Syftet med detta arbete var att utreda ”om” och ”i vilken utsträckning” som Experiential Learning (EL) går i linje med dagens svenska skola. Med avgränsning till gymnasieskolan var syftet därför att relatera Experiential Learning gentemot de dokument som ligger till grund för dagens svenska gymnasieskola, nämligen: ’Skollagen’, ’Läroplanen för de frivilliga skolformerna’ (Lpf 94) och Läroplanskommitténs betänkande ’Skola för bildning’ (SOU 1992:94). Utgångspunkten för denna hermeneutiska jämförelse var ett kritiskt förhållningssätt (läs. ’granskande’) utifrån de för modern svensk pedagogisk forskning centrala teoretiska perspektiven eller ”synerna”; kunskap, lärande, elev och lärare. Förutom denna textanalys innefattar arbetet även en enkätundersökning som med delat kvantitativa och kvalitativa frågor undersökt vilken kännedom om och syn på Experiential Learning som finns hos ett antal läraraspiranter vid Lärarhögskolan i Stockholm. Undersökningen insinuerade att få överhuvudtaget hört talas om konceptet, men att de tycker att det verkar vara aktuellt för såväl sin framtida undervisning som den svenska skolan i allmänhet. Arbetets slutgiltiga analys visade på stor samstämmighet mellan EL och den svenska skolan i både undervisnings- och människosyn – även om det läggs olika stor emfas vid olika saker. Utmärkande var här synen på ett aktivt lärande, tillsammans med tanken om individen i centrum. Förutom de dokument som ligger till grund för den svenska skolan, var ett fåtal källor kring EL tongivande. Urvalet styrdes i hög utsträckning av rådande utbud, varvid en rad Internetreferenser också blev aktuella. Tankarna bakom EL uppkom på 20-talet i det forna Tjeckoslovakien och har utvecklats till en form av alternativ pedagogik med ett aktivt inlärningssätt och en holistisk lärosyn. Konceptet kan sägas vara en syntes mellan utomhusaktiviteter och drama. Det situationella lärandet står därvid i centrum för undervisningen, som söker inkludera såväl teoretisk och praktisk, som emotionell och social utveckling. Synen på kunskap kan utifrån detta definieras som progressiv och alla former av personliga kompetenser bejakas och eftersträvas i undervisningen. Undervisningen bedrivs huvudsakligen i gruppform, men utgår från individen i det att denne ges möjlighet att själv välja det sätt som denne vill närma sig det aktuella undervisningsmaterialet. Metodiken relaterar således i hög grad till begreppet lärstil och dess strävan är att inkludera så många sinnen som möjligt i undervisningen. Konceptets utbildningsteoretiska grund är i mångt och mycket gemensam med den ideologi som styr dagens svenska skola – där återfinns teorier och tankar från bland annat; John Dewey, Jean Piaget och L.S. Vygotskij.

Syftet med studien är att undersöka om och på vilket sätt elever på en svensk utlandsskola upplever platstillhörighet. Detta undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med en elev per årskurs, i förskoleklass till årskurs 6. Intervjuerna baserades på teckningar forskningsdeltagarna målat som föreställer de platser eleverna själva hade/har starka och positiva band till. Dessutom undersöktes relationen och avstånden mellan dessa platser genom att forskningsdeltagarna fått skapa mentala kartor med hjälp av sina teckningar. Resultaten tyder på att deltagarna i den här studien har en mångfacetterad platstillhörighet på flera sätt. De platser som är mest betydelsefulla för studiens respondenter är placerade i olika länder, vilket alltså pekar på en mångfacetterad platstillhörighet. Flera av de kallar platser i olika länder för hemma och de flesta av respondenterna anger att de tillhör mer än en nationalitet. Det här innebär för flera av deltagarna en viss saknad till sitt födelseland. Endast tre respondenter kallade sitt boende i Portugal för hemma. Två av sju respondenter ansåg att de kunde portugisiska väl och tre av dem kunde kalla sig för portugiser.

