Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur lärare säger att de stöttar andraspråkselever inom ämnet matematik i årskurs F-3 samt vilket stöd lärare får i detarbetet. Sju verksamma grundskollärare med inriktning årskurs F-3 från olika kommuner intervjuades. Den insamlade intervjudatan analyseras med hjälp av en tematisk analys utifrån det sociokulturella perspektivet.  Studiens resultat visar att språket är en utmaning för andraspråkslever i ämnet matematik. Samtliga lärare beskriver att ord och begrepp är den största utmaningen för andraspråkselever. I analysen framkommer vidare att lärarna använder medierande redskap så som praktiskt material för att stötta andraspråkselever. Socialt samspel ser samtliga lärare som viktigt och låter därför eleverna leka i klassrummet för att öka andraspråkselevernas förståelse. Det framkommer även att majoriteten av lärarna saknar stöttning i arbetet med andraspråkselever i ämnet matematik och önskar mer stöttning för att genom scaffolding kunna hjälpa sina elever erövra ny kunskap som finns i deras proximala utvecklingszoner.

Denna studie syftar till att undersöka vilka eventuella likheter och skillnader lärare i engelska och historia har i arbetet med elever som exponerar inlärnings - eller beteendesvårigheter i skolan. En kvalitativ studie genomfördes genom att intervjua åtta lärare som undervisar i ämnena engelska och historia där respondenterna resonerar om sin egen roll i arbetet med elever som har svårigheter i skolan. Studien utgår från tidigare forskning som fokuserar på inlärning och beteende svårigheter hos eleverna samt den diskuterar orsakerna till dessa svårigheter. Resultaten visade att lärarna i båda ämnen hade gemensamma uppfattningar när det gäller begreppet (elever i svårigheter). Det finns däremot skillnader av verktyg som respondenterna använder i arbetet med elever som uppvisar en viss typ av svårigheter i skolan. Utmaningarna som lärarna hade var liknande, där fokus ligger på brist på resurser, motivation, elevers frånvaro och elevers olika bakgrunder. I framtiden krävs det fler sådana studier för att undersöka fenomenet utifrån elevers perspektiv.

Samhällskunskapsämnet är idag ett kärnämne i den svenska gymnasieskolan på grund av målsättningen att fostra demokratiska medborgare. Ämnet formades i efterdyningarna av andra världskriget till ett självsändigt ämne med huvudsakliga fokus på medborgarbildning och demokratisk fostran. Målsättningen var att ämnet skulle verka som ett vaccin mot totalitära ideologier. På grund av ämnets politiska framväxt strukturerades ämnet med en tvärvetenskaplig struktur. Det innebar att ämnet grundades i flertalet akademiska samhällsvetenskapliga dicipliner för att möta målsättningen att vaccinera elever. Det resulterade i att samhällskunskapsämnet formades utan en enhetlig struktur begreppslig och teoretisk verktygslåda som andra ämnen har att tillgå.  Examensuppsatsen utgår från att ämnets tvärvetenskapliga struktur framskrivet i kursplanen utgör svårigheter för samhällskunskapslärare. Uppsatsens har som målsättning att undersöka övergripande ramen som kursplanen utgör såväl som vilka andra ramar som påverkar samhällskunskapslärare i deras yrkesroll. Uppsatsens empiriska material består av fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med samhällskunskapslärare på gymnasiet. Examensuppsatsen nvänder ramfaktorteorin för att identifiera vilka ramar som påverkar samhällskunskapslärarnas yrkesutövning. Examensuppsarsen visar på attt samhällskunskapsämnets kursplan är främsta övergripande ram som påverkar lärarna i deras yrkesutövande.

