Das Phänomen Remake ist so alt, wie die Geschichte des Films selbst. Dennoch wird der Begriff immer wieder leichtfertig benutzt, weshalb sich die Arbeit zunächst um die Entwicklung einer praktikablen Arbeitsdefinition bemüht, welche Remakes im engeren Sinne von anderen Formen der Neuinszenierung abgrenzt, bevor in einem nächsten Schritt ausgewählte Original-Remake-Paare einer ausführlichen strukturellen Analyse unterzogen werden: Dazu werden die jeweiligen Filme in ihre einzelnen Szenen aufgegliedert und mit einem Plotschema - dem sogenannten Paradigma nach Syd Field und Hans-Ulrich Mohr - unterlegt, welches neben der allgemeinen Struktur des Films auch für die Handlung besonders relevante Szenen offenlegt und strukturelle Veränderungen offensichtlich macht, aus welchen Änderungen des Inhalts, der Handlungsrichtung und des Genres resultieren. Dazu werden die Neuverfilmungen ihren filmischen Vorgängern in direkter Weise gegenübergestellt, wodurch stilistische Mittel und inszenatorische Elemente sowie historische und kulturelle Zusammenhänge und strukturelle Unterschiede sauber ausgearbeitet und sichtbar gemacht werden können. Damit leistet diese Arbeit einen Beitrag sowohl zum noch spärlich ergründeten Feld der Remakeforschung als auch zur Debatte um die Existenz und Funktionsweise von Filmstrukturen.

Das Phänomen Remake ist so alt, wie die Geschichte des Films selbst. Dennoch wird der Begriff immer wieder leichtfertig benutzt, weshalb sich die Arbeit zunächst um die Entwicklung einer praktikablen Arbeitsdefinition bemüht, welche Remakes im engeren Sinne von anderen Formen der Neuinszenierung abgrenzt, bevor in einem nächsten Schritt ausgewählte Original-Remake-Paare einer ausführlichen strukturellen Analyse unterzogen werden: Dazu werden die jeweiligen Filme in ihre einzelnen Szenen aufgegliedert und mit einem Plotschema - dem sogenannten Paradigma nach Syd Field und Hans-Ulrich Mohr - unterlegt, welches neben der allgemeinen Struktur des Films auch für die Handlung besonders relevante Szenen offenlegt und strukturelle Veränderungen offensichtlich macht, aus welchen Änderungen des Inhalts, der Handlungsrichtung und des Genres resultieren. Dazu werden die Neuverfilmungen ihren filmischen Vorgängern in direkter Weise gegenübergestellt, wodurch stilistische Mittel und inszenatorische Elemente sowie historische und kulturelle Zusammenhänge und strukturelle Unterschiede sauber ausgearbeitet und sichtbar gemacht werden können. Damit leistet diese Arbeit einen Beitrag sowohl zum noch spärlich ergründeten Feld der Remakeforschung als auch zur Debatte um die Existenz und Funktionsweise von Filmstrukturen.

