<p>Kvalitet hos översättningar är beroende av korrekt användning av specialiserade termer, som kan göra översättningen lättare att förstå och samtidigt minska tidsåtgång och kostnader för översättningen (Lommel, 2007). Att terminologi används konsekvent är viktigt, och något som bör granskas vid en kvalitetskontroll av exempelvis översatt dokumentation (Esselink, 2000). Det finns idag funktioner för automatisk kontroll av terminologi i flera kommersiella program. Denna studie syftar till att utvärdera sådana funktioner, då ingen tidigare större studie av detta har påträffats.</p><p>För att få en inblick i hur kvalitetskontroll sker i praktiken genomfördes först två kvalitativa intervjuer med personer involverade i detta på en översättningsbyrå. Resultaten jämfördes med aktuella teorier inom området och visade på stor överensstämmelse med vad exempelvis Bass (2006) förespråkar.</p><p>Utvärderingarna inleddes med en granskning av täckningsgrad hos en verklig termdatabas jämfört med subjektivt markerade termer i en testkorpus baserad på ett autentiskt översättningsminne. Granskningen visade dock på relativt låg täckningsgrad. För att öka täckningsgraden modifierades termdatabasen, bland annat utökades den med längre termer ur testkorpusen.</p><p>Därefter kördes fyra olika programs funktion för kontroll av terminologi i testkorpusen jämfört med den modifierade termdatabasen. Slutligen modifierades även testkorpusen, där ett antal fel placerades ut för att få en mer idealiserad utvärdering. Resultaten i form av larm för potentiella fel kategoriserades och bedömdes som riktiga eller falska larm. Detta utgjorde basen för mått på kontrollernas precision och i den sista utvärderingen även deras recall.</p><p>Utvärderingarna visade bland annat att det för terminologi i översättningar på engelska - svenska var mest fördelaktigt att matcha termdatabasens termer som delar av ord i översättningens käll- och målsegment. På så sätt kan termer med olika böjningsformer fångas utan stöd för språkspecifik morfologi. En orsak till många problem vid matchningen var utseendet på termdatabasens poster, som var mer anpassat för mänskliga översättare än för maskinell läsning.</p><p>Utifrån intervjumaterialet och utvärderingarnas resultat formulerades rekommendationer kring införandet av verktyg för automatisk kontroll av terminologi. På grund av osäkerhetsfaktorer i den automatiska kontrollen motiveras en manuell genomgång av dess resultat. Genom att köra kontrollen på stickprov som redan granskats manuellt ur andra aspekter, kan troligen en lämplig omfattning av resultat att gå igenom manuellt erhållas. Termdatabasens kvalitet är avgörande för dess täckningsgrad för översättningar, och i förlängningen också för nyttan med att använda den för automatisk kontroll.</p> / <p>Quality in translations depends on the correct use of specialized terms, which can make the translation easier to understand as well as reduce the required time and costs for the translation (Lommel, 2007). Consistent use of terminology is important, and should be taken into account during quality checks of for example translated documentation (Esselink, 2000). Today, several commercial programs have functions for automatic quality checking of terminology. The aim of this study is to evaluate such functions since no earlier major study of this has been found.</p><p>To get some insight into quality checking in practice, two qualitative interviews were initially carried out with individuals involved in this at a translation agency. The results were compared to current theories in the subject field and revealed a general agreement with for example the recommendations of Bass (2006).</p><p>The evaluations started with an examination of the recall for a genuine terminology database compared to subjectively marked terms in a test corpus based on an authentic translation memory. The examination however revealed a relatively low recall. To increase the recall the terminology database was modified, it was for example extended with longer terms from the test corpus.</p><p>After that, the function for checking terminology in four different commercial programs was run on the test corpus using the modified terminology database. Finally, the test corpus was also modified, by planting out a number of errors to produce a more idealized evaluation. The results from the programs, in the form of alarms for potential errors, were categorized and judged as true or false alarms. This constitutes a base for measures of precision of the checks, and in the last evaluation also of their recall.</p><p>The evaluations showed that for terminology in translations of English to Swedish, it was advantageous to match terms from the terminology database using partial matching of words in the source and target segments of the translation. In that way, terms with different inflected forms could be matched without support for language﷓specific morphology. A cause of many problems in the matching process was the form of the entries in the terminology database, which were more suited for being read by human translators than by a machine.</p><p>Recommendations regarding the introduction of tools for automatic checking of terminology were formulated, based on the results from the interviews and evaluations. Due to factors of uncertainty in the automatic checking, a manual review of its results is motivated. By running the check on a sample that has already been manually checked in other aspects, a reasonable number of results to manually review can be obtained. The quality of the terminology database is crucial for its recall on translations, and in the long run also for the value of using it for automatic checking.</p>

Inom programmering existerar ingen samlad officiell terminologi på svenska för begreppen som används inom området. Gör detta att svenskan blir bristfällig och splittrad inom området? Denna uppsats har hämtat terminologi utifrån tre olika handböcker inom programmering på svenska och undersökt om det finns en samstämmighet kring terminologin trots tidigare nämna problem. Vidare har utövare av ämnet programmering fått svara på vilka termer de själva använder eller har kommit i kontakt med bland dessa termer hämtade utifrån handböckerna. Resultatet visar att variationen mellan handböckerna är relativt liten och att variationen mellan utövarna är ännu mindre. Att inte ha en samlad terminologi upplevs därför inte som något hinder för svenskan inom området.

