In 2015, Amnesty International introduced a policy called “Sex Worker’s Rights are Human Rights” aimed at preventing discrimination and human rights violations for sex workers. The policy would work to prevent discrimination and human rights violations from occurring for sex workers. By decriminalizing both the sale of sex and the purchase of sex, the organization said that the well-being, health and integrity of sex workers would thus be improved (Amnesty International, 2015).  The purpose of this study is to investigate how the debate on prostitution has undergone a change before Amnesty’s policy began to operate in 2015. The arguments highlighted over time would be examined from the period 2004-2014. The reason why the period 2004 to 2014 has been selected is to position how the organization has undergone a change that may have led to a decision on a new policy. The study also aimed to present and interpret the ideas and arguments that have occurred in the light of the three feminist theories: Radical feminist theory, liberal feminist theory and sex radicalism. The methodological choice is based on a qualitative study in the form of text analysis in which 60 texts from both Amnesty International and Amnesty Press will be analyzed and interpreted.  The results shown in the study are that the section internationally and in Sweden share some differences among each other. There are many in the members of the Swedish section who think that buying sex should be criminalized because they believe that it is a form of exercise of power, while the other part of the section’s members are pushing for liberalization to achieve equality and not objectify the voluntary sex workers as victims. The phenomenon also depicts perspectives depending on when the phenomenon is mentioned, in previous years it is referred to as prostitution, which means from radical perspectives. Whereas, more recently, just before the policy began to operate, it suggested more sex-radical perspectives and a liberalization around the purchase of sexual services. Finally, the perspective is a depicted and moves towards a liberalization where the phenomenon is called after sex work in both the Swedish and the international section. / Amnesty International införde år 2015 en policy vid namn “Sex Worker’s Rights are Human Rights” som syftade till att förhindra att diskriminering och kränkning av de mänskliga rättigheterna uppstår för sexarbetarna. Genom en avkriminalisering på både försäljning av sex och sexköp menade organisationen att sexarbetarnas välmående, hälsa och integritet på så sätt skulle förbättras (Amnesty International, 2015).  Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur debatten kring prostitution genomgått en förändring innan Amnestys policy började verka år 2015. Argumenten som lyftes fram över tid skulle undersökas utifrån tidsperioden 2004–2014. Anledningen till att tidsperioden 2004 till 2014 har valts ut syftar på att positionera hur organisationen genomgått en förändring som kan ha lett till ett beslut om en ny policy. Studien syftade även till att framlägga samt tolka idéerna och argumenten som förekommit i ljuset av de tre feministiska teorierna: Radikalfeministisk teori, liberalfeministisk teori och sexradikalism. Metodvalet grundar sig på en kvalitativ studie i form av textanalys där 60 texter från både Amnesty International och Amnesty Press kommer att analyseras och tolkas. Resultat som påvisats i studien är att sektionen internationellt och i Sverige delar en del skiljemeningar bland varandra. Det finns många inom den svenska sektionens medlemmar som tycker att sexköp borde kriminaliseras eftersom de menar att det är en form av maktutövning, medan den andra delen av sektionens medlemmar trycker på en liberalisering för att uppnå jämställdhet och inte objektifiera de frivilliga sexarbetarna till offer. Fenomenet skildrar även perspektiv beroende på när i tiden fenomenet omtalas, under tidigare år benämns det som prostitution vilket menar på radikala perspektiv. Medan senare tid precis innan policyn började verka, tydde på mer sexradikala perspektiv och en liberalisering kring köpet av sexuella tjänster. Avslutningsvis skildras perspektivet och går mot en liberalisering där fenomenet benämns efter sexarbete på både den svenska och den internationella sektionen.

This Bachelor's thesis in Library and Information Science (LIS) aims to investigate the uprising of the digital collection mainly focusing on e-books and audiobooks of the public libraries in Sweden. The study also aims to create an understanding of consequences that affects the public libraries in the age of digital transformation. The thesis hypothesis is how public libraries are affected by digital transformation and how public librarians view technological development and democracy. The theoretical framework that is used is Access to Information by Michael Keeble Buckland from his book Information and Information Systems. The method used is interviews with six public librarians. The findings show that the respondents are mostly positively inclined to the public libraries using digital services and most of them wish there were a national infrastructure developed specifically for e-books and audiobooks.

