<p>Genom åren har debatten om hur män och kvinnor framställs och porträtteras i media handlat om vilka signaler dessa sänder ut till samhället, med tyngdpunkten på negativa aspekter kring hur framförallt bilden av kvinnan framhålls.</p><p>I denna uppsats ges ett försök till att undersöka och granska hur föreställningar om genus uttrycks och produceras i text och i bild i livsstilsmagasinen Cosmopolitan och FHM. Cosmopolitan är ett medium som vänder sig till unga kvinnor i åldrarna 20-30 år medan FHM vänder sig till män i åldrarna 18-35.</p><p>För att kunna identifiera den producerade bilden av genus, vad som är specifikt manligt respektive kvinnligt utgår uppsatsen från en teoretisk ram som behandlar maskulinitet och femininitet, identifikation, mediernas makt och stereotyper, samt genus i media. Som inspirationskälla står medieforskaren Anja Hirdman och hennes verk Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt.</p><p>Uppsatsens genomförande vilar på en kvalitativ undersökning i form av en retorisk textanalys och en bildanalys. Som exempel står 20 artiklar som är hämtade från fyra olika utgåvor från respektive livsstilsmagasin under år 2006, där artiklar som på något sätt behandlar sexualitet och relationer har analyserats.</p><p>Med utgångspunkt från det insamlade materialet, kopplat till den teoretiska ramen, har således vissa tendenser kunnat identifieras som visar på att det finns tydliga skillnader, men också likheter mellan livsstilsmagasinen. I Cosmopolitan konstrueras bilden av kvinnlighet utifrån ett manligt godkännande då hon i text och bild tenderar att visas upp i och skrivas om i förhållande till mannen. Den komplexa konstruktionen av femininitet i Cosmopolitan framhålls ytterligare av ett instruerande och uppmanande tilltal där kvinnlighet är något som läsaren måste lära sig. I FHM konstrueras istället kvinnan som en symbol för sex, då hon först genom en manlig bekräftelse känner sig feminin. Vidare skapas maskulinitet i FHM i förhållande till den bild som målas upp av den kvinnlighet som presenteras i text och bild samt genom avsaknaden av manliga kroppar. I Cosmopolitan är det istället bilden av mannen som den romantiske drömprinsen som avgudar och älskar sin kvinna som gör sig synlig.</p>

<p>Vi har i detta arbete undersökt och analyserat hur den stereotypiske läraren representeras i de fyra svenska filmerna: <em>Hets</em> (1944), <em>Ole dole doff</em>, (1968), <em>Lust och fägring stor</em> (1995) och <em>Vikarien</em> (2006). Senare har vi genomfört en jämförande analys med hur den stereotypiske läraren representeras i tre fackliga tidskrifter ifrån samma tid: <em>Svensk Lärartidning</em>, <em>Svensk</em> <em>Skoltidning</em> och <em>Skolvärlden</em>. I vår jämförande analys fann vi stora likheter, exempelvis mellan diskursen om bristande resurser i skolan samt elevdemokrati. Vidare fann vi också skillnader, exempelvis presenterade en av filmerna en karaktär som tidsenligt inte stämde överens med hur den svenska skolan under den aktuella tiden såg på lärande, samt hur en lärare skall vara. Vår önskan är att lärare och lärarstudenter skall kunna använda denna analys för att ifrågasätta samt fundera kring sin egen lärarroll, och se likheter och skillnader i hur den idealiska läraren representeras dels inom filmens värld samt inom de fackliga tidskrifter som existerar inom skolvärlden.</p> / <p>We have in this study examined and analyzed how the stereotypical teacher is represented in the four Swedish movies: <em>Torment </em>(1944)<em>, Ole dole doff </em>(1968), <em>All Things Fair </em>(1995) and <em>The Substitute </em>(2006). Then a comparative analysis was made, of how the stereotypical teacher is presented in three union trade journals from the same period of time: <em>Svensk Lärartidning</em>, <em>Svensk Skoltidning </em>and <em>Skolvärlden</em>. We found large similarities in our comparative analysis. For example, the discussion regarding the lack of resources in school, and also student democracy was analyzed. We also found differences, for example one of the movies presented a character not contemporary with the Swedish school regarding the concept of learning and how a teacher should be like. Our aim with this study is that teachers and student teachers will use this analysis to question and pounder upon their own roles as teachers’, and to se similarities and differences in how the ideal teacher is represented in movies and in union trade journals connected to the school world.</p>

<p>I Norrköpings lokala dagstidningar Folkbladet och Norrköpings tidningar har det under en period pågått en debatt kring förorten Hageby. Debatten har skapats av Folkpartiets medlemmar som hävdat att Hageby är på väg mot samma riktning som de franska förorterna. Med detta syftas det på händelsen då franska ungdomar från förorterna gjorde revolt och startade kravaller runt om i landet. Detta utspel har skapat en stor debatt i tidningarna. Hagbyborna och företrädare för Hageby så som föreningen Ditt Nya Hageby rasat mot uttalandet. I detta arbete ska jag med hjälp av diskursanalys analysera innehållet i två lokala Norrköpings tidningar för att se hur bilden av Hageby framställs. Genom att analysera materialet vill jag försöka få en bild av utfallet i debatten. Jag vill även knyta an den rådande diskursen om Hageby till en mer övergripande nationell nivå, genom att sammankoppla med den forskningen som redan finns i dag.</p>

