who are newcomers and have study guidance in their mother tongue.

Abstract Föreliggande beskrivande kvalitativa studie har ansats till att undersöka och beskriva erfarenheter som elever i årskurs 5 har under sina matematiklektioner i en utvald kommunal grundskola. Metoden som används är kvalitativ där jag använder semi-strukturerade intervjuer med deltagare från den utvalda gruppen. Informationsinsamlandet följer ett syfte med följande kriterier: Deltagarna måste vara elever i årskurs 5 i den utvalda skolan i det aktuella geografiska området. Resultaten visar att det finns fyra väsentliga teman som framträder: a) Matematik är i sig själv ett intressant och utmanande ämne, b) Läraren är en stark faktor vid inlärning av matematik, c) Brist på stöd från familjen, och d) Självhjälp som en väg att överleva. Resultaten ger implikationer rörande processen mellan utlärande och inlärande i matematik, men även rörande lärarens roll, föräldrarnas roll och inte minst elevernas roll i processen kring att lära sig ämnet.Nyckelord: Matematik, kvalitativ studie, utmaningar, svårigheter

Syftet med studien var att se hur elever lär sig bäst och hur lärarna upplever att elever tillgodogör sig olika instruktioner. Studien är genomförd dels med en kvalitativ undersökning där intervjuer är gjorda med fem lärare på olika skolor och med en kvantitativ undersökning där enkäter är genomförd med totalt 107 elever på de skolor där lärarna arbetar. Resultatet visar att elever uppfattar att de lär sig bäst genom att lärare visar hur de ska göra och det bekräftas av hur lärarna upplever att elever lär sig bäst. Lärarna startar undervisningen på ungefär samma sätt genom att samla elever för en gemensam genomgång av olika moment och förklaring av begrepp. Studien visar även att det skiljer sig mellan olika skolor hur elever lär sig. Lärarna upplever skriftliga instruktioner som svåra för elever. Skriftliga instruktioner består av många begrepp, långa stycken och svårtolkade texter. Det är de skriftliga instruktionerna som elever lär sig minst av enligt elever och lärare. Min slutsats är att de skriftliga instruktioner som idag finns i slöjden behövs omformuleras till att anpassas till elevers olika kognitiva nivåer, samt att det skulle underlätta för eleverna med instruerande bilder på de olika momenten. Det kommer leda till att fler elever kan tyda och följa med i instruktionerna. Lärarna har en viktig roll när det gäller att få elever delaktiga och motiverade i ämnet. Om ett hinder som elever upplever kan försvinna ökar det förhoppningsvis deras självkänsla och deras möjlighet att lyckas. Hur lärare startar och lägger upp sitt arbete kommer att påverka hur lärare får elever att vara delaktiga. Elever lär sig alla på olika sätt, därför behöver lärarna vara flexibla och anpassa materialet efter olika nivåer. Användning av formativ bedömning ger lärarna snabbt en överblick över elevers kunskap och att elever lär varandra ökar elevers kunskaper..