With the meteoric rise of artificial intelligence over the last decade, it is playing an increasingly important role in our societies. This technology can play a decisive role in the development of many sectors. However, it is also necessary to have a large volume of quality data available in order to obtain high-performance models. In the healthcare sector, useful, high-quality data is often subject to fairly high security and confidentiality standards, as it is personal data that is subject to legislation (such as the GDPR at European level). At national level, each country has its own strategy, approach and objectives for integrating artificial intelligence into public services. Here, we will be looking at two European Union countries, Sweden and France. Sweden is characterised by openness and transparency. In France, on the other hand, privacy is a very important concept. Comparing their approach to the subject can therefore yield some interesting results. To carry out this comparison, a state of the art was carried out. This state of the art was based on the reading of various documents, and was accompanied by conducting five interviews with players active within this system. The analysis showed that despite different healthcare organisational structures and approaches, Sweden and France are at similar stages and have similar safety standards. However, the major difference lies in the structure of the healthcare system, which results in different advances for the two countries, with, for example, the Swedish regions working independently and interpreting the legal grey areas individually. In reality, the legal framework remains a limiting factor for the development of this sector for both nations, despite the desire of all parties to maintain an ethical approach. Finally, the future political choices concerning artificial intelligence and its legal environment will be societal choices that correspond to the cultural values of each country. However, the AI Act (a draft European law) should harmonise the legal aspects, based on an approach to technology based on the risks it could pose to individuals. / Den artificiella intelligensen har under det senaste decenniet fått ett enormt uppsving och spelar en allt viktigare roll i våra samhällen. Denna teknik kan spela en avgörande roll för utvecklingen av många sektorer. Men för att få fram högpresterande modeller krävs det också att man har tillgång till en stor mängd kvalitetsdata. Inom hälso- och sjukvårdssektorn är användbara, högkvalitativa data ofta föremål för ganska höga säkerhets- och sekretessstandarder, eftersom det är personuppgifter som omfattas av lagstiftning (till exempel GDPR på europeisk nivå). På nationell nivå har varje land sin egen strategi, sitt eget tillvägagångssätt och sina egna mål för att integrera artificiell intelligens i offentliga tjänster. Här kommer vi att titta på två EU-länder, Sverige och Frankrike. Sverige kännetecknas av öppenhet och transparens. I Frankrike, å andra sidan, är integritet ett mycket viktigt begrepp. Att jämföra deras förhållningssätt till ämnet kan därför ge intressanta resultat. För att kunna göra denna jämförelse har en state of the art genomförts. Denna state of the art baserades på läsning av olika dokument och kompletterades med fem intervjuer med aktörer som är aktiva inom detta system. Analysen visade att Sverige och Frankrike, trots olika organisationsstrukturer och tillvägagångssätt inom sjukvården, befinner sig i liknande skeden och har liknande säkerhetsstandarder. Den stora skillnaden ligger dock i hälso- och sjukvårdssystemets struktur, vilket resulterar i olika framsteg för de två länderna, där till exempel de svenska regionerna arbetar självständigt och tolkar de juridiska gråzonerna individuellt. I själva verket är den rättsliga ramen fortfarande en begränsande faktor för utvecklingen av denna sektor i båda länderna, trots alla parters önskan att upprätthålla ett etiskt förhållningssätt. Slutligen kommer de framtida politiska valen om artificiell intelligens och dess rättsliga miljö att vara samhälleliga val som motsvarar de kulturella värderingarna i varje land. AI-lagen (ett förslag till europeisk lag) bör dock harmonisera de rättsliga aspekterna, baserat på en inställning till teknik som bygger på de risker den kan innebära för individer.