Den här masteruppsatsen består av en översättning av en Natotext, Wales SummitDeclaration, vilken offentliggjordes som ett resultat av ett Natotoppmöte i Cardiff i Wales iseptember 2014. Arbetet består av en översättning av texten om cirka 13 000 ord, samt av enstudie av utmaningar som uppstod när det gällde att översätta texten till en idiomatisk ochterminologiskt korrekt svenska som anpassats för den definierade läsarens behov.Översättningen har, för många av de officiella termerna, som till exempel avtal ochöverenskommelser, kunnat kvalitetssäkras med hjälp av EU:s termdatabaser, och andraofficiella källor. Terminologin som är specifik för Natokontexten har utgjort den mestintressanta och tidskrävande delen av arbetet. Eftersom Sverige inte är medlem i Nato saknasdet officiella översättningar för många av de termer som finns i källtexten, varvid ett antalolika terminologiska källor har konsulterats under arbetet. En termdatabas skapades som ettresultat av översättningsprocessen. En jämförande studie har gjorts med en artikel inomsamma genre, och skillnader och likheter mellan de båda texterna diskuteras. / This master thesis consists of a translation of a NATO text, the Wales Summit Declaration,which was published as one outcome of a NATO summit held in Cardiff, Wales inSeptember, 2014. The work is comprised of the translation of the declaration ofapproximately 13,000 words, followed by a study of the challenges i translating the text intoan idiomatic and terminologically correct and accepted Swedish, suitable for the definedaudience. The translation of many of the official concepts, such as treaties and agreements,was verified with the help of EU term bases, or other official resources. The terminology andexpressions pertaining to the NATO context have been the most interesting and timeconsuming part of the work. Not a NATO member, Sweden lacks official translations formany of the terms occurring in the source text. A variety of different terminology sourceshave been consulted. As a result of the whole translation process, a term base was created. Acomparative study of an article in the same genre was made, and differences and similaritiesbetween the texts are discussed.

The thesis investigates how the notion of ‘ontology’ has been used in the field of medical informatics and knowledge representation. Partly to investigate what an ‘ontology’ can be said to represent and what requirements we can have on a good ‘ontology’. The author studies the already existing medical terminologies and ‘ontologies’ to elucidate what theories they are based on. The terminological theories of Eugen Wüster and his legacy in medical informatics are studied. It is noted that terminological theories handling linguistic entities are not suited for describing and representing medical theories, since these are assumed to refer to the real world, which consists of more than linguistics entities. In order to find a metaphysical theory in accordance with the world view that medical theories describe, the author turn to the critical realism of Karl Popper, Roy Bhaskar and Ilkka Niiniluoto. These theories, taken together with the metaphysical theories regarding universals of David M Armstrong and Ingvar Johansson, are used as a basis to find out what an ‘ontology’ can be said to represent, and what criteria and requirements we can have on a good ‘ontology’. Among the requirements presented in the thesis are stability, interoperability and the requirement that a good ‘ontology’ must be in accordance with our best available theories. Finally, it is discussed how these requirements and criteria can come into conflict with one another, and how one should reason when handling these trade-offs. The author emphasises the importance of including the medical expertise in the process of creating ‘ontologies’, in order to produce as useful and relevant ‘ontologies’ as possible. / Avhandlingen undersöker hur begreppet ’ontology’ används inom den medicinska informatiken och kunskapsrepresentation. Dels ämnar avhandlingen att utreda vad en ’ontology’ kan sägas representera och dels vilka krav man kan ställa på en god ’ontology’. Utifrån historiska studier av redan existerande medicinska terminologier och ontologier studeras vilka teorier som ligger till grund för dessa. Bland annat studeras Eugen Wüsters teorier rörande terminologi och hur dennes efterföljare inom medicinsk informatik ser ut. Författaren konstaterar att terminologiska teorier som behandlar språkliga entiteter inte är lämpliga för att beskriva och representera medicinska teorier, då dessa antas handla om en verklighet bestående av mer än språkliga entiteter. För att hitta en metafysisk teori som stämmer överens med den världsbild som de medicinska teorierna beskriver, vänder sig författaren till Karl Poppers, Ilkka Niiniluotos och Roy Bhaskars syn på kritisk realism, vad det gäller vetenskapliga teorier. Detta tillsammans David M Armstrongs och Ingvar Johanssons metafysiska teorier rörande immanent realism och universalia, används som grund för att försöka analysera vad en ’ontology’ kan sägas representera, och vilka krav vi kan ställa på en god ’ontology’. Bland de krav som presenteras i avhandlingen finns stabilitet, interoperabilitet och kravet på att en god ’ontology’ ska vara i enlighet med de bästa tillgängliga vetenskapliga teorierna. Avslutningsvis diskuteras hur dessa krav kan komma i konflikt med varandra, och hur man bör resonera när man hanterar dessa ’trade-offs’. Författaren poängterar vikten av att man tar med medicinska expertisen i skapandeprocessen av ’ontologies’, för att man ska producera så användbara och relevanta ’ontologies’ som möjligt.

