Den digitala klyftan är inget nytt fenomen utan har diskuterats sen 1970-talet då skillnaden ianvändandet och tillgång av video och telefax avsågs. Idag syftar den digitala klyftan snararetill användningen och tillgången till Internet. Andersson (2003) identifierade sex olikagrupper som hon ansåg ingick i den digitala klyftan. I den här studien används teorin om detoffentliga etoset som utgångspunkt för att kunna analysera den digitala klyftan. Syftet medstudien är att diskutera vad det är för perspektiv som genomsyrar svenska myndighetersverksamhet i e-Förvaltning, men även att bidra till en diskussion som handlar om att urskiljaoch förstå om den digitala klyftan är ett demokratiskt problem.Offentligt etos är ett samlingsnamn som innefattar olika begrepp och dimensioner somgenomsyrar den offentliga verksamheten. Offentligt etos delas in i två perspektiv: ettdemokratiskt (politisk demokrati, rättssäkerhet och offentlig etik) och ett ekonomiskt(funktionell rationalitet, kostnadseffektivitet och produktivitet).Resultatet av de intervjuer som har genomförts pekar på att en viss förskjutning motekonomivärden äger rum i de svenska myndigheterna. Förskjutningen är däremot inte av denkraften att demokrativärdena inte bejakas, utan myndigheterna ser fortfarande till allamedborgares bästa.Så länge den digitala klyftan existerar skapas dock effekter. Myndigheterna måste lägga storaresurser på de som exkluderas och att den personliga kontakten finns kvar blir av yttersta vikt.Den digitala klyftan tillsammans med lagstiftning gör också att e-Förvaltningens utvecklingdämpas.Det pågår arbete både från myndigheters sida men också från regeringens som ska minska ochfå bort klyftan. Den digitala klyftan existerar fortfarande med de äldre medborgarna somstörsta problem, men tack vare det arbete som görs på området så är bör det inte betraktas somett demokratiskt problem. Om den dagen kommer då myndigheterna inte längre bejakardemokrativärdena, då kommer det leda till att klyftan breder ut sig och blir ett demokratisktproblem.

Although air pollution is one of the largest threats to human health, the data available to the public is often sparse and not very accurate nor updated. For example, there exists only about 5-10 air quality measuring points across the city of Stockholm. This means that the available data is good in close proximity of the sensing equipment but can differentiate much only a couple of blocks away. In order for individuals to receive up to date information around a larger city, stationary measurements are not sufficient enough to get a clear picture of how the current state of the air quality stands. Instead, other methods of collecting this data is needed, for instance by making the measurements mobile. GOEASY is a project financed by the European Commission where Galileo, Europe’s new navigational service, is used to enable more location-based service applications. As part of the GOEASY project is the evaluation of the potential of collaborative applications where users are engaged to help individuals affected by breathing-related diseases such as asthma. This thesis presents the choice of architecture and the implementation of a mobile platform serving this purpose. Using sensors mounted on a range of objects real time air quality data is collected and made available. The result is a mobile platform and connected Android application which by utilizing air quality sensors, reports pollution measurements together with positional coordinates to a central server. Thanks to the features of the underlying systems used, this provides a platform which is accurate and more resilient to exploits compared to traditional location-based services available today. The result allows individuals with respiratory conditions to receive much more accurate and up to date information in a larger resolution. It also serves the purpose of demonstrating the potential of the supporting technology as part of the GOEASY project. / Trots att föroreningar i luften är bland de största hoten mot mänsklig hälsa är den information som finns tillgänglig för allmänheten ofta både gles och inte tillräckligt noggrann eller uppdaterad. Till exempel finns det i hela Storstockholm endast mellan 5–10 luftkvalitetstationer som mäter föroreningar. Detta innebär att den data som finns tillgänglig är bra i närheten av mätutrustningen men kan skilja sig mycket enbart ett par kvarter bort. För att öka mängden information som är tillgänglig till allmänheten räcker inte längre enbart de stationära lösningarna som finns idag för att visa hur de rådande halterna av föroreningar står sig. Andra metoder måste införas, exempelvis genom att nyttja mobila mätningar från en plattform som kan röra sig fritt. GOEASY är ett projekt finansierat av den Europeiska Kommissionen, där Galileo, Europas nya