Bakgrunden till denna studie bygger på ett tidigare projekt som genomfördes 2011, då en installation bestående av två interaktiva träd uppfördes på Barn- och ungdomssjukhuset (BUS) i Lund. Träden blev ett verktyg, en lösning, för att synliggöra och visualisera personliga berättelser mellan människor och används idag frekvent av anhöriga och besökare. Denna studie ämnade undersöka hur anhörigas och besökares behov av att kommunicera och visualisera sina tankar och berättelser kan tillfredsställas på bästa sätt, både analogt och digitalt.Tidigare forskning om visuella verktygslådor, kommunikation och interaktion online, attityder kring datateknologier och självutlämnande berättelser samt om informationsutbyte och anonymitet valdes ut. Tre huvudsakliga för studien intressanta teoriområden studerades; användarupplevelse, kognitiv absorbering och visualisering. De metoder som användes för datainsamlingen inom studien var förberedande fokuspunkter, fältanteckningar, iakttagelse av rörelser i miljön, samt två steg av kontextuella undersökningar, varav det första steget kompletterades med en egenutformad visuell kortmetod. Stor etisk hänsyn har tagits genom hela studien för att respektera den svåra situation som många av de anhöriga och besökare som befinner sig på BUS i Lund.Resultatet bekräftar att det finns ett starkt behov av att dela med sig och ta del av andras tankar och berättelser på BUS i Lund, men även att behoven skiljer sig mycket och kräver olika lösningar. Somliga respondenter vill ha en lösning där man kan söka upp, skapa kontakt och upprätta relationer med människor i liknande situation och som är nåbar överallt ifrån. Majoriteten av respondenterna vittnar även om ett stort behov av en platsbaserad lösning, vilken ses som en viktig aktivitet och upplevelse, där visualisering av ord och bild blir till en interaktiv utställning där anhöriga, besökare, men även patienter, kan delta. / This study is based on a previous project, carried out in 2011, when two interactive trees were put up at the Children’s hospital (BUS) in Lund. The trees became a solution for people to visualize their personal stories, and they are still used frequently today by relatives and visitors. This study intended to examine how to best support the needs of relatives and visitors for sharing and visualizing their thoughts and stories, for both analog and digital solutions.Previous research was studied, about visual tool boxes, communication and interaction online, attitudes towards computer technologies and self-revealing stories, as well as about information exchange, and anonymity. Three main research theory areas were reviewed; user experience, cognitive absorption and visualization. The methods used for data collection were exploratory focus points, field notes, and observation of the movements in the environment, as well as two stages of contextual studies, of which the first was complemented by a self-designed visual card method. Considerable ethical consideration was observed throughout the study, as a mark of respect for the difficult situation that many of the relatives and visitors find themselves in.The results confirm that there is a great need to share and learn from others' thoughts and stories at BUS in Lund, but also that needs vary greatly and require different solutions. Some respondents want a solution where you can look up, create contact and establish relationships with people in similar situations. They want a solution that is reachable from everywhere. The majority of respondents also indicate a need for a solution with a physical location, which is seen as an important activity and experience, where the visualization of words and images becomes an interactive exhibition in which relatives and visitors, but also patients can participate.

Bakgrund: Cancer är den största dödsorsaken för individer under 80 år i världen. År 2018 vårdades cirka 40 miljoner individer med palliativ vård, därför är det viktigt att sjuksköterskor har vetskap kring vad en god palliativ vård innebär. Cancer har både fysisk och psykisk påverkan på individernas liv vilket kan orsaka ett lidande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva yngre vuxna individers upplevelser av att leva och vårdas med en obotlig cancersjukdom. Metod: Metoden var en kvalitativ innehållsanalys där datainsamlingen gjordes genom fyra narrativa berättelser i självbiografier. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman samt elva subteman. Människor i omgivningen hade en stor betydelse för individerna då de utgjorde ett stöd. Sjukdomen medförde fysisk påverkan genom biverkningar, symtom och en förändrad självbild medan psykisk påverkan kunde innefatta stark emotionell påverkan och existentiella tankar. Slutsats: Livet vändes upp och ner vid cancerbeskedet och individerna var tvungna att börja identifiera sig med sjukdomen. Cancer bidrog till lidande men genom acceptans kunde välbefinnande trots sjukdom uppnås. Det var viktigt att vårdgivare kunde bemöta unika tankar och behov för att skapa möjlighet till en god relation. / Background: Cancer is the leading cause of death for individuals under 80 in the world. In 2018 about 40 million individuals were in need of palliative care, therefore it`s important that nurses have knowledge of what good palliative care means. Cancer has both physical and mental impact on individuals’ lives, which can cause suffering. Aim: The aim of the study is to describe younger adults’ experiences of living and being cared for with terminal cancer. Method: The method was a qualitative content analysis in which data collection was done through four narrative stories in autobiographies. Results: The results were presented in four themes and eleven sub-themes. People in the surroundings were of great importance to the individuals as they provided support. The illness led to physical impact through side effects, symptoms and a changed self-image, while psychological impact could include strong emotional impact and existential thoughts. Conclusion: Life was turned upside down by the cancer diagnosis and the individuals hadto start identifying themselves with the disease. Cancer contributed to suffering but through acceptance, well-being despite disease could be achieved. It was important for caregivers to respond to unique thoughts and needs to create opportunities for a good relationship.