This qualitative study is about social security system as a form of international aid, with focus on cash transfers in Tanzania. The study aims to examine social security systems as the right tool to fight poverty in the long term. It also aims to analyze how Swedish international aid organisations contributes to the establishment of social security systems in Tanzania. The study is based on literature of relevance, interviews and other existing social security systems. In this study a total of eight semi structured interviews were conducted with representatives from various Swedish international aid organisations, as well as a scientist operating at a university in Sweden. The theoretical framework in this study includes Social Progress Index as a tool to measure and analyze the well being of a country. The main findings in this study showed that social security systems in form of cash in hand is a simple and effective way to get people out of poverty. The results also include problems with international aid and the absence of a long term solution in fighting poverty. The main findings in this study contributes to a greater understanding of the importance of contextualization regarding social security systems. It also shows that Sweden as a welfare nation has an important role in international discussions concerning social protection. / Det här är en kvalitativ studie om internationella biståndsinsatser i form av sociala trygghetssystem med fokus på kontantstöd i Tanzania. Studien syftar till att undersöka om sociala trygghetssystem i den här bemärkelsen är rätt verktyg för att bekämpa extrem fattigdom ur ett långsiktigt perspektiv, samt hur svenska biståndsorganisationer bidrar till uppbyggnad av sociala trygghetssystem i Tanzania. Studien utgår från relevant litteratur, intervjuer och referenser till andra sociala trygghetssystem. Sammanlagt genomfördes åtta semistrukturerade djupintervjuer med informanter från svenska biståndsorganisationer samt en forskare som är verksam vid ett svenskt universitet. En viktig teoretisk utgångspunkt i studien är Social Progress Index (SPI) som är ett verktyg för att mäta länders välmående. Av resultatet framgår att sociala trygghetssystem är ett effektivt och enkelt sätt att lyfta människor ur fattigdom. Detta ställs i kontrast till problematiken kring bistånd och sociala trygghetssystem som endast en kortsiktig lösning. Resultatet visar också vikten av kontextualisering i biståndsinsatser och Sveriges viktiga roll i den internationella biståndsdebatten.

<p>The study is based on the need for economic development and higher employment in South Africa. Political measures encourage organisations, like the Christian, non-governmental organisation, Project Gateway to educate disadvantaged groups in entrepreneurship. Through interviews, I have studied a group of 23 entrepreneurs, who participated in the program four years ago. I was able to find 15 people, of who two fulfilled Project Gateways goal of the program. I do find this to be low and recommend that the organisation work on networking, changes in the mentorship program, education in Zulu and encouraging lending awareness among the students.</p> / <p>Denna studie grundar sig i behovet av arbeten och ekonomisk utveckling i Syd Afrika. Politiska åtgärder uppmuntrar organisationer som den kristna frivillige organisationen Project Gateway att utbilda utsatta grupper i entreprenörskap. Genom intervjuer har jag undersökt en grupp på 23 entreprenörer, fyra år efter det att de deltog i programmet. Av dessa hittade jag 15 personer varav 2 uppfyllde Projects Gateways mål med utbildningen. Detta anser jag vara lågt och rekommenderar organisationen att prioritera nätverks byggande, förändringar i mentorskaps programmet, utbildning i Zulu och kunskap i hur man lånar pengar för att starta företag.</p>

The study is based on the need for economic development and higher employment in South Africa. Political measures encourage organisations, like the Christian, non-governmental organisation, Project Gateway to educate disadvantaged groups in entrepreneurship. Through interviews, I have studied a group of 23 entrepreneurs, who participated in the program four years ago. I was able to find 15 people, of who two fulfilled Project Gateways goal of the program. I do find this to be low and recommend that the organisation work on networking, changes in the mentorship program, education in Zulu and encouraging lending awareness among the students. / Denna studie grundar sig i behovet av arbeten och ekonomisk utveckling i Syd Afrika. Politiska åtgärder uppmuntrar organisationer som den kristna frivillige organisationen Project Gateway att utbilda utsatta grupper i entreprenörskap. Genom intervjuer har jag undersökt en grupp på 23 entreprenörer, fyra år efter det att de deltog i programmet. Av dessa hittade jag 15 personer varav 2 uppfyllde Projects Gateways mål med utbildningen. Detta anser jag vara lågt och rekommenderar organisationen att prioritera nätverks byggande, förändringar i mentorskaps programmet, utbildning i Zulu och kunskap i hur man lånar pengar för att starta företag.

Disputats. Universität Hohenheim, 2004. / Haves kun i elektronisk udg.

