Tall fra helsedirektoratet viser at 15åringer i Norge er mer stillesittende enn aldersgruppene 20-64 år og 65-85 år (Larsen, 15.02.2012). I læreplanen for kroppsøving står det blant annet at “gode opplevelser i kroppsøving kan være med å legge grunnlaget for en fysisk aktiv og helsemessig livsstil for de unge.” (Utdannings- og forskningsdepartementet, 2006: 1). Dette kan tolkes som at kroppsøving er en måte for staten å øke elevenes fysisk aktivitetsnivå og dermed bedre befolkningens fysiske form og helsetilstand. Samtidig viser tidligere forskning at kroppsøvingsfaget opplever økende frafall og flere misfornøyde elever (Leknes, 2011). I denne oppgaven defineres skolen som en panoptisk institusjon og gjennom dette belyses følgende problemstilling: Hvordan opplever ungdomsskolejenter disiplinering, overvåkning og kontroll i kroppsøvingstimene? Undersøkelsen består av intervjuer med åtte jenter fra en 8.klasse på en ungdomsskole i Trondheim. Begrepene disiplinering, overvåkning og kontroll hentes fra Foucault (2002a) og hans teorier om makt og det moderne samfunn. I tillegg til dette hentes også teori om normalisering fra Foucault (1999). Trivsel i kroppsøving tolkes som gode opplevelser i kroppsøving, og på bakgrunn av dette sammenlignes funn fra undersøkelsen med tidligere forskning om trivsel i kroppsøving. Analysene viser at jentene opplever kroppsøvingstimene til en viss grad preget av kontroll, overvåkning og sanksjoner. Samtidig opplever jentene mer frihet og mindre kontroll i kroppsøvingsfaget enn i andre fag på ungdomsskolen. Jentene opplever også at overgangen fra barneskole til ungdomsskole fører til mer disiplinering, overvåkning og kontroll, men dette ses på som en fordel av de fleste. Samtidig er det definitivt viktig for elevene å oppfattes som normal og ikke dumme seg ut. Funnene i oppgaven viser at alle jentene trives og at de trives best når de får være med på å prege det som skjer i kroppsøvingstimene, når de slipper å prestere alene foran alle, når de gjøre aktiviteter de liker, når det ikke er så viktig å prestere og når de får tilbakemeldinger på det de gjør. I tillegg er det viktig å gi elevene nok tid til å organisere dusjingen og skiftingen som de vil, slik at dette ikke blir en faktor som påvirker trivselen i kroppsøving i negativ retning. Oppgaven viser at så lenge prestasjonspress og følelsen av overvåkning begrenses, er det mulig å gjøre kroppsøving til et fag der flere har gode opplevelser.

Det finns lite forskning kring förskollärares upplevelse av trivsel och arbetstillfredsställelse och därför syftade den här studien till att undersöka det hos förskollärare från två nybildade arbetslag. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med en tematisk analysmetod genom halvstrukturerade intervjuer och öppna observationer. Resultatet visade att aspekter som påverkade positivt var känsla av upprymdhet i att gå till arbetet, glädje i att vara med barnen och trygghet i arbetslagen. Aspekter som påverkade negativt var stress, tidsbrist och frustration över saker de inte kunde kontrollera. Deras arbetsmiljö skulle förbättras om de negativa aspekterna reducerades och om de fick göra de förändringar de önskade. Exempel på förändringar var att de ville ha mer tid till planering, mindre barngrupper och större budget.

