Syfte: Studiens syfte var att ta del av teamets samlade erfarenheter av deras uppfattningar om vilka känslor, existentiella tankar och reaktioner döende patienter kan ge uttryck för, hur team-medlemmarna bemöter dessa samt deras uppfattning om teamets betydelse. Urval: Tio deltagare ur vårdteamet på hospice, nio kvinnor och en man, deltog i studien. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Analysresultat: Analysarbetet resulterade i tre teman. Dessa teman var Döende patienters existentiella tankar och reaktioner, Personalens bemötande samt Teamets betydelse. Resultat: Döende människors tankar och reaktioner kan yttra sig på flera olika sätt. Detta beroende på exempelvis individens personlighet, var i sjukdoms- respektive anpassningsprocessen patienten befinner sig samt möjligheten till stöd från närstående. Informanterna beskrev ett gott bemötande som; att vara närvarande, ge fysisk beröring, prioritera, se individen, vara lyhörd, respektera individen, bekräfta, inge hopp, skapa trygghet samt skapa förtroende. De nämnde även teamets betydelse för patienten, de närstående samt team-medlemmarna själva. Slutsats: Grundläggande för ett gott bemötande är att patienten känner förtroende för personalen. Detta förtroende kan skapas genom att bland annat stanna upp och lyssna på patienten, se och bekräfta denne, ge fysisk beröring samt vara ärlig och uppriktig. Ett gott bemötande kräver också att personalen flyttar fokus från sig själv till patienten och möter individen där denne är. / Aim: The aim of this study was to investigate the team members collected perception of the feelings, existential thoughts and reactions expressed by terminal patients, how the different team members respond to such feelings and their perception of the importance of the team. Sample: Ten members of the healthcare team at the hospice, consisting of nine women and one man, participated in the study. Method: Data was collected during the spring of 2009 through semi-structured qualitative interviews. Analysis Results: The analytical process resulted in three themes. These themes were: Terminal patients’ thoughts and reactions to existential questions, Interaction with the personnel and The importance of the healthcare team. Results: Terminal patients express their thoughts and reactions in different ways. Many factors contribute to the patient’s individual response: his/her personality, how long the patient has been ill, as well as support received from family and friends. The informants described a good response like; to be present, giving physical touch, prioritize, see the individual, listening, respecting individual, acknowledge, inspire hope, creating a haven and creating confidence. They also mentioned the team's importance to the patient, family and friends and the team members themselves. Conclusion: It is fundamental that the patient has confidence in the personnel. According to some of the participants, this confidence is earned by: listening to the patient, respecting and affirming the patient, answering his/her questions, physical contact, and by being honest and frank. Good care requires that the caregiver does not focus on himself but on the patient, meeting each patient as an individual.

Jag har undersökt vad människor i Folkmusiksverige vill läsa om på en kommande internetportal, folkmusikportalen.se. Detta har jag gjort genom en enkät, som låg på Internet och var öppen i två veckor. Jag fick in 81 svar. Frågorna jag ställde handlade om respondenternas bakgrund, hur de ställer sig till reklam, vad de vill läsa/diskutera om och vilka konferenser de eventuellt har besökt och vilka ämnen som isf togs upp där.Jag har kommit fram till att intresset för en kommande portal är stort. Jag har fått mycket förslag på vilka ämnen och funktioner som skulle kunna finnas med på portalen. Det rör sig om CD-recensioner, reportage, händelsekalender, länkar och ett forum där det finns ett oändligt antal ämnen som bara väntar på att få diskuteras! / I examined what people, who take part in Swedish folk music, want to read and discuss on the upcoming internet forum, folkmusikportalen.se. I used a survey to obtain my answers. The inquiry was posted online, and was available for users during a two-week period. 81 people answered my survey. The questions dealt with the background of the recipients, if they want to advertise, what they want to read/discuss, and which conferences they attended and which subjects were discussed there. I discovered that the forum was received with great interest. I have received numerous suggestions with regard to what subjects and functions would be fun to have on this internet portal. Many would like to see CD-reviews, reports, a calendar, links and a forum where there is an infinite amount of subjects waiting to be discussed.

Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar omvårdnaden av patienter med ett intravenöst drogmissbruk (IDU). Bakgrund: Sjuksköterskor har ofta bristande kunskap om droger och om hur man ska hantera den kliniska omvårdnaden av patienter som missbrukar droger. Bristande kunskap om drogmissbruk bland vårdpersonalen skapar rädsla vilket i sin tur kan leda till att IDU får ett sämre mottagande. Det förekommer även fördomar om denna patientgruppen bland personalen. Metod: studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar inom tidsintervallet 2003-2009, sökta i databaserna PubMed, PsyhInfo, ELIN@lund samt Cinahl. En deduktiv analysmetod användes utifrån Suzie Kim’s domäner Patient, Patient-Sjuksköterska och Yrkesutövning. Resultat: Personer med ett intravenöst drogmissbruk hade ofta en utsatt hälsa och ett riskfyllt beteende. Patienten upplevde ibland sjukvården som svårtillgänglig och dåligt anpassad efter deras behov. Patient - Sjuksköterska relationen tycktes fungera bäst då omvårdnaden genomfördes på specialanpassade institutioner. Sjuksköterskans yrkesutövning fyllde en viktig preventivroll vad gällde att bevara och främja IDUs hälsa. Slutsats: utbildning och information om drogmissbruk kan bidra till bättre attityder och mindre fördomar i omvårdnaden av patienter med IDU. En empirisk studie kring IDUs upplevelse av den svenska omvårdnaden och dess miljö hade kunnat bidra till en större förståelse för patientgruppen. / Aim:Was to highlight factors influencing the care of patients with an intravenous drug abuse, from the perspective of Suzie Kims nursing theories. Background: Nurses often have lack of knowledge about drug abuse and how to handle the care of these patients. This can lead to fear among the staff when in care of them, which can create an encounter with less good quality. A prejudge mental attitude among the staff is sometime evident. Method: A literature overview, based on eight scientific rapports/articles made during 2003-2009. These were found by searching databases such as PubMed, PsyhInfo, ELIN@lund and Cinahl. A deductive analysis method was used using Kim (2000) nursing theories; the domain of the client, client – nurse domain and the practice domain of nursing. Result: Injection drug users (IDU) often have an exposed health issue, dominated by a risky behavior. These patients are often facing difficulties in reaching healthcare, and that the care is badly suites for their specific needs. The client – nurse relation is found to be the most effective when provided in specialized facilities. The practice of nursing fulfills an important prevention role in the care and substation of IDU´s health. Conclusion: Education and information about drug abuse seems to provide better and less prejudice attitudes among the staff. A Swedish empiric study about IDU´s experience of health care and its environment would provide an improved understanding for this patient group.

The purpose of this qualitative research study is to examine if and how the teachers from a multicultural International School work with intercultural pedagogy. The school in question isprofiled and consists of both Swedish- and English classes. The study examines if and how the teachers related to the great variety of cultures and created opportunities for integration between the students and handling with values at school. It is important to be aware as a teacher to be able to take an active part in working towards a school that gives possibilities for different cultures to meet. If this is neglected, it may increase the risk of problems and cultural clashes between the students. The questions in issue used for this study are: How do the teachers work with the great variety of cultures in the school? Does an active cultural meeting take place between the different cultures and ethnicities in the different classes in order to make a social/democratic/equal place of meeting that the school should represent? How do they work with the central values at Narsby International School? The method used for this study was partly structured interviews that consist of an interview guide as a base in order to be able to get near the reason for this study and the questions at issue. Two teachers from the Swedish classes and two teachers from the English classes participated in the interviews. The goal was to bring out their thoughts around integration and the values at the school. The results showed that the teachers had different approaches concerning what to procure for their students. They had different views on the idea of integration and how to use it the school environment and how to handle the diversity in school based on cultural. Another interesting result was that the school according to three of the teachers had encountered problems and groupings between the students and also the staffing because of the profile. The society usually believes that the segregation only can be found among immigrant- and Swedish groups with different cultures. This study shows how segregation and groupings can also appear between two different groups of immigrant backgrounds on a multicultural school, which is often neglected.

