• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 149
  • 4
  • Tagged with
  • 153
  • 36
  • 33
  • 25
  • 21
  • 20
  • 19
  • 19
  • 17
  • 14
  • 13
  • 13
  • 13
  • 12
  • 11
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Förskoleklassen : Fem lärare i förskoleklassen resonerar om dess uppdrag

Gustafson, Michaela, Malmén, Linda January 2014 (has links)
No description available.
22

"Eleverna kräks ju på presentation av syfte till slut!" : En studie ur mellanstadieelever och deras svensklärares perspektiv om betydelsen av syfte och interaktion i samband med högläsning

Lendrup, Ellen, Rognlien-Saari, Julia January 2023 (has links)
Förståelse för hur elever och lärare uppfattar syftet med högläsning och insikt om hur interaktionen under aktiviteten påverkar lärandet är viktiga lärdomar för lärarpraktiken. Huvudsyftet med denna studie är att undersöka hur mellanstadieelever uppfattar syftet med högläsningen och vad de upplever under aktiviteten. Studien har även som syfte att bidra med insikter om hur svensklärare ser på högläsningens syfte, hur de kommunicerar det till eleverna och vad de tänker om elevernas interaktion. För att uppnå detta har en kvalitativ undersökning genomförts. Studiens kvalitativa metod omfattas av observationer och semistrukturerade intervjuer, vilka bygger på ett strukturerat observationsunderlag och två frågescheman, ett för intervju med lärarna och ett för intervjuer med eleverna.  I resultatet framkommer det att eleverna hade svårt att formulera ett syfte med högläsningen, samtidigt som lärarna uttryckte att de alltid har ett syfte även om det inte alltid kommuniceras. Resultatet visar vidare att eleverna interagerade på olika sätt under högläsningen men att de oavsett var delaktiga. Lärarna i studien är eniga i att syftet inte alltid behöver kommuniceras till eleverna, vilket delvis stämmer överens med tidigare forskning. Forskningen inom området är dock motstridig då det även finns studier som pekar på att ett syfte alltid bör kommuniceras till eleverna.
23

Betydelsen av redogörelse för syfte och mål

Tullgren, Andreas January 2005 (has links)
Den här examensuppsatsen handlar om den målinriktade och målstyrda skolan vi har i Sverige. Huvudsyftet är att ta reda på vilken betydelse elever och lärare i grundskolan anser att lärarens redogörelse för syften och mål har för elevens möjligheter att uppnå skolans mål. Vidare försöker jag undersöka i vilken mån sådan undervisning påverkar elevens inställning och prestation, fördelar och nackdelar. Jag genomförde undersökningen utifrån en kvantitativ metod som byggde på enkätstudier där femtio elever och tolv lärare från samma högstadieskola svarat på vars sin enkät. Skolan är en medelstor landsbygdsskola. En förundersökning utfördes på den enkät som riktade sig till eleverna. Enkäterna har en förhållandevis hög standardisering och strukturering, majoriteten av frågorna har fasta svarsalternativ. Ett fåtal har öppna frågor. Resultaten på de svar respondenterna gett visade att både lärarna och eleverna i mycket hög grad ansåg att det är av stor betydelse att läraren redogör för syften och mål i undervisningen för att man ska nå upp till de utsatta målen. Det framkom även att nackdelar finns, framförallt att kunskapen kommer på efterkälke då det är en väldig fixering vid betyget hos de undersökta eleverna. ”Godkänd” som betyg är något många elever inte anser vara tillräckligt bra och man tänker inte på vad och varför man ska lära sig utan snarare på vilket betyg man ska få. En stor grupp elever upplever sig också pressade att prestera och stressade vilket i de flesta fall upplevs som negativt av eleverna såväl som lärarna. Det är främst skoleleverna och systemet i sig själv som verkar ligga bakom denna stress. Samtidigt är eleverna väldigt medvetna om vad som krävs för att de ska uppnå sina mål. De flesta anser att den främsta källan till detta är den egna ansträngningen med hjälp av en god lärare.
24

