No description available.

No description available.

<p>The purpose of this study is to explore how to get students at grade two to understand the connection between the concrete and the symbolic mathematical language. I interviewed a group of students at grade two and tested a number of exercises with them. These interviews and exercises were tape-recorded. The results showed that students had an understanding of the relationship between the symbolic language, the concrete representation and their own numeracy stories. It turned out that students think in different ways and all students can not explain with words, their solutions and ideas. The students’ reaction to the exercises was positive.</p><p> </p>

The purpose of this study is to explore how to get students at grade two to understand the connection between the concrete and the symbolic mathematical language. I interviewed a group of students at grade two and tested a number of exercises with them. These interviews and exercises were tape-recorded. The results showed that students had an understanding of the relationship between the symbolic language, the concrete representation and their own numeracy stories. It turned out that students think in different ways and all students can not explain with words, their solutions and ideas. The students’ reaction to the exercises was positive.

De styrdokument som reglerar den svenska skolan eftersträvar att elever ska utveckla förmågan att läsa, reflektera och analysera olika typer av text. Att läsa en matematisk text ställer krav på att läsaren har kunskap om matematik och en god läsförståelse. Denna systematiska litteraturstudie fokuserar på läsförståelsens roll i textuppgifter i matematik med fokus på årskurs 4–6. Syftet med studien är att undersöka om och hur elevers läsförståelse kan påverka deras förmåga att förstå och lösa textuppgifter i matematik. Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar som granskats och sammanställt utifrån forskningsfrågan. I artiklarna synliggörs främst det sociokulturella perspektivet, då sociokulturell bakgrund och läsning i hemmet lyfts fram som en viktig aspekt till god läsförmåga. Flertalet av artiklarna indikerar att det finns samband mellan god läsförståelse och elevers förmåga att prestera bra i matematik. Forskning visar också att lässvaga elever presterar lägre i matematikämnet. En möjlig anledning kan vara att textuppgifter i matematik testar elevers läsförmåga snarare än deras matematiska förmåga.

Denna studie fördjupar sig i kommunikationsstöd i förskolans miljö. Tidigare erfarenheter som vi skribenter haft om kommunikationsstöd i förskolan är stöd som går under samlingsnamnet Alternativ och Kompletterande Kommunikation, även kallat AKK. AKK finns i olika former och gemensamt för dessa kommunikationsstöd är att de alla gynnar barns språkutveckling på olika sätt. Under vår utbildning på förskollärarutbildningen på Högskolan Kristianstad har vi lärt oss om miljöns betydelse för barns lärande samt om tidig språkutveckling. Tidigare forskning inom AKK fokuserar oftast på barn i behov istället för att se kommunikationsstöden som ett verktyg för förskolans verksamhet med alla barn. Utifrån dessa grunder har syftet med studien varit att undersöka hur förskolepedagoger arbetar med AKK. Studiens teoretiska ansats är sociokulturellt perspektiv och den har genomförts med hjälp av observationer på fem olika förskolor. Avgränsningar som gjorts under observationerna var att lägga fokus på visuella kommunikationsstöd i förskolan samt hur pedagogerna valt att arbeta med materialet de haft tillgängligt.Under studiens observationer kunde vi se en klar skillnad på arbetet med alternativ och kompletterande kommunikation beroende på om förskolan låg i ett mångkulturellt område eller på landsbygden. Vi såg även en stor utmaning i arbetet med kommunikationsstöd i förskolans utemiljö. Pedagogens medvetenhet om sitt eget ansvar för att säkerställa barns möjlighet till inflytande är därför av stor vikt. Det är pedagogen som skapar möjligheter i den kommunikativa miljön.

