Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare inom förskoleverksamheten och i förskoleklass tänker kring begreppet delaktighet utifrån barn i behov av stöd. I studien undersöks också hur de uppfattar barnens delaktighet i respektive verksamhet och vid övergången från förskola till förskoleklass. Forskningsansatsen är fenomenografiskt inspirerad och studien har tolkats utifrån tidigare forskningsresultat och ett sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ metod användes i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt sex förskollärare intervjuades och deras svar transkriberades och kategoriserades utifrån frågeställningarna i studien. Resultatet visar att förskollärarna framförallt definierar delaktighet som möjlighet att få påverka och medbestämmande. Pedagogerna anpassar i verksamheten och miljön för att möta variationen av barn och möjliggöra för alla att vara delaktiga i ett inkluderande perspektiv. Som hinder för att främja barns delaktighet anges tiden, men även pedagogernas förutsättningar och förhållningssätt nämns. Resultatet visar också att samtliga förskollärare menar att samverkan mellan verksamheterna är viktig, speciellt med tanke på övergången från förskola till förskoleklass. Ingen av förskollärarna i undersökningen uppfattar att barn i behov av stöd är delaktiga och att deras perspektiv beaktas i den processen, som det är idag.

Syftet med den här studien är att beskriva sjuksköterskans arbetsledaransvar i ett omvårdnadsteam sett ur hennes eget perspektiv samt vilka otydligheter/svårigheter som kan vara förknippat med detta. Tidigare forskning som speglar sjuksköterskans egen syn på arbetsledaransvaret är begränsad. Fem semi-strukturerade intervjuer med sjuksköterskor genomfördes på en somatisk avdelning på ett sjukhus i södra Sverige. Dessa transkriberades sedan ordagrant. Det transkriberade materialet analyserades med hjälp av Burnards innehållsanalys (1991). Resultatet mynnade ut i fem huvudkategorier; arbetsledaransvar kring patientomvårdnad, sjuksköterskans kommunikativa ansvar, teamarbete, anpassning/kontroll samt svårigheter/otydligheter. / The purpose of this study was to describe the nurse´s work leading responsebility in a care team through her own perspective including difficulties and challenges connected with the assignment. Earlier research which examines nurses´ own evaluation of work leading responsibility is limited. Five semi-structured interviews with nurses have been carried out in a general ward in a hospital in southern Sweden. Verbatim transcripts were produced. These transcripts were analysed with help of Burnard´s content analysis (1991). The results of this study fall into five main categories: Work leading role in relation to patient care, Communication responsibility, Group leading work, Adjustability and control, Difficulties and challenges.

Bakgrund: Invandringen till Sverige ökar stadigt och en konsekvens av detta är att allt fler människor talar ett annat språk än svenska. Därmed kan svårigheter med språkliga barriärer och kulturella skillnader uppstå inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan ska ansvara för att tillräcklig information går fram till patienten och att patienten kan förstå informationen och medge samtycke om vård och behandling. Då det inte finns något gemensamt språk mellan sjuksköterska och patient, hur vet man då att informationen har gått fram och att patienten får bästa möjliga vård efter individuella behov? Syfte: Att belysa språkbarriärer i vården.Metod: Litteraturstudie gjord med inspiration av Goodmans sju steg med databassökning i PubMed och CINAHL.Resultat: Tre huvudteman och fem subteman identifierades, huvudteman var vårdkvalitet, tolkanvändning och strategier för bättre kommunikation. Resultatet visade att en välfungerande kommunikation mellan vårdpersonal och patient är avgörande för att en god vårdkvalitet ska uppnås. Ett återkommande problem för både vårdpersonal och patienter var behovet av information, för lite och bristfällig information ledde till missförstånd, felaktiga behandlingar och dålig compliance. I resultatet framkom att anhöriga används istället för en professionell tolk då möjligt för att överkomma språkbarriärerna. Vilket både kan vara positivt och negativt. Att tolk inte alltid används kunde bero på bristande tillgång till tolk, kostnader och brist på kunskap om tolkanvändning. / Background: Immigration is steadily increasing to Sweden and one consequence is that more and more people speak a language other than Swedish. Thus, difficulties with language barriers and cultural differences occur in health care. It is the nurse’s responsibility to provide sufficient information to the patient and see to that the patient can understand the information given and grant consent for care and treatment. When nurse and patient do not share a common language, how do we know if the information given has been received by the patient and whether the patient receives the best possible care that meets each individual needs?Aim: To highlight the language barriers in health care.Method: Literature review made after inspiration of Goodman's seven steps with database searches in PubMed and CINAHL.Results: Three main themes and five subthemes were identified; the main themes were quality of care, interpreter use and strategies for better communication. The results suggested that an effective communication between health professionals and patients were crucial to achieve a good health care quality. A recurring problem for both health professionals and patients were the patients need for information. Too little and incomplete information led to misunderstanding, incorrect treatment and poor compliance. The result showed that families are used instead of a professional interpreter whenever possible to overcome language barriers and that this could be seen as both positive and negative. Results also highlighted that an interpreter was not always used, partly because limited access of an interpretation, financial costs and lack of knowledge about using professional interpreters.

