Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning som belyser hur unga muslimska flickor som bär slöja upplever den svenska skolan. Den ska behandla deras tanker och åsikter kring ämnet. Jag har intervjuat tre muslimska slöjbärande flickor i åldern 15 till 16 år. Intervjuerna har spelats in, transkriberats, och tolkats. I denna studie berättar de intervjuade flickorna om hur de blivit orättvist behandlade, mött fördomar och upplevt sig vara mobbade på grund av sin slöja. Detta beror på att jag fick höra många gångar om hur slöjbärande flickor har svårt att anpassa sig till den svenska skolan på grund av flera olika orsaker, till exempel utanförskap. Resultatet visar på att en persons religiösa tillhörelse eller en muslimsk identitet kan visas genom att bära slöja. Många ser slöjan som muslimsk identitet. Resultat visar att vissa slöjbärande flickor upplever utanförskap på grund av fördomar som finns i samhället. Studiens resultat visar att slöjan skulle kunna bli accepterad och normaliserad om fördomarna bearbetas och slöjbärande kvinnor/flickor syns mer i samhället och i de svenska skolorna. Relevanta teorin och begrepp som jag valde att utgå från är bland annat teorin om etablerande och outsider, teorin om islamfobi samt begrepp såsom segregation och integration.

Denna undersökning undersöker bildlärares syn på bildämnet på svenska utlandsskolor och svenska skolor i Sverige. Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och använder sig av en narrativ analysmetod och tematisk analys. Undersökningen utgörs av en kvalitativ intervjumetod med fem informanter på svenska utlandsskolor och två informanter på svenska skolor i Sverige som vi valt att kalla för huvudpersoner. Studien visar på en berättelse som inte innehåller så många skillnader mellan våra urvalsgrupper i relation till våra frågeställningar som lyder: (1) Vilka uppfattningar om ämnet bild formulerar bildlärare i svenska skolor utomlands och i Sverige utifrån tre teman: berättande om bildämnets status, berättande om verksamhet och kampen om resurser och berättande om att undervisa i bild? (2) Vilka skillnader och likheter går att identifiera mellan dessa bildlärares uppfattningar? (3) Hur kan man med narrativ teori förstå lärares uppfattningar om bildämnet utifrån status och förutsättningar? Studien kartlägger däremot hur uppfattningar om bildämnets status och förutsättningar ser ut på utlandsskolor i Sverige ur ett berättande-perspektiv och vissa eventuella kopplingar går att göra mellan resurstillgång, undervisningspraktik och uppfattning om ämnets status.

<p>Syftet med denna studie är att belysa de uppfattningar barn som lever och befinner sig i en internationell kontext har, om hur begreppet nationalitet uppfattas och spelar in i deras liv. I förlängningen är syftet att uppsatsen ska vidga förståelsen för begreppen nationalitet och globalitet.</p><p>I den teoretiska genomgången presenteras bland annat teorier vilka ger ett globalt perspektiv på vad nationalitet kan innebära. Här presenteras även idéer om hur ungdomar, vilka har växt upp i en kultur som inte är föräldrarnas ursprungskultur, ser på sig själva i förhållande till omgivningen.</p><p>I studien har anlagts ett kvalitativt angreppssätt inspirerat av hermeneutik. Syftet med detta metodval är att söka ge en varierad och mångfacetterad snarare än statistiskt säkerställd bild av informanternas uppfattningar. I tolkningen av det empiriska materialet har intentionen varit att se på intervjusvaren ur informanternas eget perspektiv. Vidare har dessa uppfattningar kontrasterats samt satts i samband med de teorier vilka redogörs för i studien. Det empiriska materialet är insamlat på Svenska skolan i Paris och består av intervjuer med sju elever, två föräldrar och rektorn för grundskolan.</p><p>I begreppet nationalitet räknar informanterna främst in sådant som i teoretiska sammanhang kallas för etnonationalitet, nämligen språk, personlighetsdrag, ritualer och fenotyper. Men uppfattningen av det som kallas medborgarnationalitet var också närvarande. Studiens resultat är delvis att nationalitet spelar en stor roll för informanternas sätt att se på sig själva och skapa sina egna identiteter. Ungdomarna kan sägas både representera ett både-och samt ett antingen-eller perspektiv på detta område. Samtidigt visade sig geografiska platser delvis ha getts nya och annorlunda innebörder av ungdomarna.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmångkulturella skolan, med fokus på elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mångkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar där stora delar av befolkningen är mångkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lärare, barn och föräldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgången framgår det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstå då barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsätt och undervisning. Resultatet av undersökningen visar hur ett antal lärare upplever mötet med barn och föräldrar med muslimsk bakgrund. I motsats till forskningen i teoridelen såg lärarna i undersökningen möjligheterna med den mångkulturella skolan och hade få erfarenheter av kulturkrockar som inte gick att lösa.</p>