Problems due to smartphone use have been around for a long time and have increased in recent years. Smartphone has become one of the most important technical resources in the individual's everyday life. It is considered a societal problem when it affects us at working life, at school, in private life and leisure time. Because injuries from smartphone use can suffer for the individual when it becomes a contributing factor to mental illness such as difficulties in emotion regulation, depression and distant social support for the environment. The present study addresses the topic of smartphone use problems with the aim of seeing possible connections between four variables, which are smartphone use, emotion regulation, depression, and perceived social support. With this quantitative study conducted through a questionnaire, 113 respondents participated among 90 women, 22 men and one person identified as other with. The age was between 18-74 years. The results show that there is a positive relationship between smartphone use problems, emotion regulation and depression. On the other hand, it shows a negative connection between perceived social support, smartphone use and emotion regulation. It also shows a negative connection between perceived social support and depression. The present study aims to contribute to development through a growing understanding of smartphone use problems. However, there is a continuing need for future studies that can explain the findings of the current study in depth and through causal connections.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar om hur barn i behov av särskilt stöd inkluderas i förskolan. För att uppnå syftet med studien formulerades tre frågeställningar som handlade om hur förskollärare definierar inkludering och hur de inkluderar alla barn i förskolan. För att besvara dessa frågeställningar användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en tematisk analys.  I studien användes de tre teoretiska perspektiven kompensatoriska-, kritiska- och  dilemmaperspektivet.  Resultatet visar att samtliga förskollärare strävar efter att inkludera alla barn i förskolan.  Inkludering definierades av förskollärarna på fyra olika sätt: inkludering innebär att barnen får vara med utifrån sin egen förmåga; barnen inkluderas om det skapas en acceptans att olikheter finns och att alla har olika behov; inkludering innebär en medvetenhet hos förskollärarna, exempelvis hur de ska inkludera barnen i miljön; inkludering innebär gemenskap. Resultatet visar att det ges möjligheter att inkludera alla barn när förskollärarna skapar en acceptans hos barnen för allas olikheter och behov och att det är stärkande för barnens självkänsla samt att inkludering av alla barn skapar en gemenskap. Resultatet visar bland annat att det finns svårigheter att definiera vad som utgör barn i behov av särskilt stöd samt att skapa acceptansen för alla barns olikheter.  En slutsats är att alla förskollärarna strävade efter att inkludera alla barn i förskolan, dock  visade det sig inte alltid vara enkelt.

Med hjälp av den digitala tekniken i vår vardag kan vi kommunicera, betala och använda oss av sociala medier som är en stor del av samhället. Personer med finmotoriska svårigheter upplever att det finns ett fysiskt hinder att använda sig av den digitala tekniken och lever därför i digitalt utanförskap. Vi har utvecklat en prototyp till ett hjälpmedel som känner av en användares armrörelser och används för att navigera på en webbplats. Syftet med vårt arbete är att utvärdera hur personer med finmotoriska svårigheter upplever navigationen på en webbplats med hjälp av en extern enhet som känner av personens egna armrörelser. För att uppnå syftet har vi ställt oss frågeställningarna: (1) Hur kan ett tydligt och lätthanterligt användargränssnitt som använder sig av en extern smartklockas inbyggda sensorer utvecklas för att hjälpa personer med finmotoriska svårigheter att navigera på en webbplats? och (2) Hur upplever personer med finmotoriska svårigheter navigation på en webbplats när de använder en smartklocka för att navigera? Vi har skapat en prototyp och utvärderat den med personer ur målgruppen genom intervjuer och observationer. Intervjuerna och observationerna utvärderades genom tematisk analys som gav oss tre huvudteman. Den tematiska analysen har lett fram till våra slutsatser vilket är att det finns ett behov av ett externt hjälpmedel och att hjälpmedlet bör samtidigt ha möjlighet att anpassas för olika individers behov och förmågor. Vidare kan vi säga att målgruppen uppskattar att använda en extern enhet och armrörelser för att navigera på en webbplats.

Denna studie är en kvalitativ studie där intervjuer genomförts för att kartlägga vilka hinder som gör att elever i årskurs 4–6 inte når kunskapskraven för de samhällsorienterade ämnena. Studien syftar även till att kartlägga vilka stödåtgärder som används för att elever i behov ska nå kunskapskraven. I studien har fyra lärare, en rektor samt huvudman varit informanter och de arbetar alla i samma kommun. Resultatet i studien visar att de hinder som informanter kan urskilja är bland annat språksvårigheter, koncentrationssvårigheter och avsaknad av föräldrastöd. Resultatet visar också att de åtgärder som eleverna får är exempelvis studiehandledning eller undervisning i mindre grupp.