Studien kommer att behandla svenskämnet i skolan och syftet är att granska hur digitala verktyg påverkar läsförståelsen hos elever i svenskämnet i årskurs 4-6. Samhället har blivit mer digitaliserat vilket svenska skolan har tagit vara på och många använder sig av digitala verktyg i undervisningen för att gynna elevers lärande. Vi har därför utgått från frågeställningarna “vilka möjligheter och utmaningar utgör digitala verktyg för ökad läsförståelse” samt “vilka utmaningar kan digitala verktyg medföra för undervisningen av läsförståelse”, för att skapa större förståelse inför vår framtida yrkesroll. Litteraturen som analyserats i studien är vald utifrån kriterierna: informationen är vetenskaplig beprövad, behandlar läsförståelse och digitala verktyg och information från 2000-talet och var tvungen att innehålla minst två av dessa tre kriterier. Studien är skriven utifrån olika publikationer och är grundad i nationell och internationell forskning. Resultatet visade att digitala verktyg har en positiv påverkan på läsförståelse, forskning visar dock att de orosmoment som skapas när man använder sig av digitala verktyg kan medföra en negativ effekt för koncentrationen under inlärningsmomenten.

The aim of this study is to better understand how oracy education is viewed by a selection of active intermediate-school teachers in the school-subject Swedish. Oracy in the intermediate-school level of education is a subject which is rarely researched and this study thus seeks to broaden the base of knowledge available to future studies. Data was gathered through internet-based interview questions sent to respondents from a selection of Swedish schools as well as teacher students. This was then analysed through a discourse-analytic method. Through the use of this method, common themes were identified within many of the respondents’ answers which in turn pointed to some discourses about oracy. What I found was that common topics circled around the pupils and the classroom climate, Oracy in education and time in both a resource- and fairness perspective. These made up for three main discourses in the material: A preparatory-activities discourse concerning how the pupils are to be prepared for oracy education. This was separated into two discussions about: (1) the maturity of the pupils and (2) teaching proper preparation strategies. A benefits discourse centring on how the student benefit from oracy education. The respondents’ statements point towards there being two benefits of oracy education: (1) its role in providing a well-rounded education and (2) it acting towards their own personal maturity as speakers. A resource discourse which addresses the time-aspect of a teacher’s practice. Two main parts of this discourse focused on: (1) how teachers save time by taking notes during oral examination forms and (2) The problems with fairness faced when time constraints force an oral exam to be split into more than one period.

Syfte och frågeställningar Studien undersöker hur lärare i idrott och hälsa och lärare i andra ämnen i Stockholms län arbetar kring ätstörningar i skolan. Syftet med detta är att ge en bild av vilka faktorer som sätter ramar för arbetet med ätstörningar. Studiens frågeställningar är: 1. Hur påverkar lärarens ålder och kön hens arbete kring ätstörningar i skolan inom Stockholms län? 2. Hur påverkar lärarens undervisningsämne hur hen arbetar kring ätstörningar i skolan inom Stockholms län? 3. Hur påverkar antalet år i yrket hur lärare arbetar kring ätstörningar i skolan inom Stockholms län? Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar används en kvantitativ metodteori, med en deskriptiv ansats. Studien utfördes genom enkäter digitalt. Urvalet bestod av 137 lärare som undervisar i grund- eller gymnasieskolan i Stockholms Län. En pilotstudie utfördes på fyra nyutexaminerade lärare i idrott och hälsa. Studiens teoretiska ramverk är det salutogena perspektivet, för att kunna förstå studien utifrån ett hälsoperspektiv. Datan analyserades i Google Spreadsheet och presenteras i stapeldiagram. Resultat Lärarens ålder och yrkesverksamma år har ett samband med hur högt man skattar sin kunskap om ätstörningar, hur bekväm man är att bemöta elever som visar varningssignaler samt veta hur man ska gå tillväga. Kvinnor skattar sin kunskap om ätstörningar och tillvägagångssätt högre än män, dock anser män att de är mer bekväma i mötet med elever med ätstörningar. Lärare i idrott och hälsa skattade sina kunskaper, bemötande och tillvägagångssätt lägre än lärare i andra undervisningsämnen. Det framkommer en kunskapslucka gällande ätstörningar hos lärare som arbetar i Stockholms Län.  Slutsats De slutsatser man kan dra är att studiens olika faktorer påverkade hur högt eller lågt lärare skattade sig själva i de olika värderingsfrågorna. Lärarnas tillvägagångssätt tyder på ett patogent synsätt, men hur de ser på människans hälsa är mer utifrån ett salutogent perspektiv. Ett samband kunde ses mellan ålder och yrkesverksamma år. / Aim The study examines how physical education teachers and teachers in other subjects in Stockholm County work with preventing eating disorders in school. The purpose of this is to give a better picture of which factors that set the framework for the work around eating disorders. The questions we’re studying is: 1. How does the teacher's age and gender affect hers/his work around eating disorders in schools within Stockholm County? 2. How does the teacher’s subject affect hers/his work around eating disorders in schools within Stockholm County? 3. How does the number of years in the profession affect how teachers work around eating disorders in schools within Stockholm County? Method To answer the study's purpose and questions, a quantitative method theory was used, which had a descriptive approach. The study was conducted through digital surveys. The sample consisted of 137 teachers who teach in primary or secondary school in Stockholm County. A pilot study was conducted on four newly graduated physical education teachers. The theoretical framework of the study is the salutogenic perspective, in order to be able to understand the study from a health perspective. The data was analyzed in Google Spreadsheet and presented in bar graphs. Results Age and professional years are related to how well you consider your knowledge to be of eating disorders, how comfortable you are to respond to students with warning signals and the knowledge of how to act. Women considered their knowledge of approaches to be higher than men, however, men considered themselves to be more comfortable in meeting students with eating disorders. Teachers in physical education rated themselves lower than teachers of other subjects. There was a knowledge gap about eating disorders. Conclusions The conclusion of the result is that the different factors of the study had an influence on how high or low one teacher valued one self. A correlation could be seen between age and working years. Teachers' approach indicates that they see human health from a pathogenic point of view, but at the same time, how they are really seeing human health is more from a salutogenic perspective. There is a knowledge gap that needs to be filled.

