Denna studie handlar det om de utmaningar och möjligheter som lärare möter när de ska implementera digitala verktyg i undervisningen. Syftet med studien handlar om att bidra till kunskap om de utmaningar och möjligheter som lärare upplever och erfar i en digitaliserad skola. En ytterligare ambition är att väcka reflektioner kring och bilda kunskap om hur verksamma samhällslärare arbetar med digitala verktyg och hur lärare kollegialt arbetar med digital kompetens. Den teoretiska ansatsen som används för att ge uttryck för lärarnas utmaningar och möjligheter bygger på TPACK-modellen. Genom en sådan ansats kan studien förklara de förutsättningar som lärare möter när de implementerar och inkorporerar digitala verktyg i undervisningen. Detta är en intervjustudie som har intervjuat fyra yrkesverksamma lärare runt om i Stockholmsområdet. Studien uppmärksammar dels hur lärarna arbetar med medie- och informationskunnighet (MIK) och digitala verktyg, samt som tidigare nämnt hur de kollegialt arbetar med digital kompetens. Studien diskuterar också effekterna av digitaliseringen i skolan. Vilka utmaningar och möjligheter som digitala verktyg medför, men också diskuterar studien lärarens förutsättningar i relation till det digitala verktyget, och hur detta påverkar deras attityd till det. Resultaten av studien belyser att samtliga samhällslärare anser att digitala verktyg har medfört nya pedagogiska möjligheter där lärare kan arbeta med feedback och ett formativt arbetssätt. Något som också framkommer i resultaten är de pedagogiska utmaningar vilket kommer till uttryck i termer av ett ökat informationsflöde och distraktion. Sedan visar resultaten på hur samtliga kollegialt arbetar med digital kompetens och att attityden skiljer sig åt beroende på skolorganisation.

Forskning gällande begreppen religion och sekularisering, samt hur dessa begrepp uttrycks i läroplanen är ett viktigt område att belysa eftersom jag anser att den är i behov av en utveckling, specifikt för lärare och skolans utveckling till ett öppensinnat och jämställt samhälle. Därför är syftet med den här texten att utforska den historiska utvecklingen av sekularisering i Sverige och hur sekularisering har påverkat hur religion kommer till uttryck i läroplanen för religionskunskap på gymnasiet genom att svara på frågan: Hur har sekularisering påverkat läroplanen för religionskunskap genom historien? Studiens mål är att belysa hur sekulariseringens utveckling har bidragit till formuleringen kring hur religion och olika livsåskådningar förmedlas i läroplanen mellan 1970 och 2011. Den här studien använder sig av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att studera hur historiska händelser har påverkat omfattningen och definitioner av sekularisering och religion. Studien är en diskursanalys, som utförs genom att använda en kvalitativ metod. Metoden har bestått av att samla tidigare forskning i form av text som både är fysisk och elektronisk. Resultatet visade på att många historiska händelser och teorier har bidragit till sekulariseringens utveckling i det svenska samhället, som sedan har påverkat formuleringen och närvaron av religionskunskap i läroplanen. Slutsatsen är därmed att skolan har varit tvungen att anpassa sig efter samhällsförändring. Dock, i takt med samhällets utveckling har religionen aldrig försvunnit. Alternativt har religiös mångfald berikat religionsämnet med att andra religioner har fått en större plats i undervisningen samt gett möjligheten till att låta eleverna skapa egna förutsättningar. Där är mycket som har påverkat religionsämnet och hur det förmedlas i undervisningen ute bland gymnasieskolorna i Sverige. Läroplanen som är konstruerad utifrån samhällssituationen bestämmer vad som ska inkluderas.