The aim of our study is to explore social workers view on the importance of clothing. We want to know how and if social worker reflects on the importance of their clothing and how it may affect their clients. Dresses social workers differently due to different work situations? Play client`s clothes any role in the social welfare officers? Can client`s clothing affect the assessment of their problem? The study is based on a qualitative method. The data consists of two focus group interviews with four social workers in each group, containing three women and one man in each focusgroup, with a total of eight informants. The results of our study indicate that the clothes are important in meeting with clients and especially as to help create a relationship with the client. The result also indicate that client`s clothing acts as a marker for the clients health.

Nätverksarbete har växts sig allt starkare under de senaste trettio åren i Sverige. Arbetet syftar till att se individen i sin helhet. Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare och klienter vid barn- och ungdomsenheten i en specifik kommun upplever deltagande i nätverksmöten. Syftet är även att undersöka vilka positiva och negativa aspekter gällande nätverksmöten som socialsekreterare samt klienter lyfter fram. Metoden som använts för att besvara syftet är kvalitativ. Tre socialsekretare och tre klienter har intervjuats på socialtjänsten i den specifika kommunen. Ett frivillighets- samt ett bekvämlighetsurval har använts. Resultatet visar att ingen av respondenterna i nuläget är helt nöjda med nätverksmöten som arbetsform. De har olika förslag på vad som saknas och vad som kan förbättras. Exempelvis önskar en klient mer tjänstemannamöten och en socialsekreterare eftersöker större möjlighet till analys av alternativa möjligheter till hjälp och förbättring av klientens nuvarande situation. Slutsatsen som dras i studien är att tjänstemannamöten är att föredra för att försöka få så goda resultat som möjligt. / Networking has grown steadily stronger during the last thirty years in Sweden. The work aims to see the individual as a whole. The purpose of this study is to examine how social workers and clients in child and adolescent unit in a specific municipality experiencing participation in network meetings. It also aims to explore the positive and negative aspects concerning the network meetings as social workers and clients highlight. The method used to answer the purpose is qualitative. Three social secretary and three clients were interviewed on social services in the specific municipality. An optional equality and a convenience sample were used. The results show that currently none of the respondents are fully satisfied with network meetings as the method. They have different suggestions on what's missing and what could be improved. For example, a client wishes more official meetings and a social worker looking for more opportunity for analysis of alternative sources of help and improvement of the client's current situation. The conclusion reached in this study is that official meetings are preferable to try to get as good results as possible.

Syfte: Att undersöka vad sjuksköterskor som arbetar inom kriminalvården har för tankar och upplevelser av att arbeta på ett häkte samt hur det känns att möta de intagna. Urval: Fem sjuksköterskor som arbetar på ett häkte i Sverige med minst 6 månaders erfarenhet. Metod: Deskriptiv kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Kvalitativ innehålls analys användes för analys av data. Resultat: Det framkom att sjuksköterskor som arbetar inom kriminalvården upplever sitt arbete som stimulerande och spännande. De upplever att mötet med de intagna går bra och oftast möts sjuksköterskorna av ett gott bemötande. En del av arbetet anser sjuksköterskorna vara påfrestande och ansvarskrävande då de bland annat har ansvar över suicidbedömningar av de intagna. Informanterna upplevde att arbetet kunde vara emotionellt påfrestande men att de ändå kunde hålla ett professionellt förhållningssätt. Slutsats: Sjuksköterskorna som ingår i denna studie anser att arbetet inom kriminalvården är ett givande arbete med varierande arbetsuppgifter och stor variation vad gäller de intagna. / Aim: To examine what thoughts and experiences nurses have that works in a correctional institution and have it feels to meet the inmates. Sample: Five nurses who work in a correctional institution with at least six months experience. Method: Descriptive qualitative study using semi-structured interviews were conducted. Qualitative content analysis was used for data analysis. Results: It was found that nurses working in a correctional institution find their work as stimulating and exciting. They feel that the meeting and the refutation with the inmates often is a good experience. Some of the work the nurses considered to be stressful and demanding accountability when they have particular responsibility for suicide assessments of the inmates. The informants felt that the work could be emotionally stressful, but they still could maintain a professional approach. Conclusion: The nurses in this study think that working as a nurse in the correctional institution is a rewarding job with varied tasks and great variation in the inmates.