The purpose of this study is to identify frame-factors in the Swedish curriculum between 1955 -2019 and how they affect the teachers' possibility to operate in special education. This study is based upon frame-factor theory, developed in the late 1960 and throughout 1970, and through this framework an analysis of the curricula released during the period 1955 - 2019 is made. The analysis is broken down into three themes; Teachers obligations, Students rights and similarities and differences. The curricula are analyzed one at a time and broken down into the first two themes, teachers obligations and students rights. After that all the curriculums are compared in the similarities and differences theme. In the analysis several frame-factors are identified and the study shows that they shift over time. Though many of the same frame-factors appear in all of the curricula they shift in importance and what impact they have on the teachers' roles.  This essay argues that the effects of the change in the frame-factors have made class exercises more complicated for the teachers, while individual studies and studies in small groups are advantageous. It also shows that special education has gone from an institution that try to integrate students into the school to an organisation that include the students from the start.

SammandragStudiens syfte är att synliggöra olika styrningsmekanismer som påverkar undervisningen i ämnet Bild. Studien utgår från frågan vad det är som påverkar lärarens val av tekniker, arbetsformer och material hen vill att eleverna ska arbeta med. Analysmaterialet består av intervjusvar från fem bildlärare gällande vad som styr vilket arbetssätt och material de arbetar med. Jag utför analysen med hjälp av styrningsteori eller som det även kallas av Michael Foucault Governmentality (Axelsson 2017). Det som först fick mig att vilja undersöka detta var en fundering över hur samt på vilket sätt lärare arbetar med digitala verktyg i ämnet bild. Detta väckte ett större intresse av att undersöka mer generellt vadsom styr valen av tekniker, arbetsformer och material. Respondenterna kommer från fem olika skolor i nordvästra Skåne. Resultatet visar att det arbetas mestadels med analog bild, detta kan bero på att många bildlärare anser att eleverna måste träna på sin finmotorik då de ser en tydlig försämring i den hos eleverna. Andra faktorer som styr i ämnet är till exempel budgeten, lokalen och undervisningstiden. Resultatet presenteras även i form av en gestaltning. Det är en tavla som är tänkt att bidra till fortsatta diskussioner kring styrningen, skolutvecklingen och digitaliseringen i bildämnet vilket jag anser är viktigt att diskutera. Mottagaren bjuds in att tolka tavlan samt titeln och utifrån detta fundera, reflektera och diskutera vidare.