Syftet med denna undersökning är att belysa den psykosociala sidan av skolmiljön i ett barnperspektiv. Genom gruppintervjuer med 30 elever i en årskurs sex har undersökningen försökt kasta ljus på elevernas egna uppfattningar i ämnet. Till intervjuerna finns också en viss förförståelse och kunskap om lärarnas syn på elevernas skolmiljö genom en verksamhetsförlagd utbildning som ägt rum i den aktuella klassen. Studien visar att eleverna värderar de relationer de har i klassen, främst till kamrater men också till lärare, mycket högt. Det socialiserande uppdrag som finns inbyggt i skolsystemet upplevs av eleverna som viktigare än det utbildande trots att många av de intervjuade oroar sig för sina bristande ämneskunskaper. Vidare visar studien att man kan hos eleverna, se och höra hur beslut rörande skolan tagna på riksdagsnivå, via skolan och läraren, påverkar dem, i detta fall negativt. Den senaste tidens många och relativt stora förändringar i grundskolan med en ny läroplan, nya sätt att planera och dokumentera den dagliga verksamheten och striktare krav på dokumentering genom individuella studieplaner och åtgärdsprogram ställer fler och högre administrativa krav på lärarna. Dessa krav kan vara orsak till den stress som de visar upp i klassen och som i sin tur smittar av sig till eleverna. Det förekommer en diskrepans mellan lärarnas och elevernas syn på kränkningar och mobbning. Lärarna menar att det är relativt vanligt förekommande i klassen medan eleverna inte upplever att det förekommer i alls lika hög utsträckning. De händelser som de vuxna refererar till som kränkande eller rent av mobbande ser eleverna många gånger som normreglerande handlingar riktade mot en kamrat i gruppen som gjort ett alltför stort avsteg från kamratnormen. Studien visar också att de mobbningsförebyggande verksamheter som skolan bedriver i själva verket bidrar till otrygghet och kränkningar då det av eleverna upplevs som angivarverksamhet snarare än hjälp att förebygga problemen.

Vår C-uppsats handlar om hur de anställda på Transports avdelning Y upplever sin arbetsplats och hur dem anser att deras arbetsmiljö är och vad dem gör för att få en god arbetsmiljö. Uppsatsen har en inriktning på arbetsgruppens trygghet och trivsel samt vad det är arbetsgruppen gör för att få en bra arbetsmiljö, hur dem upplever sin arbetsmiljö och vilka inställningar och upplevelser av arbetsmiljön har dem på sin arbetsplats? Syftet med uppsatsen är att försöka förstå en arbetsplats arbetsmiljö som i detta fall en specifik avdelning på transportmedarbetar förbundet. Vi syftar till att undersöka hur just denna arbetsplats och arbetsgrupp ska kunna utvecklas för att kunna få en ännu bättre psykosocial arbetsmiljö. Men även för att försöka förstå vad det är som kan göra att de anställd har en bra arbetsmiljö. För att studien skulle få en mer djupgående inriktning i vårt problem valde vi att göra en fallstudie för att kunna analysera gruppens värderingar angående arbetsmiljö. För att samla in det empiriska materialet valde vi att använda oss utav kvalitativ metod samt att göra observationer på arbetsplatsen/arbetsmiljön samt att även göra intervjuer med de anställda. För att kunna analysera vårt empiriska material har vi valt att använda oss utav teorierna; Goffmans intrycksstyrning, Maslows behovstrappa och i Karaseks krav- kontroll och stöd modell. Resultatet vi kom fram till visar på att en arbetsgrupps sociala samspel mellan varandra har en mycket stor betydelse på hur de anställda på Transport upplevde deras arbetsmiljö. Samspelet mellan varandra på avdelningen har mycket med företagets egna värderingar och visioner att göra. Detta kan därmed göra det mycket svårt för dem att släppa garden till att ge och ta feedback och inse att dem själva inte behöver spegla en felfri organisation.

Semester är en tid som är avsatt för återhämtning och det är viktigt att individer får denna återhämtning under sin semester. Syftet med denna rapport är att undersöka de positiva effekterna i arbetet av semester och varaktigheten av dessa effekter. Vi vill även studera vilka faktorer i arbetet som påverkar varaktigheten och om dessa i så fall är tänkbara att förändra så att de positiva effekterna varar längre. Empiri till undersökningen har tagits fram genom åtta kvalitativa intervjuer som gjorts med individer med olika positioner på två skilda företag i Växjö. Resultatet från det empiriska materialet visar att semester är en tid för att ladda batterierna, bli utvilad och återfinna kreativiteten och energin på arbetet igen. Varaktigheten av de positiva effekterna tycks variera mellan individerna. Stressnivån och rutinerna på arbetet kommer snabbt tillbaka, men energin och kreativiteten som anställda återfår på sin semester verkar hålla i sig längre. Det som visar sig har betydelse för varaktigheten av de positiva effekterna av semestern i arbetet är trivsel, frihet och kontroll i arbetet, arbetsbörda/ansvar, arbetsuppgifter och om individen har en ersättare på sin semester. Resultatet ger anledning för företag att sätta in en ersättare för de semesterlediga under semester för att öka varaktigheten av semesterns positiva effekter.