In today’s digitalised society we spend a lot of time indoors, kids included, and not as much time outdoors in nature. Thoughts that might appear because of this include what children’s relation to nature looks like and what we as teachers can do to improve this relation. The purpose of this study is therefore to contribute with knowledge about teachers’ thoughts and use of outdoor education, and how they view pupils’ relation to nature based on their outdoor education. The method used in this study was to conduct interviews with five different teachers about their work with outdoor education, along with their thoughts and views on it. A thematic analysis was used to extract different themes from the teachers’ interview answers. This analysis resulted in six different themes covering teachers’ thoughts and outdoor education. The results show that outdoor education often consists of group-based activities with a focus on practical work where many senses are activated and stimulated. According to the teachers, the way that they work with outdoor education also contributes to a more positive relation between pupils and nature, by improving their interest, but also by giving a better understanding of the interaction between humans, animals and plants, as well as our connection to them. Based on these findings, it is important that teachers try to use more of this kind of outdoor education to help develop and improve the pupils’ relation to nature, while ensuring a productive and healthy environment. / I dagens digitaliserade samhälle spenderar vi mycket av vår tid inomhus, även barnen, och inte lika mycket tid ute i naturen. Tankar som kan komma upp på grund av detta är hur barns relation till naturen ser ut och vad vi som lärare kan göra för att stärka denna relation. Syftet med denna studie är därför att bidra med kunskaper kring lärares tankar och användande av utomhusundervisning samt hur de ser på elevers relation till naturen utifrån sin utomhusundervisning. Metoden som användes för studien var intervjuer med fem olika lärare kring deras arbete med utomhusundervisning och deras tankar och syn kring det. Intervjuerna transkriberades och en tematisk analys användes för att ta fram olika teman i lärarnas intervjusvar. Denna analys resulterade i sex olika teman kring lärares tankar och utomhusundervisning. Resultaten visade att utomhusundervisning oftast innebär arbete i grupp med fokus på ett praktiskt arbetssätt där många sinnen aktiveras och stimuleras. Detta sätt som lärare arbetar med utomhusundervisning på bidrar, enligt lärarna, även till positivare relationer mellan elever och naturen genom ökat intresse samt förståelse och känsla för samspelet som finns mellan människor, djur och växter. Utifrån det som framkommit ur denna studie är det viktigt för elevers relation till naturen att lärare försöker att använda sig mer av utomhusundervisning, med förutsättning att de jobbar på det sätt som beskrivs.

This paper aims to provide insight into the risk factors contributing to suicidal ideation and behavior among adolescents. First, the author overviews the extant academic literature on the subject. She highlights the persistently high incidence of suicide among young people in the Czech Republic and briefly defines the stages of adolescence as well as the particular forms and methods of suicidal behavior. Subsequently, the author discusses in detail individual aspects of demographics, clinical data, familial environments and interpersonal relationships that the academic literature associates with an increased risk of suicidality among adolescents. Concluding the overview, the author sets the topic of suicide into the context of a children's crisis helpline. The author goes on to present an empirical analysis of reports documenting suicidal calls made to a children's crisis helpline. She uses both qualitative and quantitative methods to identify particular life circumstances that may contribute to the development of suicidal ideation and/or behavior, paying attention to distinct aspects of suicidality and to gender differences. As part of her analysis, the author critically evaluates the benefits and pitfalls associated with the use of data obtained from an anonymous crisis helpline.

