<p>In the recent years auditing scandals all around the world, deficient internal control has attracted a lot of attention. This has contributed to further requirements on insight and internal control. Those scandals have seriously damaged the auditor’s profession and contributed to a reduced trust among the public. Therefore an extensive work to recover and stringed the trust was started all around the world. In the USA, the Sarbanes- Oxley Act was introduced in year 2002. In Sweden, the Code group has carried out a similar work and introduced the Swedish Code of Corporate Governance in July 2005. The purpose of the introduction of the Code of Corporate Governance is that it should con-tribute to an improved governance of the Swedish listed companies, but also serve as a role model to other types of companies that are of public interest. This increases the demands on the company’s internal control whose purpose is to secure the company’s assets and protect the owner’s investments. The general information that the board and the CO submit in the annual report can in some cases, when the review demand large industry and market knowledge, be difficult for an external auditor to evaluate. Internal auditors usually possess large industry knowledge and therefore the collaboration with the external auditor becomes even more important. Internal and external audit are two professions with different roles, responsibilities and functions. However, both profes-sions are important for a company and those that have an interest in it.</p><p>The purpose of this thesis is to examine both from the external and internal auditor’s perspective if the collaboration between them has been influenced by the introduction of the Swedish Code of Corporate Governance.</p><p>This study has been carried out with a qualitative research method and data has been collected through personal interviews with three external and three internal auditors within the Stockholm area.</p><p>This study has shown that the code have not yet had that much impact, but it has increased the external auditor’s work load in form of advice on how to implement the code. The code is expected to increase the collaboration between the external and inter-nal auditor within the internal control. Since the external auditor will become more de-pendant on the work of the internal auditor, more planning will be necessary. The in-vestigation further showed that if an increased regulation is to lead to a better aditing is dependent on the board, how they choose to structure and implement the new regula-tions within the company.</p> / <p>Senaste årens redovisningsskandaler runt om i världen där bristande internkontroll uppmärksammats, har bidragit till att ytterligare krav på insyn och internkontroll har tillkommit. Dessa skandaler har allvarligt skadat revisoryrket och lett till minskat förtroende hos allmänheten. Därför har omfattande arbete för att återfå och stärka förtroendet hos allmänheten inletts runt om i världen. I USA infördes Sarbanes- Oxley Act år 2002. I Sverige har ett motsvarande arbete bedrivits av Kodgruppen som introducerade Svensk kod för bolagsstyrning i juli 2005. Syftet med införandet av bolagskoden är att den skall bidra till förbättrad styrning av svenska börsnoterade bolag men även tjäna som förebild för andra typer av bolag med spritt ägar- eller allmän intresse. Detta ställer högre krav på bolagets interna kontroller vars syfte är att säkerställa bolagets tillgångar och skydda ägarnas investeringar. Den allmänna information som styrelsen och VD:n lämnar i årsredovisningen kan i fall, då granskningen kräver stor branschkunskap och marknadskännedom, vara besvärlig för externrevisorn att bedöma. Internrevisorer besitter vanligtvis stor branschkunskap och därför blir samarbetet med externrevisorn ännu viktigare. Intern och externrevision är två professioner med skilda roller, ansvar och funktioner, dock är båda lika betydelsefulla för ett bolag och dess intressenter.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka ur både intern och externrevisorns perspektiv om samarbetet mellan dem har påverkats av införandet av bolagskoden.</p><p>Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod och data har insamlats genom personliga intervjuer med tre intern och tre extern revisorer i Stockholmsområdet.</p><p>Undersökningen har visat att koden inte har haft så stort genomslag än, men att den har ökat externrevisorns arbetsbörda i form av rådgivning, vad gäller implementeringen av koden. Den förväntas öka samarbetet mellan intern och externrevisorn vad gäller de interna kontrollerna. En ökad samplanering av deras insatser kommer att bli nödvändig, då externrevisorn kommer att bli mer beroende av internrevisorns arbete. Undersökningen visade också att om ökad reglering leder till bättre revisionsarbete beror mycket på styrelsen, hur den väljer att strukturera upp och implementera de nya reglerna inom företaget.</p>

