Manufacturers dealing with complex products or systems are widely dependent on new technologies which can be utilized to create new business models. Servitization literature express an increased demand for advanced service offerings for manufacturers where revenues are generated by the performance and availability of their product. This stream of literature agree that maintenance organisations hold an important part of capturing the advantages of advanced servitization business models but that manufacturers often struggle with the deployment of digital technologies. Furthermore, studies within servitization imply that digital implementations and information management create value for manufactures, but a gap exists regarding how value is created. This study therefore explores and furthermore identifies the role of digitalized product information in maintenance services and how it creates value. The aim is to contribute with new insights regarding the realisation of advanced services within the service operations area. The research design is a multiple embedded case study including 10 interviews and a cost analysis. Technicians and maintenance managers are interviewed within companies who are i) manufacturers of complex products or systems and ii) have their own maintenance organisation. Two themes, “Convenience” and “Sustainability” were derived from the interviews to describe how value is created by the usage of DPI. Value is created by simplified processes, optimized time management, reduced consumption, optimized life-expectancy etc. through the usage of DPI in maintenance services of complex products or systems. Economic value in terms of cost reductions, sales optimizations and economic stability could be identified as holistic value created for the organizations, enabled by the two main themes. The results of the study indicate overlapping similarities with the existing literatures and address important aspects of how to realise the benefits of advanced services for manufacturers and what digital capabilities related to maintenance that can be utilized to successfully implement such services. / Tillverkande företag som hanterar komplexa produkter eller system är starkt beroende av ny teknologi som kan utnyttjas för att skapa nya affärsmodeller. Forskning inom tjänstefiering visar en ökad efterfrågan av avancerade tjänsteerbjudanden för tillverkande företag där intäkter genereras av produkternas prestanda och tillgänglighet. Dessa forskare är eniga om att underhållsorganisationer spelar en viktig roll för att fånga fördelarna med dessa avancerade tjänsteerbjudanden men att tillverkande företag ofta har svårigheter med att implementera digital teknik. Studier inom tjänstefiering påvisar att digitala implementationer och informationshantering skapar värde för tillverkande företag, men att ett forskningsgap som beskriver hur detta värde skapas existerar. Denna studie syftar därför till att utforska och identifiera rollen av digitaliserad produktinformation i underhållstjänster och hur det skapar värde. Målet med studien är att bidra med nya insikter angående förverkligandet av avancerade tjänsteerbjudanden inom litteratur för tjänstefiering. Studien är utformad som en multipel fallstudie som inkluderar 10 intervjuer och en kostnadsanalys. Tekniker och underhållschefer är intervjuade inom företag som är i) tillverkare av komplexa produkter eller system och ii) har en egen underhållsorganisation. Två teman, ”Bekvämlighet” och ”Hållbarhet”, härleddes från intervjuerna för att beskriva hur värde skapas genom användandet av DPI. Värde skapas genom förenklade processer, optimerad tidsåtgång, minimerad konsumtion, optimerad livslängd hos produkter osv. genom användningen av DPI i underhållstjänster av komplexa produkter eller system. Ekonomiskt värde i form av kostnadsreduceringar och optimerad försäljning kunde identifieras som holistiskt värde skapat för organisationerna, realiserat av resultatets två huvudteman. Studiens resultat indikerar överlappande likheter med existerande forskning och adresserar viktiga aspekter angående hur avancerade tjänsteerbjudanden förverkligas och vilka digitala förmågor relaterat till underhåll som kan utnyttjas för att på bästa sätt implementera sådana tjänster.

I omställningsprocessen mot ett mer hållbart samhälle kan en designer ha en viktig roll för social innovation och samverkan. En designer kan underlätta för föreningar att själva lösa sina problem genom nerifrån-och-upp metoder. Detta betyder att den traditionella designerrollen är i förändring och att nya färdigheter efterfrågas. Det här projektet har utforskat ett praktiskt och föreningsdrivet designangreppssätt. Målet med designprocessen var att designa en tjänst för stadsodlingsprojekt baserade i Stockholm. Tjänsten utvecklades tillsammans med aktiva medlemmar i projekten för att göra odlingen mer effektiv, tillgänglig och enkel att sprida. / More and more, designers take the role of facilitators in social innovation processes by using collaborative approaches aiming at a transition towards sustainability. To do so, they collaborate with active communities that create solutions for their own problems through bottom-up approaches. Consequently, the role of professional designers is shifting and new design skills and approaches are required. This project explored a community driven design approach, on a practical level. The goal of the design process was to design a service for urban farming communities situated in Stockholm. This service was co created with members of the communities to make them more efficient, better accessible and easier to replicate.