Samspelet mellan närliggande och övergripande syften i undervisningen : Lärare och elevers undersökande arbetssätt i naturvetenskap i årskurs 2-3

Söderlund, Anette January 2013 (has links)
Undersökningens syfte är att analysera, beskriva och få kunskap om hur ett undersökande arbetssätt i naturvetenskap i årskurs 2-3 kan bidra till elevers lärande samt hur lärares arbetssätt kan bidra till att elevers undersökande arbetssätt knyts till undervisningens övergripande syfte. Studien tar sin utgångspunkt i elevers och lärares arbete med skolutvecklingsprojektet Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA) inom temat jord. Undersökningen är en kvalitativ studie där metoderna är intervju och observation. Intervjuerna antecknades och spelades in, medan observationerna endast antecknades. Resultatet bygger på samtalen under intervjuer samt det elever och lärare gör och samtalar om på lektionerna. Materialet renskrevs och bearbetades och utvalda delar från ljudupptagningarna transkriberades. Resultatet visar att lärarnas övergripande syfte med undervisningen i undersökningen är att lära eleverna ”Se hela förlopp” och ”Ställa hypoteser och undersöka”. Lärarna använder sig i undervisningen av de närliggande syftena ”Plantera ärtor i rör”, ”Gissa vad de tror kommer att hända i rören”, ”Repetera och dokumentera planteringen av ärtorna i olika jordarter”, ”Sköta om komposten”, ”Att repetera vad de gjort tidigare”, ”Gissa i vilken jordart som det växt bäst” och ”Diskutera och dokumentera resultatet” för att uppnå de övergripande syftena. Undersökningen visar också på samspelet mellan de närliggande och övergripande syftena. Lärarnas sätt att arbeta för att uppnå dessa syften är att ställa öppna frågor, ge exempel, förklara, jämföra, föra diskussionen framåt och repetera. Ett undersökande arbetssätt, där NTA står i fokus, bidrar till elevers lärande och uppfyller väl de övergripande syften lärarna har med undervisningen, men också syftet med undervisningen enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11.
25

Medarbetarsamtalet- till vilka syften och för att nå vilka mål? : En fenomenografisk studie om likheter och skillnader i ett antal chefers- och medarbetares uppfattningar av medarbetarsamtalets syften och mål

Cedervinge, Lukas, Lüning, Rasmus, Gustavsson Bermejo, Daniel January 2007 (has links)
<p>ABSTRACT</p><p>Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka uppfattningar ett antal chefer och medarbetare har av medarbetarsamtalets syften och mål. Vi fann det intressant att ta reda på detta eftersom vi uppfattar, och även har viss erfarenhet av, att människors uppfattningar av syftena och målen med medarbetarsamtalet kan variera. Studien är av kvalitativ natur, och vi har använt oss av ostrukturerade intervjuer med fyra chefer och tre medarbetare för att samla ihop empiri. Samtliga intervjuer genomfördes på ett informations- och teknikföretag. I resultatet som vi arbetade fram med hjälp av empirin från intervjuerna fann vi som väntat både likheter och skillnader i de intervjuades uppfattningar. Resultatet visar att medarbetarna framförallt uppfattar att det finns fyra huvudsyften: att det som diskuteras under samtalet tas tillvara och dokumenteras, att man får ett tillfälle till gemensam planering med chefen, att få en chans att berätta för chefen vilka åtgärder de önskar få uppfyllda för att förbättra sin egen arbetssituation, samt att få möjlighet att ge chefen en bild av sin situation på arbetsplatsen. Hos cheferna verkar det finnas två huvudsyften. Dessa är att få en chans ta reda på medarbetarens arbetssituation, samt att få möjlighet att ge och få feedback. När det gäller målen med medarbetarsamtalet så uppfattade både cheferna och medarbetarna i vår studie trivsel och utveckling var de mål som var viktigast att försöka uppnå med hjälp av samtalet. Anledningen till att dessa är målen, och förutsättningarna för att nå dem skiljer sig dock mellan de två parterna, vilket vi har försökt visa i resultatkapitlet. Ambitionen med vår undersökning är inte att skapa några nya teorier inom det aktuella området. Ambitionen är istället att ge läsaren intressanta perspektiv på vilka uppfattningar människor kan ha av syften och mål med ett medarbetarsamtal.</p>
26