<p>Den svenska CFC-lagstiftningens förenlighet med internationella åtaganden i form av skatteavtal baserade på OECD:s modellavtal har varit ett omdiskuterat ämne inom svensk lagstiftning under mer än ett decennium. Tvistigheten kring CFC-lagstiftningens förenlighet med skatteavtal förekommer också i andra medlemsstater av OECD.</p><p>Den svenska CFC-lagstiftningen tillämpas sedan 1 januari 2004. Rättsföljden av lagstiftningen framgår av 39 a kap. 13 § IL. Syftet med CFC-lagstiftningen är att förhindra en erosion av den svenska skattebasen. Utan CFC-lagstiftning skulle en skattebetalare kunna etablera företag i lågbeskattde jurisdiktioner enbart i syfte att minska den totala skattebördan. Genom att tillämpa CFC-lagstiftningen beskattas en delägare löpande för sitt innehav i den utländska juridiska personen.</p><p>Enligt förarbeten är CFC-lagstiftningen förenlig med de svenska skatteavtalen. Lagstiftaren lägger stor vikt vid ordalydelsen i kommentarerna till OECD:s modellavtal. OECD rekommenderar medlemsstaterna att tillämpa lagstiftningen.</p><p>Uppsatsen visar att CFC-lagstiftningen är förenlig med skatteavtal baserade på OECD:s modellavtal. Syftet med skatteavtal är att förhindra juridisk dubbelbeskattning. CFC-lagstiftningen ger upphov till ekonomisk dubbelbeskattning. Diskussionen gällande CFC-lagstiftningens förenlighet med skatteavtal beror på kommentarernas rättsliga verkan samt därtill framställda anmärkningar.</p> / <p>The Swedish CFC legislation and its compatibility with international commitments in form of tax treaties based on OECD Model have been disputed in the Swedish legislation for more than a decade. Whether CFC legislation is compatible with tax treaties is also disputed in many other Member States of the OECD.</p><p>The Swedish controlled foreign company legislation entered into force on 1 January 2004. The legal effect of the legislation is covered in chapter 39 a, section 10 of the Swedish Income Tax Act. The basic purpose of CFC legislation is to prevent an erosion of the Swedish tax basis. Without CFC regulations a taxpayer would be free to establish companies in low-tax jurisdictions for the sole purpose of reducing the overall tax burden. By applying the legislation a Swedish resident shareholder will be taxed on all the income that is attributed from a foreign subsidiary, regardless of when the income is distributed.</p><p>In the preparatory works the government argues that the CFC legislation is compatible with Sweden’s tax treaties, based on OECD Model. The government’s opinion is mostly based on the statement in the Commentary to the OECD Model. The legislation is recommended by the OECD.</p><p>This thesis concludes that the CFC legislation is compatible with tax treaties based on the OECD Model. The purpose with tax treaties is to avoid juridical double taxation. The CFC-legislation gives rise to economic double taxation. Therefore the legislation can be justified. The discussion of the CFC legislation compatible with tax treaties depends of the relevance of the Commentary but also on observations given to the Commentaries.</p>

Kulturarvsplatser kan betraktas på olika sätt av olika människor. Samtidigt finns kol-lektiva föreställningar om hur en kulturarvsplats bör förstås. Mellan dessa utgångs-punkter sker förhandlingar om kulturarvsplatsens betydelse och värde. Syftet med studien är att förstå hur en plats, institutionellt utpekad som kulturarv, används och iscensätts genom mångsidiga och korsande praktiker, både via media och på plats. Två fall undersöks som har olika inriktningar men båda inom svensk kulturmiljö-vård: kulturreservatet komministerbostället Råshult i sydvästra Kronoberg i Småland som är botanikern Carl von Linnés födelseplats och den publika uppdragsarkeologiska verksamheten i Slättbygdsprojektet i västra Östergötland. Frågorna berör vilka arenor medieringen sker, dess tematik/innehåll, iscensättningen av kulturarvet samt hur besö-karna uppfattar sitt besök av platsen och de strategiska aktörernas visioner för platsen. Metodiskt följs en tänkt besökares väg till kulturarvsplatsen och faktiska besökare vid platsen. Både i slättbygdens undersökningsrum och vid Linnés Råshult synliggörs den kollektiva föreställningarna som huvudsakligen en vetenskaplig studieplats och en skattkammare för särskilt värdefulla ting. Besökarna lyfter dock fram de sociala aspekterna av besöket. Besökarens tolkning existerar och konkurrerar med andra bilder av platserna. Det saknas dock arenor som synliggör och sätter dessa i förbindelse med de strategiska aktörerna, trots mycket offentligt tal om demokratisering av kulturarvs-processerna under senare år. Olika materials bilder har på så