This study explores the Swedish portrayals of Russians as compared to Danes and Polesand how they changed over time during the Great Northern War and Russo-SwedishWar (1741–1743). Through the Swedish state-run Posttidningar, the information deliveredby the state indicates that the circumstances of war and the power of the enemy leaderswere more significant than specific attributes of the enemy other in forming collectiveSwedish identity. Creating these collective sentiments was an essential tool for the stateto affirm the cooperation of its population during times of war. The information aboutthe enemy affects the transformation of a semi-public sphere in Sweden by providing acommon knowledge base to discuss and understand a changing view of its place inEurope. By depicting the enemy in flexible terms, the Swedish state desires its populationto cooperate based on the threat of war, common knowledge, and Sweden’s place inEurope, rather than solidarity against a static religious or political other.

The National Library of Sweden uses optical character recognition software to digitize their collections of historical newspapers. The purpose of such software is first to automatically segment text and images from scanned newspaper pages, and second to read the contents of the identified text regions. While the raw text is often digitized successfully, important contextual information regarding whether the text constitutes for example a header, a section title or the body text of an article is not captured. These characteristics are easy for a human to distinguish, yet they remain difficult for a machine to recognize. The main purpose of this thesis is to investigate how well section titles in the newspaper Svenska Dagbladet can be classified by using so called image embeddings as features. A secondary aim is to examine whether section titles become harder to classify in older newspaper data. Lastly, we explore if manual annotation work can be reduced using the predictions of a semi-supervised classifier to help in the labeling process.  Results indicate the use of image embeddings help quite substantially in classifying section titles. Datasets from three different time periods: 1990-1997, 2004-2013, and 2017 and onwards were sampled and annotated. The best performing model (Xgboost) achieved macro F1 scores of 0.886, 0.936 and 0.980 for the respective time periods. The results also showed classification became more difficult on older newspapers. Furthermore, a semi-supervised classifier managed an average precision of 83% with only single section title examples, showing promise as way to speed up manual annotation of data.

Denna studie av den digitala marknaden för svensk dagspress är ett examensarbete utfört åt kvällstidningen Expressen. Undersökningen syftar till att utreda den strukturella marknadssituationen för svensk dagspress och dess förutsättningar rörande framtida närvaro i surfplattan. Via intervjuer med branschexperter söks tolkningar om läsartrender och behov i surfplattan, paketeringsstrategi och behovet av personifierade nyhetsflöden. Undersökningen och dess tolkningar understöds av en inledande litteraturstudie vilken behandlar den svenska dagstidningsmarknaden, dess digitala transformation och tekniska förutsättningar gällande surfplattan och rapporterade konsumenttrender. Studien visar bl.a. att den svenska dagstidningsmarknaden är utsatt för en hög intern konkurrens vilket ställer höga omställningskrav på bolagen i en digital era. Den läsartrafik som besöker nyhetstidningarna via surfplattan är mycket sannolik att fortsätta öka liksom behovet av mer tidsfördrivande och sammanfattade nyheter. Studien visar vidare att tidningarna bör anamma en plattformsneutral paketeringsstrategi med grafisk anpassning till surfplattan. Det ökade utbudet av nyhetsinnehåll på nätet ökar även vikten av att kunna erbjuda personifierade nyheter och rekommenderat innehåll. Inför framtiden kommer det bli viktigt att erbjuda en bra nyhetsupplevelse i surfplattan även om de digitala finansieringsutmaningarna i stort blir av större vikt för tidningarna att finna lösningen på. / This study of the digital market for Swedish newspapers is a master thesis carried out for the evening newspaper Expressen. The purpose of the study is to investigate the internal market structure of the Swedish daily press and its qualifications regarding offering tablet news in the future. Through interviews with industry experts an attempt is made at collecting interpretations about reading trends and user needs in the tablet, packaging strategies and the need of personalized news. The investigation and its assessment is supported by an initial literature study which examines the Swedish market for daily newspapers, its digital transformation and technical pre-conditions regarding the tablet and reported consumer trends. The study shows among other things that the Swedish market for daily news is exposed to a high degree of internal competition which sets high requirements on the firms concerning changeover abilities in a digital era. The amount of user traffic that reads news on tablets is very likely to keep on increasing as is the need of shorter news. The study shows further that the newspapers should adapt a platform neutral packaging strategy with graphical adjustments to the tablet. The increased offering of online news also increase the need for personalized news and recommended content. It will be important to offer a good news experience on the tablet in the future despite the fact that the digital financing issues in general are of greater importance for the newspapers to solve.