Bakgrund: När en akutsituation uppstår och en person blir medvetandesänkt sker mötet oftast tillsammans med närstående. Sjukhusmiljön för närstående kan upplevas skrämmande och obehaglig. Situationen för närstående kan bli energikrävande och mötet med sjuksköterskan blir centralt. Syfte: Syftet var att beskriva vad närstående till en medvetandesänkt person i en akutsituation önskade i mötet med sjuksköterskan. Metod: En litteraturstudie baserad på 17 kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Artiklarna lästes noggrant igenom och granskades utifrån Röda Korsets Högskola granskningsmall. Resultat: Resultatet analyserades och sammanställdes utifrån innehållet och tre kategorier bildades: Information. Närstående önskade få skriftlig, muntlig och kontinuerlig information från sjuksköterskan för att delaktighet skulle uppfyllas. Stöd. Närstående önskade stöd av sjuksköterskan för att finna styrka och mod att hantera akutsituationen. Förtroende. Närstående eftertraktade ett möte med sjuksköterskan som innebar närvaro, visat intresse samt någon som lyssnade. Slutsats: Sjuksköterskan måste utveckla sin förmåga att göra alla möten positiva för närstående. Närståendes önskemål i vården måste uppfyllas och göras till ett naturligt inslag i omvårdnaden runtomkring patienten. / Background: When an emergency arises and a person consciousness becomes reduced the initial meeting will often be with the patients relatives. The hospital environment can seem hostile and frightening and the situation can be energy-consuming for the relatives and the meeting with the nurse then becomes central. Aim: The aim of this study was to describe what the relatives of a person with a reduced consciousness wanted from the meeting with the nurse in an emergency. Method: A literature review based on 17 qualitative scientific articles was performed. The articles were studied carefully and the reviews were made in accordance with Röda-Korsets-Högskola-granskningsmall. Result: The different wants of the relatives became clear and could be categorized: Information. Relatives wanted continuous information, both written and spoken, from the nurse in order to establish involvement. Support. Relatives wanted support from the nurse in order to find strength and courage to deal with emergency-situation. Trustworthiness. Relatives wished from the meeting with the nurse that gave them presence, an interest shown and someone who listened. Conclusion: The nurse must develop their ability at making every interaction positive for relatives. The wants of relatives must be fulfilled and be made a natural element in patient care.

<p> </p><p><strong>BAKGRUND: </strong>I dagens mångkulturella samhälle kan sjuksköterskor ofta vårda patienter som kommer från andra länder och kulturer. Det kan ofta innebära en rad olika svårigheter som sjuksköterskan måste hantera för att kunna ge patienterna god vård. <strong>SYFTE: </strong>Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka och beskriva de faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevelser i vården av patienter från andra länder. <strong>METOD: </strong>Föreliggande studie är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats i enlighet med Friberg (2006). Artiklarna söktes i databasen Cinahl och analyserades sedan enligt Friberg (2006). Likheter och skillnader i artiklarnas resultat utgör grunden för de olika kategorierna i föreliggande studies resultat. <strong>RESULTAT: </strong>I resultatet delades faktorerna upp i två stora kategorier: Kommunikativa faktorer och kunskapsfaktorer. Studien visade att kommunikationen var en faktor som hade stor påverkan på sjuksköterskan i vården av patienter från andra länder. Vidare visade studien att även sjuksköterskors kunskapsbrist om andra kulturer och religioner var en faktor som påverkade vården. Patienternas bristande kunskaper om hälso- och sjukvårdens uppbyggnad framkom också som en påverkande faktor. <strong>DISKUSSION: </strong>Sjuksköterskors bristande kunskaper om de faktorer som kan påverka vården av patienter från andra länder påverkade sjuksköterskors arbete med dessa patienter. För att minska antalet faktorer som kan påverka vården bör sjuksköterskorna försöka skaffa sig nya kunskaper och omvärdera sina gamla.</p><p> </p>

Zu ihrer diesjährigen ordentlichen Mitgliederversammlung kam die Gesellschaft der Freunde und Förderer der SLUB e. V. in der Gläsernen Manufaktur von Volkswagen zusammen.