I studien undersöks hur socialtjänsten i mindre kommuner kan arbeta med personer som befinner sig i prostitution. Införandet av förbud mot köp av sexuella tjänster har lett till att socialtjänsten blivit en av de myndigheter som bär det främsta ansvaret för arbetet med personer som befinner sig i prostitution. Tillsammans med andra myndigheter och organisationer är tanken att socialtjänsten ska samverka för att stärka och effektivisera arbetet. Källor som används i studien tyder på att prostitution är ett storstadsfenomen och de mindre kommunerna kan glömmas bort i forskning. I studien intervjuades därför anställda inom socialtjänsten i mindre kommuner så de kunde dela med sig av sina upplevelser och erfarenheter. Resultatet visade att samtliga informanter sällan kom i kontakt med personer som befann sig i prostitution och de kunde inte uppskatta hur många individer det rörde sig om i kommunen. Samtliga informanter angav att de saknade handlingsplaner, rutiner, metoder och fungerande samverkan med andra aktörer avseende prostitution. Arbetsmetoderna anpassades individuellt utifrån individens behov och beprövade metoder togs ofta från andra ärenden. Studiens slutsatser är att det kunde saknas kunskap om prostitution hos myndigheter och allmänheten, vilket kunde leda till att personer sällan sökte stöd och att socialtjänsterna i mindre kommuner saknade standardiserade lösningar. Vidare drogs slutsatserna att prostitution kunde skildras som ett lågprioriterat område inom socialtjänsten i mindre kommuner. Samtidigt kunde det finnas ett positivt synsätt hos informanterna att utveckla sina kunskaper, expertis och sprida information om ämnet till allmänheten. Förslag på framtida forskning vore således att undersöka om det skett någon förändring inom området.

An increasing number of people in Sweden are having problems with their hearing ability. The three major tools to aid hearing-impaired and deaf individuals are: hearing aids, special telephony, and alerting systems. Both hearing aids and telephony have seen a huge technical development. Hearing aids have gone from huge ponderous devices to small delicate in-ear devices. Simple text telephones have evolved into total conversation telephones with audio, video, and text all operating in real time. Although smart lamps and other alerting services not specifically made for hearing-impaired individuals do exist, the development of alerting system is unsatisfactory. The gap in technology is a huge problem and integration between modern products and alerting systems is getting harder. This thesis explores how to close this gap. The result of this thesis project is a prototype that provides the missing technological link between an alerting systems and modern smart devices. An eventual product should support all kinds of services, but the prototype is limited to solving the problem of connecting an alerting system to a modern total conversation telephones. The prototype was evaluated and based on the evaluation data a timeline was created. An overall positive response towards the product exists and the timeline had adding more third party services (such as Skype and FaceTime) as a high priority. The complete timeline as well as adding Signal Initiation Protocol support is left as future work. / I Sverige har antalet personer med hörselskada ökat de senaste åren. För att hjälpa de med hörselproblem finns det tre viktiga hjälpmedel: hörapparater, special telefoner och varseblivningssystem. Stora teknologiska framsteg har skett för både hörapparater och special telefoner. Hörapparater har gått från stora otympliga apparater till små nätta anordningar som man har i örat. Enkla texttelefoner är idag komplexa system som stödjer både video, ljud och text i realtid. Även fast smarta lampor och andra varseblivningsprodukter existerar så är utveckling för varseblivning speciellt gjorda hörselskadade och döva undermåliga. Gapet som skapats mellan moderna varseblivningsprodukter och varseblivning som hjälpmedel växer sig allt större. Denna rapport ska undersöka detta gap. Resultatet av detta projekt är en prototyp som tillhandahåller den teknologin som ska länka modern varseblivning och varseblivning som hjälpmedel. Den tänkta produkten kan användas för många olika tjänster men i detta projekt är den begränsad till total konversations telefoner. Prototypen har blivit utvärderad och en tidslinje, baserad på utvädringen, har skapats. Tidslinjen ska beskriva kommande tjänster och enheter som skall kunna användas tillsammans med prototypen. Det visar sig att den skapade prototypen blev positivt mottagen och att tjänster som Skype och Facetime skulle ha hög prioritering på tidslinjen.