Digitalisering medför nya möjligheter för offentlig sektor att designa service till medborgare och användarcentrerade e-tjänster står högt på agendan. Användarupplevelse och användbarhet är två nyckelbegrepp som fokuserar på interaktionen mellan användare och system för att uppfylla användarens behov och samtidigt erbjuda en högre grad av funktionalitet. Tjänstekvalitet, vilket innebär användarens förväntade servicenivå och uppfattningar om den mottagna servicenivån, har i forskning förknippats med en högre grad av uppfattad användbarhet och positiv användarupplevelse. Syftet med studien är att identifiera, beskriva och förklara kritiska framgångsfaktorer för hur e-tjänster uppfattas bidra till en högre grad av tjänstekvalitet genom en högre grad av uppfattad användbarhet och en högre grad av positiv användarupplevelse hos individuella användare i åldern 40 till 50 år i en svensk kommun. I studien tillämpas fallstudiemetoden och för att undersöka studiens syfte skapas en litteraturbaserad analysmodell och semistrukturerade personliga intervjuer kombinerat med användningstester genomförs. Som fallorganisation valdes en svensk kommun och som fallstudieobjekt valdes en representativ e-tjänst. I studien genomförs fem semistrukturerade intervjuer med individuella användare i målgruppen 40 till 50 år, vilka är de mest frekventa användarna av fallorganisationens e-tjänster. Utifrån studien kan tre slutsatser dras. Den första slutsatsen är att användaren uppfattar tjänsteleverantören som en central aktör, vilket gör centraliserad tillgänglighet i kombination med informationskvalitet till kritiska framgångsfaktorer för en högre grad av upplevd tjänstekvalitet. Det innebär dels att användaren uppfattar användarresan i ett större perspektiv där alla tidigare interaktioner är betydelsefulla för att forma uppfattningen av tjänstekvalitet, dels att användaren förutsätter att tidigare interaktioner, framför allt tidigare lämnade kontakt- och personuppgifter, ska finnas centraliserade och tillgängliga. I den andra slutsatsen är kommunicerbarhet en kritisk framgångsfaktor för en högre grad uppfattad tjänstekvalitet. Kommunicerbarhet, framför allt instruerande kommunikation, bidrar till att skapa tydlighet med tydliga instruktioner och enkelhet, samt förifyllda fält som underlättar användarens hantering av ärendet vilka tillsammans bidrar till en lägre ansträngnings- och svårighetsgrad. Den tredje slutsatsen är att den uppfattade graden av tjänstekvalitet baseras på det upplevda värdeskapande e-tjänsten erbjuder och vilka behov e-tjänsten uppfyller. För att skapa ett mervärde för användaren bör e-tjänsten betraktas ur ett ekosystemperspektiv för att både skapa mervärde för användaren och främja interaktion mellan aktörer/organisationer i en samskapande process. Studien ger ett kunskapsbidrag till fallorganisationen, informatikstudenter och praktiker inom tjänstedesign och innefattar en beskrivning av hur nuläget för en specifik e-tjänst uppfattas ur både perspektivet användbarhet och användarupplevelse. Studien bidrar med förklaringskunskap till hur och varför användbarheten och användarupplevelsen samspelar till att forma den uppfattade tjänstekvaliteten av den enskilda e-tjänsten. Studien bidrar även till vägledande kunskap genom utformning av en generisk serviceresa vilken visualiserar generella drag hos e-tjänsten som bidrar till en högre grad uppfattad tjänstekvalitet hos individuella användare.

Idag ligger samhällets fokus kring prostitution framförallt på den som säljer sin kropp men detbehövs mer kunskap om mäns sexköpande för att verkligen få en djupgående och rättvisandebild av prostitution som fenomen. 2017 började en Nationell strategi för att förebygga ochbekämpa mäns våld mot kvinnor att gälla, vilken har som syfte att nå målet att mäns våld motkvinnor helt ska upphöra. I den nationella strategin räknas även sexköp in men det finns mindreinformation om hur myndigheter arbetar för att förhindra att män köper sex. Därför är syftetmed den här uppsatsen att ta reda på hur socialtjänstens KAST-mottagningar arbetar mot mänssexköp, vilken kunskap det vilar på och vilka resurser som KAST-mottagningarna har tillgångtill för att förebygga och förhindra att män köper sex. Uppsatsen fokuserar på heterosexuellarelationer inom könshandeln, där kvinnan är den prostituerade och mannen den som köper sex,vilket motiveras av att majoriteten av de som köper sex är män och det är män som står förhuvudparten av det våld som kvinnor, barn och andra män utsätts för.För att besvara syftet har intervjuer med professionella på fyra olika KAST-mottagningargenomförts eftersom det framförallt är dessa verksamheter, jämte polisen, som bedriverindividuell behandling av män som köper sex. Intervjuerna har sedan transkriberats, kodats ochkategoriserats och tre olika teman; Verksamhet, Arbetssätt och Kunskapsbild, har hittats utifråndessa kategorier. Resultatet visar bland annat att det inte finns några gemensamma riktlinjer förhur arbetet mot mäns sexköp ska utformas så beroende på vart i landet man befinner sig, ochvilken utbildning de professionella har, använder sig KAST-mottagningarna av olika metoderi arbetet med män som köper sex. Samtliga intervjupersoner uppgav att pornografi samtpatriarkala normer och strukturer var något som påverkade sexköpare, både genom att färgadessa mäns bild av hur sexuella relationer ska se ut samt normalisera sexköp. Slutsatserna somdragits utifrån resultatet är bland annat att det vore en idé att ha en nationell riktlinje för arbetetsutformning så att den behandling män har att tillgå ser likadan ut överallt samt minskastigmatisering av män som vill sluta köpa sex.