<p>Att skolan är mångkulturell i dagens Sverige, är nog de flesta medvetna om. Islam är den näst största religionen i världen och i Sverige. Syftet med undersökningen är hur ramadan påverkar situationen i skolan bland lärare och elever. Undersökningen är gjord på en högstadieskola i Skåne där en stor andel av eleverna har föräldrar med utländsk härkomst. Jag har valt att göra kvalitativa intervjuer för att respondenterna skulle få möjlighet till att utveckla mer djupgående tankar kring ämnet. Resultatet visade att samtliga lärare i studien upplevde att ramadan orsakade problem i olika situationer i skolan. Resultatet visade även brister i skolledningens sätt att hantera situationer kring ramadan. Skolledningen har det övergripande ansvaret när det gäller att agera för att ge förutsättningar och riktlinjer för lärare i olika ämnen i undervisningen. Ramadan är av stor betydelse för eleverna i undersökningen.  Av resultatet framgick även att flertalet av lärarna inte hade någon kontakt med föräldrarna vad det gällde situationerna kring ramadan. Resultatet visade att svensklärarna ansåg att eleverna inte borde genomföra fastan under grundskolan.</p>

<p>Syftet med detta arbete var att utreda ”om” och ”i vilken utsträckning” som Experiential Learning (EL) går i linje med dagens svenska skola. Med avgränsning till gymnasieskolan var syftet därför att relatera Experiential Learning gentemot de dokument som ligger till grund för dagens svenska gymnasieskola, nämligen: ’Skollagen’, ’Läroplanen för de frivilliga skolformerna’ (Lpf 94) och Läroplanskommitténs betänkande ’Skola för bildning’ (SOU 1992:94). Utgångspunkten för denna hermeneutiska jämförelse var ett kritiskt förhållningssätt (läs. ’granskande’) utifrån de för modern svensk pedagogisk forskning centrala teoretiska perspektiven eller ”synerna”; kunskap, lärande, elev och lärare. Förutom denna textanalys innefattar arbetet även en enkätundersökning som med delat kvantitativa och kvalitativa frågor undersökt vilken kännedom om och syn på Experiential Learning som finns hos ett antal läraraspiranter vid Lärarhögskolan i Stockholm. Undersökningen insinuerade att få överhuvudtaget hört talas om konceptet, men att de tycker att det verkar vara aktuellt för såväl sin framtida undervisning som den svenska skolan i allmänhet. Arbetets slutgiltiga analys visade på stor samstämmighet mellan EL och den svenska skolan i både undervisnings- och människosyn – även om det läggs olika stor emfas vid olika saker. Utmärkande var här synen på ett aktivt lärande, tillsammans med tanken om individen i centrum. Förutom de dokument som ligger till grund för den svenska skolan, var ett fåtal källor kring EL tongivande. Urvalet styrdes i hög utsträckning av rådande utbud, varvid en rad Internetreferenser också blev aktuella. Tankarna bakom EL uppkom på 20-talet i det forna Tjeckoslovakien och har utvecklats till en form av alternativ pedagogik med ett aktivt inlärningssätt och en holistisk lärosyn. Konceptet kan sägas vara en syntes mellan utomhusaktiviteter och drama. Det situationella lärandet står därvid i centrum för undervisningen, som söker inkludera såväl teoretisk och praktisk, som emotionell och social utveckling. Synen på kunskap kan utifrån detta definieras som progressiv och alla former av personliga kompetenser bejakas och eftersträvas i undervisningen. Undervisningen bedrivs huvudsakligen i gruppform, men utgår från individen i det att denne ges möjlighet att själv välja det sätt som denne vill närma sig det aktuella undervisningsmaterialet. Metodiken relaterar således i hög grad till begreppet lärstil och dess strävan är att inkludera så många sinnen som möjligt i undervisningen. Konceptets utbildningsteoretiska grund är i mångt och mycket gemensam med den ideologi som styr dagens svenska skola – där återfinns teorier och tankar från bland annat; John Dewey, Jean Piaget och L.S. Vygotskij.</p>