navigationssystem används för att tillåta fler platsbaserade tjänster att äntra marknaden. Som en del av GOEASY projektet ingår evalueringen av potentialen i en applikation där användare samlar in data för att hjälpa individer med andningssvårigheter som astma. Denna avhandling presenterar valen till arkitekturen samt implementationen av en mobil plattform som en del av GOEASY. Lösningen använder sig av mobila luftkvalitetsensorer som kan monteras på en rad olika objekt som samlar data i realtid som görs tillgänglig för allmänheten. Resultatet är en mobil plattform och tillhörande Android applikation som med hjälp av luftkvalitetsensorer rapporterar halten av olika skadliga föroreningar tillsammans med platsinformation till en central server. Tack vare egenskaperna av de underliggande systemen som används, skapas en plattform som är mycket mer precis när det gäller positionering jämfört med liknande system som finns tillgängligt. Det resulterande systemet gör det möjligt för individer med andningssvårigheter att få tillgång till noggrannare samt mer uppdaterad information i större utsträckning än vad som för närvarande är tillgängligt. Systemet fyller även syftet med att demonstrera potentialen i den bakomliggande teknologin som en del av GOEASY.

<p>Citizens’ interaction with governments is an area with unique implications for channel management. Governments need to take the citizens perspective into further consideration in order to be successful in delivering high-quality e-services. This paper aims to determine if a categorization of citizen-initiated contacts from a citizen-centric perspective can be a valuable basis for decisions regarding e-service development. The study consisted of three steps. The first step was an examination of the existing related literature, which resulted in the uncovering of the most important aspects of citizens channel choice. The second step consisted of an elaboration of a classification based on perceived task characteristics and a subsequent matching of the categories to desirable channel characteristics. The third and final step consisted of an application of the proposed categorization on a content management system containing all citizen-initiated contacts in a Swedish municipality. The application indicated that the proposed categorization could possibly be used to guide investments in e-services towards a channel-appropriate direction.</p>

Den demografiska utvecklingen i Sverige går mot en befolkningssammansättning med allt högre medelålder. Prognosen tyder på att nästan var fjärde svensk år 2025 kommer vara 65 år eller äldre. Många av dessa individer har en aktiv, frisk och relativt lång ålderdom framför sig. Studier har visat att morgondagens seniorer är en relativt välbeställd grupp med höga krav och stora förväntningar på ålderdomen och det framtida boendet. Allt detta innebär en utmaning för samhället där nödvändiga prioriteringar kan leda till att individen måste ta ett större ansvar och eget initiativ för boende och omvårdnadstjänster gentemot tidigare. I avhandlingen (”studien”) har seniorboendekonceptet med integrerade service-, vård- och omsorgstjänster studerats särskilt. Seniorboenden är ett marknadssegment med kraftig tillväxt under 2000-talet. Antalet seniorbostäder i Sverige har ökat från ca 10 000 år 2000 till ca 28 000 år 2007. Det som karaktäriserar konceptet är att boendet och de anslutande tjänsterna har anpassats och särskilt utformats för ett liv i åldrande. Studien rapporteras i form av en monografi bestående av två olika delstudier. Forskningsfrågan som varit vägledande för den första delstudien är ”Vad skapar en stark marknadsposition för en aktör på seniorbostadsmarknaden med integrerad service, vård och omsorg?”. Forskningsfrågan i den andra delstudien är ”Vilka produktionsstrategier och styrsystem går att identifiera hos några av de mest framgångsrika konceptbyggarna?”. Den andra delstudien utgår från den första delstudiens resultat. Forskningen, som har bedrivits som en explorativ fältstudie, har pågått under perioden 2002-2008. Mätinstrumentet har bestått av fasta intervjufrågor med öppna svarsalternativ. De underliggande intervjuerna har tillsammans med sekundärdata presenterats i ett antal fallbeskrivningar. I studien har ett antal framgångsrika, såväl svenska som nordamerikanska, aktörer medverkat. Den första delstudien har analyserats utifrån en föreställningsram som byggts upp kring begreppen omgivning, strategi, resurs, tjänstekoncept och konkurrenskraft. Resultaten har formulerats i ett antal strategiska vägval vilka sammanfattats i begreppen differentiering, fokus, integration, samverkan, kontroll, verksamhetsutveckling, kärnkompetens och resurser. Det har kunnat påvisas att framgångsrika aktörer följer den differentieringsstrategi om Porter (1980) definierat. Vidare