The Artists’ model in Sweden is a relatively unexplored topic. This study applies a discourse analytical approach to the figure of the artists’ model, based in Foucaultian thought, in order to investigate the discourse surrounding the model in Sweden during the period 1880 – 1899. The study poses the following questions: How does the artists' model appear and what themes can be identified in selected text from Swedish newspapers? How does the model appear in selected visual works and how does that relate to the model in popular culture? How does the model appear in material from the Academy of fine arts, how does this relate to the model in popular culture and what conclusions can be drawn concerning their life and working conditions? What discursive tendencies surrounding the model can be identified and how does conceptions of class, gender and ethnicity impact the model in the discourse? The investigated material is serialised novels and short stories in newspapers, visual depictions of models in art and their reception, as well as archival material from the Royal Swedish Academy of Fine Arts. Additional methods being used is close reading and thematic analysis.  The study concludes that the model in Sweden belongs to a wider international discourse, stereotypes of models in English, German and French context appears in Sweden, due to the international nature of both the art and publishing worlds. Models are defined by contemporary conceptions of ethnicity, gender, and age. A clear discursive tendency constructs the model as female and the artist as male. The relationship between them is often presented as romantic or sexual in nature. An opposing tendency, often presented by writers involved in the art world, constructs the artist as distant and disinterested, with an aesthetic gaze, and the model as objectified non-woman, their relationship that of working professionals. The study also argues that no particular concept of the Swedish model existed, models were more frequently conceived of as Italian or Parisian in Swedish discourse.

This report goes through the process of developing a generic article scraper which shall extract relevant information from an arbitrary web article. The extraction is implemented by searching and examining the HTML of the article, by using Python and XPath. The data that shall be extracted is the title, summary, publishing date and body text of the article. As there is no standard way that websites, and in particular news articles, is built, the extraction needs to be adapted for every different structure and language of articles. The resulting program should provide a proof of concept method of extracting the data showing that future development is possible. The thesis host company Acuminor is working with financial crime intelligence and are collecting information through articles and reports. To scale up the data collection and minimize the maintenance of the scraping programs, a general article scraper is needed. There exist an open source alternative called Newspaper, but since this is no longer being maintained and it can be argued is not properly designed, an internal implementation for the company could be beneficial. The program consists of a main class that imports extractor classes that have an API for extracting the data. Each extractor are decoupled from the rest in order to keep the program as modular as possible. The extraction for title, summary and date are similar, with the extractors looking for specific HTML tags that contain some common attribute that most websites implement. The text extraction is implemented using a tree that is built up from the existing text on the page and then searching the tree for the most likely node containing only the body text, using attributes such as amount of text, depth and number of text nodes. The resulting program does not match the performance of Newspaper, but shows promising results on every part of the extraction. The text extraction is very slow and often takes too much text of the article but provides a great blueprint for further improvement at the company. Acuminor will be able to have their in-house article extraction that suits their wants and needs. / Den här rapporten går igenom processen av att utveckla en generisk artikelskrapare som ska extrahera reöevamt information från en godtycklig artikelhemsida. Extraheringen kommer bli implementerad genom att söka igenom och undersöka HTML-en i artikeln, genom att använda Python och XPath. Datan som skall extraheras är titeln, summering, publiceringsdatum