Sweden has a long tradition of process improvements, productivity increments, waste reduction in manufacturing, continuing a mode of industrialization that helped achieve prosperity. With growing urban centers, mechanization of agriculture, outsourcings by manufacturing and the public sector with subsequent acquisitions, large service firms have appeared in an ever-growing service sector. Some firms with a previously simple operation have become employers of hundreds of thousands of people in what can be described as a Nordic phenomenon in its origin when looking at the roots of the largest firms. With this development in mind, the aim of the thesis is to explore the factors that can be found in the case study of industrialization of services in Nordic based firms. Using an abductive approach and mixed methods, the theoretical focus has been on the organization, routines, and knowledge. The data used in this thesis originates from three embedded contexts ranging from power and telecom infrastructural services, facility management, and a payment service provider. Summarily, the research questions touch upon (1) tacit knowledge and its transfer; (2) technology adoption; and (3) the grander implications of technology and industrialization in services. The thesis has four main contributions. First, the first paper provides a unique empirical insight into firms that rarely see any academic attention, a domain dominated by craftmanship to some degree, and with that an environment saturated with tacit knowledge. Secondly, the results indicate that while tacit knowledge is a significant part of service firms, recent technological advancement can overcome difficulties of transferring certain somatic aspects it. Capturing tacit knowledge digitally and transforming it into rich data, turns it into a crystallized artifact that is separated from time and space. High bandwidth enables the transfer of these crystallized artifacts of rich data, to any place, at any time. Thirdly, looking at the adoption of automation technology in various firms, it becomes clear that firm leadership has the pivotal role when it comes to technology adoption in contrast to the user. Depending on firm characteristics the readiness varies. Furthermore, technology itself may provide more opportunities than it originally intended. However, there are further dimensions that come into play such as network effects. Finally, the thesis can summate that technology has an incredible importance in industrializing services, but also posits that it may change the concept of what services truly are. For practitioners it is important to appreciate that technology has an increasingly important role in Services. Service firms that are geographically dispersed, or plan to become so via growth, do not necessarily need to be constrained in terms of knowledge transfer. However, adoption of technology requires a deliberate strategy from an enabling and proactive senior leadership. / I Sverige finns en lång tradition inom tillverkningsindustrin i att utveckla processer, öka produktivitet, minska spill och på sätt vidare industrialisera verksamheten, vilket delvis legat till grund för svenskt välstånd. Med växande städer, mekaniserat jordbruk, outsourcing från tillverkningsindustri och offentlig sektor och med följande företagsförvärv har stora tjänsteföretag uppstått i en ständigt växande tjänstesektor. Några företag har vuxit till att bli arbetsgivare åt hundratusentals människor världen över, i vad som kan beskrivas nordiskt fenomen sett till de allra största företagens rötter. Med detta i åtanke är avhandlingens syfte är att utforska faktorerna som ligger att finnas i en fallstudie i industrialiseringen av tjänster i nordiska företag. Med en abduktiv approach och blandade metoder, ligger det teoretiska fokuset på organisation, rutiner och kunskap. De data som används i denna avhandling har sitt ursprung från tre inbäddade kontexter bestående av ett el- och telekom-underhållsföretag, ett facility managementföretag och ett kort- och betallösningsföretag. Kortfattat berör forskningsfrågorna (1) tyst kunskap och dess överföring; (2) införskaffande av teknologi; och (3) den större innebörden av teknik och industrialisering inom tjänster. Denna avhandling har fyra huvudsakliga bidrag. För det första ger det första pappret en empirisk inblick i företag som sällan får akademisk uppmärksamhet, en domän där hantverksmässig yrkesfärdighet är en stor faktor och med det en miljö som är mättad