En av regeringens uttalade ambitioner är att Sverige skall vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter (Infrastrukturdepartementet, 2022a). Digitaliseringspolitiken handlar bland annat om att digitalisera offentlig förvaltning med utgångspunkt i medborgarens behov, i syfte att erbjuda enklare, öppnare och effektivare service till alla, oavsett om användaren befinner sig i Sverige eller i utlandet (Infrastrukturdepartementet, 2022b). Då den digitala utvecklingen således verkar vara ett högst prioriterat och aktuellt område hos Sveriges regering, tar undersökningen avstamp i hur detta präglar förutsättningar och anpassningsförmåga för enskilda kommuner, närmare bestämt kommuner inom Skaraborg. Detta eftersom kommuner i Skaraborg dels har kommit olika långt i den digitala välfärdsutvecklingen men dels också för att Skaraborg till största delen innefattas av relativt små kommuner sett till invånarantal, vilket därtill medför ytterligare utmaningar i det att det oftast är ett fåtal personer som arbetar med frågor som berör den aktuella kommunens invånare. Syftet med undersökningen är därmed att utröna hur detta kommunurval anpassar sin respektive kommunverksamhet efter efterfrågan på offentliga e-tjänster, vad som ligger till grund för utvecklingen av dessa digitala tjänster i takt med en ökad efterfrågan i allmänhet och motiven bakom anpassningen i synnerhet. Med hjälp av en kvalitativ ansats genomfördes en fallstudie beståendes av 6 semistrukturerade intervjuer med representanter från 13 av Skaraborgs 15 kommuner. Genom denna metodanvändning ämnade undersökningen erhålla åsikter och insikterkring de förutsättningar som råder för att kommunerna i Skaraborg skall ha möjlighet till anpassning efter en ökad efterfrågan på offentliga e-tjänster. Resultatet analyserades och jämfördes med den forskning som identifierats för att kunna dra slutsatser om hur kommunerna anpassar sig för att bemöta efterfrågan på offentliga e-tjänster. Resultatet frambringar 8 teman som tillsammans bildar ett gemensamt utgångsläge beståendes av såväl utmaningar och styrkor som olika samverkansformer, vilket sammantaget representerar kommunernas anpassningsförmåga till att bemöta en ökad efterfrågan på offentliga e-tjänster. Kommunerna bemöter denna ökade efterfrågan genom att framför allt ta hänsyn till det behov av offentliga e-tjänster som uppmärksammats av de olika kommunala verksamheterna inom respektive kommun. Huruvida offentliga e-tjänster uppfyller detta behov verkar uteslutande bero på i vilken utsträckning e-tjänsten har använts av medborgare under en avgränsad tidsperiod. Trots att viss samverkan sker i dagsläget mellan vissa kommuner efterfrågar samtliga kommuner en ökad nationell samverkan i arbetet med att ta fram offentliga e-tjänster. Utveckling och användning av offentliga e-tjänster hänger emellertid starkt samman med behovet av en digital mognad i såväl den kommunala verksamheten som bland medborgare. Ytterligare utmaningar i form av föråldrade interna system som saknar stöd för olika former av integrationer och vidareutveckling utgör en påtaglig hämmande faktor i kommunernas anpassning av den digitala teknikens fulla potential vid framtagning av offentliga e-tjänster. Hänsynen till medborgarnas personliga integritet verkar vara ett högst prioriterat område, men mera oklart är huruvida medborgare har inflytande över utvecklingsprocesser och vidare förbättringsarbete av offentliga e-tjänster. Tillgången på mjukvaruutvecklare för framtagning av offentliga e-tjänster verkar vara förhållandevis god hos samtliga kommuner. Denna kompetensförsörjning verkar delvisunderstödjas med hjälp av olika former av samarbeten mellan vissa kommuner. Kompetensbehovet av mjukvaruutvecklare kan vidare sägas hänga samman med kommuninvånarantalet och det upplevda behovet av offentliga e-tjänster hos respektive kommun. / One of Swedish government´s stated ambitions is that Sweden should be the best in the world at using the possibilities of digitalization (Infrastrukturdepartementet, 2022a). Digitalization policy, among other things, about digitizing public administration based on citizen´s needs, in order to offer simpler, more open, and more efficient service to everyone, regardless of whether the user is in Sweden or abroad (Infrastrukturdepartementet, 2022b). As digital development thus seems to be highly prioritized and current area in the Swedish government, the survey is based on how this is reflected in conditions and adaptability for individual municipalities within Skaraborg. This is because municipalities in Skaraborg are at different stages in the digital welfare development, but also because Skaraborg consists of a variety of small municipalities in terms of population, which also entails further challenges in that it is usually a few people who work with issues that affect the inhabitants of the municipality in question. The purpose of the survey is thus to find out how the selection of municipalities adapts its respective municipal activities to the demand for public e-services, what is the basis for the development of these digital services in line with increased demand in general and the motives behind adaption in particular.With the help of a qualitative approach, a case study was conducted consisting of 6 semi-structured interviews with representatives from 13 of Skaraborg´s 15 municipalities. Through this use of methods, the survey sought to obtain opinions and insights about the conditions that prevail for the municipalities in Skaraborg to have the opportunity to adapt to an increased demand for public e-services. The results were analyzed and compared with the research identified in order to be able to draw conclusions about how the municipalities adapt to meet the demand for public e-services.The result show 8 themes that together form a common starting point consisting of both challenges and strengths as well as different forms of intercommunion, which together represent the municipalities´ ability to adapt to meet an increased demand for public e-services. The municipalitiesare responding to this increased demand by considering the need for public e-services that has been brought to the attention of the various municipal administrations within each municipality. Whether public e-services meet this need seems to depend solely on the extent to which the e-service has been used by citizens for a limited period of time. Even though some collaboration takes place at present between certain municipalities, all municipalities demand increased national collaboration in the work of developing public e-services. However, the development and use of public e-services is strongly linked to the need for digital maturity in both municipal operations and among citizens. Challenges in the form of outdated internal systems that lacked various forms of integration and further development constitute a significant inhibiting factor in the municipalities‘ adaptation of the full potential of digital technology in the development of public e-services. Consideration of citizens‘personal integrity seems to be a high priority area, but it is more unclear whether citizens have influence over the development processes and further corrections of public e-services. The supply of software developers for the development of public e-services seems to be relatively good in all municipalities. This supply of skills seems to be supported in part by various forms of cooperation between certain municipalities. The need for competence of software developers can be said to be related to the number of municipal inhabitants and the perceived need for public e-services in each municipality.