Syftet med vår studie var att studera vilka svårigheter som lärare i årskurs 1–3 upplever att de har när de undervisar i problemlösning, detta för att kunna bidra med kunskap kring lärarens arbete i problemlösning. Studien omfattar svårigheter som lärarna upplever och vilka strategier/verktyg som de tillämpar för att överkomma eventuella svårigheter. Resultatet visade på två svårigheter som informanterna upplever, språket och olika nivåer. Informanterna använder sig av olika strategier/verktyg i sin undervisning, som exempelvis Talk Moves, EPA- modellen och Smith & Stein’s fem undervisningspraktiker. Även förberedelser och planering samt konkret material är olika strategier/verktyg som används av informanterna. Slutsatsen visar på vikten av språkets betydelse i matematikundervisningen och att språket som redskap bör utvecklas för att elever ska utvecklas i problemlösning.

Studien syftar till att undersöka svårigheter och strategier kopplat till erfarenhet hossocialsekreterare i arbetet med omhändertagande av barn och unga. Materialet som ligger tillgrund för studien har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra socialsekreteraresom arbetar med barn och unga. Materialet har analyserats genom tematisk analys och resultatetpresenteras i fem olika teman. Vårt resultat knyter an till tidigare forskning som har visat atterfarenhet påverkar vilka svårigheter och strategier socialsekreterare identifierar i sitt arbete medtvångsomhändertagande av barn och unga.Vårt resultat visar bland annat att det är av stor vikt att socialsekreteraren har egenskaper somödmjukhet och tydlighet i sitt bemötande med klienter. Resultatet stämmer överens med tidigareforskning. En av svårigheterna som lyftes av socialsekreterarna var att lagtexten upplevdesotydlig och att det kan vara svårt att göra bedömningar som innebär stor förändring för barnetseller den unges liv. En annan svårighet som har diskuterats i studien är svårigheten att hanteravårdnadshavare som har stark vilja och önskan att påverka socialsekreteraren enligt sin egenuppfattning och vad den anser är bäst. Det kan skapa osäkerhet hos den enskildesocialsekreteraren och beskrivs som en stor svårighet att träffa dessa föräldrar. För att hanterasvårigheterna berättade flera intervjupersoner om strategier som de använder sig av, bland annatatt göra föräldrarna delaktiga i planeringen för barnet och vara ödmjuk inför att det är en svårsituation för föräldrarna och andra personer runt barnet att befinna sig i. Samtligaintervjupersoner betonade att stöd är viktigt, både från kollegor, gruppledare och chef för attbolla idéer och få hjälp med svåra beslut. I studien såg vi även att socialsekreterare med längreerfarenhet av att arbeta på Socialtjänsten med barn och unga har i högre utsträckning hittat egnastrategier för att hantera svårigheter som kan uppkomma i arbetet med LVU-processen.Erfarenheten beskrevs som en nyckel för att känna sig mer trygg i sin roll som socialsekreterare iflera olika situationer, som exempelvis i mötet med klienter, vid svåra bedömningar.

Syftet med den här studien har varit att få kunskap i vilka svårigheter som finns inom subtraktionsräkning samt deras orsaker. Frågeställningarna har varit till hjälp för att finna svar på studiens syfte. Studien är en systematisk litteraturstudie, vilket innebär att syftet besvaras utifrån tidigare gjord forskning. Resultat från tidigare forskning visar på en del svårigheter vid subtraktion, delvis har elever svårt med att låna korrekt vid uppställning, skillnaden mellan subtrahenden och minuenden, subtraktionsalgoritmer, neråträkning samt att se sambandet mellan subtraktion och addition. Orsakerna till dessa svårigheter var svårare att finna men det kan bero på utbildningen eleverna får, hur de ska använda olika strategier, att det finns flera olika sätt att räkna på, återskapandet av tidigare gjorda strategier samt felinlärningar. Att det finns svårigheter inom subtraktionen går inte att ta miste på men vilka orsakerna till svårigheterna är blir mer komplicerat eftersom ingen av de författare till de forskningsartiklarna som tagits med går något djupare in på det utan enbart nämner kort vad det kan bero på. / <p>Matematik</p>