Syftet med denna studie har varit att undersöka hur företag samlar in och utnyttjar kundinformation mellan försäljningskanalerna. Men även att utreda motiven bakom att bli en multikanalåterförsäljare samt produkttypens roll i beslutet. En kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer har tillämpats, där fyra företag och en expert deltagit. Studien har visat att information om kunden har varit värdefull och har använts emellan handelskanaler för att anpassa butikens sortimentsmix, skapa välgrundade kampanjer och styra kunder till butik. De mindre företagen, sett till omsättning, har haft mer användning av kundinformation vid beslutet att öppna fysiska butiker än de större. Motivationen bakom att bli multikanalhandlare har varit potentialen att nå fler kunder men även bättre kundfokus. Andra faktorer än produkttyp har varit av intresse för företagen vid öppnandet av de fysiska butikerna men arbetet med returer har visat att produkttyp kan spela roll. / The study investigates how companies gather and use customer information between sales channels. But it will also investigate the motive behind expanding to multichannel retailing and the role of the product type in that decision. A qualitative case study with semi structured interviews has been applied, were four companies and one expert has participated. The study has shown that data about the customer has been valuable and has been used between sales channels to adjust the stores product mix, create well-founded campaigns as well as directing customers to the stores. The smaller companies, in terms of turnover, used a greater amount of customer information in the decision of adding stores than the larger ones. The motivation behind going multichannel has been the potential of reaching more customers but also getting better customer focus. Other factors than product type has been of interest to the companies when the stores were added, but the work around product returns has shown that the product type can matter.

The main objective of this thesis work was to gain understanding of the principles of biolubrication, focusing on synergistic effects between biolubricants. To this end surface force and friction measurements were carried out by means of Atomic Force Microscopy, using hydrophilic and hydrophobic model surfaces in salt solutions of high ionic strength (≈ 150 mM) in presence of different biolubricants. There was also a need to gain information on the adsorbed layers formed by the biolubricants. This was achieved by using a range of methods such as Atomic Force Microscopy PeakForce imaging, Quartz Crystal Microbalance with Dissipation, Dynamic Light Scattering and X-Ray Reflectometry. By combining data from these techniques, detailed information about the adsorbed layers could be obtained.The biolubricants that were chosen for investigation were a phospholipid, hyaluronan, lubricin, and cartilage oligomeric matrix protein (COMP) that all exist in the synovial joint area. First the lubrication ability of these components alone was investigated, and then focus was turned to two pairs that are known or assumed to associate in the synovial area. Of the biolubricants that were investigated, it was only the phospholipid 1,2-dipalmitoyl-sn-glycero-3-phosphocholine (DPPC) that was found to be an efficient lubricant on its own. Deposited DPPC bilayers on silica surfaces were found to be able to provide very low friction coefficients (≈ 0.01) up to high pressures, ≈ 50 MPa. A higher load bearing capacity was found for DPPC in the liquid crystalline state compared to in the gel state.The first synergy pair that was explored was DPPC and hyaluronan, that is known to associate on the cartilage surface, and we also noticed association between hyaluronan and DPPC vesicles as well as with adsorbed DPPC bilayers. By combining these two components a lubrication performance similar to that of DPPC alone could be achieved, even though the friction coefficient in presence of hyaluronan was found to be slightly higher. The synergy here is thus not in form of an increased performance, but rather that the presence of hyaluronan allows a large amount of the phospholipid lubricant to accumulate where it is needed, i.e. on the sliding surfaces.The other synergy pair was lubricin and COMP that recently has been shown to be co-localized on the cartilage surface, and thus suggested to associate with each other. Lubricin, as a single