sätt lagts jämte varandra för att synliggöra dynamik, förhandling, konkurrens och bristande dialog kring en plats. / Cultural heritage sites can be looked at differently by different people. These sites also carry collective understandings of how they should be understood. Between these two outsets there are negotiations of the sites’ meaning and value. The aim of this thesis is to understand how a place, institutionally pointed out as cultural heritage, is used and staged through diverse and intersecting practices, both through media and on the heri-tage site. Two differently oriented cases are researched within Swedish cultural heritage preservation: one the birthplace of Carolus Linnaeus, the botanist, which is a cultural reservation located at Råshult in the south of Sweden, and the other a commissioned archaeological project called Slättbygdsprojektet in Östergötland in mid Sweden. The questions concern on what arenas the mediation happens, its theme/content, the staging of the cultural heritage, as well as the visitors’ experiences and the strategic actors’ visions of the site. Methodically I follow both a fictive visitor’s way to the heritage site and actual visitors on site. Both in Slättbygdsprojektet and at Linnés Råshult the collective understandings of the sites are mainly viewed as a place for scientific study and a treasure chamber for especially valuable objects. The visitors especially highlight the social aspects of their visit. The visitors’ interpretation exists and competes with other images. However, there are no arenas that can make them visible, to put them in relation with the strategic actors, despite much public speech in recent years about democratizing cultural heri-tage processes. Images of different researched materials of the site have been juxta-posed to make visible the dynamic, negotiations, competition and lack of dialogue about cultural heritage sites.

The purpose of this essay is to examine for the age discrimination towards older people in the working life. The essay practice EU-law and national law to examine the age discrimination. It also looks for the limits towards age discrimination. A presentation of the rules will make it easier to see how employers are possible to get around the ban against age discrimination. This essay also illustrates how age discrimination emerges in recruitment processes and then how to discourage age discrimination. The essay is based on material in the legal source hierarchy and literature, internet based source and reports that have a connection with the subject choice. The legal dogmatic method has been applied with the legal sociology method to analyze the material.   The analyze shows that age discrimination is a fundamental right. The problem about age discrimination occurs according to the interpreting about opportunities against age discrimination. There is an opportunity for employer to get around the ban when the employee is 67 years old. Employers can also get around the ban when the costs are unacceptable in relation to hire an older person who coming up in the ages and can retrieve their pension. This hypothesis doesn’t agree with how todays working life and individual work career looks like. A recruitment process contributes to stereotypes for older persons. The reasons that contributes to stereotypes are how the pension and legal systems in the society are made and also because of peoples assessments and norms. The result of these stereotypes is involuntary retirement because older peoples get sort away in the recruitment process.   The labor law needs active provisions in the collaboration between employers and employees to countervail age discrimination in the recruitment process. In addition, the pension system and the law about employees whom is 67 years old needs to be regulated. The provisions are one way to frame same opportunities and equalities in the working life, especially for older people to get hired. / Uppsatsen har till syfte att redogöra för åldersdiskriminering riktad mot äldre personer iarbetslivet. Åldersdiskrimineringen redogörs genom att studera EU-rätt samt nationell rätt och se gränsen för åldersdiskriminering. En bild av bestämmelserna ska presenteras för att visa hur arbetsgivare har en möjlighet att kringgå förbudet mot åldersdiskriminering. Vad som även belyses är hur åldersdiskriminering kan komma att aktualiseras vid en rekryteringsprocess och vad som således kan motverka att åldersdiskriminering uppstår. Uppsatsen är baserad på material inom rättskällehierarkin samt litteratur, internet källor och rapporter som har en koppling till ämnesvalet. Materialet är sedan analyserat utifrån rättsdogmatisk metod samt rättssociologisk metod. Analysen resulterar i förbudet mot diskriminering p.g.a. ålder är en grundläggande rättighet. Problematiken