med tyst kunskap. För det andra indikerar resultaten att även om tyst kunskap är en betydande del av tjänsteföretag, kan teknologi övervinna svårigheter i att överföra vissa somatiska aspekter av kunskapen. Att spela in tyst kunskap digitalt och omvandla det till rika data, gör det till en kristalliserad artefakt som är separerad från både rum och tid. En hög bandbredd möjliggör sedan överförandet av dessa kristalliserade artefakter till vilken plats som helst, när som helst. För det tredje, om man ser till införskaffande av teknologi är det uppenbart att företagets ledarskap har den absolut avgörande rollen i kontrast till användaren. Beroende på företagets karakteristika kan ledarskapets initiativförmåga variera. Teknologin i sig kan även generera fler möjligheter än vad den ursprungligen var ämnad för. Nätverksexternaliteter spelar dock även en stor roll. Slutligen kan avhandlingen summera att teknologi har en otrolig betydelse i industrialiserandet av tjänster på olika sätt, men att det också har en innebörd i att tjänster som vi definierar dem kan upphöra och förvandlas till någonting annat. För aktörer inom näringslivet är det viktigt att förstå att teknologi har en ökande roll inom tjänster, även med ökad tillgänglighet och sjunkande pris på existerande teknologi i åtanke. Tjänsteföretag som är geografiskt utspridda, eller planerar att bli, behöver heller inte nödvändigtvis vara förhindrade i mån om att kunna överföra viss tyst kunskap. Men införskaffande av teknologi kräver en medveten strategi från ett möjliggörande och proaktivt ledarskap.

Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga och analysera användningen av digitala tjänster inom äldreomsorgen, inklusive vård och omsorg vid demens. För att svara på arbetets frågeställningar skickades webbenkäter ut till personal på äldreboenden i flertalet kommuner i Sverige. Vidare genomfördes även intervjuer med personal. Resultatet från arbetet visar på en utbredd användning av digitala tjänster inom äldreomsorgen, främst gällande vardagsteknik i form av videosamtal. Den pågående pandemin har motiverat en utökad användning av vardagsteknik och både boende och personal uppskattar användningen. Välfärdsteknik likt bank-id används i mycket begränsad utsträckning på grund av att personalen saknar behörighet för denna tjänst. Hur digitala tjänster används inom verksamheten skiljer sig mellan personer med demenssjukdom och personer utan demenssjukdom, då det används mer passivt vid demensomsorg. Tillgången till digitala tjänster varierar mellan boenden, både gällande om det finns gemensamma surfplattor och om internetuppkoppling finns tillgänglig. Sammanfattningsvis är digitala tjänster frekvent förekommande inom äldreomsorgen, men användningen behöver utvärderas och vidareutvecklas. En utvärdering kring hur digitala tjänster kan implementeras på lämpligast sätt är nödvändig. Resultatet från arbetet visar att det finns skillnader i användningen mellan demensomsorg och annan äldreomsorg. Dock kan inte slutsatser dras kring utbredningen av digitala tjänster inom demensomsorg. / The purpose of this study is to map and analyze the use of digital services in elderly care, including dementia care. In order to fulfill the aims of the study, web surveys were sent out to staff at nursing homes from multiple municipalities in Sweden, and some of the staff were also interviewed. The results from the study show a widespread use of digital services in elderly care, mainly regarding everyday technology in form of video calls. The ongoing pandemic has justified this development of everyday technology, and both residents and staff appreciate the use. Welfare technology such as bank-id is used to a very limited extent due to a lack of authorization on the part of staff. How digital services are used in the nursing homes differs between residents with dementia and residents without dementia, as it is used more passively in dementia care. Access to digital services varies between residents, both if there are shared tablets and if internet connection is available. In summary, digital services are frequently used in elderly care, but the use needs to be evaluated and further developed. An evaluation of how digital services can be implemented in most appropriate way is needed too. The results from the study show that there are differences in the use between dementia care and other elderly care. However, no conclusions can be drawn about the spreading of digital services in dementia care.