component, provided poor lubrication of PMMA surfaces, which we utilized as model hydrophobic surfaces. However, if COMP first was allowed to coat the surface, and then lubricin was added a low friction coefficient (≈ 0.03) was found. In this case the synergy arises from COMP facilitating strong anchoring of lubricin to the surface in conformations that provide good lubrication performance. / Huvudsyftet med det här avhandlingsarbetet var att öka förståelsen för den låga friktion som finns i vissa biologiska system, med fokus på synergistiska effekter mellan de smörjande molekylerna. För detta ändamål studerades ytkrafter och friktion med hjälp av atomkraftsmikroskopi. Mätningarna utfördes med hydrofila och hydrofoba modellytor i lösningar med hög salthalt (≈ 150 mM) i närvaro av smörjande biomolekyler. Det var också nödvändigt att få information om de adsorberade skikten av biomolekyler. Det åstadkoms med hjälp av en rad tekniker så som AFM PeakForce avbildning, kvartskristallmikrovåg, dynamisk ljusspridning och röntgen reflektometri. Genom att kombinera data från dessa tekniker erhölls detaljerad information om de smörjande skikten.De smörjande biomolekyler som valdes ut för studierna var en fosfolipid, hyaluronan, lubricin, and cartilage oligomeric matrix protein (COMP) vilka alla finns i synovialledsområdet. Först undersöktes den smörjande förmågan hos dessa komponenter var för sig, och sedan fokuserade vi på två par av biomolekyler som man vet eller antar bildar associationsstrukturer i synovialleder. Av de enskilda biomolekyler som undersöktes var det endast fosfolipiden 1,2-dipalmitoyl-sn-glycero-3-fosfokoline (DPPC) som visade sig vara en effektivt smörjande molekyl. Deponerade biskikt av DPPC på silikaytor gav upphov till mycket låga friktionskoefficienter (≈ 0.01) upp till höga pålagda tryck, ≈ 50 MPa. DPPC bilager i flytande kristallin fas visade sig ha högre lastbärande förmåga än DPPC bilager i geltillstånd.Det första synergistiska par som undersöktes var DPPC och hyaluronan vilka man vet associerar på broskytan, och vi visade att hyaluronan associerar med såväl DPPC vesiklar som med DPPC bilager. Genom att kombinera dessa två komponenter uppmättes en smörjande förmåga som var jämförbar med den som DPPC ensam uppvisar. Även om friktionskoefficienten var något högre i närvaro av hyaluronan. Synergieffekten här består inte av en bättre smörjande förmåga, utan istället gör närvaron av hyaluronan att de smörjande fosfolipiderna kan ansamlas i stora mängder där de behövs, dvs. på de glidande ytorna.Det andra synergiparet var lubricin och COMP vilka nyligen har visats vara lokaliserade på samma platser på broskytan, vilket tyder på att de associerar med varandra. På egen hand var lubricins smörjande förmåga av PMMA, våra hydrofoba modellytor, dålig. Emellertid, om COMP först adsorberades på PMMA och sedan lubricin tillsattes uppmättes en låg friktionskoefficient (≈ 0.03). I det här fallet består synergin av att COMP möjliggör en stark inbindning till ytan av lubricin i konformationer som ger god smörjande förmåga. / <p>QC 20141202</p> / Stiftelsen för strategisk forskning - SSF

Företagsförvärv är en global metod för tillväxt vilken idag tillämpas i stor utsträckning. Förfarandet innebär ett förvärv av en redan existerande verksamhet vilket kan föranleda minskade kostnader i förhållande till organisk tillväxt. Genom företagsförvärv krävs inte att köparen bygger upp verksamheten eller nya kund- och leverantörskretsar från grunden. I USA utgör företagsförvärv en utbredd metod för tillväxt, dock är transaktionsprocessen lik den svenska och det förekommer således inga väsentliga skillnader att beakta vid utformningen av förvärvsavtalen.   Integrationsprocessen utgör en fas vid företagsförvärv som har en avgörande inverkan på det slutliga resultatet av transaktionen. Det är genom en integration av företagen som köparen har möjlighet att realisera de synergier och andra mervärden vilka förvärvet kan föranleda. Processen är dock svår att hantera och det förekommer inga specifika regler avseende integrationen att ta hänsyn till, vilket kan resultera i att samgåendet misslyckas. Integrationen kräver tid och kapital, vilket förutsätter att köparen tar hänsyn till och börjar planera för processen i god tid vid förvärvet. Det är viktigt att de inblandade parterna arbetar för att påverka integrationen i så liten utsträckning som möjligt.   