Syftet med denna studie var att undersöka hur gymnasieelever översätter mellan tre matematiska språkformer (symbolspråk, matematiskt språk och vardags-språk). Studien använde ett slags test, en kunskapsdiagnos, för att undersöka detta. Gymnasieelever från samma program i tre olika årskurser fick möjlighet att delta i studien. Diagnosen var uppdelad i tre översättningsområden: från matematiskt språk till symbolspråk, från symbolspråk till matematiskt språk och till sist från symbolspråk till vardagsspråk. Resultatet visar att gymnasieeleverna, oavsett årskurs, har problem med översättningarna. Bland annat använde eleverna fel operationstecken, missade att sätta ut väsentliga parenteser och blandade i vissa fall de olika språkformerna i samma mening. Eleverna lyckades bäst med översättningen från symbolspråk till matematiskt språk, och de allra flesta kände till symbolen för ”mindre än”. / The purpose of this study was to investigate how upper secondary school students translate between three mathematical language forms (symbolic language, mathematical language and everyday language). The study used a test (a diagnosis), to investigate this. Upper secondary school students belonging to the same program in three different grades were given the opportunity to take part in the study. The diagnosis was divided into three translation areas: from mathematical language to symbolic language, from symbolic language to mathematical language and finally from symbolic language to everyday language. The result shows that upper secondary school students, regardless of grade, have problems with the translations. Among other things, the students used the wrong operation signs, missed writing crucial parentheses and in some cases, they mixed the various language forms in the same sentence. The students were most successful with the translation from symbolic language to mathematical language, and the vast majority had knowledge of the "less than" - symbol.

Studien fokuserar på att reda ut heliga platsers mening för religiösa människor enligt fyra teorier. Teorierna undersöks med frågeställningarna hur heliga platsers mening kan se ut och vilken mening de har. Genom litteraturstudien presenteras fyra olika teorier med vitt spridda publiceringsår och inriktningar gällande heliga platser och dess mening. De olika faktorerna som enligt teorierna ger människan mening handlar om religion som fenomen, begär av helighet, symbolspråk, identitet och socialisation. Tillsammans belyser inriktningarna att meningen har flera källor och beröringspunkter. Den vida spridningen på årtal av teoriernas publicering visar en förändring gällande värderingar i hur man ser på den religiösa människan och vad som anses ge mening hos sakrala platser. Studiens resultat visar att mening inte är något konkret och det kan förstås utifrån olika perspektiv.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt olika typer av språk används i läromedel i matematik. Den forskningsfråga som studien söker svar på är: Hur används informellt språk, formellt språk och symbolspråk i två läromedel inom matematik riktade mot årskurs 5? Studien bygger på delar av den forskning som finns inom området matematiska språk och vardagsspråk. Vidare genomförs en läromedelsanalys där två tryckta läromedel analyseras med hjälp av en innehållsanalys som fokuserar på språket. Resultatet av analysen visar att det är vanligt att det informella språket, det formella språket och symbolspråket kombineras i någon form tillsammans med något av de andra språken. Genom analysverktyget som används i studien kan lärare få ett hjälpmedel och kunskaper att själva kunna göra en likadan analys av läromedel inom matematik. Resultat av lärarnas analys kan vara en hjälp för att underlätta deras val av material som kan komplettera det läromedel som lärarna arbetar med.

Symboler har alltid varit en viktig del av matematik, därför är det inte konstigt att kunskaperom symbolspråket behövs för att uppnå en full förståelse av ämnet. Den här studiensyftar därför på att utreda användningen av det symboliska språket i den svenska gymnasialaundervisningen ur ett språkvetenskapligt perspektiv. Empirin till det här arbetetbestår av 52 elevlösningar till ett test i matematik samt transkribering av en parintervju.Det insamlade materialet har analyserats utifrån teorier om den metalingvistiska medvetenhetensamt symbolernas semiotiska och epistemologiska funktioner. Det matematiskasymbolspråkets roll i styrdokumenten har också belysts i det här arbetet. Från elevernasfel i testet var det möjligt att åskådliggöra vikten av den metalingvistiska medvetenhetenoch den semiotiska medlingen i algebrainlärningen. Slutligen blev det även tydligt att detmatematiska symbolspråket behöver en mer explicit roll i den svenska matematikundervisningen. / Symbols have always been an important part of mathematics, which is why learning thesymbolic language is necessary in order to acquire a full understanding of the subject.This study aims to investigate the use of the symbolic language in the Swedish uppersecondary school from a linguistic perspective. The data for this study consists of samplesfrom 52 student solutions from a mathematical test, together with one transcribed groupinterview, where two students participated. The analysis is based on theories about themetalinguistic awareness and symbols’ semiotic and epistemological functions. The roleof the mathematical symbolic language described in the steering documents has also beenconsidered in the study. From the mistakes made in the test, it was possible to visualisethe importance of the metalinguistic awareness and the semiotic mediation in algebralearning. In the end, it also became clear that the mathematical symbolic language needsa more explicit role in the Swedish mathematics education.