Bakgrund: Under förra århundradet har den globala ekonomiska tillväxten gett upphov till en enorm konsumtion av varor samtidigt som globaliseringen har lett till stora varuflöden över hela världen. Tillväxten av transporter och dess tillhörande logistiktjänster har varit ett betydande område som har förenklat leveranser. Vidare medför det flera nackdelar, såsom ökade luftföroreningar, naturskador och klimatförändringar. Många företag väljer att kontraktera en 3PL-leverantör.  Syfte: Studiens syfte är att identifiera och skapa förståelse för hållbara transporter. Avsikten är att titta på vilka faktorer som påverkar kundernas val av 3PL-företag vid köp av hållbara transporter. Dessutom hur ett 3PL-företag kan skapa konkurrensfördelar genom att arbeta med hållbara transporter.  Metod: Studien som genomförts är en kvalitativ studie med inslag av kvantitativa data som till exempel utförda enkätundersökningar och hållbarhetsredovisningar. Den kritiska realismens synsätt och deduktion används som angreppssätt. Slutsats: Resultaten av studien är att kunder till 3PL-företag i nuläget är mest intresserade av de traditionella prestationsfaktorerna vid transportinköp och att miljöfaktorer ofta ses som sekundära, men att mycket tyder på att dessa faktorer kommer få en allt viktigare roll i framtiden. Det upptäcktes många likheter i de tre studerade 3PL-företagens arbete och syn på hållbara transporter samt deras mål och strategi för att bidra till en hållbar utveckling. Det går att se hållbara transporter som en konkurrensfördel för dessa stora globala 3PL-företag, men det är svårt att dra en generell slutsats för alla marknader i nuvarande situation.

Bakgrund: I linje med att digitaliseringen utvecklas har bankernas struktur påverkats. Tidigare forskning visat att den ekonomiska utvecklingen har drivits av innovation. Den ökande betydelsen av tjänster har medfört ett större fokus på tjänstens utvecklingsarbete. Tjänster är dock väldigt understigande och improduktivt utvecklade i jämförelse med produkter, vilket gör det svårt att generellt utveckla tjänster. Då utvecklingens syfte är att förstärka organisationens position på marknaden kan det vara intressant att se utvecklingsprocessen för svenska banker. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera hur svenska banker arbetar med tjänsteinnovation, hur deras utvecklingsprocess ser ut samt vad för svårigheter som uppstår i samband med detta. Studien syftar också till att undersöka huruvida New Service Development processen faktiskt används av svenska banker i praktiken. Vidare ska studien tillföra en ökad förståelse för svenska bankers utveckling av tjänster, hur dess utvecklingsprocess ser ut, samt vilka som är involverade. Detta med ett ursprung i NSD-processen. Metod: Undersökningen utgår från en kvalitativ metod, där den har genomförts med en flerfallstudie på fyra olika banker i Sverige. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer via onlinemöte och e-mail. Intervjuerna utfördes med hjälp av en intervjuguide. Därefter har materialet analyserats för att kunna upptäcka skillnader och likheter mellan bankerna. Slutsats: Vi ser uppenbara likheter mellan de fyra studerade bankerna att en New Service Development process inte används fullt ut hos någon av de. Därmed drar vi slutsatsen att NSD inte direkt används i praktiken hos svenska banker. Däremot kan vi se att vissa delar av bankernas utvecklingsprocess går att likna med utvecklingen av en NSD-process. Vidare också att bankerna tenderar till att arbeta med tjänsteinnovation på liknande sätt, men att utvecklingsprocessen inom tjänsterna är någorlunda specifik för vardera bank. / Background: In line with the development of digitalisation, the banks' structure has been affected. Previous research has shown that economic development has been driven by innovation. The growing importance of services has led to a greater focus on service development. However, services are very inferior and unproductively developed in comparison with products, which makes it difficult to generally develop services. As the purpose of the development is to strengthen the organization's position in the market, it may be interesting to see the development process for Swedish banks. Purpose: The purpose of this study is to identify how Swedish banks’ work with service innovation, what their development process looks like and what difficulties arise in connection with this. The study also aims to investigate whether the New Service Development process is actually used by Swedish banks in practice. Furthermore, the study will provide an increased understanding of Swedish banks' development of services, how its development process looks like, and who is involved. This originates in the NSD process. Method: The survey is based on a qualitative method, where it has been conducted with a multiple case study at four different banks in Sweden. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with online meetings and e-mail. The interviews were conducted using an interview guide. Then, the material has been analyzed in order to detect differences and similarities between the banks. Conclusions: We see obvious similarities between the four banks studied that a New Service Development process is not fully used by any of them. Thus, we conclude that NSD is not directly used in practice by Swedish banks. On the other hand, we can see that certain parts of the banks' development process can be compared to the development of an NSD process. Furthermore, also that the banks tend to work with service innovation in a similar way, but that the development process within the services is fairly specific to each bank.