Nilsson Marlene & Zanjani Nafiseh (2009). Språkets betydelse för samverkan mellan skola och hem (The importance of language for interaction between school and home). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna undersökning är att belysa betydelsen av föräldrarnas kunskaper i svenska språket för samverkan med skolan och barnens lärande i till exempel matematik.Undersökningsmetoderna är både kvantitativa och kvalitativa. Dessa består av enkäter till föräldrar med annat modersmål än svenska och intervjuer med två lärare och tio SFI – pedagoger. Fokus läggs på föräldrar med annat modersmål än svenska och som har varit i Sverige i max tre år och läser svenska för invandrare (SFI). Vi valde de personer som inte är analfabeter, har uppehållstillstånd samt har läst minst första delen av sin SFI- utbildning. Samtliga föräldrar har barn som går i skolan. Undersökningen bygger på ett antal intervjuer med dessa föräldrar. Dessutom har vi intervjuat två lärare som är verksamma inom två skolor och tio SFI – pedagoger i en kommun i Skåne. Föräldrarna med annat modersmål än svenska anser att de får för lite information om svenska skolan och på så sätt inte har möjlighet att involveras i sitt/sina barns skolutveckling. De upplever att det inte finns tillräckligt med informationskällor som kan ge dem en klar bild över den svenska skolan och hur de som föräldrar kan göras delaktiga. Föräldrarna har en positiv inställning till samarbete med skolan. Föräldrarna menar, att de bättre kan hjälpa sina barn med läxorna, om de får större insikt i skolans förväntningar och arbetssätt, samtidigt som lärarna vill använda sig av ett tydligare informationssätt än vad som används idag. Nyckelord: samarbete, hem och skola, information om svenska skolan, matematik, föräldrar med annat modersmål än svenska.Marlene NilssonNafiseh Zanjani Handledare: Barbro BruceExaminator: Elsa Foisack

Under de senaste decennierna har betydande reformvågor sköljt över det svenska utbildningsväsendet, en majoritet utav vilka fallit inom ramen för det nya styrsystem som brukar gå under betäckningen New Public Management. Detta har medfört att skolornas organisationsstrukturer i allt större utsträckning styrts till att efterlikna de företagssystem, så starkt präglade utav revision och mätning, vilka står att finna i den privata sektorn. Studien har stöpt sin utgångspunkt i antagandet att alla organisationstrender har sin källa i det mänskliga medvetandet vars kunskaper, ej sällan, är alstrade kring kollektivt konstruerade verkligheter och sanningar. Ett angreppssätt som kunnat delge förståelse och mening till denna subjektiva meningsvärld är diskursanalysens grundprinciper. En diskurs kan kortfattat förstås som ett bestämt sätt att tala om, och förstå världen, där diskursanalysen ämnar belysa språkets givna mönster och konstruktioner. Med grund i detta har syftet att söka belysa områdets hegemoniska diskurs, samt eventuellt dess antagonistiska motpart, växt fram. Med empiri ifrån Dagens Nyheters debattsida under året 2013 har ett material kunnat sammanställas, och belysas, enligt det diskursanalytiska angreppssättet. Arbetet har fortflutit genom att söka finna, samt påvisa, hur olika begrepp definieras, sätts i kontext och delges mening. Resultatet har åskådliggjort en hegemonisk New Public Managementdiskurs, vilken framför revision som sitt ideal, samt en framväxande konkurrerande motdiskurs, vilken placerat sig som sin motpols spegelbild. / During the last decades a major reform wave has drifted in over the public sector of Sweden, together with a variety of western nations, bringing in a new kind of organizational structures and control systems. The greater part of these new developments fall within the definition of what is usually referred to as New Public Management. With its ideal reference point in the management of the public sector this has caused an increased focus on audit and a drift towards more market orientation in general. The study finds its base in an assumption that the origin of these shifts stands to be found in the minds of the human and its worldly perceptions. This philosophical outlook is well captured in the discursive approach, according to which the world is divided into different conceptional spheres called discourses. Proceeding from this, the thesis’s established purpose is set to, with empirical data from the newspaper Dagens Nyheter stretching over one year (2013), illuminate the hegemonic discourse and its antagonistic counterpart in the field of education. By examining the usage of different key concepts and their articulation, context and usage in general, two detached discourses has emerged. One hegemonic New Public Management-inspired discourse glorifying the objective rationality of auditing and one opposing discourse that, positioned in sharp contrast, praises the subjectivity of the profession.

Abstract Växjö University, School of Social Sciences Bachelor thesis Title: Ansvaret för skolan – en studie om ansvarsfördelningen ur ett nyinstitutionalistiskt perspektiv Author: Hanna Jansson Supervisor: Conny Johannesson The aim of the study is to investigate which ideas that dominated the official political debate concerning the responsibility distribution for the Swedish school from 1974 to 1991. The study asks two questions: What ideas have dominated the official political debate concerning the responsibility distribution for the Swedish school from 1974 to 1991? and Why did the responsibility of the Swedish school change in 1991? In order to answer these questions an idea analysis were used. Three ideal types concerning democracy, effectivity and professionalism were used in analysing official governmental documents. The conclusion is that all three ideal types dominated the debate concerning the responsibility distribution, but in different degrees, and they can also explain why a new responsibility distribution came up in 1991.