och brödtexten i artikeln. Eftersom det inte finns något standard sätt som hemsidor, och mer specifikt nyhetsartiklar är uppbyggda, extraheringen måste anpassas för varje olika struktur och språk av artiklar. Det resulterande programmed skall visa på ett bevis för ett koncept sätt att extrahera datan som visar på att framtida utveckling är möjlig. Projektets värdföretag Acuminor jobbar inom finansiell brottsintelligens och samlar ihop information genom artiklar och rapporter. För att skala upp insamlingen av data och minimera underhåll av skrapningsprogrammen, behövs en generell artikelskrapare. Det existerar ett öppen källkodsalternativ kallad Newspaper, men eftersom denna inte länge är underhållen och det kan argumenteras att den inte är så bra designad, är en intern implementation för företaget fördelaktigt. Programmet består av en huvudklass som importerar extraheringsklasser som har ett API för att extrahera datan. Varje extraherare är bortkopplad från resten av programmet för att hålla programmet så moodulärt som möjligt. Extraheringen för titel, summering och datum är liknande, där extragherarna tittar efter specifika HTML taggar som innehåller något gemensamt attribut som de flesta hemsidor implementerar. Textextraheringen är implementerad med ett träd som byggs upp från grunden från den existerande texten på sidan och sen söks igenom för att hitta den mest troliga noden som innehåller brödtexten, där den använder attribut såsom text, djup och antal textnoder. Det resulterande programmet matchar inte prestandan av Newspaper, men visar på lovande resultat vid varje del av extraheringen. Textextraheringen är väldigt långsam och hämtar ofta för mycket text från artikeln men lämnar ett bra underlag för vidare förbättring hos företaget. Allt som allt kommer Acuminor kunna bygga vidare på deras egna artikel extraherare som passar deras behov.

Syftet med denna uppsats har varit att presentera och analysera argumentationen i debatten för och emot vargens rätt till existens i Värmland mellan åren 1965 och 1990. För att besvara forskningsfrågorna i uppsatsen har kvalitativ argumentationsanalytisk metod använts. Denna har applicerats på materialet som har utgjorts av ledare och insändare ifrån de värmländska lokaltidningarna Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad. Målet har i nästa steg också varit att belysa eventuella motsättningar mellan de som är i direktkontakt med vargen, den så kallade landsortsbefolkningen (periferi), och de som inte bor i områden där vargen uppehåller sig, den så kallade tätortsbefolkningen (centrum). Följande frågor har ställts för att uppnå syftet: (1) Vilka argument läggs fram i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad i vargfrågan mellan åren 1965 och 1990? (2) Hur ser beviskraften i argumenten ut? (3) Hur speglar vargdebatten konflikten mellan landsorts- och tätortsbefolkningen i Värmland? Metoden argumentationsanalys går ut på att studera och analysera argumentationer i en text vilket i denna uppsats utgjorts av insändare och ledare. Med hjälp av argumentationsanalys har kritisk analys kunnat hjälpa till att illustrera en strukturerad och tydlig bild av textinnehållet. Argumenten har skisserats upp efter en delvis egen modell där varje arguments hållbarhet och relevans bedömts, i syfte att få fram en sammanlagd beviskraft. Jürgen Habermas idé och tankar om den borgerliga offentligheten har utgjort den teoretiska utgångspunkten. Denna har framförallt använts i ett diskursivt analytiskt ändamål. Den borgerliga offentligheten är det forum som allmänheten använder sig av för att debattera och uttrycka sina åsikter. Habermas ser att det moderna samhället förlorat mycket av den borgerliga offentlighetens beståndsdelar då den övertagits av kommersiella intressen. Denna uppsats har emellertid visat en god återupplivande för den borgerliga offentligheten, åtminstone i den studerade lokalpressen. Den högljudda debatten har gjorts möjlig tack vare en öppenhet från tidningsredaktionerna att presentera alla argument, för och emot, höga som låga, för att vargdebatten skall innefatta många dimensioner och synsätt. Bakgrunden i denna uppsats beskriver vargens historia i Sverige, framförallt i Värmland. Från att vargen varit talrik under 1600- till 1800-talet drevs den allt längre norrut för att mer eller mindre utrotas. Bakgrunden till dess utrotning har varit en kombination av sjukdomar, inavel men framförallt renägande samers avskjutning. Bakgrunden lyfter också fram de omdiskuterade Naturvårdsprojektet "Projekt Varg" som grundades i syfte att freda en svensk vargstam. Bakgrunden fungerar i denna uppsats som ett svar för de argument som läggs fram i resultatet. Med hjälp av solid bakgrundsfakta kan hållbarheten i argumenten lättare bedömas. 