Styrsätt från privata sektorn såsom NPM har implementerats i den offentliga sektorn med syfte att förändra arbetssätten som styr aktörerna i de offentliga organisationerna. Arbetssätten har dock i många fall lett till ett detaljstyrt arbete för medarbetarna i offentliga organisationer, vilket hämmat aktörernas möjlighet att skapa värde för medborgarna. Ett större handlingsutrymme av styrningen för aktörerna skulle däremot kunna visa sig vara fördelaktigt för värdeskapandet. Studien syftar till att undersöka hur verksamhetsstyrningen inom hemtjänsten påverkar värdet som skapas och inte skapas mellan diverse aktörer. Studien implementerar ett tjänstelogiskt perspektiv vid undersökandet av brister eller möjligheter i värdeskapandet mellan aktörerna. En fallstudie har valts med utgångspunkt i en hemtjänstenhet i Karlstads kommun. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 deltagare i hemtjänsten i Karlstads kommun. Varav 5 var personal, 5 var kunder, en enhetschef och en gruppledare.  Resultaten visar på hur styrningen i hemtjänsten består av en detaljstyrning med fokus på tid och med lite handlingsutrymme för personalen. Tidsstyrningen skapar stress för personalen som också behöver balansera kundernas varierande behov med styrningen. Tack vare en bra samverkan i enheten lyckas dem utföra arbetsuppgifterna som de ska. Dock lämnar styrningen en hel del att önska för alla aktörer. Styrningen i hemtjänsten visar på att personalen inte ges rätt förutsättningar för fortsatt värdeskapande. Det ges lite möjlighet till att beakta diverse kundbehov som kan anses vara av värde.  Det handlingsutrymme som erbjuds personalen innebär däremot att de trots allt kan finna diverse vägar runt styrningen för att hantera denna, även om det inte alltid fungerar. Tjänstelogiken belyser hur brister i styrningen påverkar värdeskapandet mellan aktörerna, oftast på grund av tidsbrist. Logiken visar också på hur möjligheterna till att skapa värde sker när personalen kan använda sina resurser till fullo. Tjänstelogiken kan således ha en funktion att fungera som ett diagnostiskt verktyg av styrningen i offentliga organisationer. Däremot kan mer data och större tillgång till organisationen vara till hjälp för framtida studier. / Management concepts, such as NPM, has been implemented from the private sector to the public sector with the purpose to change the way the various people in the public sector are being governed. This way to work has in many situations led to the staff in the public sector to being micromanaged, which has led to complications in their possibilities to create value for the citizens. A bigger room by the governance for the staff to take their own action could show to be more beneficial for the value creation.  The purpose with this study is to examine how the governance of home care is affecting the value creation between different actors in the organization. This study implements Service-dominant logic as a perspective to examine the deficiencies and the possibilities in the value creation between the different actors.  We chose to do a case study based on the home care in Karlstad county. Semi-structured interviews were performed together with 12 participants from the homecare in Karlstad county. These consisted of 5 staff, 5 clients, 1 manager and 1 group leader.  The results show how the governance of home care consists of micromanagement, with the focus on managing time and offering little room for staff to take their own action. The management of time causes stress for the staff, who also must balance the various needs of the clients with a micromanaged governance. However, thanks to a good cooperation in the home car unit they manage to do this to a certain extent. Although, the governance of the organization leaves something wanting for all the involved actors.  The governance of home care show that the staff hasn’t been given the right basis for a continuous value creation. It leaves to little room for the staff to take the client’s needs into consideration. Although, the staff are offered some latitude in their work. Meaning they can find their ways around the governance to work with it, even if that doesn’t always work. Service-dominant logic emphasizes how the deficiencies in the management are affecting the value creation between the actors, mostly due to a lack of time. The logic also shows how the possibilities to create value happens when the staff can fully use their resources. Therefore, service-dominant logic could have a function as a tool for management in the public sector. However, more data and a bigger access to the organization itself could be helpful in further studies.