Tidigare forskning visar att dagens religionskunskapsundervisning tenderar att ha ett sekulariserat perspektiv som norm i klassrummet. Denna norm resulterar i exkludering av religiösa elever samt en negativ inställning till individer med religiös tro. Vidare upplever elever att religionsundervisningen snarare fungerar som en arena för hat, skämt och utsatthet än bidrar med kunskap för att förhindra detta. Denna uppsats har för avsikt att undersöka elevernas upplevelse ytterligare. Syftet med studien är att ta reda på hur gymnasieelever i årskurs tre på vård- och omsorgsprogrammet vid en gymnasieskola i mellersta Sverige upplever religionskunskapsundervisningen i ett sekulariserat Sverige. Studien genomförs med hjälp av metoderna observation och enkät där en grupp om tio elever och en lärare observeras under två lektionspass i kursen Religion 1 på gymnasiet. Eleverna svarar därefter på en enkät vars frågor baseras på observationens fynd samt tidigare kunskaper. Resultatet analyseras sedan med hjälp av hermeneutik. Slutsatsen av studien är att majoriteten av eleverna i årskurs tre på aktuellt program vid en gymnasieskola i mellersta Sverige upplever att den undervisning de får i religionskunskap stämmer överens med styrdokumenten för Gy11 – den är allsidig och förespråkar ingen separat religion, vilket i vissa avseenden säger emot den tidigare forskning uppsatsen presenterar.

This essay is about the discussion concerning graduation celebrations in The Swedish Church. Since this discussion is recurrent in the media when it is getting close to the end of the term in the Swedish schools, it is interesting to see how people choose to discuss this issue. This essay will look at how this issue is discussed within the Swedish school and the Swedish church. My research questions that I will use are: How is the issue of the church as a venue for the end of school year discussed in the Swedish Church's newspaper and in the Teachers' Union's trade magazine, Läraren.  This will be done through a content analysis of articles taken from these two newspapers where they discuss the church as a venue for the graduation. I will use a secularization theory developed by the sociologist of religion Thomas Luckmann in which he assumes that one can look at religion from two perspectives, church-oriented religion, and individual-centered religion. The survey in this paper shows that most people are in favor of using the church as a venue for the graduation’s celebrations and that they see it more as a tradition to be there such as something religious.

The essay is a qualitative study based on interviews with school curators and a student coach who in various ways in their work come into contact with girls who live in an honor culture. The purpose of this study is to investigate how the Swedish school treats girls who in one way or another live in an honor culture and how the schools work with honor issues. The research question that has formed the basis of the study was the following: How does the Swedish school respond to honor culture? The results are analyzed based on the previously presented research, Al-Baldawi's theory of the individual-centered and group-centered way of thinking, and Hylland-Eriksen's theory of the creation of a “we” and “they”. The results show that honor culture occurs within the Swedish school and is given more attention, partly because professionals have more knowledge and experience on the subject but also because the interest has increased from different quarters to investigate the phenomenon. However, all respondents agree that more and different kinds of efforts are still needed to give the girls support and help, but above all to work for prevention.

Samhället i allmänhet och skolan i synnerhet har under ett antal år genomgått en paradigmskiftande digitaliseringsprocess. Sveriges regering har gett Skolverket i uppdrag att överse skolans digitalisering, men det slutgiltiga ansvaret landar på de enskilda användarna, d.v.s. lärarna. Syftet med vår studie var att utröna enskilda lärares attityder till skolans digitalisering. Detta har vi åstadkommit genom intervjuer med ett varierat urval grundskole- och gymnasielärare, vilka sedan analyserats med hjälp av hermeneutisk fenomenologi. Resultaten visar att lärarna överlag ser positivt på digitaliseringens möjligheter, men anser att det digitala ska komplettera det analoga och inte ersätta det. Vidare upplever de ofta digitaliseringen som ett självändamål hos chefer och politiker, och uttrycker en brist på resurser för att hjälpa eleverna att möta de utmaningar som digitalisering medför. / Society at large, and the school environment in particular, has for a number of years undergone a paradigm shift with the process of digitalization. The Swedish government has given responsibility of the digitalization of the Swedish school to Skolverket, but the final responsibility falls on the users, in this case the teachers. The purpose of this study is to examine individual teachers' attitudes to the digitalization of the Swedish school. We have accomplished this by conducting interviews with a varied selection of elementary and high school teachers. The interviews were then analyzed using hermeneutic phenomenology.  The results show that teachers mostly view the possibilities of digitalization positively, but they also hold that digital tools should complement, not replace, analog teaching methods. Furthermore, the teachers often view digitalization as an end in itself for leaders and politicians, and express a lack of resources to be able to help their students face the challenges that come with digitalization.