Agentiva tjänster används i allt fler sammanhang på grund av sin förmåga att anpassa sitt beteende efter användarens behov. Idag finns ett utbrett intresse för att anta mer miljövänliga konsumtionsbeteenden. Något som försvårar detta är förekomsten av greenwashing-praktiker i produktinformation. På grund av svårigheter med att uppmärksamma detta riskerar konsumenter att vilseledas. Genom att anta en kvalitativ designorienterad forskningsansats avser studien undersöka hur agentiva tjänster kan designas för att skapa de förutsättningar som konsumenter behöver för att undvika att vilseledas av greenwashing i produktinformation. Utifrån existerande litteratur togs fyra designförslag fram. Designförslagen utvärderades och reviderades därefter. Studien resulterade i fyra designförslag för hur agentiva tjänster kan designas för att uppmärksamma och informera konsumenter om greenwashing-praktiker. Resultatet avser bidra med kunskap om hur egenskaper hos agenter kan användas för att överkomma de utmaningar som tidigare forskning beskriver gällande att nå fram med information till konsumenten. Denna kunskap kan även ligga till grund för design av tjänster för att öka konsumenters medvetenhet gällande greenwashing. / Agentive services are utilized in a variety of contexts due to their ability to adapt their behavior according to the needs of the user. There is a widespread interest in adopting more environmentally sustainable consumption behaviors among consumers today. Greenwashing is a recurring problem that discourages consumers from actively making sustainable purchase choices. Greenwashing is difficult to detect, which puts consumers at risk of being mislead by false green claims. Through a qualitative design research study, this study aims to examine how agentive services can be designed to create the necessary conditions for consumers to avoid being mislead by greenwashing practices in product information. Based on existing litterature, four design suggestions were formulated. The design suggestions were evaluated and then revised. The study resulted in four design suggestions for how agentive services can be designed to inform and make consumers aware of greenwashing practices. The result aims to contribute to further knowledge about how the properties of agents can be used to overcome the challenges previous litterature describes in regard to informing consumers. This knowledge could also support future design of services intended to increase consumer awareness of greenwashing practices.

This study employs a Gioia analysis to investigate the AI services offered within three distinct professional service sectors in Sweden: IT consulting, marketing, and legal services. Utilizing a list of companies from a prior KTH project and publicly accessible information, we applied a cross-sectoral Gioia analysis to systematically categorize, compare, and understand the types of AI services provided and how these offerings differ between sectors. The objective of this scholarly pursuit is twofold. Firstly, it seeks to develop a cohesive and comprehensive taxonomy that clarifies the AI utilization within the selected domains, providing a clearer perspective on the diverse AI services offered and their respective implications. Secondly, it aims to discern the notable commonalities and distinctions in AI services across the said sectors, highlighting the specific ways in which AI integration manifests within each domain in Sweden. Our research reveals several shared trends, including AI-driven data analysis and management, automation, real-time monitoring, and personalization. Despite these commonalities, each sector leverages AI in a unique way, emphasizing aspects like cybersecurity in IT consulting, ad optimization in marketing, and legal document scrutiny in legal services. We further discuss practical implications, such as elevated operational efficiency, potential shifts in professional focus, and the emergence of AI service providers as indispensable intermediaries. While the adoption of AI presents numerous opportunities, it also introduces challenges, such as the democratization of specialized knowledge, which could disrupt traditional professional-client relationships. Future research avenues and study limitations are also addressed. Our findings serve as a cornerstone for both academic discourse and practical application, illuminating the nuanced impacts of AI across different business domains. / Denna studie verkställer en Gioia-analys för att undersöka de AI-tjänster som erbjuds inom tre distinkta professionella tjänstesektorer I Sverige: IT-rådgivning, marknadsföring och juridiska tjänster. Genom att använda en datauppsättning från ett tidigare KTH-projekt och allmänt tillgänglig information tillämpade vi en tvärsektoriell Gioia-analys för att systematiskt kategorisera, jämföra och förstå vilka