48 Den tidigare forskningen innefattar en rad skiljda forskningsarbeten. Först presenteras två undersökningar om inställningen till vargen. Dessa visar hur svenskar i allmänhet blivit allt mer positiva till vargen. Därefter presenteras bakgrunden till det så kallade "Varghatet" som i regel grundar sig på myter, sagor men också det faktum att vargen emellanåt angriper tamboskap. Efterföljande tema härrör konflikten mellan centrum och periferi där renägande samers och värmlänningars misstro till auktoriteter och myndigheter beskrivs. Därpå följer en presentation av tidigare forskning om vargen i massmedia. De uppsatser som där presenteras har i regel ett journalistiskt intresse och är skrivna utifrån medialt synsätt. Uppsatserna ger en god bild av vad som presenterats i massmedia om just vargen, men förklarar mycket lite om bakgrundsorsakerna till vad och varför vissa artiklar presenteras. Resultatet och analysen åskådliggör att argumenten skiljer sig mellan insändare och beroende på vilket syfte insändarskribenterna har haft. Emellertid skiljer sig inte argumenten särskilt mycket över tid. Vargdebatten kan summeras med att den präglats av argument kring fakta om vargen som biologisk och social varelse. Fakta som ibland underbyggs med både sanningar och osanningar, personliga påhopp, hotelser, tillskrivning av åsikter mellan parterna och hårda ordväxlingar mellan de som påstår sig känna vargen kontra de som "bara" vill ventilera åsikter i vargfrågan. Beviskraften i argumenten är mycket varierande. I regel täcker de texter som propagerar för vargen en högre beviskraft då relevansen i de argumenten är betydligt högre än i de texter som propagerar emot vargen. Denna uppsats har starkt kunnat belysa konflikten mellan centrum och periferi på ett tydligt sätt, detta främst med hjälp av den lättöverskådliga metoden. Detta är den största behållningen av uppsatsen. Vi kan se att vargfrågan ofta får stå tillbaka för en debatt om glesbygdsproblematik, oförmågan från myndigheter samt tätortsbor att förstå och uppmärksamma glesbygdens utsatta situation. De flesta insändare som vill bevara vargen har kommit ifrån människor där vargen inte förekommer och vice versa. / The purpose of this essay is to show and analyze the argumentation in the debate concerning the wolf’s claim for existence in the county of Värmland, between the years of 1965 to 1990. To answer the research questions, a method known as argumentation analysis are to be used and applied on leaders and letter to editors commencing the local papers Nya Wermlands-Tidningen and Värmlands Folkblad. The purpose in next step is to elucidate contradictions between the ones who are in direct contact with the wolf, the provincial habitants (the periphery) and the ones who live in districts where the wolf are not an element of the nearby area, the conurbation habitants (the center). The result has shown that the arguments differs depending on the period of time, between writers of the letters to the editor and depending on the purpose of the these texts. The debate of the wolf have contained arguments packed with facts about the wolf (both sociologically and biologically), pounces, threats, attributing the other part opinions, and coarse arguing between the ones who claims to recognize the wolf in opposition to the ones who simply confirm their own position in the debate. The evidential value also differs a lot. Accustomed writers such as journalists and the ones who demonstrate objective and sober arguments do have a higher value of evidence. Texts of those who are pro-wolf often illustrate further relevant arguments in appose to the anti-wolf part. This essay has in many ways illustrated the conflict between provincial habitants and authorities but most of all has this paper penetrated the conflict between provincial habitants and conurbation habitants. The conurbation habitants are often pro-wolf and lives in urban societies such as Karlstad while the provincial habitants place themselves as the anti-wolf part and regularly lives in sparsely populated area such as the surroundings of Torsby or Sysslebäck. The debate often puts the wolf aside and becomes a quarrel regarding to the provincial areas vulnerable situation. The wolf is sometime a substantially symbol for authority and the conurbation habitants way of overlook the sparsely populated areas of northern Värmland.