Syftet med studien är att undersöka hur den svenska sjukvården kan utveckla sina digitala tjänster så att fler patienter från 65 år och äldre kan nyttja digital sjukvård. Forskningsstrategin som tillämpats genom arbetets gång har varit en systematisk litteraturstudie, där datainsamlingen har bestått av befintlig forskning. Där dessa har selekterats utifrån en systematisk litteraturstudie som innefattar PRISMA:s fyrstegsmodell samt dess 27 kriterier. PRISMA modellen har resulterat att kvalitativa data har samlats in, vilket utgjort studiens empiriska material. Resultatet som framkommer inom studien är att äldre patienter vill få en mer individanpassad sjukvård som kan ges via digitala vårdtjänster. Eftersom flertalet äldre inte har inkomsten till att införskaffa dyra elektronikprylar är det centralt att medicinska sensorer kan ges ut som är direkt uppkopplade till ett smart hem. Genom att utveckla smarta hem för äldre människor ges dessa individer en större möjlighet att kunna följa sin hälsostatus på daglig basis till en lägre kostnad, där digitala vårdtjänster ska agera som stöd för dessa smarta hem. Genom att sjukvården utvecklar sina digitala tjänster på ett mer användarvänligt sätt, kan äldre patienter från 65 år och äldre känna att de i större utsträckning kan hålla koll på sin personliga sjukvård med hjälp av digitala vårdtjänster. Slutsatsen som kan dras är att sjukvården måste utveckla digitala vårdtjänster som fokuserar på sex faktorer i form av individanpassad -, kommunikativ -, ekonomisk -, teknologisk -, etisk - och psykologisk tillgänglighet. / The purpose of the study is to investigate how Swedish healthcare can develop its digital services so that more patients aged 65 and older can use digital healthcare. The research strategy applied from the course of the work has been a systematic literature study, where data collection has consisted of existing research. Where these have been selected on the basis of a systematic literature study originating from PRISMA's four-stage model and its 27 criteria. The PRISMA model has resulted in the collection of qualitative data, which constituted the empirical material of the study. The result of the study is that older patients want more individualized healthcare that can be provided through digital healthcare services. Since most elderly people do not have the income to buy expensive electronics gadgets, it is essential that medical sensors can be released that are directly connected to a smart home. By developing smart homes for older people, these individuals are given a greater opportunity to monitor their health status on a daily basis at a lower cost, where digital healthcare services should act as support for these homes. By developing health care service in a more user-friendly way, the elderly can feel that they can to a greater extent keep track of their personal health care with the help of digital healthcare services. The conclusion that can be drawn is that healthcare must develop digital healthcare services that focus on six factors in the form of personalized -, communicative -, financial -, technological -, ethical - and psychological accessibility.

Den senaste tiden så har användningen av termen BI (Business Intelligence) och molnet blivit allt mer uppmärksammad. Den utökade användningen av internet har resulterat i att majoriteten av dagens företag ställs inför utmaningar när det kommer till att hantera den ökade datatrafiken. Med hjälp av datorstödd affärsanalys, BI, kan en organisation använda analytiska rapporteringsverktygen och förse rätt affärsenhet med relevant information vilket leder till ett effektiviserat beslutsfattande. Den ökade utvecklingstakten och användningen av molnbaserade tjänster har resulterat i att organisationer ställs inför nya möjligheter att effektivisera skalbarheten och tillgänglighet inom verksamheten. Hantering av säkerhet och att kunna säkerställa integritet är utmanande aspekter som måste hanteras. Syftet med denna undersökning är att identifiera vilka möjligheter och utmaningar som kommer med användningen av molnbaserade tjänster jämfört mot On-Prem system, samt undersöka hur utmaningarna och möjligheterna med användning av molnbaserade BI-system skiljer sig mot andra molntjänstemodeller.  Med hjälp av en genomgående litteraturstudie samt sex semi-strukturerade intervjuer med respondenter som arbetar med BI, Data analytics och IT-säkerhet har slutsatser för studien kunnat fastställas. Möjligheterna som respondenterna för fallföretaget anser kommer med användningen av molnbaserade tjänster är en utökad skalbarhet, förbättrad tillgänglighet och flexibilitet samt en mer kostnadseffektiv lagring av data. Utmaningarna som fallföretaget anser vara av betydande grad är säkerhetsmekanismer som kryptering, och strategiska utmaningar med övergripande strategier för att optimera affärsnytta. Med användning av molnbaserade BI-system så kan företag analysera stora mängder data och genom användningen av molntjänstemodeller få tillgång till en molnbaserad infrastruktur.