Att skolan är mångkulturell i dagens Sverige, är nog de flesta medvetna om. Islam är den näst största religionen i världen och i Sverige. Syftet med undersökningen är hur ramadan påverkar situationen i skolan bland lärare och elever. Undersökningen är gjord på en högstadieskola i Skåne där en stor andel av eleverna har föräldrar med utländsk härkomst. Jag har valt att göra kvalitativa intervjuer för att respondenterna skulle få möjlighet till att utveckla mer djupgående tankar kring ämnet. Resultatet visade att samtliga lärare i studien upplevde att ramadan orsakade problem i olika situationer i skolan. Resultatet visade även brister i skolledningens sätt att hantera situationer kring ramadan. Skolledningen har det övergripande ansvaret när det gäller att agera för att ge förutsättningar och riktlinjer för lärare i olika ämnen i undervisningen. Ramadan är av stor betydelse för eleverna i undersökningen.  Av resultatet framgick även att flertalet av lärarna inte hade någon kontakt med föräldrarna vad det gällde situationerna kring ramadan. Resultatet visade att svensklärarna ansåg att eleverna inte borde genomföra fastan under grundskolan.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmångkulturella skolan, med fokus på elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mångkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar där stora delar av befolkningen är mångkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lärare, barn och föräldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgången framgår det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstå då barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsätt och undervisning. Resultatet av undersökningen visar hur ett antal lärare upplever mötet med barn och föräldrar med muslimsk bakgrund. I motsats till forskningen i teoridelen såg lärarna i undersökningen möjligheterna med den mångkulturella skolan och hade få erfarenheter av kulturkrockar som inte gick att lösa.

Syftet med denna studie är att belysa de uppfattningar barn som lever och befinner sig i en internationell kontext har, om hur begreppet nationalitet uppfattas och spelar in i deras liv. I förlängningen är syftet att uppsatsen ska vidga förståelsen för begreppen nationalitet och globalitet. I den teoretiska genomgången presenteras bland annat teorier vilka ger ett globalt perspektiv på vad nationalitet kan innebära. Här presenteras även idéer om hur ungdomar, vilka har växt upp i en kultur som inte är föräldrarnas ursprungskultur, ser på sig själva i förhållande till omgivningen. I studien har anlagts ett kvalitativt angreppssätt inspirerat av hermeneutik. Syftet med detta metodval är att söka ge en varierad och mångfacetterad snarare än statistiskt säkerställd bild av informanternas uppfattningar. I tolkningen av det empiriska materialet har intentionen varit att se på intervjusvaren ur informanternas eget perspektiv. Vidare har dessa uppfattningar kontrasterats samt satts i samband med de teorier vilka redogörs för i studien. Det empiriska materialet är insamlat på Svenska skolan i Paris och består av intervjuer med sju elever, två föräldrar och rektorn för grundskolan. I begreppet nationalitet räknar informanterna främst in sådant som i teoretiska sammanhang kallas för etnonationalitet, nämligen språk, personlighetsdrag, ritualer och fenotyper. Men uppfattningen av det som kallas medborgarnationalitet var också närvarande. Studiens resultat är delvis att nationalitet spelar en stor roll för informanternas sätt att se på sig själva och skapa sina egna identiteter. Ungdomarna kan sägas både representera ett både-och samt ett antingen-eller perspektiv på detta område. Samtidigt visade sig geografiska platser delvis ha getts nya och annorlunda innebörder av ungdomarna.

<p>Abstract</p><p>Växjö University, School of Social Sciences</p><p>Bachelor thesis</p><p>Title: Ansvaret för skolan – en studie om ansvarsfördelningen ur ett nyinstitutionalistiskt perspektiv</p><p>Author: Hanna Jansson</p><p>Supervisor: Conny Johannesson</p><p>The aim of the study is to investigate which ideas that dominated the official political debate concerning the responsibility distribution for the Swedish school from 1974 to 1991.</p><p>The study asks two questions: What ideas have dominated the official political debate concerning the responsibility distribution for the Swedish school from 1974 to 1991? and Why did the responsibility of the Swedish school change in 1991? In order to answer these questions an idea analysis were used. Three ideal types concerning democracy, effectivity and professionalism were used in analysing official governmental documents. The conclusion is that all three ideal types dominated the debate concerning the responsibility distribution, but in different degrees, and they can also explain why a new responsibility distribution came up in 1991.</p>