I de fall osäkerhet föreligger avseende målföretagets värde kan prismekanismer tillämpas för att eliminera de risker som osäkerheten medför.  Tillämpningen av prismekanismer kan innebära att köpeskillingen inte erläggs kontant vid tillträdet utan skjuts upp till ett avtalat datum. Ett av syftena med förvärvsavtalet och prismekanismerna är att fördela risker mellan parterna. I de fall utbetalningen av köpeskillingen genom en prismekanism skjuts upp till en tidpunkt efter tillträdet uppstår en risk för säljaren att inte erhålla betalning. Risken kan förebyggas genom införandet av en kontrollklausul i avtalet som begränsar köparen från att vidta vissa åtgärder i målföretagets verksamhet. Köparens begränsade handlingsfrihet kan innebära att denne hindras från att vidta åtgärder som kan vara väsentliga för en god integrationsprocess. Det finns flera olika former av prismekanismer vilka påverkar integrationen i olika grad genom att kontrollklausulen i de olika situationerna varierar i omfattning.      Ett prestationspris utgör en prismekanism som är svår att hantera och innebär en påverkan på integrationen eftersom tillämpningen förutsätter förekomsten av en kontrollklausul. En komparativ studie har påvisat att det inte förekommer några säregna alternativ till prestationspriser på den amerikanska marknaden. Marknaden för företagsförvärv är global och de alternativ som existerar tillämpas både i Sverige och i USA. De generella alternativ till prestationspris som förekommer och vilka är att föredra är en locked box eller en köpeskillingsavräkning med en kort löptid, eftersom de medför en mindre påverkan på integrationsprocessen.   Kontrollklausuler förekommer på grund av tillämpningen av prismekanismer och utgör således inte i sig den främsta orsaken till den negativa påverkan på integrationen. I de fall prismekanismer inte förekommer, finns inget behov av kontrollklausuler.

<p>Denna rapport är resultatet av ett examensarbete utfört vid Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid Linköpings universitet på uppdrag av konsultbolaget Sustainia AB. Lean produktion, ofta benämnt Lean, har det senaste decenniet blivit en allt mer attraktiv produktionsfilosofi för att minska kostnader och öka kundnöjdhet genom förbättrad leveransservice och effektivare flöde. Ett flertal författare har påpekat att införandet av Lean direkt kan förbättra ett företags miljöprestanda, främst till följd av det minskade slöseri som Lean avser ge upphov till. Vidare finns studier som visar att vissa möjligheter till förbättringar och kostnadsbesparingar riskerar att gå oupptäckta om verksamheten ses ur ett strikt Lean-perspektiv. Med ett miljösynsätt finns dock chans att dessa blir upptäckta. Detta indikerar att såväl kostnads- som miljömässiga fördelar kan nås genom en integration av arbetet med Lean och miljöaspekter.</p><p>Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur ett företags arbete med Lean respektive miljöaspekter påverkar varandra för att ta reda på om och hur väl de båda arbetssätten skulle kunna fungera tillsammans. Om det visade sig att en integration av Lean och miljö vore möjlig och fördelaktig ur affärsmässig synvinkel skulle sedermera ett förslag tas fram på hur en sådan modell skulle kunna se ut. Arbetets syfte har uppfyllts genom en kombination av litteraturstudier och intervjuer. Fyra svenska företag som arbetar enligt Lean och även har ett uttalat aktivt miljöarbete intervjuades gällande sitt sätt att arbeta med Lean och miljöfrågor samt hur de såg på en eventuell integration av de två arbetssätten.</p><p>Utifrån resultaten från litteratur- och intervjustudien kan konstateras att flera av grundtankarna inom såväl Lean som miljöarbete stöder varandra. Inom båda arbetssätten ses kontinuerliga förbättringar och eliminering av slöseri som viktiga inslag, och båda främjar en organisationskultur där personalen uppmuntras att lösa problem och förbättra företagets prestation. Vissa enskilda verktyg inom Lean riskerar emellertid att ha en negativ inverkan på företagets miljöprestanda, något som i många fall dock kan avhjälpas genom god planering.