Denna uppsats är en fallstudie som undersöker samverkan för civilt försvar inom typfallet Militärregion syd (MR S). Uppsatsen bygger på semi-strukturerade intervjuer med fem länsstyrelser inom i MR S samt med två representanter från MR S. Materialet har kategoriserats utifrån en analysmodell skapad utifrån Emerson et als teoretiska ramverk Collaborative Governance. Ramverket lyfter fram viktiga förutsättningar för samverkan och visar på beroenden mellan dessa förutsättningar. Förutsättningar används för att kategorisera och jämföra svaren från länsstyrelserna och MR S samt för att undersöka hur väl dessa förutsättningar uppfylls och om de har samma syn på förutsättningarna. Utifrån detta går att konstatera att det råder till stor del samsyn mellan länsstyrelserna och MR S vilket ses som en god möjlighet för samverkan. Andra viktiga möjligheter för samverkan är att det finns ett ömsesidigt beroende mellan länsstyrelserna och MR S, det förändrade säkerhetspolitiska läget ökar motivationen för samverkan gällande civilt försvar samt att det finns en vilja att använda kunskap förvärvad från samverkan för civilt försvar inom andra samverkansområden. De största bristerna anses vara den omgivande kontexten där arbetet med civilt försvar försvåras av att det saknas styrning och direktiv från central nivå samt att det inte tilldelats resurser för arbetet. Det saknas incitament för privata aktörer att ingå samverkan för civilt försvar och lagar behöver moderniseras då de till stor del härrör från tiden med det gamla civilförsvaret. På regional nivå behöver ett gemensamt syfte utarbetas, kunskap om lagstiftningen behöver utökas samt att det behöver klargöras vilka mandat som gäller och vem som har rätt att besluta om vad. Utifrån resultatet från intervjuerna finns det kritik mot modellen vilken beskriver beroendet och förhållandena mellan kategorierna, då det i detta fall inte förefaller vara helt korrekt.

Malmö är en av många kommuner i Sverige som planerar att införa ett system för insamling och hantering av det matavfall som uppstår inom kommunen. När det gäller villahushållen inom kommunen så är målet att minst 32 procent av dem frivilligt ska välja att sortera ut sitt matavfall fr.o.m. år 2009. Att deltagandet ska vara frivilligt ställer höga krav på den initiala informationskampanj som VA SYD, kommunalbolaget som ansvarar för insamlingen, avser att genomföra i syfte att få med så många villahushåll som möjligt. Denna undersökning har avsett att utifrån tre fokusgruppsintervjuer med villaägare från områdena Djupadal, Kastanjegården och Riseberga i Malmö identifiera vilka faktorer det är som påverkar deras vilja och möjligheter att sortera ut sitt matavfall. Efter detta har vi undersökt vilka hinder och möjligheter dessa faktorer kan medföra om man genom kommunikation avser att på lång sikt influera Malmös villahushåll till att frivilligt sortera ut sitt matavfall. Ur undersökningens resultat kan man bl.a. utläsa att en miljöstyrande avfallstaxa med en lägre avgift för de villahushåll som sorterar ut sitt matavfall är ett starkt incitament. Hur mycket lägre avgiften blir är oväsentligt utan det är principen som är viktig. Feedback i form av konkreta och reella exempel om vad det insamlade matavfallet används till och vilken nytta det gör för miljön är viktigt att ge frekvent till villahushållen. Kärlen upplevs som fula och något som tar plats. Ett sätt att skapa positiv uppmärksamhet kring kärlen kan vara att erbjuda tryck på dem. Det är väldigt viktigt att kommunen ger så goda förutsättningar som möjligt för villahushållen att sortera ut sitt matavfall. Om systemets tekniska aspekter fungerar bra så signalerar det trovärdighet och seriositet och blir en motivation för hushållen att göra sin del, dvs. sortera ut sitt matavfall. För att omvända negativa attityder hos hushållen bör man hänvisa till erfarenheter från andra kommuner som samlar in matavfall från villahushåll. Genom bilder och reportage kan dessa utgöra förebilder för Malmös villahushåll. / Malmö is one of many municipalities in Sweden that are planning to adopt a system for collecting and handling the food waste generated within it. The goal is that at least 32 percent of the house owners within the municipality will choose to volunteer to sort out their food waste from 2009. To make their participation voluntary demands a high standard on the initial information campaign that VA SYD, the municipal corporation that is responsible for the collection, is planning to carry out with the purpose of getting as many house owners as possible to participate. This study has intended to, based on three focus group interviews with house owners from the districts of Djupadal, Kastanjegården and Riseberga in Malmö, identify what factors are influencing their willingness and opportunity to sort out their food waste. We then studied what barriers and opportunities those factors may involve if you by communicational means intend to influence Malmö’s house owners to voluntarily sort out their food waste long term. From our studies results you can deduce that an environmentally controlled waste tax with a lower fee for those who sort out their food waste is a strong incentive. How much lower is not important since it’s the principle that matters. It is important to give frequent feedback to the house owners in the form of substantial and intrinsic examples about what the collected food waste is used for, and what good it does for the environment. The containers are believed to be ugly and something that seizes up space. One way to create positive attention around the containers is to offer print on them. It is very important that the municipal council gives as good prerequisites as possible for the house owners to sort out their food waste. If the technical aspects of the system work well it signals credibility and seriousity and can motivate the house owners to do their part that is, sorting out their food waste. To convert negative attitudes within the house owners you should refer to experiences from other municipalities that are collecting food waste from house owners. By pictures and coverage’s with their house owners they can act as role models for Malmö’s house owners.