In light of the growing concern about the psychological impact of computer, console and handheld electronic games (digital games), this research explores the thoughts and thinking strategies of game players (gamers) during gameplay. It attempts to achieve this goal by means of using a form of verbal analysis based on the 'think out loud' method of Protocol Analysis. The recordings of gamers engaged in the 'think out loud' exercise during gameplay at a gaming networking session were transcribed and analyzed. These gamers participated in two different genres of games. The fist was a First-Person Shooter (FPS) and the second a Real Time Strategy (RTS). The content of the different transcripts were categorized using cognitive models and theories. From this process a nine category classification framework was developed. By dividing identified thought segments into these different categories, a quantitative frequency analysis was possible. This supplemented the overall qualitative exploration of gamers’ thoughts and thinking strategies. The results of this study indicate that different genres of games stimulate different concentrations of different types of thoughts. Overall these concentrations numerically classify gaming as an activity in terms of perception, cognition, emotion, and self immersion. It also indicated that each genre has its own unique influence and that each player is uniquely engaged. Besides providing insight into gamers’ thoughts and thinking strategies, this study also provides evidence that an adapted form of verbal analysis is suitable in exploring a visually absorbing activity such as gaming. / Dissertation (MA)--University of Pretoria, 2006. / Psychology / unrestricted

Folksägner, historier och sagor har länge gett olika djur mänskliga attribut och gestaltat djuren på ett människoliknande sätt. Vargen är inget undantag och återges allt som oftast på ett negativt sätt. Kan dessa erfarenheter av vargen från sagornas värld drabba hur elever tänker om vargen och dess roll i ett ekosystem och samspelet med andra organismer? Undersökningens syfte är att belysa elevers tankar attityder om vargen samt hur de placerar in dess roll i ett ekosystem med ett jämförande förhållningssätt mellan elever från stadsmiljö och landsbygdsmiljö. En reviderad klinisk intervjumetod i grupp har använts för att uppnå syftet med studien. Totalt har 18 elever deltagit, varav fem från landsbygden och 12 elever från stadsmiljö. Undersökningen visar att eleverna från stadsmiljö har en negativ attityd till vargen, vilket skiljer sig från eleverna från landsbygden som har en positiv alternativt neutral attityd till varg. Eleverna från de båda geografiskt skilda områdena beskriver vargens roll i ett ekosystem ur ett antropocentriskt och teleologiskt synsätt i ungefär lika stor utsträckning. / For many years folklore, stories and fairy tales have been giving animals human attributes and elaborated the animals in a human-like way. The wolf is no exception and is often reproduced in a negative way. Can these experiences of the wolf from the selection of fairy tales affect how pupils think about the wolf and its role in an ecosystem? And furthermore, can it affect how the pupils understand how the wolf interacts with other organisms? With a comparative approach between pupils from urban and rural environments, the purpose of the study is to elucidate thoughts and attitudes toward the wolf and to emphasize how pupils place the wolf and its role in an ecosystem. A revised clinical group interview method has been used to achieve the purpose of the study. In total, 18 pupils participated, five of them from the countryside and 12 pupils from a city. The survey shows that pupils from the urban environment have a negative attitude toward the wolf, which differs from the pupils from rural areas, who have a positive, alternatively neutral attitude towards the wolf. The pupils from both urban and rural environments describe the role of the wolf in an ecosystem in an anthropocentric and teleological approach to an approximately equal extent.