Background: Diabetes is a global health issue on the rise. Besides genetics as a cause of diabetes, diet, weight and lifestyle are amongst the main factors. Due to the modernized society, new technology and risks, there has been a shift in responsibility of safety and health. As a part of a health promoting policy development during the last few decades there has also been a natural de-authorization of health knowledge and expertise. Governmental expertise has been decentralized to the society and so has the responsibilities. Traces of this new health paradigm can be seen in the media discourse. It has been seen in studies of the reporting of diabetes in North American press, that societal factors – such as labor market, health care and infrastructure – often get veiled by individuals’ responsibility and guilt due to lifestyle and life choices. This affects how individuals feel about their life situation and how the public perceive them.     Method and material: A quantitative content analysis was performed on 112 articles from six Swedish broadsheet and tabloid newspapers. The articles were coded with variables measuring article theme, dominant framing of diabetes´ causes and whose responsibility, what arguments are used and what agents with dignity can be seen. Excerpts from the articles were also analyzed with qualitative tools as modality and argumentation analysis. Results: Similarities between the Swedish and the North American newspapers were discovered. Societal factors and structures as causes and means of responsibilities were not as prominent as those aiming for the individual. The responsibility of the society was also reported to a much greater extent than society as a factor contributing to cause diabetes. This can be considered a sign of the health promoting strategy and the individualism that is rooted in modernization, industrialization and economic liberalization. Doctors and scientists were given dignity as often as celebrities and private citizens, which indicates the de-authorization of health knowledge and the further use of scientists and doctors as a truth repository in media. Several of the articles concern the critique of the diabetes unawareness and predominant individual responsibility that was the outset of this study. Celebrities and private citizens were frequently given dignity in these cases. In their criticizing, high modality contributed to a strong authority in their knowledge. / Grund för forskningsfrågan: Diabetes av olika slag drabbar ett växande antal människor världen över. Sjukdomen tros främst bero på genetik och omgivande faktorer så som livsstil, vilken påverkas av den omgivande miljön. Det har visat sig i studier av rapportering kring sjukdomen i bland annat nordamerikansk press att samhälleliga faktorer ofta hamnar i skymundan och att skulden och ansvaret för sjukdomen framstår ligga hos individen och dess egenvalda livsstil. Detta kan bero på en hälsofrämjande strategi som setts växa fram under de senaste decennierna, som en reaktion på effekterna av teknisk utveckling, modernisering och marknadskrafter. Strategin har inneburit en naturlig av-auktorisering av hälsokunskapen och individualisering av ansvaret. Detta hälsoparadigm återspeglas i medierna.   Studien: Denna studie undersöker rapporteringen av diabetes i svensk press, genom en kvantitativ innehållsanalys av 112 artiklar från sex svenska dags- och kvällstidningar. Materialet kodades med variabler för bland annat artikeltema, dominant gestaltning av orsak samt ansvar för diabetes, vilka argument som förekommer och vilka aktörer som tillskrivs dignitet i sammanhanget. Detta kompletterades med en kvalitativ analys av några textutdrag från materialet, med verktyg och begrepp från och argumentationsanalys samt det lingvistiska begreppet modalitet.   Resultat: Det framträder stora likheter mellan de svenska tidningarna och de nordamerikanska. Samhällsstrukturer som orsak till och ansvar för diabetes framgår inte i samma utsträckning som individens roll. Samhällets ansvar för sjukdomen framgår dock i större utsträckning än dess skuld, vilket går i linje med individualiseringen av hälsoansvaret. Läkare och professorer tillsammans förekommer med dignitet i ungefär lika många artiklar som privatpersoner och kändisar tillsammans, vilket indikerar avauktoriseringen av hälsokunskapen, och den fortsatta användningen av läkare och professorer som ett slags ”sanningsvittnen”. I flera artiklar framträder just den kritik mot okunskap kring sjukdomen och hur individerna själva måste arbeta för att förändra läget, en utgångspunkt för denna studie. Kändisar och privatpersoner fick i dessa fall dignitet. I deras kritiserande av andra uttalanden de inte höll med i, agerade hög modalitet en faktor som gav dem auktoritet i sina uttalanden.