The grass of wetlands in northern Sweden has been utilized for mowing and pasture even in our time. There are a large number of words and expressions, expecially in the dialects, to denote and describe the various types of wetlands.The chief aim of the thesis is to investigate some 40 wetland terms in a limited area - the old parish of Luleå, Norrbotten, in northern Sweden - in order to establish their distribution, meanings and use. The aim of the study is also to illustrate different semantic aspects, such as semantic features, semantic fields, the relationship between common nouns and place-names, as well as explanations based on the appearance of the wetlands. The material consists of words that derive from archives, the literature on the subject and interviews with 43 informants, and has been supplemented with studies of the wetlands themselves.Three semantically similar words, drävj, dröla and dovei, are scrutinized and compared with reference to their frequency and distribution, position, humidity, vegetation, form and depth of the ground. To illustrate the relationship between words and referents the author investigates what words are used about (small) muddy pools in a swamp (mire) and about the dry parts of a swamp (in technical language called flarkar and strängar, respectively). The words drävj and dröla are compared with five other words for 'depression/hollow' etc. and 'small pool' etc. Similarities and differences are illustrated in three figures on the basis of criteria like depression/hollow, humidity and size. The words are often explained with reference to special places in the area or to adjacent places, the names of which contain the word in question. With two pairs of words as examples, grande and skärpa, and drävj and dröla, respectively, the author investigates the meanings of the words and their referents and the explanatory strategies of the informants.The author stresses the dependence of word explanations and the learning of words on their contexts and functional situations. This aspect is illustrated in a chapter which summerizes how the author's semantic views of dövel, dröla and drävj have been formed. This is done with reference to the so-called prototype theory. / digitalisering@umu

Kvalitet hos översättningar är beroende av korrekt användning av specialiserade termer, som kan göra översättningen lättare att förstå och samtidigt minska tidsåtgång och kostnader för översättningen (Lommel, 2007). Att terminologi används konsekvent är viktigt, och något som bör granskas vid en kvalitetskontroll av exempelvis översatt dokumentation (Esselink, 2000). Det finns idag funktioner för automatisk kontroll av terminologi i flera kommersiella program. Denna studie syftar till att utvärdera sådana funktioner, då ingen tidigare större studie av detta har påträffats. För att få en inblick i hur kvalitetskontroll sker i praktiken genomfördes först två kvalitativa intervjuer med personer involverade i detta på en översättningsbyrå. Resultaten jämfördes med aktuella teorier inom området och visade på stor överensstämmelse med vad exempelvis Bass (2006) förespråkar. Utvärderingarna inleddes med en granskning av täckningsgrad hos en verklig termdatabas jämfört med subjektivt markerade termer i en testkorpus baserad på ett autentiskt översättningsminne. Granskningen visade dock på relativt låg täckningsgrad. För att öka täckningsgraden modifierades termdatabasen, bland annat utökades den med längre termer ur testkorpusen. Därefter kördes fyra olika programs funktion för kontroll av terminologi i testkorpusen jämfört med den modifierade termdatabasen. Slutligen modifierades även testkorpusen, där ett antal fel placerades ut för att få en mer idealiserad utvärdering. Resultaten i form av larm för potentiella fel kategoriserades och bedömdes som riktiga eller falska larm. Detta utgjorde basen för mått på kontrollernas precision och i den sista utvärderingen även deras recall. Utvärderingarna visade bland annat att det för terminologi i översättningar på engelska - svenska var mest fördelaktigt att matcha termdatabasens termer som delar av ord i översättningens käll- och målsegment. På så sätt kan termer med olika böjningsformer fångas utan stöd för språkspecifik morfologi. En orsak till många problem vid matchningen var utseendet på termdatabasens poster, som var mer anpassat för mänskliga översättare än för maskinell läsning. Utifrån intervjumaterialet och utvärderingarnas resultat formulerades rekommendationer kring införandet av verktyg för automatisk kontroll av terminologi. På grund av osäkerhetsfaktorer i den automatiska kontrollen motiveras en manuell genomgång av dess resultat. Genom att köra kontrollen på stickprov som redan granskats manuellt ur andra aspekter, kan troligen en lämplig omfattning av resultat att gå igenom manuellt erhållas. Termdatabasens kvalitet är avgörande för dess täckningsgrad för översättningar, och i förlängningen också för nyttan med att använda den för automatisk