typer av AI-tjänster som erbjuds och hur dessa tjänsteerbjudanden skiljer sig mellan sektorer. Målet med denna studie är tvåfaldig. Först och främst syftar den till att utveckla en sammanhängande och omfattande taxonomi som klargör AI-användningen inom de valda sektorerna, vilket ger en tydligare översikt över de olika AI-tjänsterna som erbjuds och deras respektive implikationer. För det andra strävar studien efter att urskilja de märkbara gemensamheterna och skillnaderna i AI-tjänster mellan de nämnda sektorerna, vilket framhäver de specifika sätten på vilka AI-integration manifesterar sig inom varje domän i Sverige. Vår studie avslöjar flera gemensamma trender, inklusive AI-driven dataanalys och hantering, automatisering, realtidsövervakning och personalisering. Trots dessa gemensamma drag utnyttjar varje sektor AI på ett unikt sätt. Aspekter som cybersäkerhet inom IT-rådgivning, annonsoptimering inom marknadsföring och granskning av juridiska dokument inom juridiska tjänster betonas. Vidare diskuterar vi praktiska implikationer, såsom ökad operativ effektivitet, potentiella förändringar i professionellt fokus och framväxten av AI-tjänsteleverantörer som oumbärliga mellanhänder. Även om införandet av AI erbjuder många möjligheter introducerar det också utmaningar, såsom demokratisering av specialiserad kunskap, vilket kan störa traditionella verksamhet-kundrelationer. Framtida forskningsvägar och studiebegränsningar diskuteras också. Våra resultat agerar som en hörnsten för både akademisk diskurs och praktisk tillämpning samt belyser de nyanserade effekterna av AI över olika affärsdomäner.

Digitaliseringen har påverkat samhället i sin helhet, men det saknas aktuell forskning om digitaliseringen av socialt arbete. Därför har vi valt att kartlägga och diskutera området - empiriskt och teoretiskt. Studien ämnar kartlägga och jämföra socialtjänstens kommunala webbsidor kring den information som berör ekonomiskt bistånd, med koppling till rådande lagstiftning, mediateori och språkets betydelse. Studien studerar kommunernas användning av e-tjänster kopplade till ekonomiskt bistånd, sett till jämlikhet och tillgänglighet. Empirin, vilken inhämtats från tio svenska kommunala webbsidor med inriktning ekonomiskt bistånd, analyseras genom kvalitativ innehållsanalys som kompletteras med kvantifiering, genom frekvensanalys. Analysen tydliggjorde en domän; tillgänglighet, och två teman; information och kommunikation. Studien utgår från teorin om den andra mediaåldern, McDonaldisering, semiotik och isomorfism. Semiotisk teori har bidragit till att granska det latenta och manifesta, isomorfism för att förklara skillnader och likheter, samt McDonaldisation för att upptäcka effektivisering. Studiens resultat påvisar både likheter och skillnader mellan kommunerna. Skillnader återfinns i förhållning till tillgänglighet, begriplighet, samt hantering av lagstiftning. Vad gäller likheter tenderar informationen på webbsidorna att baseras på Socialtjänstlagen, kommunerna beskriver ansökningsprocessen på liknande sätt, samt att informationen är begränsad till svenska. Studiens resultat diskuterar tillgänglighet sett till kommunikation och information. Resultatet relateras till jämlikhet genom tillgång till e-tjänster inom socialtjänstens ekonomiska bistånd samt möjligheter till empowerment. Studiens resultat anger att fortsatt forskning behövs kring digitalisering och e-tjänster i socialt arbete, bland annat utifrån brukar- och personalperspektiv. / The digitalizing has affected the community as a whole, but current research about social work and its digitalization is lacking. Because of which, we have chosen to study and discuss this area - empirical and theoretical. This study aims to analyze and compare social services municipal websites regarding information about financial aid related to the current legislation, media theory and the importance of language. This study scrutinizes, through equality and availability, the usage of e-services regarding financial aid in municipals. The empirical data, which is gathered from ten Swedish municipal websites regarding financial aid, is analyzed by qualitative content analysis complemented by quantification, through frequency analysis. From the analysis a domain emerged; availability, and two themes; information and communication. This study has its base in The second media age, McDonaldization, semiotics and isomorfism. The theory of semiotics has contributed to a review regarding latent and manifest information, isomorfism to explain differences and similarities, and McDonaldization to explore efficiency. The result of the study indicates both similarities and differences among the websites. Differences were found concerning availability, intelligibility, and the usage of legislation. Similarities tend to exist in which the information on the websites were based on Social Services act, the municipals described the application process similar, and the information was limited to Swedish language. The result of the study discuss availability regarding communication and information. The result relates to equality through access to e-services within social services financial aid and opportunities to empowerment. The result of this study specify the need of proceeded research concerning digitalizing and e-services within social services, among other things on user and personnel perspective.