kring åldersdiskriminering uppstår när undantagsmöjligheterna ska tolkas och tillämpas. Där finns ett utrymme för arbetsgivare att kringgå förbudet när arbetstagare är fyllda67 år. Dessutom går det att kringgå förbudet om det är oproportionerligt kostsamt för arbetsgivaren att anställa en äldre person som snart närmar sig pensionsåldern. Dock stämmer inte sistnämnda hypotes, sett till hur arbetsmarknaden och individens yrkeskarriär ser ut i dag. Åldersdiskriminering i en rekryteringsprocess består till stor del av omedvetna eller medvetna föreställningar om äldre personer. Orsakerna till föreställningarna är hur samhällets pensions- och rättssystem är uppbyggt samt människors värderingar och normer. Resultatet av dessa föreställningar blir ofrivillig pensionering av äldre personer i samhället för att de gallras bort i rekryteringsprocessen. För att motverka åldersdiskriminering i en rekryteringsprocess behöver lagstiftaren införa bestämmelser om ytterligare aktiva åtgärder i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Dessutom borde pensionssystemet samt 67 årsregeln omarbetas då rådande bestämmelser inte överensstämmer  med  samhällets  funktionssätt.  Åtgärderna  är  ett  sätt  att  främja  likamöjligheter och rättigheter i arbetslivet och att öka chanserna till anställning för äldre.

Kulturarvsplatser kan betraktas på olika sätt av olika människor. Samtidigt finns kol-lektiva föreställningar om hur en kulturarvsplats bör förstås. Mellan dessa utgångs-punkter sker förhandlingar om kulturarvsplatsens betydelse och värde. Syftet med studien är att förstå hur en plats, institutionellt utpekad som kulturarv, används och iscensätts genom mångsidiga och korsande praktiker, både via media och på plats. Två fall undersöks som har olika inriktningar men båda inom svensk kulturmiljö-vård: kulturreservatet komministerbostället Råshult i sydvästra Kronoberg i Småland som är botanikern Carl von Linnés födelseplats och den publika uppdragsarkeologiska verksamheten i Slättbygdsprojektet i västra Östergötland. Frågorna berör vilka arenor medieringen sker, dess tematik/innehåll, iscensättningen av kulturarvet samt hur besö-karna uppfattar sitt besök av platsen och de strategiska aktörernas visioner för platsen. Metodiskt följs en tänkt besökares väg till kulturarvsplatsen och faktiska besökare vid platsen. Både i slättbygdens undersökningsrum och vid Linnés Råshult synliggörs den kollektiva föreställningarna som huvudsakligen en vetenskaplig studieplats och en skattkammare för särskilt värdefulla ting. Besökarna lyfter dock fram de sociala aspekterna av besöket. Besökarens tolkning existerar och konkurrerar med andra bilder av platserna. Det saknas dock arenor som synliggör och sätter dessa i förbindelse med de strategiska aktörerna, trots mycket offentligt tal om demokratisering av kulturarvs-processerna under senare år. Olika materials bilder har på så sätt lagts jämte varandra för att synliggöra dynamik, förhandling, konkurrens och bristande dialog kring en plats. / Cultural heritage sites can be looked at differently by different people. These sites also carry collective understandings of how they should be understood. Between these two outsets there are negotiations of the sites’ meaning and value. The aim of this thesis is to understand how a place, institutionally pointed out as cultural heritage, is used and staged through diverse and intersecting practices, both through media and on the heri-tage site. Two differently oriented cases are researched within Swedish cultural heritage preservation: one the birthplace of Carolus Linnaeus, the botanist, which is a cultural reservation located at Råshult in the south of Sweden, and the other a commissioned archaeological project called Slättbygdsprojektet in Östergötland in mid Sweden. The questions concern on what arenas the mediation happens, its theme/content, the staging of the cultural heritage, as well as the visitors’ experiences and the strategic actors’ visions of the site. Methodically I follow both a fictive visitor’s way to the heritage site and actual visitors on site. Both in Slättbygdsprojektet and at Linnés Råshult the collective understandings of the sites are mainly viewed as a place for scientific study and a treasure chamber for especially valuable objects. The visitors especially highlight the social aspects of their visit. The visitors’ interpretation exists and competes with other images. However, there are no arenas that can make them visible, to put them in relation with the strategic actors, despite much public speech in recent years about democratizing cultural heri-tage processes. Images of different researched materials of the site have been juxta-posed to make visible the dynamic, negotiations, competition and lack of dialogue about cultural heritage sites.