<p>The purpose of the study is to examine weather the South African print media do pictures crime reporting objective. The aim is also to bring fourth if crime reporting is visualized differently in regional newspapers compared to newspapers in metropolitan areas. Two different qualitative methods have been used; in-depth interviews with South African journalists and text analyses of some of their published articles. Theories as the social responsibility ideology and ethical codes, along with theories about crime in the media context are used in the study.</p><p>The interviews show professional journalists struggling with the task to give a truthful picture of the crime situation in the country. However, crime reporting in South Africa is still covering crime committed against white people in the rich areas, even though crimes against black people in the townships are more commonly reported on to the police. The high amount of violent crime makes the approach quite sensationalistic, because of the high level of news value. The interviewed journalists’ narrative style is corresponding their expressed way of mediate crime and some tend to be more sensational in their style than others. The relationship between the media and the South African police is considered as quite bad. Especially journalists are affected a small city, because of personal relationships tend to influence the professional behaviour. This is a serious problem and it does affect how the journalists are reporting on crime.</p>

Vi har i detta arbete undersökt och analyserat hur den stereotypiske läraren representeras i de fyra svenska filmerna: Hets (1944), Ole dole doff, (1968), Lust och fägring stor (1995) och Vikarien (2006). Senare har vi genomfört en jämförande analys med hur den stereotypiske läraren representeras i tre fackliga tidskrifter ifrån samma tid: Svensk Lärartidning, Svensk Skoltidning och Skolvärlden. I vår jämförande analys fann vi stora likheter, exempelvis mellan diskursen om bristande resurser i skolan samt elevdemokrati. Vidare fann vi också skillnader, exempelvis presenterade en av filmerna en karaktär som tidsenligt inte stämde överens med hur den svenska skolan under den aktuella tiden såg på lärande, samt hur en lärare skall vara. Vår önskan är att lärare och lärarstudenter skall kunna använda denna analys för att ifrågasätta samt fundera kring sin egen lärarroll, och se likheter och skillnader i hur den idealiska läraren representeras dels inom filmens värld samt inom de fackliga tidskrifter som existerar inom skolvärlden. / We have in this study examined and analyzed how the stereotypical teacher is represented in the four Swedish movies: Torment (1944), Ole dole doff (1968), All Things Fair (1995) and The Substitute (2006). Then a comparative analysis was made, of how the stereotypical teacher is presented in three union trade journals from the same period of time: Svensk Lärartidning, Svensk Skoltidning and Skolvärlden. We found large similarities in our comparative analysis. For example, the discussion regarding the lack of resources in school, and also student democracy was analyzed. We also found differences, for example one of the movies presented a character not contemporary with the Swedish school regarding the concept of learning and how a teacher should be like. Our aim with this study is that teachers and student teachers will use this analysis to question and pounder upon their own roles as teachers’, and to se similarities and differences in how the ideal teacher is represented in movies and in union trade journals connected to the school world.

Syftet med den här uppsatsen är att se hur dags- och kvällspress framställer en konflikt som involverar dem själva och spekulera i detta hanterandes konsekvenser. Detta görs genom en analys av artiklar där tidningarna tar ställning i debatten. Fokus ligger på hur de olika parterna i konflikten framställs samt vilken syn på massmedias egen roll i konflikten som förmedlas. För att uppnå en givande analys har kritisk diskursanalys kombinerats med teorier om etnicitet och rasism.

I Norrköpings lokala dagstidningar Folkbladet och Norrköpings tidningar har det under en period pågått en debatt kring förorten Hageby. Debatten har skapats av Folkpartiets medlemmar som hävdat att Hageby är på väg mot samma riktning som de franska förorterna. Med detta syftas det på händelsen då franska ungdomar från förorterna gjorde revolt och startade kravaller runt om i landet. Detta utspel har skapat en stor debatt i tidningarna. Hagbyborna och företrädare för Hageby så som föreningen Ditt Nya Hageby rasat mot uttalandet. I detta arbete ska jag med hjälp av diskursanalys analysera innehållet i två lokala Norrköpings tidningar för att se hur bilden av Hageby framställs. Genom att analysera materialet vill jag försöka få en bild av utfallet i debatten. Jag vill även knyta an den rådande diskursen om Hageby till en mer övergripande nationell nivå, genom att sammankoppla med den forskningen som redan finns i dag.