No description available.

The following study is about how non-profit organizations in Sweden with focus on social services utilize strategic planning in their organizations. Furthermore, the thesis addresses the existential challenges associated with the strategic planning process. In addition, the study also takes the possible benefits of strategic planning process into consideration. With help of interviews and previous research the thesis has managed to gain plentiful information regarding the strategic planning process, its possible challenges as well as the benefits associated with the process. After analyzing both the empirical and theoretical materials, the study has come to the conclusion that strategic planning is an integral factor for the non-profit organizations' success. This is because the strategic plan aids the non-profit organizations when it comes to defining its goals as well as achieving them. In addition, the strategic planning process creates a sense of community in the organizations. Conversations and discussions that arise during the process are valuable and create cohesion. However, there are some potential challenges as well pertaining to the strategic planning process, which are addressed in the study later. Despite all the possible challenges all non-profit organizations that have been interviewed state that the benefits of the strategic plan outweigh the costs generated by creating and implementing the strategic plan.

The energy sector faces massive challenges regarding climate change. Simultaneously, the energy sector is amid a servitization process oftransitioning and creating new value-offerings to meet customer demand. As customers and institutions demand that business be conducted sustainably, organizations face a do-or-die situation regarding becoming sustainable. With the servitization trend, services constitute a large portion of the value-offerings within the energy sector. Therefore, providing sustainable services is a vital part in increasing the sustainability of the organization. This study explores and identifies factors affecting the sustainability performance of services in municipal organizations within the Swedish energy sector, and whether certain factors have a greater impact than others on the sustainability performance of a service. The study used a mixed method approach to identify sustainability factors as well as rank their importance. For the quantitative data collection, semi-structured interviews were conducted to explore different factors specific to energy services. A descriptive survey was used to investigate the impact of the newfound factors and ultimately rank them accordingly. Through the interviews, 13 overarching factors were found and divided into three sustainability dimensions: economic, environmental, and social sustainability. To assess the importance of each factor, descriptive statistics were used, providing the mean and standard deviation of the different factors. Moreover, the sustainability dimensions were assessed with the use of a one-way anova test to examine if a certain dimension is more important than another regarding sustainability performance. This concluded in no statistical significance between the sustainability dimensions. Of the identified factors, transportation, emissions, and resource-usage was perceived as most important for a service’s sustainability performance. With this knowledge, managers and business developers can create an understanding for what factors affect the sustainability performance of services. The study shows that the need for a holistic approach is needed as the organization, customers, and other stakeholders surrounding the service are vital actors affecting the sustainability of a service. / Energisektorn står inför stora utmaningar som en konsekvens av klimatförändringarna. Vid sidan av detta är energisektorn i mitten av en tjänstefieringsprocess, en process som innefattar en övergång till, och skapande av, nya värdeerbjudanden för att möta kundernas efterfrågan. I takt med att kunder och institutioner ökar sin kravställning mot hållbart företagande så ökar även pressen på företag att bli mer hållbara. I och med tjänstefieringstrenden inom energisektorn ökar andelen tjänster i företags värdeerbjudanden. Som en konsekvens av detta blir det avgörande för företag att kunna erbjuda hållbara tjänster för att både bli mer hållbara och konkurrenskraftiga. Denna studie undersöker hur hållbarhet ska bedömas för tjänster hos kommunala bolag inom den svenska energisektorn. För att genomföra detta undersöker studien vilka faktorer som är relevanta för att bedöma hållbarheten hos dessa tjänster. Utöver detta undersöker studien om vissa faktorer har en större påverkan på en tjänsts hållbarhet. För att undersöka att detta använder studien en mixmetod. Den kvalitativt undersökande delen består av semistrukturerade intervjuer för att undersöka faktorer som påverkar hållbarheten hos tjänster inom energisektorn. En deskriptiv enkät användes för att sedan undersökapåverkan av de identifierade faktorerna. Genom intervjuerna hittades 13 övergripande faktorer som delades in i tre dimensioner: ekonomisk, miljömässig, och social hållbarhet. Analysen av enkäterna skedde med hjälp av deskriptiv statistik, och genom detta erhölls medelvärde och standardavvikelse som användes för att jämföra de funna faktorerna. Vidare undersökning av de olika dimensionernas uppfattade inverkan på hållbarhetsprestanda genomfördes med hjälp av en envägsvariansanalys. Resultatet från denna analys visade på att ingen statistisk signifikans existerade gällande de olika dimensionernas uppfattade inverkan. Av de faktorer som identifierades ansågs transporter,utsläpp, och resursanvändning vara viktigast. Med denna insikt kan ledare och affärsutvecklare skapa en övergripande bild gällande vilka faktorer som påverkar hållbarheten hos en tjänst. Studien visar på att det behövs ett större perspektiv än att enbart studeraden specifika tjänsten, då organisationen, kunder, och andra intressenter påverkartjänstens hållbarhet.