The purpose of this study was to examine how SOS Children's Villages as an organization in Swaziland is affected by, and takes into account, the cultural, organizational and societal context in which it acts. Material was gathered through a field study during one month in one of the three SOS Children's Villages in Swaziland. The study has a qualitative approach and is based on the result from 12 semi-structured interviews with village mothers and other representatives from the organization. The other representatives were: social worker, program director, child and youth development coordinator, board member and educational manager. Since this study is both characterized by a specific historical, cultural and organizational context, we decided to connect the postcolonial perspective with an organization theory with focus on the concepts of culture, power and a children’s right perspective. The result from the study showed that SOS Children's village is affected by and takes into account the cultural and societal context in Swaziland in several ways. They do so, mainly by inlvolving the children in cultural values and activites. The result also showed that the village is influenced by the organizational field, because the SOS-Children´s village is in need of creating legitimacy. However, it becomes thus a dilemma how much the social work should be built upon, adapted, or should take into account the cultural, organizational and societal contexts to not maintain colonial worldviews.

Syftet med studien var att studera unga ishockeykillars syn på sin väg till NIU (Nationell idrottsutbildning) gymnasium. Det som har gjorts är semistrukturerade gruppintervjuer med totalt 12 ishockeyspelare födda 2004 och 2005.  Uppsatsen grundar sig i utvalda teorier kring tidig specialisering och vad som krävs för att ungdomarna ska lyckas. Totalt har 12 killar som tillhör ett NIU i region syd deltagit i intervjuerna för att få en ärlig sida från spelarna vad de tycker om 1) TV- pucken 2) U16 Regional Syd och 3) NIU.  Resultatet visar att spelarna tänker ungefär rätt lika allihop. De vill att U16 Regional Syd ska finnas kvar då de menar att de är ett bra tillfälle att få spela den serien och visa upp sig då det är året innan NIU antagning. Spelarna är också överens om att TV-pucken tar för mycket fokus och är någon unga killar fokuserar för mycket på. / The purpose of the study was to study young ice hockey boys on their way to NIU (National Sports Education) high school. What has been done are semi-structured group interviews with a total of 12 ice hockey players born in 2004 and 2005. The thesis is based on selected theories about early specialization and what is required for young people to succeed. A total of 12 guys who belong to an NIU in region south participated in the interviews to get an honest side from the players what they think of 1) TV-pucken 2) U16 Regional Syd and 3) NIU. The results show that the players think the same thing. They want U16rs to remain as they believe they are a good opportunity to play that series and show up as it is the year before NIU admission. The players also agree that the TV-puck takes too much focus and is something young guys focus too much on.