In the beginning of the 19th century, Swedish was the only official language of Finland, and thus the dominating language in administration and higher education. However, during the latter part of the century, efforts were made to develop Finnish into a language which could be used in every part of society. In 1881, the medical society Suomalainen Lääkäriseura Duodecim was founded with the development of a medical terminology in Finnish as one of its main purposes. In 1885, a medical paper, Duodecim, and a medical dictionary were published. The aim of this study is to illuminate the vocabulary of the dictionary. The articles published in Duodecim about the dictionary during the same time are used to get to know the context into which the dictionary was published. In this study, the medical dictionary published in 1885, Duodecim’in Sanaluettelo Suomen lääkäreille, and relevant articles in Duodecim are examined. Relevant articles are read and summarized. From the dictionary, relevant words are selected. The method is qualitative and grounded theory is used. The discussion in Duodecim is mainly, except for some discussion about minor linguistic errors, about what vocabulary is to be used for such a basic phenomenon as respiration. In the dictionary, the most striking trait is the presence of Finnish translations of almost every anatomic term in Latin mentioned. A fear of loan-words is observed. This has also been seen by other authors. Other words are translated directly from Swedish. Some translations are more like explanations than translations.

Målet med denna uppsats är att undersöka vilka strategier som tre svenska myndigheter använder vid översättning av femton systematiskt utvalda termer, från svenska till spanska och franska. Arbetet grundar sig därtill i Niskas och Frøilis (1992) sex strategier för termöversättning, anpassade för detta arbetes praktiska tillämpning: direkt/ungefärlig motsvarighet; översättningslån; parafrasering; direktlån; nybildning; och översättningsdubblett. Därutöver ställs hypotesen att antalet rotmorfem i en term inverkar på vilken strategi som används för dess översättning. Resultaten visar att fem av Niskas och Frøilis strategier, närmare bestämt alla utom nybildning, används för termöversättningarna. De totala resultaten avslöjar att den största andelen av dem använder direkt/ungefärlig motsvarighet, följt av översättningslån och parafrasering som har ungefär jämnstora andelar, vartefter översättningsdubblett och direktlån har betydligt mindre andelar, varav den förras är större än den senares. Hypotesen visar sig inte kunna bekräftas. Vad beträffar värdet av resultaten poängteras att variation i översättningsstrategier försvårar förståelsen av de spanska och franska måltexterna, vilket i sin tur motverkar det enkla, vårdade och begripliga språk i myndigheters kommunikation som svensk lagstiftning strävar efter.

Written information from municipalities and authorities is often associated with a formal and bureaucratic use of language that many of us can find difficult to understand. This is despite the fact that we in Sweden have a language law that states that the language in public activities must be nurtured, simple and comprehensible. It is a democratic right that everyone should understand all information from our municipalities and authorities. The municipality of Strängnäs works according to the Language Act and follows a number of language preservation guidelines that are commonly called plain language. Despite this, the municipality's residents experience that the municipality's information texts are complicated and difficult to understand as the texts have a formal and bureaucratic use of language. In this thesis, I have with the help of text analyzes, LIX measurements and the Black List analyzed municipality of Strängnäs information texts to show which stylistic problem areas negatively affect the texts 'readability in a broad target group and how the texts' style level can be changed to improve readability. Based on these methods and with support in theories and previous research in readability, stylistics, plain language and terminology, I have designed a plain language recommendation that with advice and examples taken from municipality of Strängnäs information texts will help the municipality's writers to write more readable texts. / Skriftlig information från kommuner och myndigheter förknippas ofta med ett formellt och byråkratiskt språkbruk som många av oss kan tycka är svårt att förstå. Detta trots att vi i Sverige har en språklag som slår fast att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det är en demokratisk rättighet att alla ska förstå all information från våra kommuner och myndigheter. Strängnäs kommun arbetar efter språklagen och följer ett antal språkvårdande riktlinjer som gemensamt kallas för klarspråk. Trots det upplever kommunens invånare att kommunens informationstexter är krångliga och svåra att förstå då texterna har ett formellt och byråkratiskt språkbruk. I det här examensarbetet har jag med hjälp av textanalyser, LIX-mätningar och Svarta Listan analyserat Strängnäs kommuns informationstexter för att visa vilka stilistiska problemområden som påverkar texternas läsbarhet negativt hos en bred målgrupp och hur texternas stilnivå kan ändras för att på så sätt förbättra läsbarheten. Med avstamp i de här metoderna och med stöd i teorier och tidigare forskning inom läsbarhet, stilistik, klarspråk och terminologi har jag utformat en klarspråksrekommendation som med råd och exempel hämtade ur Strängnäs kommuns informationstexter ska hjälpa kommunens skribenter att skriva mer läsbara texter.