A problemática ambiental no mundo é um tema de suma importância na atualidade. Devido ao incremento do efeito estufa, as mudanças climáticas têm despertado grandes reações no mundo em todas as esferas. Para isso, a Amazónia cumpre um papel decisivo na salvação do planeta e portanto é imprescindível a proteção da mesma. A implementação de uma série de medidas legais do governo brasileiro é fundamental para consegui-la. Este trabalho enfoca a importância global e internacional do assunto, analisando o impacto das iniciativas do governo brasileiro na imprensa sueca versão online. O objetivo deste trabalho é deduzir qual imagem da problemática ambiental amazónica brasileira, das políticas ecológicas brasileiras na Amazónia e indiretamente do Brasil no geral se transmite potencialmente ao leitor sueco. A conclusão obtida concorda com a hipótese que os jornais falam, em pequena escala, sobre o tema ambiental na Amazónia brasileira e sobre as políticas ecológicas brasileiras para a proteção da floresta amazónica. / Environmental issues are receiving more and more media exposure today than ever before. What was first a healthy interest amongst people, has led to serious concerns when one takes into account the repercussions that the greenhouse effect is having on the environment. The increased environmental awareness that now exists amongst an ever growing section of the world’s population, has resulted in politicians having to start to take action as there is now a political will to do so. Brazil has the largest mass of tropical rainforest in the world and its protection is of interest to the Brazilian government, the citizens of Brazil and to the inhabitants of the world. A series of legal action measures have been initiated by the Brazilian government to preserve the wellbeing of the rainforest. This thesis examines how and what the Swedish online news providers have reported these measures during the Lula period of administration. The objective of this thesis is to understand how the Brazilian government’s measures have been perceived by the Swedish online news providers and thus by the reading population. Specifically, the focus is on measures taken by the Brazilian government with regards to Brazilian environmental problems in the Amazon rainforest, Brazilian ecological policy in the Amazonia and how all of this in turn leads to better protection of the Amazon rainforest. The data obtained supports the hypothesis that out of all the Brazilian related articles published by the Swedish online news providers, only a small percentage of the total amount of articles are relating to environmental issues in the Brazilian Amazon rainforest and/or the Brazilian environmental politics to protect the Amazon rainforest. / Miljöproblematiken i världen är en mycket viktig fråga. Den ökande växthuseffektens förändringar på klimatet har väckt stora reaktioner överallt i världen på alla områden. Miljömässigt spelar Amazonas regnskog en avgörande roll i att rädda planeten. Därför är det nödvändigt att skydda Amazonas regnskog. Genomförandet av en rad rättsliga åtgärder från den brasilianska regeringen är avgörande för skyddet av den brasilianska regnskogen. Den brasilianska regeringen har genom lagstiftning försökt att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda Amazonas regnskog. Denna studie fokuserar på den internationella betydelsen av ämnet och analyserar hur den svenska pressens internetupplagor behandlar den brasilianska regeringens ansträngningar. Huvudsyftet med detta arbete är att få en uppfattning om hur den brasilianska miljöproblematiken i Amazonas regnskog, lagstiftningen runt densamma samt indirekt Brasilien, förmedlas till den svenska tidningsläsaren. Slutsatsen överensstämmer med hypotesen att tidningarna endast skriver kortfattat om miljöfrågor relaterade till den brasilianska regnskogen i Amazonas och den brasilianska miljöpolitikens insatser för att skydda Amazonas regnskog.