kontroll. / Quality in translations depends on the correct use of specialized terms, which can make the translation easier to understand as well as reduce the required time and costs for the translation (Lommel, 2007). Consistent use of terminology is important, and should be taken into account during quality checks of for example translated documentation (Esselink, 2000). Today, several commercial programs have functions for automatic quality checking of terminology. The aim of this study is to evaluate such functions since no earlier major study of this has been found. To get some insight into quality checking in practice, two qualitative interviews were initially carried out with individuals involved in this at a translation agency. The results were compared to current theories in the subject field and revealed a general agreement with for example the recommendations of Bass (2006). The evaluations started with an examination of the recall for a genuine terminology database compared to subjectively marked terms in a test corpus based on an authentic translation memory. The examination however revealed a relatively low recall. To increase the recall the terminology database was modified, it was for example extended with longer terms from the test corpus. After that, the function for checking terminology in four different commercial programs was run on the test corpus using the modified terminology database. Finally, the test corpus was also modified, by planting out a number of errors to produce a more idealized evaluation. The results from the programs, in the form of alarms for potential errors, were categorized and judged as true or false alarms. This constitutes a base for measures of precision of the checks, and in the last evaluation also of their recall. The evaluations showed that for terminology in translations of English to Swedish, it was advantageous to match terms from the terminology database using partial matching of words in the source and target segments of the translation. In that way, terms with different inflected forms could be matched without support for language﷓specific morphology. A cause of many problems in the matching process was the form of the entries in the terminology database, which were more suited for being read by human translators than by a machine. Recommendations regarding the introduction of tools for automatic checking of terminology were formulated, based on the results from the interviews and evaluations. Due to factors of uncertainty in the automatic checking, a manual review of its results is motivated. By running the check on a sample that has already been manually checked in other aspects, a reasonable number of results to manually review can be obtained. The quality of the terminology database is crucial for its recall on translations, and in the long run also for the value of using it for automatic checking.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka språket, i allmänhet, som en lärare i idrott och hälsa använder sig av och i synnerhet språket hen använder för att främja lärandet. Följande frågeställningar ställs: Vilka ord och fraser används i den formativa bedömningen under lektionerna? och Förankrar läraren i idrott och hälsa sina uppmuntringsord till vad det är eleven gör bra och isåfall, på vilket sätt? Metod Studiens ansats är kvalitativ och har karaktären av en fallstudie på fält. Metoden för att samla in data är ljudinspelning i kombination med observation. Allt en lärare i idrott och hälsa sade under två lektioner med två årskurs sexor, spelades in, samtidigt som undertecknad satt vid sidan av och observerade aktiviteterna. Urvalet skedde genom kontakt med en person som undertecknad lärt känna på högskolan och som nu jobbar som lärare i idrott och hälsa på mellanstadiet. Resultat Läraren i idrott och hälsa förankrar oftast inte uppmuntringsorden till vad eleverna gör bra eller behöver förbättra, men det händer ibland. När läraren förankrar sina uppmuntringsord till vad eleverna gör bra i den formativa bedömningen under lektionerna är läraren specifik, tar mer tid på sig och förklarar med ord och fraser som "bra, du gör det där jättebra.." och förklarar sedan vad som görs bra eller "bra, men tänk på att.." och så vidare. Under lektionerna ägnar läraren också mycket tid åt att "agera vårdcentral" för elever som har ont någonstans, samtidigt som de förklarar för dem att de kan delta efter förmåga. Slutsats Studien av enskild lärare visar att läraren i idrott och hälsa till största del använder språket för att motivera, engagera och sporra sina elever. Det finns enstaka tillfällen under lektionerna där läraren använder språket för att främja lärandet och ger specifik återkoppling till eleverna kring vad de gör bra eller behöver förbättra. En utveckling av språket i ämnet idrott och hälsa skulle kunna vara ett steg mot att tydliggöra och främja lärandet hos eleverna samt startskottet för en etablering av ämnet som ett bildningsämne.