har en affärsstrategisk typologi över aktörer på seniorboendemarknaden formulerats. Den första delstudiens slutsatser har formulerats i fyra strategiska idealtyper: förvaltare, konceptbyggare, entreprenörer och idealister. Utgångspunkten i den andra delstudien, som bl.a. hämtats i Nilssons och Rapps (2005) teoretiska ramverk, har varit idealtypen konceptbyggare. Med vissa kompletteringar har detta ramverk nyttjats och utvecklats för att beskriva och analysera orsakssambanden kring strategisk kongruens och integrerad styrning. Kompletteringar och justeringar har skett för att även omfatta strategier och styrsystem för bygg- och tjänsteproduktion. Föreställningsramen har, utifrån den erfarenhet som erhållits vid analysen av insamlad data, justerats. Justeringen har bestått i klassificeringsdimensionerna IT, organisationskultur och värdegrund. I studien, som bl.a. består av fallbeskrivning och analys av konceptbyggare, har framkommit att de konceptbyggare som nått framgång också har lyckats uppnå strategisk kongruens och integrerad styrning. Studien har bl.a. kunnat påvisa vad betydelsen av boendets fysiska planering innebär för möjligheten att bedriva tjänsteproduktion. Studien har bl.a. visat att nordamerikanska konceptbyggare har en hög grad av samstämmighet mellan strategi och styrsystem. Samstämmigheten kan sammanfattas i marknadskännedom, tydlig verksamhetsidé, branscherfarenhet, insikt om skalfördelar via klustring, organisatorisk småskalighet, känsla för värdeskapande, målinriktning, långtgående befogenheter och delegerat ansvar, värdestyrd verksamhet och en väl utvecklad organisationskultur. De nordamerikanska konceptbyggarna har definierat sina verksamheter som hotellverksamhet för seniorer vilket innebär att de boende blivit kunder och de äldre i allmänhet betraktas som en tillgång. / The demographic trend in Sweden features a population with a rising average age. According to forecasts, nearly one Swede out of four will be 65 or older by the year 2025. Many individuals in this category of older persons, or seniors, can look forward to an active, healthy and relatively long old age. Studies have shown that tomorrow’s seniors and retirees will be relatively well off as social groups. In addition, attitude and generation surveys have indicated that these groups have high demands and expectations for their old age, future housing and related services. Society will thus face a considerable challenge, which includes maintaining a basic commitment to continue guaranteeing the standard of quality in housing and services for the elderly that is presently taken for granted. Necessary societal priorities, however, may require individuals to take more initiative and assume greater financial responsibility than before in some of these areas. In the 2000’s a new market segment has been established and shown vigorous growth. That segment is the senior housing market, where various housing concepts are offered to the target group, seniors, or persons aged 55+. The number of senior housing units in Sweden has soared in the last few years, from about 10 000 in 2000 to some 28 000 in 2007. In this study, the concept of senior housing, with features of integrated service and care, has been of special interest. What characterizes this housing concept is that housing and related services have been adapted and specially designed for living as an aging individual. This dissertation (”the survey”) is reported in the form of a monograph consisting of two separate studies. The research question that has guided the first study is, “What creates a strong market position for a player on the senior-housing market with integrated service, health care and other forms of service and care?” The research question for the second study is, “What production strategies and control systems can be identified for some of the most successful concept-builders?” The two studies are related in that the latter is based on the results of the former. The studies were conducted over a period from 2002 to 2008. The research was done as an exploratory field study. The field-study approach has given priority to breadth and inclusion of many aspects. The instrument of measurement has consisted of set interview questions with open-ended alternative responses. The underlying interviews, together with secondary data, have been presented as a number of case studies. In the survey, a number of successful players have been selected on the basis of the criteria considered typical of successful actors on the senior housing market. Both Swedish and North American organizations have participated in the survey. The empirical material of the survey has been analyzed on the basis of the theoretical conceptual frameworks developed for the two respective studies. The first study has been analyzed with a