No description available.

Arbetets art:C-uppsats, Barndoms- och ungdomsvetenskapTitel:Att vara eller inte vara ett barn i svårigheter – vem avgör det?Författare:Lidija PetkovicHandledare:Göran KvistSammanfattning:Bakgrund: Jag har undersökt min partnerskola som ligger i södra Sverige i ett lågstatusområde och med hög invandrartäthet. Min undersökning handlar om barn i svårigheter. Syfte: Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur lärarna/skolan ser på barn i svårigheter samt vilken hjälp skolan kan erbjuda för att förbättra skolsituationen för dessa barn och hjälpa dem. Syftet är även att närmare undersöka ett resursteam som arbetar med specialundervisning för att få reda på varför de har valt att arbeta med barn i svårigheter. Metod: Jag har använt mig av enkät insamling och intervjuer med lärarna/resurspersonal.Resultat: Lärarna ser på barn i svårigheter som på barn i behov av särskilt stöd, att antalet sådana barn har ökat och att det viktigaste är att arbeta först och främst med den sociala kompetensen för att kunna utvecklas i skolan men också ute i samhället. Specialpedagogerna/skolan ser på barn i svårigheter ur ett kategoriskt perspektiv d.v.s. att barnet är problembäraren, och undervisningen sker för det mesta segregerat. I LUG ser lärarna på barn i svårigheter ur ett psykosocialt perspektiv vilket innebär bl.a. att arbeta med mänsklig förändring och utveckling. Nyckelord:Barn i svårigheter, barn i behov av särskilt stöd, specialundervisning, skolsvårigheter, lärandemiljö, särskild undervisningsgrupp. / ToBe or Not to Be a Child in Difficulties - Who Decides?

Vårt syfte med undersökningen har varit att ta reda på hur vi kan motivera och intressera våra elever samt vilka svårigheter eleverna möter vid problemlösning i matematikundervisningen. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med lärare och elever har det visat sig att den största svårigheten har varit textförståelsen vid problemlösningsuppgifter. Faktorer som är väsentliga för problemlösning är variation i undervisningen, uppgifter med lämplig svårighetsgrad och att använda eleverna som utgångspunkt i undervisningen. Eleverna uppskattar samarbete. Enligt litteraturen är det viktigt att eleverna känner sig motiverade och ser meningsfullheten med det de gör. Detta kan göras genom att använda eleverna som utgångspunkt och ta tillvara på de erfarenheter och kunskaper de har med sig till skolan. Vi har i denna undersökning kommit fram till att man tidigt måste förbereda eleverna inför problemlösning och hjälpa dem att acceptera att det tar tid att lösa problem. Vi tror att en orsak till att eleverna har stora svårigheter vid problemlösning är att man i matematik- undervisningen utgår från matematikboken.