Genom åren har debatten om hur män och kvinnor framställs och porträtteras i media handlat om vilka signaler dessa sänder ut till samhället, med tyngdpunkten på negativa aspekter kring hur framförallt bilden av kvinnan framhålls. I denna uppsats ges ett försök till att undersöka och granska hur föreställningar om genus uttrycks och produceras i text och i bild i livsstilsmagasinen Cosmopolitan och FHM. Cosmopolitan är ett medium som vänder sig till unga kvinnor i åldrarna 20-30 år medan FHM vänder sig till män i åldrarna 18-35. För att kunna identifiera den producerade bilden av genus, vad som är specifikt manligt respektive kvinnligt utgår uppsatsen från en teoretisk ram som behandlar maskulinitet och femininitet, identifikation, mediernas makt och stereotyper, samt genus i media. Som inspirationskälla står medieforskaren Anja Hirdman och hennes verk Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Uppsatsens genomförande vilar på en kvalitativ undersökning i form av en retorisk textanalys och en bildanalys. Som exempel står 20 artiklar som är hämtade från fyra olika utgåvor från respektive livsstilsmagasin under år 2006, där artiklar som på något sätt behandlar sexualitet och relationer har analyserats. Med utgångspunkt från det insamlade materialet, kopplat till den teoretiska ramen, har således vissa tendenser kunnat identifieras som visar på att det finns tydliga skillnader, men också likheter mellan livsstilsmagasinen. I Cosmopolitan konstrueras bilden av kvinnlighet utifrån ett manligt godkännande då hon i text och bild tenderar att visas upp i och skrivas om i förhållande till mannen. Den komplexa konstruktionen av femininitet i Cosmopolitan framhålls ytterligare av ett instruerande och uppmanande tilltal där kvinnlighet är något som läsaren måste lära sig. I FHM konstrueras istället kvinnan som en symbol för sex, då hon först genom en manlig bekräftelse känner sig feminin. Vidare skapas maskulinitet i FHM i förhållande till den bild som målas upp av den kvinnlighet som presenteras i text och bild samt genom avsaknaden av manliga kroppar. I Cosmopolitan är det istället bilden av mannen som den romantiske drömprinsen som avgudar och älskar sin kvinna som gör sig synlig.

The purpose of the study is to examine weather the South African print media do pictures crime reporting objective. The aim is also to bring fourth if crime reporting is visualized differently in regional newspapers compared to newspapers in metropolitan areas. Two different qualitative methods have been used; in-depth interviews with South African journalists and text analyses of some of their published articles. Theories as the social responsibility ideology and ethical codes, along with theories about crime in the media context are used in the study. The interviews show professional journalists struggling with the task to give a truthful picture of the crime situation in the country. However, crime reporting in South Africa is still covering crime committed against white people in the rich areas, even though crimes against black people in the townships are more commonly reported on to the police. The high amount of violent crime makes the approach quite sensationalistic, because of the high level of news value. The interviewed journalists’ narrative style is corresponding their expressed way of mediate crime and some tend to be more sensational in their style than others. The relationship between the media and the South African police is considered as quite bad. Especially journalists are affected a small city, because of personal relationships tend to influence the professional behaviour. This is a serious problem and it does affect how the journalists are reporting on crime.

Ljudbildspel har producerats på tidningar i Sverige sedan 2007. De har blivit ett allt mer vanligt förekommande medieformat som idag syns på såväl kvällspressens, de stora morgontidningarnas och de lokala tidningarnas hemsidor. Samtidigt gör så gott som alla redaktioner nedskärningar, vilket inte minst drabbar fotograferna vars arbetsbörda växer i och med att bilder får en allt mer framträdande roll i pressen (Frigyes, 2010, s. 4-10). Produktionen av ljudbildspel är tidskrävande då fotografen inte bara tar bilder utan även ska ta fram ljud och klippa ihop det tillsammans med bilderna. I den här fallstudien av hd.se undersöks hur många som tittar på ljudbildspelen på deras hemsida samt om det finns vissa gemensamma karaktärsdrag hos de ljudbildspel som är mest besökta. Studien delas in i två delar där resultaten kombineras för att besvara studiens syften och frågeställningar. Den första delen av studien är en granskning av ljudbildspelens besöksstatistik samt besöksstatistik på andra delar av hemsidan för att utröna hur många som tittar på ljudbildspelen. Den andra delen är en kvantitativ innehållsanalys av samtliga ljudbildspel på hd.se där vi undersöker specifika karaktärsdrag hos varje ljudbildspel samt undersöker hur man puffat (gjort reklam) för ljudbildspelen både på webben och i papperstidningen. Båda delarna av studien kombineras för att svara på om de mest besökta ljudbildspelen har några specifika karaktärsdrag gemensamt. Studiens resultat visar att ljudbildspelen på hd.se har färre unika besökare än artiklar som behandlar samma ämne. Skillnaden till artiklarna var dock relativt liten. Med tanke på att ljudbildspelen är svåra att hitta på hd.se kan man ändå säga att intresset för ljudbildspelen är relativt stort. Intresset har dessutom stadigt ökat sedan man började producera dem 2007. Studiens resultat visar även att ljudbildspel på hd.se med vissa karaktärsdrag har fler unika sidvisningar än övriga ljudbildspel, samtidigt som dessa karaktärsdrag oftast saknas i ljudbildspelen. Exempel på dessa karaktärsdrag är ljudbildspel som behandlar ämnen som brott och juridik samt innehåller negativa inslag. Vidare har studien visat att ljudbildspel som man puffat för på hd.se har fler unika sidvisningar samtidigt som puffar i papperstidningen inte verkar påverka antalet unika sidvisningar.