framework based on the concepts of environment, strategy, resources, service and competitiveness. The results have been formulated in a number of strategic choices that are summarized in the concepts of differentiation, focus, integration, collaboration, control, business development, core competence and resources. In this connection, it has been possible to show that actors who operate a successful business follow largely what Porter (1980) has defined as a strategy of differentiation. Moreover, a business-strategy typology of actors on the senior housing market has also been constructed. Also, the tentative conclusions of the first study have been formulated in four strategic ideal types: administrators, concept-builders, entrepreneurs and idealists. The point of departure for the second study has been the ideal type referred to as the concept-builder. The conceptual framework has therefore been developed further, based in part on the theoretical framework of Nilsson and Rapp (2005). With certain additions, these foundations have been used to construct a detailed theoretical framework for the study. The conceptual framework has been designed to describe and analyze the causal relationships relating to strategic congruence and integrated control. In this regard, additions and adjustments have been made to include strategies and control systems for the construction of buildings and the production of services. The results of the second study include a case description and an analysis of successful concept-builders. One reason for their success is assumed to be their ability to achieve strategic congruence and integrated control. In light of the findings from the analysis of the data, the conceptual framework has been somewhat modified. This adjustment has consisted in classification along the dimensions of IT, organizational culture and fundamental values. In this connection it has been possible to demonstrate the importance of the physical planning of housing for the production of services. Emphasis has been placed on designing the physical facility and housing right from the beginning so as to facilitate the service-producing operation in a later stage of the life cycle. One finding of the survey is that with North American concept-builders there is a high degree of consistency between strategies and control systems. The factors underlying this consistency can be summarized as market knowledge, industry experience, understanding the economies of scale attainable through clustering, organization on a small scale, a clear concept of business, a sense of value creation, a focus on objectives, farreaching delegation of authority and responsibility to the operating level, skilled management, value-oriented operations and a well-developed organizational culture. Through the survey, a number of customer-controlled operations have been illustrated in the case studies. It is apparent that compared to the past, there has been a shift in industry attitude in North America, creating a situation that differs from Swedish conditions in some respects. The North American concept-builders have defined their businesses as hotel operations for seniors. This has automatically shifted the focus toward one where residents have become customers and older people in general are regarded as assets.

Denna studie avser att besvara var mervärdesbeskattning sker, ur ett EG-rättsligt perspektiv, vid tjänstehandel till en beskattningsbar person med flera fasta etableringsställen i olika medlemsstater. Tjänsterna förvärvas vid den plats där den beskattningsbara personen har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet men tillhandahålls den beskattningsbara personens olika fasta etableringsställen. Studien företas med anledning av rådets direktiv (2008/8/EG) av den 12 februari 2008 om ändring av direktiv 2006/112/EG med avseende på platsen för tillhandahållande av tjänster (EUT L 44, 20.2.2008 s. 11-22). Utgångspunkten för att besvara studiens syfte är huvudregeln i artikel 44 mervärdesskattedirektivets ändrade lydelse som träder i kraft den 1 januari 2010. Artikeln stadgar att platsen för tillhandahållande av tjänster till en beskattningsbar person ska vara den plats där denna person har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet. Om tjänsterna tillhandahålls den beskattningsbara personens fasta etableringsställe, som är beläget på en annan plats än där denna person har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet, ska mervärdesbeskattning ske där. Artikeln ger upphov till tolkningsproblem och behörighetskonflikter mellan konkurrerande stater, varför en enhetlig tolkning av begreppet fast etableringsställe erfordras. Tolkningsproblemen avser definitionen av ett fast etableringsställe och frågan när en tjänst kan hänföras till ett fast