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan WOM, förväntningar, attityder, upplevd kvalitet och kundtillfredsställelse. Metod: Den befintliga teorin har analyserats för att få en översikt av den tidigare forskningen inom området. Data har samlats in genom en enkätundersökning och sedan bearbetats med hjälp av en deskriptiv analys samt en korrelationsanalys. Resultaten har därefter diskuterats och mynnat ut i studiens slutsats. Slutsats: Studien visar att den viktigaste faktorn för hur tillfredsställd kunden blir är den upplevda kvaliteten av en tjänst. Studien visar även att WOM har en stor påverkan på kundtillfredsställelsen. Vidare konstaterar studien att kundens attityd har en större inverkan än kundens förväntningar på kundtillfredsställelsen. Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag till teorin inom företagsekonomins och marknadsföringens forskningsområde är en ökad kunskap om WOM:s påverkan på kundtillfredsställelsen inom tjänstebranschen. Vidare bidrag till ämnet är hur attityder och förväntningar påverkar kundtillfredsställelsen. Studien visar att attityder väger tyngre än förväntningar i fråga om hur tillfredsställd kunden blir. / Title: The relationship between WOM and Customer Satisfaction - expectations, attitudes and perceived quality Aim: The purpose of this study is to investigate the relationship between WOM, expectations, attitudes, perceived quality and customer satisfaction. Method: The existing theory has been analyzed to get an overview of previous research in this area. Data has been collected through a survey and then analyzed by using a descriptive analysis and a correlation analysis. Furthermore, the results have been discussed and concluded in the study's conclusion. Conclusion: The study shows that the most important factor for how satisfied the customer will be is the perceived quality of a service. The study also shows that WOM has a major impact on the customer satisfaction. Furthermore, the study finds that the customer's attitude has a greater impact than the customer's expectations on the customer satisfaction.

Bakgrund/problem: Produktföretag skapar nya erbjudanden utformade som tjänster och helhetslösningar. Företaget säljer paket inkluderande produkten samt tillhörande. Kärnverksamheten utvidgas. Kräver dessa lösningar en annan typ av säljare än den som idag är dominant på tillverkande företag? Syfte: Med denna uppsats vill vi finna ifall dagens säljare ser att det finns vissa personliga egenskaper som är anses vara mer gynnsamma än andra vid försäljning av dessa helhetslösningar. Metod: Det är en komparativ flerfallsstudie med en kvalitativ forskningsansats. Med hjälp av sex stycken semistrukturerade intervjuer på med säljare på tre olika företag har vi insamlat empirisk data. Data har vi sedan analyserat med hjälp av en egen analysmodell. Resultat/bidrag: Resultatet har visat att med de nya formerna av att sälja tjänster och produkter förändras även den nya säljaren och vilka egenskaper som anses vara gynnsamma för byggandet av förtroende, relationer och i slutändan för en lyckad försäljning. Hur säljarna väljer att belysa olika egenskaper går att härleda från deras bakgrunder och personlighetstyper. / Background/problem: Product businesses create new offerings designed as services and comprehensive solutions. The company sells packages that include the product and related. Core business expand. These solutions requires a different type of sellers than that of today, who is dominant in manufacturing companies? Purpose: With this paper, we want to find if today’s sellers see that there are certain personal characteristics that are considered to be more favorable to the sale of these integrated solutions. Method: This is a comparative case study with a qualitative approach. With the help of six semi-structured interviews with sellers in three different companies, we have collected empirical data. The data were then analyzed using a self-analysis model. Results/contribution:The results have shown that with the new forms of selling services and products change even the new vendor and which properties are considered to be favorable for the building of trust, relationships and ultimately for a successful sale. How sellers choose to highlight different properties can be derived from their backgrounds and personality types.