Företag på NASDAQ OMXS Small Cap har sedan 2008 omfattats av svensk kod för bolagsstyrning, Koden. Kodens målgrupp är företagen men syftet är att främja investerares och aktieägares intressen. Det är således rimligt att ställa krav på att Kodens regler är av hög kvalité utifrån deras perspektiv. I studien undersöks vilka samband som existerar mellan reglerna i Koden angående styrelsen och Small Cap företagens lönsamhet, mätt som räntabilitet på totalt kapital. Sambanden används sedan för att avgöra om reglerna i Koden är korrekt utformade eller om de behöver modifieras. Resultaten visar att VD-ersättning är negativt relaterad till räntabilitet på totalt kapital vilket innebär att regeln om en ersättningskommitté behöver modifieras eller kompletteras. Inga samband hittades mellan kvinnor i styrelsen och lönsamhet och ej heller mellan styrelsens storlek och lönsamhet. Reglerna kring dessa två variabler bedöms vara i linje med resultatet och behöver inte modifieras. Svagare negativa samband hittades mellan styrelsens oberoende avseende ledning och ägare och lönsamhet. Reglerna angående styrelsens oberoende avseende ledning bedöms vara i behov av en mindre justering, likaså reglerna angående oberoende avseende ägarna. / NASDAQ OMXS Small Cap firms are since 2008 subject to swedish code of corporate governance, the Code. The Code’s targetgroup are firms but the purpose is to promote investor and shareholder interests. It’s thus reasonable to ask for high quality in the rules of the Code from their perspective. This study examine which connections between rules of the Code concerning board of directors and profitability, measured as return on assets, that exist. These connections are then used to decide if the rules of the Code are correct or in need of modification. Our results show that CEO-remuneration is negatively related to profitability which means that the rule about remunerationcommittee need a modification or to be supplemented. No connections between number of women in boards and profitability was found and no connection between board size and profitability either. The rules of the Code regarding these two variables are in line with our results and need no modification. Weaker connections between board independence with respect to management and owners and profitability was found. The rules of the Code regarding board independence concerning management and owners are in need of small adjustments.

The purpose of this study was to investigate the differences in how Swedish newspaper have written about school segregation in Sweden.  The newspapers that have been studied in the study are Aftonbladet (social democratic), Dagens Nyheter (liberal) and Svenska Dagbladet (conservative). The differences between the newspapers were examined based in the framing theory and  dimension individualism and collectivism.   The result showed that Aftonbladet framed school segregation as a social problem when it was thought to be caused by the private schools, the free school choice and Fredrik Reinfeldts government (2006-2014). Dagens Nyheter framed school segregation mostly as a social problem but initially defended the free school choice becuase they considered housing segregation as the main cause of the problem. Svenska Dagbladet framed school segregation as both a social problem and an individual problem. They highlighted that society must support the resource-poor pupils who do not use the free school choice. But they also wrote that school segregation was an excessive problem.