etableringsställe. En utredning av EG-domstolens praxis visar att ett fast etableringsställe måste uppvisa en tillräcklig grad av varaktighet och en lämplig struktur avseende personella och tekniska resurser för att självständigt kunna tillhandahålla bestämda tjänster. Platsen där en beskattningsbar person har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet är den primära anknytningspunkten. Hänsyn till en annan plats, till eller från vilket tjänsterna tillhandahålls, kommer endast i fråga om den primära anknytningen inte leder till en rationell lösning ur beskattningssynpunkt eller då en konflikt med en annan medlemsstat uppstår. Slutsatsen är att mervärdesbeskattning vid tillhandahållande av tjänster till fasta etableringsställen i olika medlemsstater bör ske vid den plats där de fasta etableringarna är belägna. En sådan slutsats leder till en rationell lösning ur beskattningssynpunkt vilket medför att tjänsterna kan hänföras till de fasta etableringarna. Vid ett sådant fastställande tillgodoses den allmänna principen om att beskattning bör ske i konsumtionslandet. Slutligen tillgodoses det grundläggande syftet med artikel 44 mervärdesskattedirektivets ändrade lydelse vilket är att förhindra behörighetskonflikter och snedvridning av konkurrensen.

Aim: The aim of this study is to explain how professional and organisational identity influence auditors’ perception of commercialisation in audit firms. The purpose is to see if there are possible differences between these identities and how they influence auditors’ perception of commercialisation in audit firms and if this perception is positive or negative. Theoretical approach: Theory that focuses on commercialisation in especially marketing literature and theory regarding professional identify in foremost organisational research, have been used. Empirical Methodology: A quantitative approach was used to be able to analyse auditors’ response from a questionnaire. When analysing the data, Pearson correlation matrix and multiple linear regression have been used. 374 answers from participating auditors in Sweden have been analysed. Conclusions: The empirical result of this study suggests that both professional and organisational identity influence auditors’ perception of commercialisation in audit firms positively. / Syfte: Syftet med denna studie är att förklara hur professionell och organisatorisk identitet påverkar revisorernas uppfattning av kommersialisering i revisionsbyråer. Vidare vill vi se om det finns eventuella skillnader mellan nämnda identiteter och hur de påverkar revisorernas uppfattning av kommersialisering i revisionsbyråer och om uppfattningen är positiv eller negativ. Teoretiskt perspektiv: Studien utgår ifrån marknadsföringslitteratur med fokus på kommersialisering samt teori om professionell identitet från främst organisatorisk forskning. Empirisk metod: En kvantitativ metod har använts för att kunna analysera revisorernas svar från en enkät. Vid analys av data har Pearson korrelationsmatris och multipel linjär analys använts. Totalt har 374 svar från revisorer i Sverige analyserats.   Resultat: Det empiriska resultatet av studien tyder på att både professionell och organisatorisk identitet har en positiv påverkan på revisorernas uppfattning av kommersialiseringen i revisionsbyråerna.

The aim of this thesis was to study elderly people’s experiences of and approach to their usage of home care services with tax deduction. The aim was also to describe how elderly people reason about their underlying motives of using home care service with tax deduction. The study is based on six qualitative interviews with people between the ages of 65 and 80, living in Nacka, Sweden. This thesis is a collaboration with Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum/ Stockholm Gerontology Center and part of their follow up study concerning simplified administration for elderly people applying for home care services in Nacka. The theory of rational choice was used in the analysis of the results. The primary results showed that elderly people’s usage of home care services with tax deduction was limited though regular and consist mainly of basic domestic work. The overall experiences of using home care services with tax deduction were positive and described in terms of satisfaction and as a possibility of independence and influence regarding their needs of services and how they were executed. The results indicate that the usage of home care services with tax deduction is partly based on elderly people’s lack of confidence in publicly-financed elderly care. Due to the distrust in elderly care and the self-determing factors home care services with tax deduction generated, their choice of using home care services with tax deduction seemed more appealing than publicly-financed home care services.