Funksjonshemmede barn som bor i barnebolig representerer en gruppe mennesker som i Norge ikke har kommet til orde i forhold til hvordan de opplever sin hverdag. Tidligere forskning har hentet informasjon fra foresatte, tjenesteytere og myndigheter. Forskning der funksjonshemmede barn og unge er informanter er mer framtredende i eksempelvis engelsk og amerikansk litteratur. Kravet om at også sårbare grupper også blir hørt er forankret i Barnekonvensjonen og i norske politiske føringer. Hensikten med denne studien er å undersøke hvordan barn opplever hverdagen når de bor i barnebolig. Delspørsmål omfatter trivsel, samhandling, integritet og selvbestemmelse Dette er en fortolkende fenomenologisk masterstudie med deltakende observasjon som metode. Observasjonen er gjort i fellesarealer i en barnebolig i en større norsk kommune. Observasjonene er gjort på ettermiddagstid og helgeformiddager, fordi barna er på skole utenfor boligen på dagtid i ukedagene. Studien viser barn og unge med variert funksjonsevne som deltar på ulikt vis ut fra sin kompetanse. De fleste ser ut til å ha sosialisert seg inn under de rammene som er gitt. Funnene viser videre at det foreligger utfordringer i forhold til kommunikasjon og selvbestemmelse, og i forhold til å tilrettelegge for en hverdag som kan gi en trygg og utviklende hverdag for alle. Studien bekrefter tidligere funn om at det er mer samhandling barn-voksne enn barn-barn, og at det er barna med største funksjonshemminger som har svakest stemme i forsamlingen, noe som reflekterer forholdene i samfunnet som helhet. Studien gir en første stemme til en gruppe tjenestemottakere, som tidligere ikke er blitt hørt her i landet. Videre forskning på feltet anbefales å gå videre og dypere inn i problemstillingene som blir berørt i denne studien. / Disabled children living in group-homes, are a group of people which in Norway has not been able to express their view about their everyday life. Previous research has collected information from parents, caregivers and authorities. Research including disabled children and adolescents are more prominent in e.g. English and American literature. The demand to listen to vulnerable groups is embedded in the Children’s Act and in Norwegian policy. The aim of this study is to investigate how children do experience their everyday life when living in a group-home. Other questions include thriving, interaction, integrity and self-determination. This is an interpretative phenomenological master study, with participative observation as method. The observations are made in common rooms in one group-home in one of the bigger municipalities in Norway. The observations are made in afternoons and weekend mornings, because the children are at school outside the dwelling at weekdays. The study shows children and adolescents with a variety of functional abilities, who participate in different ways according to their competences. Most of them seem to have socialized within the given framework. Further findings demonstrate challenges according to communication and self-determination, and to facilitate that all the children thrive in their residential setting and have an active everyday life. This study supports previous findings that it is more interaction children-adults than children-children, and that it is the children with the greatest disabilities who have the weakest voice of the residents. This reflects the relations overall in society This study offers a first voice to a group of service recipients, who is not previously listened in this country. Further studies are recommended to go deeper into the issues found in this study.

Som nämns i inledningen och i bakgrunden för valet av ämne så skulle en god gruppdynamik eller ett gott klassrumsklimat kunna borga för goda studieresultat. Det skulle även kunna, för vissa elever, bidra till att de ser tillbaka på sin tidigare skolgång som någonting positivt. Detta positiva minne skulle kunna motivera dem till att fortsätta att studera på ett högre stadium, exempelvis gymnasium eller högskola/universitet. Det är utifrån denna utgångspunkt som detta examensarbete har kommit till. Syftet med denna undersökning som får betraktas som en fallstudie har varit att både för framtida läsare och undertecknad att belysa eventuella skillnader i hur god gruppdynamik skapas och bibehålls. Detta är relevant för elever och lärare när det gäller skapandet av goda förutsättningar för att uppnå bra studieresultat. Det är också av intresse enär positiva studieresultat inte alltid är anledningen till att elever fortsätter att studera i framtiden. Det var viktigt för undersökningens existens att bilda sig en uppfattning om vilka ord och begrepp som kunde tänkas finnas med i begreppet ”gruppdynamik”. Detta gjordes dels för att skapa en större kunskap om vad gruppdynamik egentligen innebär och dels för att göra begreppet mer begripligt för de personer som skulle vara med i undersökningen. En artikel i ett vetenskapligt magasin låg till grund för den enkät som utvecklades för den fallstudie som lät göras där 17 elever och två av deras lärare deltog. De deltagande personerna skulle alltså bidra till att besvara problemformulering i detta examensarbete som lyder: Hur märks skillnader i synsätt mellan lärare och elever i hur man bäst får dynamiken i en grupp att fungera?