Det saknas i Sverige en institutionell och stabilt finansierad språkvårdare som kan stödja, vägleda och föreslå lämpliga termer inom IT-sektorn. Flera ideella organisationer och privata personer försöker möta sådant behov. Ett exempel på det är Svenskkravterminologi. Syftet med den här studien är att undersöka svensktalande IT-konsulterspreferenser och attityder till valda termer inom kravteknik. Resultatet av den enkätbaserade studien visar att 3 av de 10 utvalda begreppen uttrycks på engelska när respondenter kommunicerar på svenska. Respondenternas attityder hänger ihop med preferenser. Korrelationen är särskilt stark för de tre anglicismerna user story, use case och refinement som föredras framför svenska varianter.

This study aims to show that frequency of occurrence over time for technical terms differs from general language terms in the sense that technical terms are strongly biased to be recent occurrences, and that this difference can be exploited for the automatic identification and extraction of technical terms from text. To this end, we propose two features extracted from temporally labelled datasets designed to capture surface level n-gram neology. The analysis shows that these features, calculated over consecutive bigrams, are highly indicative of technical terms, which suggests that technical terms are strongly biased to be surface level neologisms. Finally, we implement a technical term extractor using the proposed features and compare its performance against a number of baselines. / Detta arbete ämnar visa att den tidsberoende frekvensen för facktermer skiljer sig från motsvarande frekvens för termer i vardagligt språk, i det avseendet att facktermer med hög sannolikhet är lingvistiska nybildningar, samt att denna iaktagelse kan nyttjas i syfte att automatiskt identifiera och extrahera facktermer i löptext. I detta syfte introducerar vi två särdrag extraherade från kronologiskt annoterade datamängder avsedda att fånga nybildningar av förekommande n-gram. Analysen visar att dessa särdrag, beräknade över konsekutiva bigram, är starkt indikativa för facktermer, vilket antyder att facktermer har en starkt tendens att vara nybildningar. Slutligtvis implementerar vi en facktermsextraktor baserad på dessa särdrag och jämför dess prestanda med ett antal referenssärdrag.

Syftet med undersökningen var att undersöka kommunikationen samt elevers begreppsförståelse inom aritmetik, de fyra räknesätten (addition, subtraktion, multiplikation samt division). Fokus låg även på att se om korrelation fanns mellan dessa. Undersökningen utfördes i två klasser i årskurs 2 på en skola i södra Sverige. I båda klasserna utfördes kvalitativa observationer som sedan följdes upp av semistrukturerade intervjuer med de deltagande lärarna. Observationerna har gjorts utifrån fem observationspunkter och intervjuerna har gjorts med öppna frågor. Det insamlade materialet har analyserats, vilket det gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på språk och samspel. Materialet analyserades även med hjälp av låg, passiv och aktiv nivå av begreppsförståelse. Utifrån resultatet av undersökningen kan vi se att det finns en korrelation mellan kommunikation och elevers inlärning av begrepp. Genom att lärare konsekvent använder sig av rätt terminologi i sin undervisning lär sig eleverna mer effektivt hur de ska använda dessa i rätt sammanhang. Det är genom kommunikation begreppen introduceras och det är även genom kommunikation som de lärs in. Eleverna kan inte själva sätta begreppen i rätt sammanhang om inte stödet av läraren är tillgängligt. Slutsatsen är därmed att både kommunikation och begreppsförståelse i matematiken hör ihop, precis som multiplikation och division. Båda två behövs för att kunna skapa förståelse och bilda kunskap hos eleverna, allt det här, med stöd av en lärare som har fokus på att använda rätt terminologi och förtydliga med synonymer. Ett matematikklassrum är inte tyst - det är ett klassrum fyllt av diskussioner och lösningar som delges till varandra.

Syftet med min studie är att undersöka hur matematiska begrepp påverkar elevernas lärande, samt lärarens användning av informellt och formellt språk i undervisningen. Studien fokuserar på termernas betydelse i det övergripande sammanhanget och hur de kan vara en avgörande faktor för lärarens yrke och arbete. Tidigare forskning visar olika aspekter av användningen av informellt och formellt språk i undervisning, men alla är överens om att lärare och elever måste ha ett gemensamt språk som används i klassrummet. Studien baseras på observationer av en matematiklektion på gymnasiet, där eleverna arbetar med andragradsfunktionen, samt intervjuer med två verksamma gymnasielärare och tre gymnasieelever. Resultaten visar att anpassning av språket till elevernas förståelse är avgörande för att undervisningen ska vara effektiv. Det framgår också att språket i övningsuppgifter är viktigt för att undvika förvirring och glömska hos eleverna. Resultaten visar även betydelsen av att använda de korrekta matematiska begreppenbåde i skolan och i samhället. För att förstå de resultat jag har kommit fram till, använder jag två olika teorier. Jag har undersökt vad som inte leder till det önskade lärandemålet och försökt ta reda på om det är matematiska termer som används på ett felaktigt sätt, eller om det är en missuppfattning av matematiska begrepp som ligger bakom orsakerna. Slutligen kan jag säga att det är viktigt att eleverna förstår matematisk terminologi på rätt sätt. De måste vara medvetna om vad varje ord betyder och i vilken kontext det används. Detta kan hjälpa dem att förvärva de förmågor som eftersträvas. Som förslag till framtida forskning kan det vara intressant att undersöka elevernas förståelse av matematisk terminologi i relation till deras bakgrund, det vill säga om eleverna är födda i Sverige eller inte.