EU beslutade 2002 om en särskild beskattningsanordning i syfte att undanröja konkurrenssnedvridningar vid försäljning av elektroniska tjänster. Frågetecken om var eller av vem som moms ska erläggas kan ibland uppstå. Förvaltningsrätten och regeringen har gjort olika bedömningar beträffande mervärdesskatteskyldighet för två svenska företag vars tjänster varit underkastade moms i andra länder. Medan förvaltningsrätten dömde företag A att betala mervärdeskatt befriade regeringen företag B från mervärdebeskattning. Syftet är att utreda hur skattskyldighet beträffande samma elektroniska tjänster kan uppkomma i olika medlemsländer samt om de som tillhandahåller dessa tjänster säljer till eller ifrån fasta etableringsställen eller om de är att betrakta som återförsäljare. Varför samma skattskyldighet uppkommer i olika medlemsländer kan delvis härledas till de avvikelser som finns mellan svensk rätt och EU-rätt beträffande innebörden av de olika begrepp som används för att beteckna momsredovisningsskyldiga. Det kan även bero på den vaga och vida definition som begreppet elektroniska tjänster innefattar samt de skillnader som finns mellan språkversionerna beträffande vad som ska anses omfattas. Tillhandahållare av elektroniska tjänster ska erlägga mervärdeskatt i det land där köparen har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller där det fasta etableringsstället finns till vilka tjänsterna tillhandahålls. Vid omsättning eller förvärv av tjänster är det den som agerar som faktisk säljare eller den kund som faktiskt förvärvar och konsumerar tjänsten som avgör var omsättningen anses belägen. Bedömningen ska fokusera på de huvudsakliga momenten för tjänsten ifråga. Tillhandahållare av elektroniska tjänster är inte att betrakta som återförsäljare eftersom de inte uppfyller de kriterier som finns uppställda för begreppet återförsäljare. Därmed kan en analogi inte göras gällande. / In 2002 the member states of EU took a decision regarding whether to introduce a special tax base on digital supplies or not. This tax base was later on implemented to the member states domestic laws. Question may sometimes arise as to where or by whom VAT should be paid regarding electronically supplies. The administrative court and the Swedish government have made different judgments regarding two Swedish companies whose services already have been subject to VAT in other member states. While the administrative court sentenced company A to pay VAT the government exempted company B. This bachelor thesis will examine how tax claims regarding the same electronically supply can occur in different member states and if the providers are selling to or from a permanent establishment or if they are to be considered as distributors. The answer to the first question can partly be due to the difference between Swedish law and EU-law regarding the different use of word for designating a taxable person. The words used for designating a taxable person have different meanings which can constitute confusion. It can furthermore be due to the vague and broad definition for the term electronically supplies and the differences that occur, regarding what can be covered by the definition of electronically supplies. Providers of digital supplies shall pay VAT in the country where the buyer has his place of business or where the fixed establishment is located to which the supplies are provided. Regarding revenue or acquisition it is the one who acts like the real seller or the customer who acquires and consumes the provided service who determines where the supply is situated. The main elements for the services provided have to be examined. Providers of digital supplies are not to be regarded as distributors because they do not meet the criteria’s that are set out for the term.