I en jämförelse med andra länder verkar det vara så att Sveriges elever presterar på en lägre nivå i matematik. Vidare finns det indikationer på att svenska elever har särskilt svårt för algebra. Undervisningen i algebra överlappar med samtliga områden inom matematiken och därför är det problematiskt att svenska elevers algebraiska förmåga ser ut som den gör. Syftet med studien är då dels att presentera potentiella förklaringar till varför svenska gymnasieelever har svårigheter i algebra. En tillämpning av matematiska representationer i undervisning anses vara ett verktyg för att öka elevers förståelse av ämnet och därför ämnas det också undersökas hur detta kan ske. Den metod som använts för inhämtning av data är en tematisk analys och urvalskrav för studien har varit att samtlig litteratur ska relateras till gymnasiet, matematik, algebra, representationer och svårigheter i ämnet. Resultatet av studien tyder på att en missförståelse för aritmetik, tillämpningen av matematiskt symbolspråk och ett felaktigt abstrakt användande av algebraiska metoder bidrar till gymnasieelevers svårigheter i algebra. För att motverka dessa svårigheter tyder litteraturen på att det är en god idé att i undervisningen använda sig av bildliga, numerära, verbala och symboliska matematiska representationer dynamiskt. Rent konkret innebär detta att alltid låta symboliska matematiska representationer kombineras med minst en till typ av representation för att låta eleverna observera och jämföra olika illustrationer av samma matematiska förhållande. Som lärare är det därför viktigt att beakta denna aspekt när undervisning planeras och utformas. På detta sätt får elever en helhetsbild av algebra samt olika matematiska perspektiv. Fortsatta studier kan göras genom att faktiskt besöka skolor och undersöka hur elever löser uppgifter beroende på vilka matematiska representationer de använder.

No description available.

I Sverige är vart fjärde barn flerspråkig på grund av utländsk bakgrund. Studier har visat att flerspråkiga elever har sämre skolresultat än enspråkiga elever. Denna kunskapsöversikt fokuserar på de faktorer som utgör svårigheter för flerspråkiga elever i matematikämnet i Sverige. Vidare uppmärksammas även de olika svårigheter. Sökningen efter kunskap gjordes systematiskt i tre olika databaser, SwePub, ERC och ERIC samt i Google och Malmö universitets hemsida. Sökorden, antal träffar och ett första urval dokumenterades. Sammanfattningarna för artiklarna lästes och ytterligare några artiklar valdes bort. De kvarvarande artiklarna användes för att besvara frågeställningarna. Flerspråkiga elever möter större utmaningar i matematikundervisningen och har därmed svårare att utveckla matematiska förmågor. Elevernas språkliga bakgrund är således en anledning till deras försämrade skolresultat. De svårigheter som uppstår för en elev som ännu inte behärskar undervisningsspråket väl, är främst i samband med textuppgifter i matematik och beror på elevens ordförråd i det ämnesspecifika språket. Denna kunskapsöversikt ger en djupare förståelse av anledningarna till att flerspråkiga elever möter svårigheter i matematikämnet och vilka dessa svårigheter är. Nyckelord: Matematikförmågor, språkfärdigheter, anledningar, svårigheter, flerspråkighet

I dagens samhälle inom primärvården sker ofta den första kontakten via telefonrådgivning och det är sjuksköterskan som tar emot samtalen från patienten. Primärvården ska vara tillgänglig via telefon under hela dagen för att patienten ska kunna få en första bedömning av sitt vårdbehov under samma dag som de ringer in. Det finns både hinder och förutsättningar för sjuksköterskan i sitt arbete med telefonrådgivning. Studien syftade till att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att arbeta med telefonrådgivning inom primärvården. Studien var en kvalitativ studie som använde innehållsanalys med en induktiv ansats. Åtta sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning och har erfarenhet och upplevelse av det som undersöks intervjuades. Frågorna som ställdes var semistrukturerade. Intervjuerna transkriberades och lästes flera gånger för att få fram kategorier och subkategorier. Det framkom två kategorier och det var Kontinuerlig kompetensutveckling och Svårigheter med telefonrådgivning samt fem subkategorier. Det som framkom tydligast i resultatet var att sjuksköterskorna upplevde en stress, att stödet från kollegor var viktigt samt att kunskap och erfarenhet skapar en trygghet hos sjuksköterskan vid bedömningar vid telefonrådgivning. För att vården ska utvecklas och vara tillgänglig för patienten måste det finnas sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning och kan möta patienten på ett värdigt sätt. För att uppnå det krävs det att sjuksköterskorna får en bättre arbetsmiljö med minskad stress som kan leda till att de känner sig trygga i sina bedömningar. Detta kan i förlängningen leda till att patienten känner sig väl bemött, lyssnad på och känner tilltro till vården.