Syftet med denna studie har varit att undersöka digitalisering och digital transformation i den svenska skolan. För att besvara detta har syftet delats upp i tre forskningsfrågor: ​Hur arbetar svenska skolan med digitalisering och digital transformation utifrån ett förändringsperspektiv? Hur kan digitalisering och digital transformation av den svenska skolan förstås utifrån begreppet digital mognad? Vilka faktorer är viktiga för digital mognad inom svenska skolan? ​Denna studies design är utformad utifrån en fallstudie. Metoden som applicerats för detta arbete är dokumentstudie, där endast offentliga dokument av vetenskaplig karaktär valts ut. För datainsamlingen så har även en sökstrategi formulerats samt ett urval gjorts av dokumenten, för att kunna hitta relevant information inom området som studerats. Resultatet visar att digitala satsningar har genomförts inom den svenska skolan som till exempel ett till ett-satsningen​, i​ntroduceringen av digitala skrivtavlor i undervisningen och utvecklandet av lärplattformar. Den digitala mognaden har under detta förändringsarbete varit medelhög, men behöver utvecklas för att följa med i utvecklingen. Viktiga faktorer för digital mognad som går att identifiera för att digitalisera och genomföra digital transformation i skolan är: en tydlig vision till om vad skolan vill uppnå, konkreta strategier för hur visionen ska uppnås, tillgängliga stödfunktioner för medarbetare att utnyttja samt slutligen även kompetensutveckling och utbildningsmöjligheter för lärare att ta del av före, under och efter förändringsarbetet. / The purpose and aim of this study is to examine how the Swedish school works towards digitalization and digital transformation of their educational system. To be able to answer the purpose of this study, the research questions have been deconstructed in three parts: How does the Swedish school work with digitalization and digital transformation from a change perspective? How can this be understood based on the concept digital maturity? Which factors are important based on digital maturity for the Swedish school? ​The design of this study is based on a case study. The methodology for this study has been a document study, where public documents have been the main source for information. To be able to allocate the documents needed for the study, a search strategy has been formulated as well as criterias for selection to find relevant information. The result of the study shows that investments in digital technology have been conducted in different forms. Some examples of this is one computer to every student and teacher, digital whiteboards and digital learning platforms. The digital maturity in the Swedish school, during these organization changes, has had a middle high level of digital maturity and it is necessary to improve this to be able to tackle upcoming changes and obstacles. Important factors the study could identify was: that it is essential that there is a vision in place for what the digitalization of the Swedish school aim to achieve. Based on the vision, there needs to be strategies on how to achieve it. There is also a necessity for support systems to be in place and finally there has to be competence development as well as opportunities for the staff to get training for their digital competence before, during and after the changing process.

SyfteUppsatsens syfte är att jämförande och beskrivande undersöka hur föräldrar upplever att skolvalet påverkat deras barns situation ur ett integrationsperspektiv. MetodMaterialet för undersökningen har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer, dessa har jämförts dels med varandra och dels med tidigare forskning. Vi har varit i kontakt med två olika föräldragrupper, en i Spanien och en i Sverige.ResultatSkolvalet kan ses som ett aktivt deltagande i samhället genom det aktiva val som det innebär att välja. Båda respondentgrupperna är överens om att det är viktigt att integreras och att det största ansvaret ligger hos invandrarna. Anledningarna till att man väljer en skola som speglar den egna kulturen är ofta desamma. Man vill utgå ifrån den egna kulturen för att barnen ska få en trygg och stabil upplevelse av sin egen identitet utifrån vilken de kan möta samhället i det nya landet. De närliggande kommunala skolorna har också ofta en viss betydelse för valet eftersom man upplever misstro gentemot dem, både vad gäller disciplin, arbetsro och den höga andelen invandrare.

I den föreliggande forskningsöversikt och densamma uppsats är syftet att skildra hur ett fenomen kan bemötas på olika sätt. För att uppnå detta syfte presenteras olika metoder med en utgångspunkt i fem vetenskapliga artiklar. I de fem vetenskapliga artiklarna skildras respektive fem olikartade studier inom vilka vardera studien presenterar olika metoder som på varierande tillvägagångssätt bemöter rasism. Även tillkommande i uppsatsen presenteras och appliceras en teori som påvisar den avgörande betydelsen som utvecklingen av en medvetenhet har, för att lyckas inom problemområdet.Samtliga metoder prövas på ett teoretiskt plan mot den svenska skolan och ämnet samhällskunskap. Där del-syftet i forskningsöversikten visar resultatet att en integrering av det vetenskapliga metoderna till skolans sfär är möjlig. I detta illustreras att det finns flertal valbara pedagogiska verktyg som går att nyttja för att bemöta rasism i skolan.