Lean är en modern verksamhetsstrategi som har sin bakgrund i bilindustrin men är idag även dominant bland svenska industriföretag samt offentlig verksamhet. Då lean anpassas utifrån varje enskild organisation finns det oändligt många definitioner av begreppet. Relativt lite forskning är idag gjord på hur strategin påverkar de anställda i organisationer som arbetar med strategin. Den forskning som har genomförts pekar på både positiva och negativa effekter av lean, där flest antal utfall är negativa. Studien har undersökt hur medarbetarna i en produktion upplevt implementeringen av lean samt utifrån vissa faktorer sett till hur de upplevt arbetet med denna strategi. De faktorer som har undersökts är: kreativitet, känslan av att kunna påverka arbetet, ansvar, arbetsmiljö (monotont arbete, arbetsskador) och stress. Resultatet av studien blev att medarbetarna var positiva till implementeringen av lean, främst baserat på faktorerna: känslan av att kunna påverka arbetet, ansvar och arbetsmiljö i bemärkelse minskade antal arbetsskador samt bättre ordning och struktur på arbetsplatsen. Bland de övriga faktorerna som undersöktes hade de intervjuade olika uppfattning, både positiva och negativa. Dock var samtliga intervjuade positiva till organisationens arbete med lean i stort och även om inga generella slutsatser dras i denna studie kan detta ses som ett bidrag till de studier som visar på positiva effekter hos medarbetarna vid arbete med lean.

En sammanhängande skolgång är viktig för elever då omfattande skolfrånvaro kan begränsa möjligheterna för elever senare i livet. Syftet med studien är att undersöka och förstå vilka faktorer som några elever och specialpedagoger anser är betydelsefulla för att elever ska trivas i skolan, finna sina studier meningsfulla samt känna motivation att komma till skolan. Studien utgår från Antonovskys KASAM-teori och antar en kvalitativ forskningsansats, men innehåller också vissa kvantitativa inslag. Metoden som använts i studien är semistrukturerad intervju i par eller enskilt. Data kring området trivsel och skolfrånvaro samlades in från 13 elever och 8 specialpedagoger. I analysen av intervjuerna identifierades fyra övergripande teman. Dessa övergripande teman samstämde, till stor del, mellan eleverna och specialpedagogerna och innefattade skolans fysiska och psykiska miljöer, strukturer och anpassningar i undervisningssituationer, relationer samt känslan av trygghet. Studien visar att specialpedagogerna hade en god insikt i vad eleverna uttryckte som betydelsefullt för trivseln i skolan. Studien visar också att känslan av trygghet uppfattades som det viktigaste för att uppnå trivsel för eleverna. Enligt elever och specialpedagoger är det exempelvis viktigt att det finns en förutsägbar struktur i elevers skolsituation, trygga platser att vistas på samt att skolans personal lägger kraft vid att bygga positiva relationer mellan elever och personal.

För att kunna ta reda på hur kvaliteten inom vården kan höjas, måste blicken vändas inåt organisationen och studera arbetsmiljön samt möjliga faktorer som kan påverka denna. Studien analyserar ledarskapsmetoder och arbetsmiljö för att undersöka om ledaren hade den största påverkan på medarbetarna eller om det fanns någon annan möjlig faktor som kunde öka motivationen och hållbarheten inom vårdyrket. Detta gjordes genom en litteraturstudie av nio vetenskapliga artiklar. Studien påvisade ett sammanhang mellan ledarskap och medarbetares hälsa och välbefinnande, men lyfte även fram andra faktorer som inte har ledarskapet som primär grund för påverkan på arbetsmiljön. Ledarskapet i sig visade sig dessutom kunna påverkas av verksamhetens nivå av chefsstöd och genom interventioner påverkas till att skapa en mer effektiv, motiverande och hållbar arbetsplats.