In today's society, usability is an essential principle for developers to handle when developing any system, webpage, or e-service. Usability is important for all types of users. However, it seems that young adults are more or less likely taken for granted when developing usability for their target group. Thus, this study will identify what is important for young adults when usability is required. A case study has been performed to gather data through a qualitative study, including a think aloud-test followed by a semi-structured interview. A theoretical framework has been created, that builds on different aspects of usability: learnability, accessibility, comprehensibility, navigation, flexibility, and discoverability. The study has chosen to focus on these aspects since they are relevant for what the study aims to examines. By using the theoretical framework and analyzing the results, the study reached its conclusion. The conclusion of the study is that the aspects of usability that are important for young adult sare: comprehensibility, accessibility, and navigation.

Genom de senaste åren har världen bevittnat utvecklingen av ett flertal nya teknologier som ligger till grunden för dagens framträdande innovationer. Att driva digital innovation innebär att skapa något nytt och värdefullt genom digitala teknologier. Offentliga aktörer har en strävan efter att åstadkomma önskvärda politiska målsättningar genom innovation, dock besitter inte många av dessa aktörer kunskapen eller resurserna att leverera det som förväntas. Genom att ingå i ett gränsöverskridande innovationssamarbete kan offentliga aktörer i allt större utsträckning finna lösningar externt som inte kan lösas på egen hand. Syftet med denna studie är att undersöka framgångsfaktorer vid digitalt driven innovation mellan en offentlig aktör och en privat aktör. Studien har genomförts genom en fallstudie som metod där tolv semistrukturerade intervjuer, inom ett gränsöverskridande samarbete med en offentlig och en privat aktör, har utförts. Utifrån detta har sex framgångsfaktorer tagits fram, som vidare lett till studiens två bidrag baserade på de egenskaper och arbetssätt som identifierats genom studien. Vårt resultat visar att ett hybridiserat arbetssätt och vikten av beställarkompetens är centralt för att framgångsrikt driva och utveckla gränsöverskridande samarbeten. / Throughout the last couple of years the world has witnessed the development of several new technologies on which todays prominent innovations are based. To drive digital innovation means creating something new and valuable through digital technologies. Public operators strives to accomplish desirable political objectives through innovation, although not a lot of these operators possess the knowledge or resources to deliver what is expected. By taking part in a cross functional innovation collaboration public operators tries to an increasing extent create the possibility of finding external solutions that they are not able to develop themselves. The purpose of this study is to examine successfactors in the case of digitally driven innovation by a private and a public operator. The study has been carried through as a case study with a method of twelve semistructured interviews within the borders of a cross functional innovation collaboration between a private and a public operator. On that basis, six successfactors was defined, that collectively created two contributions that was based on the characteristics and work procedures that was defined through the study. Our results show that a work procedure that is hybridized and the importance of client knowledge is the heart to successfully drive digital innovation and developing cross functional collaborations.