The Swedish National Board of Health and Welfare has been overseeing translations of the international clinical terminology SNOMED CT from English to Swedish. This study was performed to find whether semi-automatic methods of translation could produce a satisfactory translation while requiring fewer resources than manual translation. Using the medical English-Swedish dictionary TermColl translations of select subsets of SNOMED CT were produced by ways of translation memory and statistical translation. The resulting translations were evaluated via BLEU score using translations provided by the Swedish National Board of Health and Welfare as reference before being compared with each other. The results showed a strong advantage for statistical translation over use of a translation memory; however, overall translation results were far from satisfactory. / Den internationella kliniska terminologin SNOMED CT har översatts från engelska till svenska under ansvar av Socialstyrelsen. Den här studien utfördes för att påvisa om semiautomatiska översättningsmetoder skulle kunna utföra tillräckligt bra översättning med färre resurser än manuell översättning. Den engelsk-svenska medicinska ordlistan TermColl användes som bas för översättning av delmängder av SNOMED CT via översättnings­minne och genom statistisk översättning. Med Socialstyrelsens översättningar som referens poängsattes the semiautomatiska översättningarna via BLEU. Resultaten visade att statistisk översättning gav ett betydligt bättre resultat än översättning med översättningsminne, men över lag var resultaten alltför dåliga för att semiautomatisk översättning skulle kunna rekommenderas i detta fall.

Uppsatsen utgör en analys av utvalda delar av den tyska översättningen av guideboken På fjälltur: Sarek av Claes Grundsten. Fokus i analysen ligger på översättningen av termer och bildspråk. Syftet med analysen var att undersöka hur översättaren på tyska har återgett naturbeskrivningarna som speglas i termerna och bildspråket, och hur denna återgivning påverkar läsarens uppfattning av boken. Analysen visade att översättaren, Florian Martin, till största del har bevarat bildspråket, med några fall av försvagade eller utelämnade bildspråksuttryck. Majoriteten av termerna var översatta med generaliseringar, vilket kan innebära att författarens specialkunskaper undanhålls. Detta i kombination med att författarens personliga engagemang för fjällen uttrycks i något lägre grad i och med bildförluster i översättningen av bildspråket kan innebära att guidebokens trovärdighet uppfattas som något lägre i den tyska översättningen. / This master’s thesis consists of an analysis of selected parts from the German translation of the Swedish guidebook På fjälltur: Sarek by Claes Grundsten. The analysis focuses on the translation of terminology and figurative language. The purpose of the analysis was to investigate how the German translator had rendered the descriptions of nature reflected in the terminology and the figurative language, and how this rendering affects the reader’s perception of the book. The analysis showed that the translator, Florian Martin, for the most part had preserved the figurative language, with the exceptions of a few diminished or omitted expressions. The majority of terms were translated by means of generalization, which could suppress the author’s expertise knowledge. This, in combination with the author’s personal dedication for the Swedish mountains being expressed to a lower extent, due to the loss of figuration in the translation of the figurative language, could mean that the credibility is perceived as slightly lower in the German translation.

It is known to most of us that in order to succeed with a translation you need good language skills, both in the source language and in the target language. But in the work of translating a text in a specific field, the translator also needs certain knowledge of that specific domain. In this essay, I analyze to what extent one needs that knowledge, and to what extent dictionaries, secondary literature and research on the Internet can help during the translation process.   The main subject for this essay is however an analysis of the translation of astrological terms, taken from a French book on medical astrology from which I have translated three whole chapters. The target language is Swedish. These two languages have separate origins, and therefore the terminologies could differ a lot. But, since the subject – astrology – comes from Ancient Greece and doesn’t depend on neither the French nor the Swedish culture, it is more likely that the astrological technolect looks partly the same in both languages: the terminology should presumably have been borrowed from the language of the ancient Greeks.   The seven translation strategies suggested by Jean-Paul Vinay and Jean Darbelnet in Stylistique comparée du français et de l’anglais, written in the 1950’s, helped me analyze the translation. With their method, I could for example see if the translation was mostly literal or oblique, and what kind of strategy is preferable in the translation of technolects.