Varför har vi matematikläxor? : En kvalitativ studie om syfte och attityder till läxor ur ett lärar- och elevperspektiv / Why do we have mathematics homework? : A qualitative study on the purpose and attitudes of homework from a teacher and student perspective

Benits, Nicolina, Arnberg, Cassandra January 2019 (has links)
Syftet med studien är att beskriva fyra lärares respektive tio elevers syn på varför matematikläxor används i lågstadiet samt vilka attityder de har gentemot dem. Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer med elever och lärare i årskurs 1–2. Resultaten visar att samtliga lärare framförallt ger läxa i syfte att repetera och befästa kunskap. Eleverna framförde en likartad uppfattning och menade att läxan är till för att träna mer på det innehåll som har behandlats under lektionstid. Lärarnas attityder gentemot läxor skiljde sig, då två av lärarna uppgav en positiv inställning medan två av lärarna uttryckte en direkt negativ inställning till läxor. Resultaten visar vidare att lärarnas uppfattning om elevernas attityder gentemot matematikläxor skiljer sig från elevernas faktiska attityd. Lärarna förklarade att de upplevde de flesta elevers inställning som positiv. Samtidigt uppgav sex av tio elever en negativ inställning till arbetet med den senaste matematikläxan. Samtliga lärare uppgav att det kan finnas svårigheter med läxor, såsom tidsbrist och att konflikter kan uppstå i hemmet. En slutsats som kan dras från resultaten är att färdighetsträning är den vanligaste orsaken till att läxor ges, enligt både lärarna, eleverna och forskare. / The purpose of the study is to describe four teachers 'and ten students' views on why mathematics homework is used in primary school as well as what attitudes they have towards them. The method used is semi-structured interviews with students and teachers in grades 1–2. The results show that all teachers primarily give homework in order to repeat and consolidate knowledge. The students presented a similar view and said that the purpose of homework is to practice more on the content that has been treated during lesson. The teachers' attitudes towards homework differed, as two of the teachers stated a positive attitude, while two of the teachers expressed a direct negative attitude to homework. The results also show that the teachers' perception of the students' attitudes towards the mathematics homework differs from the students' actual attitude. The teachers explained that they experienced the attitude of most students as positive. At the same time, six out of ten students expressed a negative attitude to the work on the latest mathematics homework. All teachers stated that there may be difficulties with homework, such as lack of time and that conflicts may occur in the home. One conclusion that can be drawn from the results is that skill training is the most common reason why homework is given, according to both the teachers, the students and the researchers.
27

”Andas lite frisk luft för att sedan komma in och få ny ork” : En studie om förskollärares erfarenheter av utomhusvistelsen på förskolan

Sperring, Ida, Salthammer, Sara January 2018 (has links)
Syftet med den här kvalitativa intervjustudien har varit att undersöka hur sex förskollärare från sex olika förskoleverksamheter beskriver sina erfarenheter om utevistelsen. Tidigare forskning på området har visat på att det finns flera hälsoaspekter med att vistas utomhus, samtidigt som annan forskning visar på att pedagogernas inställning till utevistelse har en stor inverkan på om de väljer att gå ut eller inte. I vårt resultat har vi använt oss av en empiristyrd, tematisk analys. Där framkommer det att förskollärarna i studien har olika erfarenheter med utevistelsens syfte och innehåll i förskolornas verksamheter. Vi såg det även intressant att se om erfarenheterna kunde påverkas beroende på hur förskolorna låg placerade och hur deras förutsättningar för utevistelse såg ut. Genom intervjuerna kunde vi tolka att förskolornas placering hade en påverkan av förskollärarnas erfarenheter. Detta belyses i resultatet om olika hinder i samband med att vistas utomhus. Ett exempel var att vandaliseringar i förskolorna i bostadsområdena gjorde så att pedagogerna fick städa gården innan barnen fick gå ut och vistas där. I resultatet framkommer det att miljön utomhus erbjöd fler möjligheter till rörelse vilket också speglas som syfte hos många av respondenterna i studien. Miljön användes till både fri lek och planerade aktiviteter. Även inställningarna till utevistelsen hade en påverkan på både syftet till att vistas utomhus men också innehållet, vad som skulle ske när de vistades utomhus. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>
28