I världens snabbt ökande digitalisering är behovet av digitala samhällstjänster stort. Problemet är att dessa e-tjänster inte är tillgängliga för alla individer, vilket de ska vara enligt DOS-lagen. Tidigare forskning har kommit fram till att användargenererad information utgör framtiden för myndigheters e-tjänster. En samhällsgrupp som behöver undersökas vidare är individer med funktionsvariation, som står inför en ökad risk att hamna i ett digitalt utanförskap.  Denna studie har haft som syfte att undersöka användbarheten hos en svensk myndighets e-tjänster utifrån synvinkeln av användare med funktionsvariation. Om en förbättringspotential skall uppnås i upplevandet hos gruppen, så anser jag att verktygen för evidensbaserade studier inom detta område behöver vässas och specificeras gentemot målgruppens krav. Genom användbarhetstest har studiepersonerna undersökt Försäkringskassans webbsida och e-tjänster. Efter testet har studiepersonerna genomgått semistrukturerade intervjuer för att nå deras djupare uppfattningar och upplevelser kring Försäkringskassans webbsida och e-tjänsterna samt deras användning av digitala samhällstjänster.  Resultatet visar att studiepersonerna är delvis tillfredsställda med Försäkringskassans webbsida och e-tjänster. Orsaken är att deras tjänster och information är mer lättillgängliga för studiepersonerna digitalt och för att de generellt känner tillit till Försäkringskassan, däremot visar resultatet att två av fem studiepersoner inte självständigt kan använda Försäkringskassans webbsida och e-tjänster, vilket medför att de är digitalt exkluderade från dessa. Studiepersonerna uttrycker att det finns begreppssvårigheter, avsaknad av uppläsningsfunktioner, uttröttande läsning och svårigheter att hitta rätt information.  Studiens slutsats är att Försäkringskassan behöver fortsätta att vidareutveckla sin tillgänglighet efter DOS-lagens krav, eftersom inte alla studiepersoner upplevde deras webbsida och e-tjänster som användbara och eftersom de inte heller uppfyllde alla steg i inkluderingsarbetet mot digitalt utanförskap. / In the world's rapidly increasing digitalisation, the need for digital community services is great. The problem is that these e-services are not available to all individuals, which they should be according to the Swedish law of accessible digital public service. Previous research states that user-generated information is the future of government e-services. A social group that needs to be investigated further are the functionally diverse, who face an increased risk of ending up in digital exclusion.  The purpose of this study was to investigate the usefulness of a Swedish authority's e-services from the point of view of users with functional diversity. For a potential improvement to be achieved in the user experience, I believe that the tools for evidence-based studies in this area need to be sharpened and specified in relation to the target group's requirements. Through usability tests, the study subjects have examined the Swedish Social Insurance Agency's website and e-services. Following the test, the study subjects underwent semi-structured interviews to find out their deeper perceptions and experiences about the Swedish Social Insurance Agency's website and e-services, as well as their use of digital community services.  The results show that the students are partially satisfied with the Swedish Social Insurance Agency's website and e-services. This is because their services and information are more easily accessible to the study persons digitally and because they generally feel confident in the Swedish Social Insurance Agency. However, the results also show that two out of five study subjects cannot independently use the Swedish Social Insurance Agency's website and e-services, which means that they are digitally excluded from these. The study subjects express that there are conceptual difficulties, lack of reading aloud functions, tiring reading, and difficulties in finding the right information.  It is concluded that The Swedish Social Insurance Agency needs to continue further developing their accessibility in accordance with the requirements of the law of accessible digital public service, as not all study participants perceived their website and e-services as useful, nor did they fulfil all steps in the inclusion work against digital exclusion.