Genetik är ett erkänt komplicerat ämne att undervisa i. Ett flertal studier visar att elever har svårt att ta till sig den oerhörda mängd begrepp, modeller och teorier som genetiken presenterar. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns tydliga problemområden i genetikundervisningen på gymnasiet sett utifrån ett högskoleförberedande perspektiv. Utrustas inte eleverna med tillräckliga kunskaper eller har universitetslärarna för höga förhoppningar om studenternas ingångskunskaper?En genetikkurs på universitetet blev föremål för min studie där jag, både kvalitativt och kvantitativt, undersökte frågan. Resultatet visade att eleverna ansåg sig ha mestadels goda kunskaper, men att vissa begrepp var betydligt svårare att förstå. De tyckte även att uppfattningen om deras kunskaper bekräftades när de började studera på universitetet. Universitetslärarna tyckte att de nya studenterna för det mesta saknade en hel del viktiga kunskaper, och framför allt ansåg de att det råder stor förvirring om vad olika begrepp faktiskt betyder. Det påvisades även att det råder osäkerhet i vad elever har för genetikkunskaper när de lämnar gymnasiet samt vilka kunskaper som krävs av universitet/högskola. Alltså bör kommunikationen mellan gymnasiet och högskola/universitet förbättras.

I uppsatsen kommenteras en egen översättning av utdrag ur Roland Barthes fackartikel Éléments de sémiologie. Denna avser följa Immanuel Wallersteins regler för termöversättning av human- och socialvetenskapliga texter samt riktlinjer framtagna av the Social Science Translation Project (2006). Källtexten präglas av explicita referenser till andra texter. Två uttryck för detta som här tas upp är citat och explicit intertextuella termer (i synnerhet det senare). Den första frågeställningen är om ett mottagande intertextuelt fält kan användas för att översätta dessa. Det visar sig vara ett väsentligt redskap, men inte självtillräckligt eller entydigt. Den andra är hur de med hjälp av detta redskap valda målspråkstermerna förhåller sig till Nuopponens och Pilkes (2016) kriterier för ”goda termer”. Analys av de målspråkstermer som valts, vilka är låneord, visar att olika klasser av låneord har tendens att hänga samman med vissa typer av terminologiska för- och nackdelar. / The thesis is a commentary of my own translation of an excerpt of Roland Barthes article Éléments de sémiologie. Its aim is to follow Immanuel Wallerstein’s rules for translation of terms in social sciences as well as the guidelines developed by the Social Science Translation Project (2006). The orignal text is characterized by explicit references to other texts. Two elements that will be presented in the thesis are quotes and explicitly intertextual terms (with a focus on the latter). The first question is if a receiving intertextual field could be used to translate these elements. It turns out to be a fundamental tool, but not self-sufficient or unequivocal. The second question is how the chosen terms of the target language, with help from said tool, relate to Nuopponens and Pilkes (2016) criteria for ideal terms. An analysis of the chosen terms of the target language, which are borrowings, shows that different groups of borrowings tend to be associated to certain types of terminological pros and cons.

I uppsatsen kommenteras en egen översättning av utdrag ur Roland Barthes fackartikel Éléments de sémiologie. Denna avser följa Immanuel Wallersteins regler för termöversättning av human- och socialvetenskapliga texter samt riktlinjer framtagna av the Social Science Translation Project (2006). Källtexten präglas av explicita referenser till andra texter. Två uttryck för detta som här tas upp är citat och explicit intertextuella termer (i synnerhet det senare). Den första frågeställningen är om ett mottagande intertextuelt fält kan användas för att översätta dessa. Det visar sig vara ett väsentligt redskap, men inte självtillräckligt eller entydigt. Den andra är hur de med hjälp av detta redskap valda målspråkstermerna förhåller sig till Nuopponens och Pilkes (2016) kriterier för ”goda termer”. Analys av de målspråkstermer som valts, vilka är låneord, visar att olika klasser av låneord har tendens att hänga samman med vissa typer av terminologiska för- och nackdelar. / The thesis is a commentary of my own translation of an excerpt of Roland Barthes article Éléments de sémiologie. Its aim is to follow Immanuel Wallerstein’s rules for translation of terms in social sciences as well as the guidelines developed by the Social Science Translation Project (2006). The orignal text is characterized by explicit references to other texts. Two elements that will be presented in the thesis are quotes and explicitly intertextual terms (with a focus on the latter). The first question is if a receiving intertextual field could be used to translate these elements. It turns out to be a fundamental tool, but not self-sufficient or unequivocal. The second question is how the chosen terms of the target language, with help from said tool, relate to Nuopponens and Pilkes (2016) criteria for ideal terms. An analysis of the chosen terms of the target language, which are borrowings, shows that different groups of borrowings tend to be associated to certain types of terminological pros and cons.