Förväntningar på expatriater : En kvalitativ studie om förväntningarna på utlandsplacerade dotterbolagschefer inom ett multinationellt företag

Sjödin Enström, Maria, Gross, Sondra January 2019 (has links)
Expatriering är en viktig del av ett företags internationaliseringsprocess. Denna uppsats att behandlar de förväntningarna som företagsledningar och dotterbolagschefer har på syftet med expatriaters uppdrag och vilka roller de förväntas inta. Denna studie använder sig av ett svenskt multinationellt företag för att studera detta. Genom intervjuer med detta företags ledning och ett antal av företagets dotterbolagschefer framkom det att Scania tidigare har haft oklart formulerade förväntningar och syften, men att företaget sedan några år tillbaka börjat aktivt jobba med att förbättra detta. De förlitar sig på att deras verkställande direktörer kan uppfylla följande syften; positionsfyllnad, kommunikation och kontroll, och att de intar roller där de förbättrar kommunikationen, bygger nätverk och utökar sitt sociala kapital samt övervakar dotterbolagen.
29

Läxor i matematikundervisning åk 4-6 : En empirisk studie om utformning av kvalitativ återkoppling på matematikläxor i åk 4-6

Gustafsson, Hanna January 2019 (has links)
De flesta lärare har någon gång mött arbete med läxor, antingen genom sin yrkesroll eller i erfarenhet av att själv varit elev. Läxor är inte en obligatorisk del i skolans arbete men finns ändå med i många fall som en del av matematikundervisningen. Denna studie har som syfte att utreda på vilket sätt kvalitativ återkoppling ges på elevers arbete med matematikläxor. Detta utreds utifrån en teoretisk modell för kvalitativ återkoppling. Eftersom kvalitativ återkoppling skall knyta an till ett givet syfte har en granskning av återkopplingen gjorts i ett sammanhang med läxans syfte. Resultatet visar att många läxor saknar avgörande aspekter av kvalitativ återkoppling. Slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att en kvalitetsgranskning av återkopplingens utformning kan vara avgörande för återkopplingens kvalité och därmed också elevers kunskapsutveckling genom läxarbetet. / <p>Matematik</p>
30

Hur gör handledare? : Centrala aspekter i KBT orienterad handledning

Fahlgren, Rebecka January 2008 (has links)
<p>Allt fler yrkesgrupper efterfrågar kompetens i kognitiv beteendeterapi. Handledning i metoden ges idag även utanför det kliniska området. Trots detta saknas en modell för hur denna KBT orienterade handledning ska utformas. Teorigenomgången har visat att modeller och teorier om handledning har skapats utifrån praxis och perspektiven på handledning är många. Syftet med studien var att beskriva centrala aspekter i KBT orienterad grupphandledning. Semistrukturerade intervjuer med handledare valdes som metod. Resultatet visar på gemensamma grundläggande drag i respondenternas beskrivning av definition, syfte, fokus och metoder. Skillnader har återfunnits i hur man förhåller sig till fundamentala aspekter av handledningen; frågan om ansvar, förhållningssätt som handledare, vad man ska lära ut och hur man ska benämna handledningsinsatsen. Ett ökat fokus på den handleddes utveckling och på grupprocesser rekommenderas i diskussionen. Vikten av att renodla olika typer av handledning diskuteras.</p>

Page generated in 0.0427 seconds