</p><p>Till ett företags miljöarbete kan Lean bidra med ett proaktivt förhållningssätt och strukturerat arbetssätt och därmed få organisationen att arbeta mer förebyggande och långsiktigt med miljöfrågor. De intervjuade företagen ansåg att Lean generellt hade en positiv inverkan på deras miljöarbete, även om de inte hade gjort någon utvärdering av hur arbetet med Lean påverkat deras miljönyckeltal. De kvantitativa data som erhölls från litteraturstudien pekade på att arbete med Lean kan leda till en direkt minskning av företagets miljöpåverkan inom flera områden. Med utgångspunkt i dessa kvantitativa och kvalitativa data anser författarna således att det finns starka och tydliga tecken som visar på att Lean kan ha en positiv inverkan på miljörelaterade nyckeltal. Ett aktivt miljöarbete kan å sin sida bidra till arbetet med Lean genom att besparingsmöjligheter, som annars skulle riskerat att förbli oupptäckta, uppdagas.</p><p>Studien visade vidare att det inte bara är möjligt att integrera arbete med Lean och miljö, utan att en sådan integration dessutom har potential att vara fördelaktigt ur såväl ett ekonomiskt som ett miljömässigt perspektiv. En integrering kan minska risken för suboptimeringar, och synergieffekter kan erhållas som innebär att större framgångar kan uppnås än vad som skulle ha varit möjligt om arbetet med Lean och miljö hade bedrivits isolerat. Med vetskapen om att en integration är möjlig och har potential att vara fördelaktig ur företagsekonomisk och miljömässig synvinkel utarbetade författarna en modell för hur Lean och miljöarbete kan bedrivas integrerat. I samråd med Sustainia AB bestämdes att denna modell skulle kallas Green Lean, vilket således åsyftar en miljöanpassad, ”grön” form av Lean.</p> / <p>This report is the result of a master thesis written at the Department of Management and Engineering at Linköping University commissioned by the consultancy firm Sustainia AB.</p><p>Lean production, also known as Lean, has during the last decade increasingly become a more attractive production philosophy for decreasing costs and increasing customer satisfaction by improving customer service and obtaining more efficient production flows. Several authors have pointed out that Lean has the potential to directly improve the environmental performance of a company, mostly by decreasing waste generation. Further, there are studies showing that some possibilities for improvement and cost savings risk not being discovered if the operations are seen strictly from a Lean perspective. When an environmental perspective is included there is a chance that these improvements and cost savings are discovered. This indicates that both environmental and cost related advantages might be achieved by integrating the Lean approach with that of the environment.</p><p>The purpose of this master thesis was to investigate how the work with Lean and environmental aspects affect one another. If applying the two principles together was shown to be both possible and beneficial from a business point of view, the authors would propose how these two concepts could be integrated into a single model. A combination of literature studies and interviews were used to fulfill the purpose. Four Swedish enterprises, which work according to the Lean principles and also have an active environmental profile, were interviewed about their way of working with the two approaches, as well their views on an integration of these.</p><p>From the findings in this study the authors concluded that several of the fundamental concepts concerning Lean and environmental aspects support each other. Within both, continuous improvements and waste elimination are seen as important components, and they both support an organisational culture where the personnel are encouraged to solve problems and improve the performance of the company. Conversely the authors found that there is a risk that certain of the Lean tools risk having a negative influence on the company’s environmental performance. However, in many cases this can be avoided by proactive planning.</p><p>Lean can contribute to a company’s environmental work by its proactive approach, structured way of operating and long-term way of thinking. In general the interviewed companies regarded Lean as having a positive influence on their environmental work, even though none of them had carried out an evaluation on how their work with Lean affected their environmental key performance indicators. The quantitative data obtained from the literature study indicates that Lean can lead to a direct decrease of a company’s environmental impact within several areas. As a result of these qualitative and quantitative data the authors of this thesis have found clear indications showing that Lean might have a positive impact on environmental key performance indicators. An active environmental work can also contribute to the work with Lean. Potential cost saving, which might not have been discovered with the Lean perspective, can be revealed when the organisation is studied from an environmental point of view.