Utvecklingen inom IT har traditionellt varit snabb, så har det även varit när fenomenet molnbaserade tjänster växt fram. De molnbaserade IT-tjänsterna har under kort tid gått från att det har spekulerats om deras användning till att nu vara på allas läppar och något som börjar införas i många verksamheter. Tjänsteleverantörer vill vara snabba in på marknaden och sälja molnbaserade lösningar samtidigt som verksamheter är intresserade av att få ta del av dessa lösningar. En skillnad med de molnbaserade IT-tjänsterna är att de baserar sig på en helt ny distributionsmodell för IT. Skillnaden ligger i att det är tjänsteleverantören som ansvarar för hela IT-systemets livscykel och kunden endast betalar baserat på verkligt nyttjande av tjänsten. Samtidigt kan kapaciteten skalas baserat efter kundens aktuella behov. I samband med de nya förutsättningarna så har vi i denna uppsats haft fokus på att utreda om det krävs några nya angreppssätt vid införande av molnbaserade IT-tjänster. Studien har sin grund i de särskiljande drag de molnbaserade IT-tjänsterna har i kontrast till de traditionella IT-tjänsterna. För att uppnå studiens syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metodik som har sin fokus på ett mer tolkande perspektiv. Insamling av datamaterial till den empiriska delen av uppsatsen har vi gjort via intervjuer av personer med erfarenhet från både de traditionella och molnbaserade IT-tjänsterna. I denna uppsats finner vi nya utmaningar som inte tidigare varit aktuella i samma utsträckning vid införande av de mer traditionella IT-tjänsterna. Vi finner bland annat att det blir mindre möjligt att utföra anpassningar i de molnbaserade IT-tjänsterna, samt nya risker i samband med att garantera säkerheten för informationshantering. Till detta finner vi en rådande situation med många nyetablerade leverantörer på marknaden som alla har olika lösningar för hantering av säkerhet, servicenivåer och gränssnitt för utbyte av information mellan applikationer.  Till de kartlagda utmaningarna presenterar vi en rad nya angreppssätt som vi anser är viktiga för att hantera den förändrade bilden, samt för att ge ett adapterat fokus vid ett införande av molnbaserade IT-tjänster. Vi kommer fram till att förstudien blir mer viktig vid ett införande och har stor betydelse för valet av molnbaserad IT-tjänst. Förstudien behöver fokusera på att värdera leverantörernas tjänsteutbud, trovärdighet samt den molnbaserade IT-tjänsten som sådan. För att kunna garntera säker informationshantering blir det viktigt att klassificera verksamhetsinformation och att modellera kommunikationsvägarna för den verksamhetsinformation som hanteras av olika applikationerna.

Bakgrund: Inkonsekvensen i hanteringen av internt upparbetade immateriella tillgångar har uppmärksammats av bland annat standardsättarna IASB, AASB, ASBJ samt organisationen RFR. RFR menar att mer fokus bör läggas på identifieringen och redovisningen av internt upparbetade immateriella tillgångar på grund av deras markanta ökning samt betydelse för företag och kunder. Syfte: Studien ska beskriva den kontext där internt upparbetade immateriella tillgångar förekommer, och därmed bidra till en förståelse över hur deras egenskaper och identifiering behandlas redovisningsmässigt, inom branschen konsumentvaror och -tjänster. Metod: Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats och är baserad på intervjuer med företag inom branschen konsumentvaror och -tjänster som har internt upparbetade immateriella tillgångar. Resultat: Branschen konsumentvaror och -tjänster använder sig av både formella och informella tumregler vid identifiering av internt upparbetade immateriella tillgångar på grund av den osäkerhet som råder vid bedömning. Existensen av tumregler påverkas av faktorerna nyckelpersoner, erfarenheter samt storleken på företaget och posten internt upparbetade immateriella tillgångar. Branschen anser att det finns svårigheter i de existerande regelverken men att standarden IAS 38 är tillräcklig överlag. / Background: The inconsistency, in the management of internally generated intangible assets, is addressed by the standard setters IASB, AASB, ASBJ and by the Swedish organization RFR. RFR argue that more attention should be placed on the identification and recognition of internally generated intangible assets, this due to their significant increase and impact on companies and customers. Aim: The study is describing the context in which internally generated intangible assets exist. Hence, contributing to an understanding of how their characteristics and identification are treated in accounting, in the consumer goods and service industry. Completion: The study has a qualitative approach and is based on interviews with companies with internally generated intangible assets in the consumer goods and service industry. Result: The consumer goods and service industry use formal and informal heuristics in order to identify internally generated intangible assets due to the uncertainty in the assessment. The existence of heuristics is affected by the following factors; key personnel, experience, company size and size of the internally generated intangible assets. The industry perceives difficulties in the existing regulations, but finds IAS 38 to be, overall, adequate.