The Swedish artist Ulla Wiggen (b. 1942) started her artistic career in the early 1960s with detailed paintings of the insides of early electronic devices. In the early 2010s she turned to the interior of the body in the series Intra where organs and cells are fictionally combined. Here, she used a similar pictorial style as in the electronic paintings. This thesis seeks to analyze the relationships and tensions between body and machine that are found in Wiggen’s works. Questions are posed about the relationship between scientific and artistic imagery, as well as the role that fiction plays in knowledge-producing representation. This thesis looks to Wiggen’s use of the grid and connects it to historical and modernist images by showing its inherited paradoxical relation between rationality and spirituality. Through the anatomical picture, focusing on the Renaissance and Rationalism, this thesis explores the meanings of portraying bodies in cross-section. The role of the opened body has been oscillating between a body filled with spiritual meaning to a divided body, seen as an object for knowledge production. By using Donna Haraway’s figurations of the hybrid and the cyborg, the text proposes to re-think dualistic tensions between the human and the machine, science and fiction, realism and magic in Ulla Wiggen’s works. Through this perspective and post-humanist theory, it becomes clear that these boundaries have always been in flux. Instead of thinking either machines or bodies, the thesis suggests that we see the two series of Ulla Wiggen’s works as hybrid constructions that are both body-machines and machine-bodies.

No description available.

Bakgrund: Under år 2001 bröt den så kallade Enron-skandalen som innebar bokföringsaktiviteter och insiderhandel. Den interna kontrollen samt övervakning av denna funktion blev efter skandalen mer uppmärksammad. Det anses viktigt att ha någon sort granskningsfunktion för att nå ett välfungerande arbete med den interna kontrollen, vilket är internrevisionsfunktion (Internal Audit Function, IAF). Syftet med IAF har under åren förändrats. Tidigare syftade funktionen till att granska redovisningsinformation, medan det idag mer handlar om granskning kring riskhanterings-, kontroll- och styrningsprocesser. Andra händelser som Sarbanes-Oxley Act (SOX) och finanskrisen som skedde under år 2002 samt under åren 2007-2008, medförde en ökad förståelse kring vikten av verksamhetsstyrning, riskhantering och bolagsstyrning. Syfte: Studien syftar till att förklara vilka faktorer som påverkar ett bolags val om att följa koden gällande IAF, samt dess informationsinnehåll i förklaringen till sitt val. Metod: Uppsatsen grundar sig på en kvantitativ tvärsnittsstudie med en deduktiv forskningsansats. Det är en dokumentstudie som har genomförts där det empiriska materialet inhämtats främst från årsrapporter, men även hemsidor som Holdings och Nasdaq. Urvalet utgår från large-cap listorna från åren 2016 till 2017. Slutsats: Utifrån studiens 34 hypoteser har det hittats totalt nio stycken signifikanta samband mellan de beroende och oberoende variablerna. Det har framkommit ett större antal samband till den beroende variabeln följer, jämfört med den andra beroende variabeln informationsinnehåll. Med variabeln följer har studien hittat sju stycken samband och två stycken samband med variabeln informationsinnehåll. / Context: In 2001, a scandal involving accounting and insider trading, called Enron scandal, occured. The internal control and monitoring of this function became more noticeable after the scandal. Now, it is considered important to have some sort of audit function in order to achieve a well-functioning internal control. This function is called Internal Audit Function, IAF. Over the years, the purpose of IAF has changed. Previously, the function of reviewing accounting information was targeted, while today it is more about reviewing risk management, control and control processes. Other occurrences such as the Sarbanes-Oxley Act (SOX) and the financial crisis that occurred in 2002, as well as in 2007-2008, led to an increased understanding of the importance of business management, risk management and corporate governance. Purpose: The aim of the study is to explaining what factors affect a company's choice to follow the code of IAF, as well as its information content in the explanation of its choice. Method: The essay is based on a quantitative cross-sectional study with a deductive research approach. It is a documentary study that has been conducted where the empirical material was obtained mainly from annual reports, but also websites such as Holdings and Nasdaq. The selection is based on the large-cap lists from 2016 to 2017. Conclusion: Based on the 34 hypotheses of the study, a total of nine significant relationships between the dependent and independent variables have been found. There has been a greater number of connections to the dependent variable following, compared to the second dependent variable information content. With the variable following, the study found seven links and two related to the variable information content.