Suicid och suicidförsök är ett folkhälsoproblem världen över och bara i Sverige tar ca 1500 människor sitt liv varje år, vilket blir ca fyra per dag. Suicidförsök är vanligare bland kvinnor, däremot fullföljer män oftare sin suicid. Att omhänderta en person med suicidnära tankar är bland det svåraste, mest emotionella och påfrestande arbetsuppgifterna som sjuksköterskan prehospitalt kan ställas inför. Personer med suicidnära tankar har ofta svårt att känna förtroende för andra människor och de har många negativa tankar om livet. Sjuksköterskan bör alltid sträva efter att förstå patientens livssituation samtidigt som de gör allt för att förhindra att patienten tar sitt liv. För att mötet med patienten ska bli så bra som möjligt krävs att sjuksköterskan fortlöpande ökar sin kompetens, bearbetar sina attityder och får den kunskap som behövs för att bemöta mångfalden i den problematik som omhändertagandet av personer med suicidnära tankar innebär.    Syftet var att belysa sjuksköterskornas upplevelser vid omhändertagandet av patienter med suicidnära tankar prehospitalt.    En kvalitativ ansats valdes med intervjuer som datainsamlingsmetod för att fånga sjuksköterskans upplevelser. Elva sjuksköterskor inom ambulanssjukvården intervjuades. Materialet spelades in med hjälp av en diktafon och transkriberades sedan av författarna. Analys av det insamlade intervjumaterialet gjordes genom en manifest, kvalitativ innehållsanalys.    I resultatet framkom fyra huvudkategorier: Beredskap för uppdraget, Det som skapar förutsättningarna, Mötet i en utsatt situation och Emotionella utmaningar – att gå vidare. Resultatet visade att sjuksköterskan inför uppdraget med en suicidnära patient inte förberedde sig på något speciellt sätt mer än att de diskuterade olika scenarion med sin kollega. Att sjuksköterskan var verbalt rustad och kände sig bekväm i sig själv som person, skapade goda förutsättningar för ett bra möte med patienten. Flera sjuksköterskor upplevde att de inte hade tillräcklig utbildning inom psykiatri, utan de arbetade utifrån sina egna och kollegans tidigare erfarenheter. Sjuksköterskorna upplevde att en stor del av omhändertagandet inte bara handlade om patienten utan även om dess närstående. Att omhänderta patienter med suicidnära tankar kunde väcka många starka känslor som kunde påverka sjuksköterskan negativt och vissa beskrev att de minns vissa uppdrag lång tid efter händelsen. Sjuksköterskorna uppgav att de inte var i behov av något stöd mer än att prata med sina kollegor efter en händelse.    Författarnas slutsats var att det fanns ett behov, för sjuksköterskan inom ambulanssjukvården, av kompletterande och återkommande utbildning i psykiatri som en viktig förutsättning för att bedriva patientsäker vård och omvårdnad i olika situationer. Kvaliteten och säkerheten inom vården minskade då sjuksköterskan själv upplevde en brist på kunskap inom detta område. / Suicide and suicide attempts are a public health problem all over the world. In Sweden 1500 people take their lives every year, which will be about four per day. Suicide attempts are more common among women. Men, however are more often succeed with their suicide. One of most challenging, most emotional and stressful tasks that the prehospital nurse can face, is to take care of a person with suicidal thoughts. Persons with suicidal thoughts often find it difficult to trust in other people and also have negative attitude towards life itself. A nurse should always strive to understand the patient's situation in life while doing what is possible to prevent the patient from committing suicide. In order for the patient meeting to be as successful as possible, the nurse need constantly to increase their skills, develop their attitudes and gain the required knowledge to deal with diversity that involves the treatment of people with suicidal thoughts.   The aim was to illuminate the nurses' experiences in the prehospital treatment, of patients with suicidal thoughts.   A qualitative approach was chosen to capture the nurse's experiences. Eleven nurses in the ambulance healthcare were interviewed. The interviews were recorded using a dictaphone, and then were transcribed verbatim. The analysis was carried out by a manifest, qualitative content analysis.   Four main categories emerged: Preparedness for the assignment, What creates the conditions, The meeting in an exposed situation and Emotional challenges - to move forward. The results demonstrate that the nurses did not prepare specifically before meeting a suicidal patient, other than discussed different possible scenarios with their colleague. To create optimal conditions for a good meeting with a patient, the nurse was well-prepared verbally, and felt confident. Several nurses experienced lack of adequate education in psychiatry and based their work on their own and colleagues' previous experiences. Nurses found that a great deal of care was not just about the patient but also of his or her relatives. To take care of patients with suicidal thoughts may cause many strong feelings that can negatively affect the nurse and some nurses described that they remember some of these assignments long after the event. Nurses stated that they were not in need of mental support, more than talking to their colleagues after an assignment.   The authors conclusion was that there is a need, for nurses in the ambulance care, supplementary and recurrent training in psychiatry as an important prerequisite for a patientsafe and nursing care in different situations. Quality and safety in healthcare decreased when the nurse experienced a lack of knowledge in this area.

No description available.

The purpose of this study was to investigate the relationship between racial identity development and career thoughts for Black seniors at an urban high school. The available population was 557 Black senior students at a high school in Orange County, Florida. With respect to this population, socioeconomic status, influences on career interest, parental level of education, parental occupations, post-secondary intentions, and plans to take the SAT or ACT were some of the specific demographic variables that were analyzed. Results from a variety of simple regression analyses revealed significant positive relationships between Black seniors' perceptions of their racial identity development and their career thoughts. By way of simple regression analysis, the five variables (domains) of the Black Racial Identity Attitude Scale were analyzed in relation to the three variables (domains) of the Career Thoughts Inventory and demographic variables. With the exception of the internalization stage of Black racial identity development, statistically significant relationships were found between each of the stages of Black racial identity development (preencounter, encounter, and immersion /emersion) and the measures of the Career Thoughts Inventory (decision making confusion, external conflict, commitment anxiety). Results of the data suggest that individuals in the preencounter, encounter, and immersion /emersion stages of Black racial identity development will have moderate to high scores with respect to decision making confusion, external conflict, commitment anxiety, and negative career thoughts overall. In other words, the less developed one's racial identity, the greater the likelihood of a higher degree of negative thoughts about career and career choice. As well, the results, for the most part, supported the proposed hypotheses. This initial investigation should be replicated using a large sample size and other statistical analyses in order to ascertain more and in order to more accurately determine the nature of the relationship between racial identity development and career development for Blacks.