Failed projects are often caused by not detected failures and therefore tests should be performed at some time during the project to avoid those failures. In the agile method Scrum the tests of IT services are executed by the supplier to secure the quality of the services. In theory, no tests are performed by the product owner. This requires big amount of trust to the supplier and a close partnership. In agile methods the time and costs are fixed, and because of this there is also a risk that unfinished products are delivered on deadline. Little research about tests and Scrum can be found, and therefore the aim with this study is to evaluate how and when quality assurance and tests should be treated in the best way by the product owner in Scrum. The study aims to answer the question of which manual test type is relevant to perform by the product owner to ensure the quality of the IT services. The question about how and when the test should be executed should also be answered. The study is based on a case study at the company Standard Solutions Group (SSG) which is a technical consultancy. The methodology in the study involves interviews, observations, a survey, and a literature study. The different methods are used to gather information from different perspectives and should increase reliability. Acceptance tests are selected to be best suitable to be performed by the product owner. To answer the question about how the test should be executed the authors select to develop a checklist. The acceptance tests should be done continuously to create more efficiency, and it also should be easier to correct the errors. / Idag grundas ofta misslyckade projekt på att fel inte uppmärksammas och för att undvika dessa fel bör tester utföras någon gång under arbetet. I den agila metoden Scrum utförs tester på produkten av leverantören, däremot utförs i teorin inga tester från produktägarens sida, som är kunden i Scrum. Detta kräver stor tillit och ett nära samarbete mellan kund och leverantör. Eftersom agila metoder innebär att tiden och kostnaden är fast finns det även en risk att halvfärdiga produkter levereras vid deadline. Då tidigare forskning inte undersökt ämnet är syftet med arbetet att utvärdera hur och när kvalitetssäkring av leveranser på ett lämpligt sätt ska utföras från produktägarens sida i Scrum. Målet är dels att besvara frågan om vilken manuell testtyp som är relevant att utföra från produktägarens sida vid kvalitetssäkring av IT-tjänster. Dessutom ska även frågorna om hur och när det manuella testet bör utföras i Scrum besvaras. Denna studie baseras på en fallstudie som utförs hos Standard Solutions Group (SSG) som är en teknisk konsultverksamhet. Studien genomförs med hjälp aven övergripande metod som följs genom hela arbetet för att komma fram till en lösning. I studien används även andra modeller för att utföra observationer, enkätundersökning, intervjuer och en litteraturstudie. Detta för att få information från flera olika perspektiv vilket ökar studiens tillförlitlighet. Studien resulterar i atttest-typen acceptanstester är ett lämpligt test att utföra frånproduktägarens sida. En checklista utvecklas för att svara på frågan om hur testet ska utföras. För att skapa mer effektivitet så att fel enklare ska kunna åtgärdas utförs acceptanstestester kontinuerligt under arbetets gång.

Since the internet breakthrough in the nineties, the importance of digital technology has increased for organizations, and industries in Sweden. Digital technology allows for more efficient ways of learning. This means that practitioners must change the way they work to be able to integrate technology to exploit the advantages of the new tools. But sometimes the problem occurs that the technology gets developed without the input of the to-be users. This can harm the potential efficiency of the technology being implemented in an organization, or company. This study looks at digital technology in schools and tries to find out which features teachers wants to see in a program developed to create value in their practice. From interviews with teachers that teach math in grades 1-3 have I created a list of recommendations that a company or organization should consider when developing software for this target audience. These recommendations will consider aspects of organizational limitations and opportunities of schools; the aspects from what functionality should be in said services, and how to develop services around current practice of teachers.