</p><p>The study further showed that it not only is possible to integrate Lean and environmental work, but that it also has potential to be beneficial from both a business and an environmental standpoint. An integration of Lean and environmental issues can reduce the risk of sub optimisations, and synergies can be achieved, meaning that the two systems can accomplish more together than they would in isolation. With this knowledge, the authors composed a model for how Lean and environmental work can be practised and integrated. In consultation with Sustainia AB it was decided that this model should be called Green Lean, which hence refers to an environmentally favourable, “green”, version of Lean.</p>

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete utfört vid Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid Linköpings universitet på uppdrag av konsultbolaget Sustainia AB. Lean produktion, ofta benämnt Lean, har det senaste decenniet blivit en allt mer attraktiv produktionsfilosofi för att minska kostnader och öka kundnöjdhet genom förbättrad leveransservice och effektivare flöde. Ett flertal författare har påpekat att införandet av Lean direkt kan förbättra ett företags miljöprestanda, främst till följd av det minskade slöseri som Lean avser ge upphov till. Vidare finns studier som visar att vissa möjligheter till förbättringar och kostnadsbesparingar riskerar att gå oupptäckta om verksamheten ses ur ett strikt Lean-perspektiv. Med ett miljösynsätt finns dock chans att dessa blir upptäckta. Detta indikerar att såväl kostnads- som miljömässiga fördelar kan nås genom en integration av arbetet med Lean och miljöaspekter. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur ett företags arbete med Lean respektive miljöaspekter påverkar varandra för att ta reda på om och hur väl de båda arbetssätten skulle kunna fungera tillsammans. Om det visade sig att en integration av Lean och miljö vore möjlig och fördelaktig ur affärsmässig synvinkel skulle sedermera ett förslag tas fram på hur en sådan modell skulle kunna se ut. Arbetets syfte har uppfyllts genom en kombination av litteraturstudier och intervjuer. Fyra svenska företag som arbetar enligt Lean och även har ett uttalat aktivt miljöarbete intervjuades gällande sitt sätt att arbeta med Lean och miljöfrågor samt hur de såg på en eventuell integration av de två arbetssätten. Utifrån resultaten från litteratur- och intervjustudien kan konstateras att flera av grundtankarna inom såväl Lean som miljöarbete stöder varandra. Inom båda arbetssätten ses kontinuerliga förbättringar och eliminering av slöseri som viktiga inslag, och båda främjar en organisationskultur där personalen uppmuntras att lösa problem och förbättra företagets prestation. Vissa enskilda verktyg inom Lean riskerar emellertid att ha en negativ inverkan på företagets miljöprestanda, något som i många fall dock kan avhjälpas genom god planering. Till ett företags miljöarbete kan Lean bidra med ett proaktivt förhållningssätt och strukturerat arbetssätt och därmed få organisationen att arbeta mer förebyggande och långsiktigt med miljöfrågor. De intervjuade företagen ansåg att Lean generellt hade en positiv inverkan på deras miljöarbete, även om de inte hade gjort någon utvärdering av hur arbetet med Lean påverkat deras miljönyckeltal. De kvantitativa data som erhölls från litteraturstudien pekade på att arbete med Lean kan leda till en direkt minskning av företagets miljöpåverkan inom flera områden. Med utgångspunkt i dessa kvantitativa och kvalitativa data anser författarna således att det finns starka och tydliga tecken som visar på att Lean kan ha en positiv inverkan på miljörelaterade nyckeltal. Ett aktivt miljöarbete kan å sin sida bidra till arbetet med Lean genom att besparingsmöjligheter, som annars skulle riskerat att förbli oupptäckta, uppdagas. Studien visade vidare att det inte bara är möjligt att integrera arbete med Lean och miljö, utan att en sådan integration dessutom har potential att vara fördelaktigt ur såväl ett ekonomiskt som ett miljömässigt perspektiv. En integrering kan minska risken för suboptimeringar, och synergieffekter kan erhållas som innebär att större framgångar kan uppnås än vad