Inledning: Depression är ett globalt folkhälsoproblem som drabbar människor i alla åldrar oavsett kön. En tredjedel av alla patienter diagnostiserade med depression blir inte hjälpta av dagens behandlingsmetoder och i synnerhet läkemedel. Denna grupp av individer klassificeras som behandlingsresistenta. För individer som lever med behandlingsresistent depression (TRD) är situationen allvarlig. Suicidala tankar (SI) och beteenden är vanligt förekommande och ökar i takt med svårighetsgraden av depressionen. Upptäckten av ketamins snabba effekter mot depression under 2000-talet har givit nytt ljus åt forskningen och mycket forskning görs på området som indikerar på positiva effekter mot TRD och de suicidala benägenheterna. Ketamin är dock ett problematiskt läkemedel med svåra biverkningar som gör situationen mer komplex. Syfte: Syftet med detta litteraturarbete var att undersöka effekterna av intravenöst (iv) ketamin mot TRD och i synnerhet dess antisuicidala effekter. Metod: Fem kliniska studier har analyserats. Två databassökningar gjordes via databasen PubMed med sökorden ”TRD suicidal ideation ketamine infusion treatment” och ” treatment resistant depression ketamine suicidal cognition”. Inkluderade artiklar valdes utifrån fastställda inklusions- och exklusionskriterier. Resultat: Överlag påvisas ett positivt resultat av ketamins antisuicidala effekter vid TRD. Fyra av fem studier visade signifikanta resultat av en singeldos ketamin jämfört med placebo och en studie kunde visa positiva effekter av upprepade infusioner. Medan en studies resultat varken kunde påvisa positiva effekter på kort eller lång sikt. Diskussion: Sammanfattningsvis indikerar resultatet av inkluderade studier på att ketamin i viss grad har positiva effekter på SI vid TRD och att iv ketamin har potential som läkemedel för denna patientgrupp. Dock krävs det mer forskning kring effektens hållbarhet, långtidseffekter, biverkningar och beroenderisken av ketamin. Idag används ketamin i form av det intranasala läkemedlet Spravato mot svår depression, detta med försiktighet på grund av de allvarliga biverkningar som kan följa och dess okända långtidseffekter. / Introduction: Depression is a global public health problem that affects people of all ages regardless of gender. One third of all patients diagnosed with depression are not helped by today's treatment methods. This group of individuals is classified as the treatment resistant. For individuals living with treatment-resistant depression (TRD), the situation is dire. Suicidal thoughts (SI) and behaviors are common and increase with the severity of the depression. The discovery of ketamine's rapid effects against depression in the 21st century has given new light to research and much research are being done in the area that indicates positive effects against TRD and the suicidal tendencies. However, ketamine is a problematic drug with severe side effects that make the situation more complex. Aim: The aim of this review was to investigate the effects of intravenous (iv) ketamine against TRD and in particular its anti-suicidal effects. Method: Five clinical studies have been analyzed. Two database searches were made via the PubMed database with the keywords "TRD suicidal ideation ketamine infusion treatment" and "treatment resistant depression ketamine suicidal cognition". Included articles were selected based on established inclusion and exclusion criteria. Results: Overall, a positive result of ketamine's anti-suicidal effects in TRD is demonstrated. Four out of five studies showed significant results of a single dose of ketamine compared to placebo and one study was able to show positive effects of repeated infusions. While the results of one study could not demonstrate positive effects in the short or long term. Discussion: In summary, the results of included studies indicate that ketamine has, to some extent, positive effects on SI in TRD and that iv ketamine has potential as a drug for this patient group. However, more research is needed concerningdurability of the effect, long-term effects, side effects and the risk of addiction to ketamine. Today, ketamine is used in the form of the intranasal drug Spravato against severe depression, this with caution because of the serious side effects that can follow and its unknown long-term effects.