som skulle ha varit möjligt om arbetet med Lean och miljö hade bedrivits isolerat. Med vetskapen om att en integration är möjlig och har potential att vara fördelaktig ur företagsekonomisk och miljömässig synvinkel utarbetade författarna en modell för hur Lean och miljöarbete kan bedrivas integrerat. I samråd med Sustainia AB bestämdes att denna modell skulle kallas Green Lean, vilket således åsyftar en miljöanpassad, ”grön” form av Lean. / This report is the result of a master thesis written at the Department of Management and Engineering at Linköping University commissioned by the consultancy firm Sustainia AB. Lean production, also known as Lean, has during the last decade increasingly become a more attractive production philosophy for decreasing costs and increasing customer satisfaction by improving customer service and obtaining more efficient production flows. Several authors have pointed out that Lean has the potential to directly improve the environmental performance of a company, mostly by decreasing waste generation. Further, there are studies showing that some possibilities for improvement and cost savings risk not being discovered if the operations are seen strictly from a Lean perspective. When an environmental perspective is included there is a chance that these improvements and cost savings are discovered. This indicates that both environmental and cost related advantages might be achieved by integrating the Lean approach with that of the environment. The purpose of this master thesis was to investigate how the work with Lean and environmental aspects affect one another. If applying the two principles together was shown to be both possible and beneficial from a business point of view, the authors would propose how these two concepts could be integrated into a single model. A combination of literature studies and interviews were used to fulfill the purpose. Four Swedish enterprises, which work according to the Lean principles and also have an active environmental profile, were interviewed about their way of working with the two approaches, as well their views on an integration of these. From the findings in this study the authors concluded that several of the fundamental concepts concerning Lean and environmental aspects support each other. Within both, continuous improvements and waste elimination are seen as important components, and they both support an organisational culture where the personnel are encouraged to solve problems and improve the performance of the company. Conversely the authors found that there is a risk that certain of the Lean tools risk having a negative influence on the company’s environmental performance. However, in many cases this can be avoided by proactive planning. Lean can contribute to a company’s environmental work by its proactive approach, structured way of operating and long-term way of thinking. In general the interviewed companies regarded Lean as having a positive influence on their environmental work, even though none of them had carried out an evaluation on how their work with Lean affected their environmental key performance indicators. The quantitative data obtained from the literature study indicates that Lean can lead to a direct decrease of a company’s environmental impact within several areas. As a result of these qualitative and quantitative data the authors of this thesis have found clear indications showing that Lean might have a positive impact on environmental key performance indicators. An active environmental work can also contribute to the work with Lean. Potential cost saving, which might not have been discovered with the Lean perspective, can be revealed when the organisation is studied from an environmental point of view. The study further showed that it not only is possible to integrate Lean and environmental work, but that it also has potential to be beneficial from both a business and an environmental standpoint. An integration of Lean and environmental issues can reduce the risk of sub optimisations, and synergies can be achieved, meaning that the two systems can accomplish more together than they would in isolation. With this knowledge, the authors composed a model for how Lean and environmental work can be practised and integrated. In consultation with Sustainia AB it was decided that this model should be called Green Lean, which hence refers to an environmentally favourable, “green”, version of Lean.